Jehovas vittnens årsboksrapport 1996

GENOM profeten Jesaja riktade Jehova Gud följande ord till sin älskade organisation: ”Alla dina söner kommer att vara personer som är lärda av Jehova, och dina söners frid kommer att vara överflödande.” (Jes. 54:10, 13) Jesus Kristus citerade dessa ord, när han förklarade vad slags arbete hans Fader utförde genom honom som lärare. (Joh. 6:45) Detta undervisningsarbete har fortsatt under en period på över 1.960 år och har gjort en liten hjord bestående av människor ur ”varje stam och tungomål och folk och nation” beredd att tjäna tillsammans med Kristus i hans himmelska kungarike. (Upp. 5:9, 10; Luk. 12:32) Men programmet med undervisning från Gud är inte begränsat till den lilla hjorden.

Jehova gav också Jesaja en syn av en stor skara människor ur alla nationer — blivande barn till Gud — som går upp till Jehovas berg för att bli undervisade om hans vägar. (Jes. 2:2—4) I enlighet med den synen befallde Jesus sina efterföljare att göra ”lärjungar av människor av alla nationerna” och att lära dem att ”hålla allt” som han hade hört från sin Fader och som han hade lärt dem. (Matt. 28:19, 20) Detta undervisningsarbete går nu framåt med svindlande fart.

 Under det gångna tjänsteåret var det i medeltal 4.950.344 som varje månad tog del i att avge ett offentligt vittnesbörd om Jehovas kungarike. Under året var det som mest 5.199.895 som tog del i detta vittnande. Bland dessa var människor ur alla raser och från nästan alla nationer. En del förkunnare av de goda nyheterna är 80, 90 och rentav 100 år gamla — däribland en trogen smord broder i Pennsylvania i USA, som är över 102 år och som har varit pionjär under de 46 senaste åren. Det finns också många ungdomar, till exempel den 13-åriga flicka i Tyskland som betraktar sin skola som sitt personliga distrikt och den unga förkunnare i Italien som såg till att hennes lärare och alla hennes klasskamrater fick ett exemplar av Nyheter om Guds rike nummer 34.

Årsrapporten visar att programmet med undervisningen från Gud nu genomförs i 232 länder, ögrupper och områden. Och de som tar del i detta arbete har varit mycket upptagna. Under tjänsteåret 1995 använde de 1.150.353.444 timmar i tjänsten på fältet, och de gjorde 421.827.907 återbesök och ledde i medeltal 4.865.060 bibelstudier. Många av dessa som de studerade med tog det som de fick lära sig till hjärtat, vilket ledde till att 338.491 blev döpta som en symbol av sitt överlämnande åt Jehova. Dessa som blev döpta hade mycket skiftande bakgrund. Från Polen rapporteras det att de flesta av dem som blev döpta var ungdomar. Och från kontoret i Albanien rapporterar man att ett Jehovas vittne som tidigare var katolsk nunna hjälpte en kvinna som var ateist och aktiv kommunist att bli en döpt tillbedjare av Jehova. Tillsammans leder de nu över 50 bibelstudier med människor i Albanien, något som de tycker mycket om att göra.

Tidskrifterna Vakttornet och Vakna! har under många år varit effektiva redskap i det världsomfattande program med att undervisa som nu genomförs av Jehovas vittnen. Dessa tidskrifter lägger i första hand tonvikten på Bibeln och de  underbara ting som den uppenbarar i förbindelse med Guds uppsåt för mänskligheten. Dessa tidskrifter är verkligt internationella i sitt synsätt, och de gör sina läsare uppmärksamma på betydelsefulla händelser runt om i världen och på hur människor, oavsett var de bor, med framgång kan klara av påfrestningarna i livet. Under året spreds faktiskt 456.995.181 tidskriftsexemplar till intresserade personer. Den 1 september 1995 trycktes Vakttornet på 120 språk och Vakna! på 75 språk. I många församlingar fick tidskriftsspridningen ett särskilt uppsving i början av april genom att man ordnade med en alldeles speciell tidskriftsdag. I en församling i Pireus i Grekland, som vanligtvis rapporterar 90 förkunnare, planerade man fyra möten för tjänst på fältet denna speciella dag. Som ett resultat av församlingens gemensamma ansträngningar spred man den dagen 700 tidskriftsexemplar. Under april spred de 538 förkunnarna i Albanien 56.049 lösnummer eller 104 per förkunnare! Avdelningskontoren i Guatemala, Chile, Trinidad och Fiji rapporterade också att uppslutningen hade varit mycket god vid en sådan här alldeles speciell tidskriftsdag.

Att använda videofilmer för att undervisa

På senare år har Jehovas vittnen också undervisat med hjälp av videofilmer. Det har hittills framställts närmare fyra miljoner videokassetter på över 30 språk. De nya filmer som kom ut under det gångna tjänsteåret hade titlarna Enhet bland människor lärda av Gud (grundad på den internationella sammankomstserien under åren 1993 och 1994), To the Ends of the Earth (som framhöll Gileadskolan och det arbete som utförs av de missionärer som utexaminerats från den), The New World Society in Action (som ger historiska glimtar av den nutida organisationen, när den var omkring en tiondel så stor som den är i dag) och Kunskapen som leder till evigt liv (de tre första kapitlen) på amerikanskt teckenspråk.

 Välgjorda videofilmer uppskattas av bildade människor. De kan också användas för att undervisa analfabeter, barn som ännu inte har lärt sig att läsa, människor som har koncentrationssvårigheter och dem som är döva. En tonåring som fick videofilmen Enhet bland människor lärda av Gud i present av en släkting som är ett vittne blev så rörd av den att hon genast bad sin styvfar köra henne till Rikets sal. I Libanon försöker de äldste följa med förkunnarna till alla dem som de studerar Bibeln med och som gör framsteg och om möjligt visa videofilmen Jehovas vittnen — organisationen bakom namnet. Detta har medfört mycket goda resultat.

