De goda nyheternas praktiska värde för samhället

I DAGENS värld får man ofta höra åsikten: ”Kristendomens principer är inte praktiska. De fungerar helt enkelt inte i dagens komplicerade samhälle.” Men berömda män som den indiske ledaren Mohandas K. Gandhi och Leo Tolstoj har lovordat sådana principer som dem som Jesus talade om i bergspredikan. Varför blev de här männen så imponerade av moralprinciperna i bibeln?

Denna predikan handlar om att söka andlighet och att vara mild till sinnes, fridsam, barmhärtig, att älska rättfärdighet. Den fördömer inte bara mord, utan också att man är vred på andra; inte bara äktenskapsbrott, utan också orätt begär. Den talar emot ansvarslösa skilsmässor, som splittrar hem och drabbar barnen mycket hårt. Den uppmanar oss: Älska också dem som tycker illa om dig, ge åt de behövande, sluta upp med att döma andra obarmhärtigt, behandla andra som du själv vill bli behandlad. Alla dessa råd skulle vara till oerhört stor nytta, om de bara tillämpades. Ju fler människor i samhället som tillämpar dem, desto bättre blir det!

Jehovas vittnen utövar ett gott inflytande i detta avseende. Bibeln lär dem att respektera äktenskapet. Deras barn övas att följa rätta principer. Familjens stora vikt och betydelse betonas. Förenade familjer är en verklig tillgång för samhället, ja för hela nationen. Historien är full av exempel på hur världsvälden vittrat sönder av att familjebanden försvagats och omoraliskheten ökat. Ju fler enskilda individer och familjer Jehovas vittnen kan ge en önskan att leva enligt kristna principer, desto mindre ungdomsproblem, omoraliskhet och brottslighet kommer det att bli i samhället.

Ett av de stora problemen för samhällen och nationer är rasfördomar. Men aposteln Petrus sade: ”Jag inser i sanning att Gud inte är partisk, utan i varje nation är den som fruktar honom och utför rättfärdighetsgärningar godtagbar för honom.” Och Paulus skrev: ”Där är varken jude eller grek,  där är varken slav eller fri, där är varken man eller kvinna; för ni är alla en enda person i gemenskap med Kristus Jesus.” (Apostlagärningarna 10:34, 35; Galaterna 3:28) Jehovas vittnen godtar detta. Människor av alla raser och hudfärger umgås och samarbetar i deras världshögkvarter, vid avdelningskontoren och i församlingarna.

I Afrika kan vissa stammar inte träffas utan att det blir sammanstötningar. Men vid Jehovas vittnens sammankomster i Afrika är människor från många olika stammar närvarande, och de äter tillsammans, använder samma sovsalar och tillber Gud tillsammans i fullkomlig harmoni och varm gemenskap. Myndighetspersoner har blivit förbluffade när de sett detta. Ett exempel på den sanna kristendomens enande verkan kommenterades i New York-tidningen Amsterdam  News för 2 augusti 1958. Denna kommentar föranleddes av den tidigare omnämnda internationella sammankomsten, då mer än en kvarts miljon vittnen samlades i New York.

”Överallt blandade sig svarta, vita och orientaler från alla samhällsställningar och alla delar av världen fritt och otvunget med varandra. . . . De gudsdyrkande vittnena från 120 länder har bott och tillbett tillsammans i frid, varigenom de visat amerikanerna hur lätt det kan genomföras. . . . Sammankomsten är ett lysande exempel på hur människor kan arbeta och leva tillsammans.”

Många menar att kristendomens principer inte är praktiskt tillämpliga i vår moderna värld. Men finns det något annat som har fungerat eller kommer att fungera? Kristna principer kan vara av verkligt värde, om de tillämpas i samhället redan nu, och de kommer att utgöra grunden för att ena alla nationer, stammar och folk jorden utöver, när Guds kungarike råder över mänskligheten. — Uppenbarelseboken 7:9, 10.

[Infälld text på sidan 23]

Människor av alla raser och hudfärger arbetar tillsammans

[Infälld text på sidan 24]

Kristendomen är praktisk. Finns det något annat som har fungerat?