Global spridning av Nyheter om Guds rike

Ett framträdande drag i vittnandet under år 1995 var spridandet av traktaten Nyheter om Guds rike nummer 34. Förväntningarna hade byggts upp i månader i förväg. Efter det offentliga föredraget ”Slutet närmar sig för falsk religion” söndagen den 23 april gavs så Nyheter om Guds rike ut, och den började spridas samtidigt på 111 språk. Lite senare under året spreds den på ytterligare 25 språk. I många länder nådde man under den tid som hade avsatts för spridandet av traktaten nya toppsiffror i fråga om förkunnare och timmar.

En pionjär i Mexico hade brutit foten och var därför rädd att hon inte skulle kunna sprida sin andel av traktaterna. Men hon skaffade en rullstol, och mellan klockan 7.30 och 11.00 på förmiddagen satt hon framför sitt hus och ropade till människor som gick förbi. På tre dagar hade hon lämnat alla de exemplar av traktaten hon hade, och hon bad då att få fler.

I Neapel i Italien gjorde bröderna särskilda ansträngningar att sprida Nyheter om Guds rike till skolelever. En pionjär med särskilt uppdrag rapporterar att en kvinnlig rektor omedelbart kände igen honom som ett Jehovas vittne. Efter att ha läst igenom traktaten sade hon: ”Jag kan inte se att det finns något att invända mot detta. Ge mig 841 exemplar. Alla mina elever  skall få var sitt exemplar!” När eleverna sedan lämnade skolan, hade hundratals av dem traktaten i handen. Vittnena i Neapel besökte också en skola som drivs av benediktinernunnor. Abbedissan blev förvånad över att få veta att det faktiskt finns en bestående lösning på mänsklighetens problem. Hon bad att få 350 exemplar av Nyheter om Guds rike för att dela ut till barnens föräldrar, något som hon också verkligen gjorde, av allt att döma med stort nöje, vid en av skolans teaterföreställningar.

Reaktionerna på budskapet skiftade. Många människor var likgiltiga, några blev arga, men andra reagerade positivt. En collegestuderande i Alaska med buddhistisk bakgrund tog tacksamt emot traktaten och samtyckte sedan till ett bibelstudium, och två månader senare var han med under en del av områdessammankomsten. I Australien skrev en person som hade tillhört anglikanska kyrkan att han hade ”sökt efter sanningen — den verkliga meningen med livet”. Det han nu hade läst hade fått honom att vilja ha mer upplysningar. Ett par som hade blivit erbjudna traktaten Nyheter om Guds rike på en strand i Belize tog slutligen emot den, när de återigen blev erbjudna ett exemplar i en avsides belägen stuga i Alaska. Ett vittne i Rwanda sände ett exemplar på kinyarwanda till sin syster i Belgien och uppmanade henne att söka upp vittnena. Det gjorde hon, och de spred samma publikation. Samma vecka påbörjades ett bibelstudium med henne.

De gemensamma ansträngningarna av förkunnarna i Kamerun fick några iakttagare att fråga: ”Vad är det som pågår? Varför är så många vittnen ute och predikar?” Somliga drog slutsatsen att Harmageddon måste vara nära. En pionjär hade lämnat traktaten i en mycket katolsk by, och när han kom tillbaka en vecka senare, fann han en grupp som ivrigt väntade på honom. De sade: ”Nu vet vi skillnaden mellan Jehovas vittnen och katolikerna.” Tretton bibelstudier sattes i gång, och de bad att få en Rikets sal byggd.

 En ung kvinna i Danmark tog emot ett exemplar av Nyheter om Guds rike och gick sedan in och stängde dörren. Men hon öppnade omedelbart dörren igen och frågade: ”Kan du med hjälp av Bibeln bevisa det som sägs i den här foldern?” Det kunde förkunnaren och använde då Nya Världens översättning. Därefter frågade kvinnan: ”Kan du visa mig samma sak i min egen bibel?” Det kunde vittnet. Vid följande besök avtalade man om ett regelbundet bibelstudium.

I Etiopien sattes traktaten upp på en anslagstavla på ett universitet. I Dominikanska republiken meddelade man om spridningen av den i radio. I ett av alla de brev som kom in till kontoret i Ryssland som en följd av traktatspridningen hette det: ”Den här traktaten rekommenderar att man aktivt börjar studera Bibeln. Vi har många människor som vill studera, däribland många ungdomar.” De bad ivrigt om hjälp.

I Sydafrika ringde en äldre man som hade läst traktaten Nyheter om Guds rike upp förkunnaren som hade lämnat den till honom och utropade: ”Jag har funnit sanningen!” Samma dag promenerade han den drygt tre kilometer långa vägen till Rikets sal, och sedan dess har han inte uteblivit från ett enda möte.

Nitiska heltidstjänare

Många har ordnat sina förhållanden så att de kan gå i främsta ledet i arbetet med att vittna genom att vara i pionjärtjänsten. I medeltal tjänade 663.521 som pionjärer varje månad! De utförde verkligen ett utmärkt arbete! Många av dessa var reguljära pionjärer, och de har som mål att ägna 90 timmar i månaden åt tjänsten på fältet; över 15.000 var pionjärer med särskilt uppdrag, och i deras schema ingår att vittna 140 timmar per månad, och många fler var hjälppionjärer och ägnade 60 timmar eller mer i månaden åt att förkunna om Guds kungarike som mänsklighetens enda hopp. Kunde du ta del i någon sådan tjänst under året?

 Bland dessa som är i heltidstjänsten är de 16.468 medlemmarna av Betelfamiljen jorden utöver. Av dessa tjänar 5.709 vid världshögkvarteret, och alla dessa betraktas av myndigheterna i USA som tillhörande en religiös orden i vilken alla medlemmar ägnar all sin tid åt religiös verksamhet. Ytterligare 4.374 har uppdrag som kräver att de reser från sammankomst till sammankomst inom ett visst område eller från församling till församling i en krets. En av de främsta uppgifterna för alla sådana resande tillsyningsmän är att ta ledningen i tjänsten på fältet.

Vårt allra viktigaste möte

Årets andliga höjdpunkt var firandet av åminnelsen av Kristi död den 14 april efter solnedgången. Då riktades uppmärksamheten på den kärleksfulla anordning som Jehova har gjort genom Jesus Kristus till räddning för alla som utövar tro. (Matt. 26:26—30; Apg. 4:12) Runt hela jorden var 13.147.201 närvarande. På vissa håll var antalet närvarande verkligen enastående. I en församling på omkring 150 förkunnare i Lilongwe i Malawi rapporterade man 1.202 närvarande. De 25 förkunnarna i Uzhoor i Ryssland hade 247 närvarande vid Åminnelsen, och i en församling på 103 förkunnare i Asjchabad i Turkmenistan rapporterade man 1.053 närvarande. I Benin i Västafrika hade en församling på 45 förkunnare 901 närvarande vid denna viktiga händelse. I församlingen på 50 förkunnare i Buchanan i Liberia hade man, med det då pågående inbördeskriget inom hörhåll, 705 närvarande.

Två pionjärer med särskilt uppdrag i Sivia i Peru hyrde en lokal för Åminnelsen och inbjöd uppriktiga religiösa människor att vara med, däribland tjänstemän i samhället. Pionjärerna blev hänförda över att ha 93 personer närvarande, varav de flesta var män. Katolska kyrkan på platsen hade planerat en religiös procession den kvällen, men på grund av att de män som skulle bära ”helgonet” var på Åminnelsen tillsammans med Jehovas vittnen var man tvungen att inställa  processionen. I sin frustrering kastade anhängare till kyrkan sten på den byggnad där vittnena hade sitt möte.

Även om Åminnelsen är den viktigaste händelsen i den teokratiska almanackan, är den absolut inte det enda tillfället då vi församlas för att få undervisning från Gud. Vi kommer varje vecka tillsammans för att studera Bibeln med hjälp av Vakttornet. Från och med den 1 september 1995 utkommer tidskriften Vakttornet samtidigt på 100 språk, något som bidrar till andan av enhet bland Jehovas vittnen. I 116 år har Vakttornet använts av den trogne och omdömesgille slaven som det viktigaste redskapet att förse Jehovas tjänare med andlig mat. Och vilken rik undervisning fick vi inte genom Vakttornet under det gångna året! Förutom bibelstudiet med hjälp av Vakttornet har vi ytterligare fyra möten i veckan. Varje år har vi också en kretssammankomst och ett kretsmöte. Dessutom ser vi ivrigt fram emot den årliga områdessammankomsten.

Sammankomster jorden runt

Serien av områdessammankomster ”Gudsfruktan” som började år 1994 fortsatte till långt in på tjänsteåret 1995. I Zambia hölls det till exempel 49 sådana sammankomster med ett sammanlagt högsta antal på 327.856. Stora familjer har ofta inte råd att åka långa sträckor med allmänna transportmedel, och därför hölls sammankomsterna på många olika platser i landet. Ändå måste några av dem som var hänvisade till åsnor eller oxdragna vagnar färdas ända upp till åtta dagar i ena riktningen för att komma fram till sammankomsten. Många fick gå till fots med bördor på huvudet; andra cyklade; några klättrade upp och satte sig längst bak på tungt lastade lastbilar, och åter andra använde bussar, tåg eller andra allmänna transportmedel. Deras förenade ansträngningar för att vara med vid sammankomsterna var ett enastående uttryck för tro.

 Under senare delen av tjänsteåret 1995 började sammankomstserien med temat ”Glada lovprisare”. En av bröderna som var med vid en sammankomst i Danmark gjorde följande iakttagelse: ”Detta var ännu en kärleksfull appell om att vi skall bringa vårt liv i överensstämmelse med de riktlinjer som Jehova har gett och leva värdigt sanningen. Påtryckningarna från Satan ökar, men det var bra att vi blev påminda om alla de orsaker vi har att fortsätta att vara glada, också när vi möter prövningar eller blir sjuka. Det var verkligen gripande att få höra de erfarenheter som olika bröder och systrar har haft! Efter detta sammankomstprogram känner vi oss ännu mer privilegierade genom att vi får tillhöra Jehovas organisation.”

Kontoret i Ryssland rapporterar att i trakten kring Volgograd, omkring 50 mil från Tjetjenien, blev alla stora offentliga evenemang inställda på grund av det då pågående kriget. Men Jehovas vittnens områdessammankomst ”Glada lovprisare” inställdes inte. Första dagen var mellan 50 och 60 poliser närvarande. På söndagen var det bara mellan 10 och 15 poliser, och de flesta av dessa ville ha litteratur och mer upplysningar från Bibeln.

I Sverige hölls tio områdessammankomster i den rymliga sammankomsthallen i Strängnäs. Det hade inte planerats någon internationell sammankomst under året, men eftersom det finns människor från många olika nationer i Sverige var åtminstone 60 olika nationaliteter representerade bland de 1.102 som var närvarande vid den engelskspråkiga sammankomsten.

En av höjdpunkterna på programmet var utgivningen av den nya boken Kunskapen som leder till evigt liv. Boken Du kan få leva för evigt i paradiset på jorden, utgiven år 1982, har getts ut på 126 språk. Den har visat sig vara ett värdefullt undervisningsredskap på alla dessa språk. Men sammankomstdeltagarna visade stort intresse, när man vid  utgivningen av boken Kunskapen som leder till evigt liv drog upp riktlinjerna för ett program som påskyndar arbetet med att göra lärjungar. De insåg att detta var något som låg rätt i tiden. Man har redan godkänt att den nya boken översätts till 131 språk, och förutom den engelska upplagan har 86 av dessa redan getts ut eller håller på att tryckas för att ges ut under de återstående områdessammankomsterna ”Glada lovprisare”. En man i England läste boken Kunskapen som leder till evigt liv, när han hade lagt sig på kvällen. Klockan åtta följande morgon talade han om för sin hustru att han ville studera. När en man i Albanien hade läst igenom boken, bad han att få studera  tre gånger i veckan, eftersom han insåg hur viktigt innehållet i den var. Det verkar som om den nya boken kommer att bli ett värdefullt redskap i den sista delen av det program av undervisning från Gud som skall utföras innan Jehovas stora dag kommer.

Genom profeten Jesaja förutsade Jehova för länge sedan det andliga överflöd som hans tjänare, till skillnad från andra människor, skulle åtnjuta. (Jes. 65:13, 14) Jehovas vittnen är verkligen ett andligen välnärt och lyckligt folk! Och de är angelägna att dela med sig av sitt andliga överflöd till andra människor som hungrar och törstar efter sanningen.

 Fortsatt eftertryck vid själva Bibeln

Bibeln är vår främsta lärobok när det gäller undervisningen från Gud. Jehovas vittnen har arbetat mycket för att sprida Bibeln. Detta har ofta inbegripit att man har använt de översättningar som har funnits på olika språk. Men år 1950 började spridningen av Nya Världens översättning på engelska. Denna utmärkta översättning finns nu på 25 språk. På 13 av dessa språk (och dessutom på engelsk och portugisisk brailleskrift) har hela Bibeln getts ut. På de andra 12 har de kristna grekiska skrifterna tryckts. Hittills har man framställt 84.400.000 exemplar.

Efter 16 års hårt arbete blev så den finska utgåvan av Nya Världens översättning av den Heliga skrift färdig. Det blev rungande applåder när den gavs ut vid de sex områdessammankomsterna i Finland. Och när det meddelades att det också fanns en utgåva med stor stil, fällde många äldre glädjetårar. Vid sammankomsterna i Hongkong och på Taiwan i augusti blev de kinesiska vittnena också hänförda över att få Nya Världens översättning av de kristna grekiska skrifterna på sitt eget språk. Den var inbunden tillsammans med den vanliga kinesiska översättningen av de hebreiska skrifterna. Nya Världens översättning har översatts till ytterligare två afrikanska språk och skall nu tryckas och bindas in. För närvarande översätts Bibeln också till ytterligare fem språk.

Vakttornets undervisningscentrum i Patterson

År 1988 började byggandet av Vakttornets undervisningscentrum, som är vackert beläget bland skogklädda kullar och dalar i Patterson i staten New York, endast 11 mil norr om Betel i Brooklyn. De stora bostadsbyggnaderna kommer, när de är färdiga, att kunna hysa 1.200 personer.

Våren 1995 var så många byggnader färdiga att man kunde ha den 99:e klassen av Vakttornets Bibelskola Gilead på denna nya plats. Den första lektionen hölls den 17 april och var  en föreläsning om vad som kännetecknar Nya Världens översättning, framförd av Albert Schroeder, som är medlem av den styrande kretsens undervisningskommitté och som tjänstgjorde som lärare vid Gileadskolan när den började år 1943.

Veckorna efter det att den 99:e klassen hade börjat, flyttades flera avdelningar från Sällskapets högkvarter till anläggningen i Patterson. Några hade flyttats tidigare. Från och med den 1 september fanns avdelningen för tjänsten på fältet, avdelningen som besvarar bibliska frågor m.m., avdelningen för hjälp åt översättare, avdelningen för bildframställning, avdelningen för videoframställning och fotografiavdelningen och även vissa delar av den juridiska avdelningen, projekteringsavdelningen och brailleskriftsavdelningen i Patterson.

Skolan i Rikets tjänst bidrar till framåtskridande i gudaktighet

Aposteln Paulus uppmanade sin medarbetare Timoteus att begrunda de inspirerade råd han hade fått och att tillämpa dessa, så att hans framåtskridande skulle bli uppenbart. Paulus uppmanade honom att ständigt ge akt på sin undervisning. (1 Tim. 4:15, 16) Skolan i Rikets tjänst, som är en del av ett internationellt teokratiskt utbildningsprogram, har hjälpt äldste och biträdande tjänare över hela världen att göra just så! Den har betonat att eftersom Gud är kärlek, är teokrati eller gudsstyre en administration kännetecknad av kärlek. — 1 Joh. 4:8.

Under det gångna tjänsteåret hölls 71 klasser av Skolan i Rikets tjänst enbart i USA, och sammanlagt 136.480 bröder deltog (69.771 äldste och 66.709 biträdande tjänare). I de klasser som hölls i USA undervisade 35 representanter från Betel och över 500 resande tillsyningsmän. I Zambia hölls ett särskilt möte för 76 resande tillsyningsmän innan Skolan i Rikets tjänst tog sin början. Därefter hölls 57 klasser av skolan över  hela Zambia, med sammanlagt 6.418 äldste och 4.349 biträdande tjänare. Bröderna i Malawi fick också nytta av skolan genom att 28 resande tillsyningsmän, 1.573 andra äldste och 1.424 biträdande tjänare fick del av den värdefulla undervisningen. Under tjänsteåret 1995 hölls denna skola i de flesta länder i världen.

Man hade stora förväntningar inför skolan, och de tusentals bröder som deltog i den blev inte besvikna. All den undervisning och alla de råd som gavs grundades på Bibeln. Från den första lektionen till den sista visade både de äldste och de biträdande tjänarna en liknande iver som judarna i Berea att ta emot den undervisning och vägledning som gavs genom den trogne slaven. — Matt. 24:45—47; Apg. 17:11.

Det har från många håll i världen kommit uttryck för uppskattning av skolan. Bröder i Karibien sade: ”Det var redan från den inledande bönen uppenbart att Jehova är verkligt intresserad av sina får och att han vill att vi som underherdar skall ge fåren mesta möjliga stöd och uppmuntran i en anda av kärlek.” Från öar i Stilla havet kom denna uppriktiga kommentar: ”Det vi fick ut av det material vi redan var insatta i eller trodde att vi var insatta i var helt fantastiskt!” Skolan var till stor hjälp för många nyligen förordnade tjänare. På ett ställe lade man till exempel märke till att för 85 procent av de biträdande tjänarna var det första gången som de var med vid Skolan i Rikets tjänst. Ja, Skolan i Rikets tjänst har varit en välsignelse för hela organisationen, och den kommer utan tvivel att få många positiva och goda resultat.

Positiva verkningar av Skolan för förordnade tjänare

Under året fortsatte man också att ha klasser av Skolan för förordnade tjänare. Denna skola, med sin egen åttaveckorskurs, fungerar som en utvidgning av Gileadskolan, som nu finns vid Vakttornets undervisningscentrum i Patterson i  staten New York. Under året gick fler elever igenom Skolan för förordnade tjänare än något annat tjänsteår.

Under de fem första månaderna av år 1995 invigdes skolan i Centralafrikanska republiken, Dominikanska republiken, Indien, Nya Kaledonien, Peru, Portugal och Zaire. Därigenom har skolan hållits i sammanlagt 34 länder. Enbart under det gångna tjänsteåret hölls 79 klasser, och 1.836 elever utexaminerades. Sammankomsthallar, Rikets salar och avdelningskontor har varit lämpliga lokaler för klasserna.

Så här sade en av lärarna om den klass som hölls i Dominikanska republiken: ”Det var en fin grupp elever, ... unga män fulla av nitälskan, innerlig uppskattning och iver att lära. ... Detta kunde man se i deras uppförande, tal och klädsel. Man kunde inte annat än känna tacksamhet mot Jehova och den trogne slaven för den utbildning som getts dessa unga män.” En elev i den första klassen i Portugal trodde till att börja med inte att man skulle hinna gå igenom allt materialet. Men längre fram sade han att han hade haft nytta av att lära sig att studera och arbeta på det sätt som den trogne och omdömesgille slaven rekommenderar och inte på det sätt som han själv var van att göra.

Här följer några typiska exempel som visar hur eleverna uppskattade lärarnas ansträngningar. I ett brev från den 19:e klassen i USA hette det: ”Hjärtligt tack för de andligt sinnade män som ni har gett i uppdrag att undervisa oss. Deras mångåriga erfarenhet, deras tålamod, deras flit och deras lojala hängivenhet för Jehova har gjort ett bestående intryck på oss. En verklig välsignelse.” Och den 20:e klassen tillade: ”Lärarna har lagt ner hela sin själ i undervisningen, vilket har lett till att vår kärlek till vår store Undervisare och hans organisation har vuxit.” Det kan verkligen sägas om eleverna att deras ögon har blivit ”ögon” som ser sin ”store Undervisare”. — Jes. 30:20.

 Förutom att förordnade tjänare som har utexaminerats från denna skola tjänar i de 34 länder där skolan har hållits, tjänar sådana också i 67 andra länder och områden. De har skickats till de flesta av områdena i Östeuropa och till länderna i det tidigare Jugoslavien och även till Malawi och Moçambique, där arbetet hade varit förbjudet i många år. Den teokratiska utbildning som ges genom denna skola får långtgående verkningar.

Broschyrer som fyller speciella behov

Vi har på senare år använt många olika broschyrer som undervisningsredskap. Vid våra senaste områdessammankomster fick vi ytterligare en aktuell sådan — Jehovas vittnen och utbildning. Den här broschyren behandlar ämnet ur en mer internationell synvinkel än den förra Skolbroschyren. I stället för att besvara de frågor som våra egna ungdomar kan ha om skolarbetet riktar sig den nya broschyren i första hand till lärare. Den är avsedd att hjälpa dem att förstå de moraliska principer vi följer, att förstå hur vi betraktar världslig utbildning och att bli medvetna om det omfattande program för fortgående utbildning som vi som Jehovas vittnen har tillgång till. Många av våra barn och ungdomar har säkert redan tagit med sig exemplar till sina lärare och studierådgivare.

Vid den kinesiska sammankomsten i New York utgavs en ny broschyr med titeln ”Hur man finner bestående frid och lycka”. Den finns på både traditionell och förenklad kinesiska. Den här broschyren är avsedd för det kinesiska fältet och kommer att spridas i så stor omfattning som möjligt. Det finns för närvarande inga planer på att den skall översättas till engelska.

På senare tid har det utarbetats andra speciella broschyrer avsedda att bekämpa den mycket förvrängda bild av Jehovas vittnen som prästerskapet och avfällingar har gett myndighetspersoner  och massmedier. Sådana broschyrer har lämnats till regeringstjänstemän, personer inom rättsväsendet och andra yrkesgrupper i Ungern, Tjeckien, Österrike och Bulgarien. I Grekland lämnades sådant material inte bara till myndighetspersoner, utan också till allmänheten.

I Tyskland har religiösa motståndare varit särskilt verksamma, när det gällt att använda massmedierna för att häda Jehova och svärta ner hans folk. (Jämför Romarna 2:24.) Med den styrande kretsens godkännande framställdes en broschyr med titeln Jehovas Zeugen — Menschen aus der Nachbarschaft. Wer sind sie? Den är tryckt i Tyskland. Den har i första hand lämnats till sådana personer som bröderna har träffat i tjänsten på fältet och som uppenbarligen skulle ha nytta av att läsa den. Den här broschyren är också mycket bra för myndighetspersoner, domare, advokater, lärare och andra personer som i synnerhet utsätts för påtryckningar från kristenhetens prästerskap att inta en negativ hållning till Jehovas vittnen. Många människor är tacksamma över att få reda på fakta. En broder rapporterar: ”När vi besökte rektorn i den skola där min dotter går, bad han att få 20 broschyrer till, så att de skulle kunna diskutera innehållet vid sitt nästa kollegium.”

Det är bra att hålla kontakt med regeringstjänstemän, så att de lär känna oss och det arbete vi utför. Det har våra bröder i Mexico gjort. De har, i förtröstan på att Jehova skall vägleda deras steg, lämnat litteratur till personer som arbetar för myndigheterna. Resultatet har varit positivt.

Information till medicinsk personal, domare och socialarbetare

När avdelningen för sjukhusinformation organiserades år 1988, var avsikten att man också skulle informera, ja, faktiskt genomföra ett mycket specialiserat undervisningsprogram. Först utbildades vissa utvalda äldste för att besöka  sjukhus i större städer och tala med läkare och administrativ personal om att behandla Jehovas vittnen med metoder som inte inbegriper blodtransfusioner. De äldste fick också lära sig hur de skulle bistå sina medvittnen, när dessa ställs inför trosprövande medicinska situationer. De gör detta antingen genom att resonera med läkarna om genomförbara medicinska alternativ eller genom att för vittnet i fråga förklara olika medicinska metoder och medel, så att han eller hon kan fatta ett beslut grundat på vederhäftig information. För närvarande tjänar 6.465 utbildade äldste som medlemmar av sjukhuskommittéer utöver jorden.

Dessa sjukhuskommittéer har haft framställningar vid ledande sjukhus i världen. Flertalet läkare och flertalet bland sjukhuspersonalen har uttryckt verklig uppskattning av denna satsning på kommunicerande och samarbete. Dessförinnan kunde det ibland bli en del otrevliga konfrontationer. Många läkare kände inte till alla de medicinska alternativen till blodtransfusioner.

För att underrätta läkare om dessa alternativ och för att bekräfta de faktauppgifter som getts i framställningarna har kommittéerna erbjudit mycket material från medicinsk litteratur för att visa vad skickliga läkare i åratal har lyckats göra utan att använda donerat blod. Dessa artiklar finns nu i inbunden form i många större medicinska bibliotek. Vid Avdelningen för sjukhusinformation i Brooklyn har man dessutom ett arkiv med artiklar som kan användas, när man får telefonsamtal från olika delar av världen, där man ber om hjälp i en kritisk situation.

Vad har blivit resultatet av detta undervisningsprogram? I många länder har försöken att påtvinga vuxna blodtransfusioner praktiskt taget upphört. Vid de flesta sjukhus råder nu en vänlig och samarbetsvillig atmosfär mot oss. En chef inom  hälsovården i Chile sade: ”Det är sant att det för några år sedan verkade som om er ståndpunkt bara var dogmatisk, men det har under tidens gång visat sig att den har vetenskapligt stöd. ... Ert internationella nätverk fungerar mycket bättre än vårt.”

Jorden runt har över 58.900 läkare/kirurger sagt sig vara villiga att behandla Jehovas vittnen utan att göra blodet till en stridsfråga. Ett hundra två sjukhus jorden runt har inom ramen för sin verksamhet till och med ordnat med speciella program för blodfri medicin och kirurgi för att ta hand om Jehovas vittnen och andra som inte vill ta emot blodtransfusion. Denna utveckling har gjort det möjligt för sjukhuskommittéerna att hjälpa läkare att komma i kontakt med och rådfråga dessa erfarna specialister och/eller sjukhus, så att våra medicinska problem kan behandlas på ett framgångsrikt sätt.

Av de återstående problemen gäller de flesta barn, i synnerhet de nyfödda. Därför förbereddes en andra serie seminarier för att utbilda medlemmar av sjukhuskommittéerna att hålla framställningar som skulle informera domare vid ungdoms- eller familjedomstolar, socialarbetare och andra som är inblandade i processen att ta barn från deras föräldrar för att tvinga på dem en blodtransfusion. Dessa människor behövde få hjälp att inte utgå ifrån att blod är den enda behandling som finns. Sådana seminarier har nu hållits i USA, Västeuropa och Stillahavsområdet.

I samband med denna information till domare och andra, som är engagerade i sådana fall, lämnar man dem ett exemplar av en speciellt utarbetad handbok med titeln ”Omsorg om familjen och läkarvård för Jehovas vittnen”. Denna handbok med register innehåller detaljer om vårt nätverk för att stödja och bistå patienten, som består av församlingsäldste, sjukhuskommittéer, Avdelningen för sjukhusinformation  vid avdelningskontoret i landet och Avdelningen för sjukhusinformation i Brooklyn. Den innehåller också både juridisk/etiska artiklar och artiklar från ansedda medicinska tidskrifter som förklarar vad man numera gör för att utan blod behandla barnsjukdomar och andra medicinska problem. Domare, socialarbetare och andra får hjälp att inse att Jehovas vittnen inte är religiösa fanatiker som vill göra sina barn till martyrer genom att vägra all medicinsk behandling. De får reda på att vad saken i själva verket gäller är om kärleksfulla föräldrar har rätt att bestämma vilken medicinsk behandling som skall användas.

En amerikansk professor i juridik förklarade: ”Sjukhuskommittéerna och Jehovas vittnens advokater har utfört ett oerhört arbete för att förändra tänkesättet hos domarkåren och läkarkåren. Flertalet av de tidigare domsluten mot Jehovas vittnens rättigheter grundade sig på fördomar mot Jehovas vittnens trosuppfattningar och underströk den amerikanska läkarkårens ofelbarhet. Jehovas vittnen har förändrat trenden i rättspraxis genom att informera läkare och domare om trovärdigheten i Jehovas vittnens trosuppfattningar och om läkarvetenskapens starkt överdrivna användning av blodtransfusioner.”

Vi är naturligtvis inte i första hand lärare i medicinsk praxis eller lagliga rättigheter. Men detta utbildningsprogram har gjort mycket för att stärka Jehovas vittnens ställning i deras beslutsamhet att lyda Guds förbud mot att använda blod. — Apg. 15:28, 29.

Nya anläggningar fyller trängande behov

Allteftersom takten i det bibliska undervisningsarbetet ökar och antalet förkunnare av Guds kungarike växer, behövs det fler byggnader för att hysa nya församlingar, för att hålla sammankomster och skolor och för avdelningskontor.

 Under tjänsteåret 1995 byggdes hundratals Rikets salar runt om på jorden, och många av dessa finansierades genom kärleksfulla bidrag till den världsvida verksamheten. (2 Kor. 8:14, 15) Här följer några få exempel: Trettio Rikets salar har fullbordats i Ukraina. I Tjeckien, där det för sex år sedan inte fanns en enda Rikets sal, finns det nu 35. I Tyskland byggdes förra året 58 nya Rikets salar, däribland 15 i den östra delen av landet. I Grekland byggdes en Rikets sal i en by som har en befolkning på bara 600 invånare men har två församlingar av Jehovas vittnen med sammanlagt 128 förkunnare. Under en period på 18 månader byggdes och överlämnades 81 Rikets salar i Polen. Men det behövs fler. För att med tiden få pengar att kunna bygga en Rikets sal plockar bröderna i vissa delar av Polen bär eller arrenderar mark och odlar grödor som de sedan säljer. Under året byggdes 40 Rikets salar i Sydafrika. På landsbygden i Sydafrika, där man har ont om pengar, kan några av bröderna i en församling sälja något av sin boskap för att köpa cement, medan andra kan köpa tegel eller taktäckningsmaterial osv. På det här sättet och med hjälp av den regionala byggnadskommittén har man snart uppfört en Rikets sal.

De 40 förkunnarna i Brewerville i Liberia var i stort behov av en lämplig lokal. De höll sina möten i en diskussionshydda utan väggar, där de flesta av de 150 närvarande måste stå utanför, utsatta för väder och vind. Med ekonomisk hjälp från kärleksfulla bröder i andra länder skaffade de behövligt material, och därefter göt de betongblock och byggde en vacker Rikets sal som är ett vittnesbörd för alla i trakten. I Edgware i England byggde man en anläggning med tre Rikets salar på ett sådant sätt att väggarna kan öppnas, så att det blir en sammankomsthall med 800 sittplatser lämpad för sammankomster på utländska språk.

Antalet sammankomsthallar har också fortsatt att öka. Efter tio års förhandlande och arbete överlämnades ännu  en sammankomsthall i England. Två sammankomsthallar har överlämnats i Italien och två i Sydkorea. I Spanien överlämnades en femte sammankomsthall och i Brasilien den femtonde. Andra byggdes i Côte d’Ivoire och på Sri Lanka. Och fler byggs på andra håll i världen.

Förutom att man under det gångna året har byggt vid världshögkvarteret, har man också arbetat med nya avdelningskontor eller med att utvidga dem som redan finns i 54 länder. Vissa av dessa projekt har varit på det förberedande stadiet. Andra projekt har fullbordats, och i följande sex länder hade våra bröder under tjänsteåret glädjen att ha överlämnande av avdelningkontorets anläggningar:

SYDKOREA. I Kongdo, omkring sju mil söder om Söul, ligger Sydkoreas avdelningskontor. Sedan avdelningskontoret år 1982 flyttades till Kongdo, har man behövt bygga till anläggningen fyra gånger. Den senaste tillbyggnaden nästan fördubblade avdelningskontorets storlek. De nya byggnaderna överlämnades den 8 oktober 1994, och Lloyd Barry i den styrande kretsen höll talet ”Gläd er inför Mästerbyggaren!” Och Jehovas vittnen i Korea gläder sig verkligen över bevisen på att Gud välsignar deras tjänst.

Redan före första världskriget nådde säd av Bibelns sanning Korea. När avdelningskontoret för 13 år sedan flyttades till Kongdo, var högsta antalet förkunnare 30.237. I augusti 1994 var högsta antalet förkunnare 77.542, och 40 procent var i pionjärtjänsten!

Avdelningskontoret behövde byggas ut. Vad har byggts till? Hela kontorsbyggnaden är ny, med ett stort utrymme för avdelningen för tjänsten på fältet, avdelningen för sjukhusinformation, korrespondensavdelningen, redovisningsavdelningen och översättningsavdelningen. Tryckerikontoret, reproavdelningen och avdelningarna för elektronik, datorer  och MEPS ligger nu i en ny miljö, och annan tryckeriverksamhet har fått större golvyta. Betelhemmet har fått 56 nya rum, ett nytt kök, en fin matsal, en ny sjukavdelning, ett nytt bibliotek och en ny tvättinrättning. Det finns också en tilltalande och bekväm ny Rikets sal.

Dagen efter överlämnandet hölls ett speciellt möte i Suwons gymnasium vid vilket broder Barry återigen talade. Tretton andra platser var hopkopplade, och sammanlagt 95.883 hörde föredraget! Det är uppenbart att det fortfarande finns många i Korea som är ivriga att lära känna Jehovas vägar, så att de kan vandra på hans stigar.

TAIWAN. Veckoslutet därpå, den 15 oktober, överlämnades nya byggnader vid avdelningskontoret på Taiwan, en ö 145 kilometer utanför Kinas kust. Broder Barry överlämnade också dessa lokaler. Han hade första gången besökt Taiwan 42 år tidigare, då bara en handfull Jehovas vittnen, huvudsakligen av amisstammen, hörde till församlingen.

Bröder från utlandet och inhemska vittnen byggde avdelningskontoret. Ja, 50 procent av förkunnarna i landet har vid något tillfälle tagit del i arbetet på projektet. Några färdades så länge som nio timmar i vardera riktningen med buss för att ta del i arbetet. Av åtta amiskvinnor som hjälpte till med att lägga ut grästorv utanför matsalen var den yngsta 60 år, den äldsta 84! Detta lag började arbeta klockan 4.30 på morgonen. De hade velat börja klockan 4.00, men det var för mörkt ute. Samma nitälskan ses i deras predikoverksamhet.

På programmet vid överlämnandet berättade Cyril Charles, en gileadit som nu bor i Hongkong, om sin tjänst på Taiwan år 1949, när han var 29 år. Han bodde bland amis och hade ingen elektricitet, inga sanitära anläggningar inomhus och ingen madrass. Men amisfolket visade kärlek till Bibelns  sanning. När broder Charles skulle öva några i arbetet från hus till hus, ville alla följa med. På vägen till distriktet mötte broder Charles 70 från söder och 70 från norr. Snart förenade sig 100 till med dem. Alla ville de arbeta från hus till hus med honom. Sedan dess har mycken övning getts åt dem som visat en uppriktig önskan att tjäna Jehova.

Efterföljande missionärer, som började komma sex år senare, gick i spetsen för arbetet bland kineserna, som utgör större delen av befolkningen. Tjugosex som tidigare varit missionärer på Taiwan reste tillbaka dit för att övervara överlämnandet under veckoslutet. Hur glada var de inte över de fina nya lokalerna vid avdelningskontoret och även över bevisen för att de som de hade undervisat hade hjälpt många andra att bli Jehovas lovprisare!

Samordnaren i avdelningskontorets kommitté, Harvey Logan, och hans hustru, Kathleen, som båda är gileaditer, har tjänat här sedan 1962. Bara under de tio senaste åren har de sett en ökning med 150 procent.

 ECUADOR. Under månaden därefter, november, blev utvidgade lokaler vid avdelningskontoret i Ecuador överlämnade. De ligger 23 kilometer från hamnstaden Guayaquil.

På samma egendom hade för bara sju år sedan, år 1987, en ny byggnad för avdelningskontoret överlämnats. Sedan dess hade emellertid medeltalet förkunnare växt med 130 procent. Under samma tid hade bibelstudierna ökat med 120 procent. År 1987 hade Daniel Sydlik hållit ett tal för en åhörarskara om 14.322 på ett fotbollsstadion här. På samma stadion höll broder Henschel den 19 november 1994 ett väckande tal för 35.992! Den sanna tillbedjan går framåt i Ecuador, och det utvidgade avdelningskontoret kommer att bli en utmärkt central från vilken undervisning om Jehovas vilja kan utsträckas till landets yttersta hörn.

SRI LANKA. I januari 1995 var också avdelningskontoret på Sri Lanka redo att överlämna sina två fina nya byggnader. Vilken förändring från att ha flyttat kontoret från ett sovrum till ett annat i förhyrda hus ända sedan avdelningskontoret upprättades år 1953! Här fanns till sist lokaler som kunde vara till ära för vår Gud, med marken beredd på ett sätt som återspeglar vår tro på Jehovas uppsåt för hela jorden att den skall bli omformad till ett paradis.

Bland dem som var närvarande för att övervara programmet befann sig Claude Goodman, som hade tjänat här åren 1930 och 1931; Matilda Rajapakse (född Chapman), som nu är i 90-årsåldern och som har varit ansluten till ortsförsamlingen här i åtminstone 80 år och tjänar som reguljär pionjär; Douglas King, som hade varit den andre landstjänaren (som det då kallades); zontillsyningsmannen från världshögkvarteret, David Mercante, som höll överlämnandetalet, och många fler.

 Sri Lanka är en stor ö utanför Indiens sydöstra spets, där omkring 18.000.000 människor bor. För många av dem är ”Ayubowan!” en vanlig hälsning; den betyder ”Må du få leva länge!” Bland Jehovas tjänare är detta inte bara en sedvanlig hälsning; det är deras från hjärtat kommande önskan. I överensstämmelse med den vill de nå alla människor på Sri Lanka med budskapet om Riket på deras eget språk. De här nya lokalerna kommer att bli till hjälp.

Att bygga avdelningskontoret har i sig självt varit en utbildning — inte bara i fråga om byggnadsmetoder, utan också i andliga angelägenheter. Projektet förde bröderna på Sri Lanka närmare Jehovas världsomspännande familj av tjänare. Bröderna i Amerika och Australien tillhandahöll ingenjörsexpertis. Bröderna från utlandet gav ut sig själva för att övervaka byggandet och lära vittnena på platsen hur man arbetar. Material och medel som behövdes kom från andra avdelningskontor. De frivilliga övervann tålmodigt språkskillnaderna för att arbeta tillsammans. Alla har tillväxt i uppskattning av Jehovas organisations världsvida aspekt och de andliga band som gör att den fungerar smidigt.

SURINAM. Överlämnandet av avdelningskontoret i Surinam hölls den 12 februari 1995. Men vad som förde fram till det var häpnadsväckande att se och en glädje att ta del i. En egendom för avdelningskontorets nya byggnader förvärvades 16 kilometer väster om staden Paramaribo. Bröder från många länder kom för att hjälpa till med byggnadsarbetet. Folk från alla delar av staden Paramaribo kom för att se detta bevis på kärleksfullt internationellt samarbete, och de tittade på med häpnad när de såg våra systrar köra bandtraktorer och annan tung utrustning. Lärare förde rentav med sig sina klasser för att visa dem vad som kunde uträttas när människor samarbetar i en och samma anda. När arbetet var färdigt, visades ett program om det på båda TV-stationerna i Surinam.

 Vid överlämnandeprogrammet var bröder från Nederländerna, Tyskland, Franska Guyana, Guyana, Curaçao och andra länder närvarande. Som zontillsyningsman höll Dominick Piccone överlämnandetalet. Kontoret i dessa lokaler kommer att bli till hjälp att samordna predikandet av de goda nyheterna överallt i detta land på 400.000 invånare.

KAMERUN. Jehovas vittnen i många länder är livligt intresserade av vad som sker i Kamerun. Ja, ett antal av dem från Benin, Canada, Frankrike, Gabon, Nigeria och Förenta staterna var med den 1 april 1995 vid överlämnandet av de fyra tvåvåningsbyggnader som utgör avdelningskontorets nya anläggning i Bonaberi i Douala. Bland gästerna var sju som hade tjänat som missionärer i Kamerun under 1950- och 1960-talen. Jean-Marie Bockaert från Frankrike höll överlämnandetalet.

År 1948 fanns det bara 81 verksamma vittnen i Kamerun. Nu finns det mer än 24.000 som ger ära åt Gud, trots de svåra inskränkningar som vittnena arbetade under i 23 år. Dessa nya Betellokaler kommer med visshet att vara av stort värde för bröderna vid utövandet av tillsynen över Jehovas folks verksamhet, när de till alla i Kamerun utsträcker den frikostiga inbjudan att gå upp till Jehovas hus för att lära känna hans vägar och vandra på hans stigar, med utsikten att för evigt få ägna honom helig tjänst i hans nya värld.

Det här året har i sanning varit ett år då ett ofantligt program av biblisk undervisning har bedrivits världen utöver, och det kommer att fortsätta att öka i hastighet ända fram till slutet på den nuvarande tingens ordning. Efter Harmageddon kommer det att få nya aspekter, när miljoner människor blir uppväckta från de döda och blir undervisade om Jehovas vägar. Då, som aldrig tidigare, kommer kunskapen om Jehova sannerligen att uppfylla jorden.

[Bilder på sidan 12]

Ovan: Utgivningen av boken ”Kunskapen som leder till evigt liv” i Tyskland

Till vänster: Den nya broschyren om utbildning granskas i Japan

[Bild på sidan 13]

Ett drama vid sammankomsten visade hur man har omsorg om trogna äldre

[Bild på sidan 13]

338.491 nya lärjungar döptes under året

 [Bilder på sidorna 20, 21]

 Vakttornets undervisningscentrum i Patterson i staten New York

[Bilder på sidorna 28, 29]

 Avdelningskontor överlämnade i

1. Taiwan

2. Surinam

3. Sri Lanka

4. Ecuador

5. Korea

6. Kamerun