Brev från den styrande kretsen

OM vi läser i 1 Thessalonikerna 5:18 uppmanade aposteln Paulus oss att ”tacka Gud i förbindelse med allting”. Under det gångna tjänsteåret fick vi mycket från Jehovas frikostiga hand, och för detta har vi alla orsak att tacka honom. Enligt sitt löfte öppnade Jehova ”himlarnas dammluckor” och tömde ut överflödande välsignelser över oss, vilket gång på gång fick oss att känna stor tacksamhet och glädje. — Mal. 3:10; Ps. 33:1.

Det måste med tanke på det som rapporten på sidorna 32–39 visar angående Jehovas vittnens världsvida tjänst på fältet tjänsteåret 1998 ha varit ett rungande segerrop som ljöd över jorden! Som mest tog 5.888.650 förkunnare del i att lovprisa Jehova — ett nytt högsta antal. (Ps. 66:1, 8) Bland dessa var de 316.092 som blev döpta. Att det finns utsikter till att miljoner fler kan komma att anropa Jehovas namn framgår av att 13.896.312 var närvarande vid Åminnelsen. Vi tackar Jehova för detta församlande. — Ps. 30:4.

I början av tjänsteåret gladde sig förkunnarna över hela världen åt att sprida Nyheter om Guds rike nr 35. De fick många fina erfarenheter och andra välsignelser, när de troget och nitiskt stödde kampanjen. (Ords. 10:22; 28:20) Kort därefter fick äldste och biträdande tjänare vidareutbildning genom Skolan i Rikets tjänst, något som de uppskattade mycket. Det som betonades vid skolan var herdeverksamheten, undervisningen, evangeliseringsarbetet och att man arbetar tillsammans i endräkt. I brev som  återspeglade tacksamhet mot Jehova berättade många hur mycket den här vidareutbildningen hade betytt för dem.

I maj började områdessammankomster och internationella sammankomster hållas. Delegater från 160 länder var med vid de nio internationella sammankomsterna i Nordamerika. Med vid dessa sammankomster var också sådana som gått igenom Gileadskolan och Skolan för förordnade tjänare samt internationella tjänare, beteliter i utlandstjänst och andra med missionärsstatus. Många av dessa medverkade också i programmet och uttryckte sin uppskattning av de frikostiga bidrag som gjort det möjligt för dem att vara med vid en sammankomst i sitt hemland.

Tusentals delegater från hela världen fick bo hos sina kristna bröder och blev behandlade som medlemmar av familjen. Detta fördjupade den starka kärlek som förenar Jehovas folks internationella brödraskap. (1 Petr. 4:8; 5:9) Den kärlek och gästfrihet som man upplevde vid dessa internationella sammankomster överträffade allt som man tidigare hade upplevt vid sådana tillfällen. Brev beskrev de rörande scener som utspelades, när värdar med glädjetårar och gråten i halsen presenterades för sina gäster, vilka reagerade på liknande sätt. En värd skrev: ”Tack för den underbaraste upplevelsen i vårt liv.” Och en delegat från Sydafrika skrev: ”Vi skall aldrig glömma det välkomnande vi fick. ... Det har fördjupat vår uppskattning av det internationella brödraskapet, vilket är en underbar gåva från vår himmelske Fader, Jehova.”

Delegater vid sammankomsterna i Storbritannien, Tyskland och Grekland kände det på liknande sätt. De var entusiasmerade av sammankomstprogrammet, samvaron med vittnen från andra länder och en tur till Sällskapets avdelningskontor. Många skrev uppskattande brev och tackade för vad de hade fått vara med om.

Sammankomsterna avgav ett fantastiskt vittnesbörd. Allmänheten insåg att det låg något särskilt bakom temat ”Guds väg — ett levnadssätt”, vilket man kunde läsa på framsidan av programmet och också på det sammankomstmärke som våra bröder bar på sig.

Den resolution som framfördes vid sammankomsterna uttryckte vår beslutsamhet att fortsätta att följa den här levnadsvägen  i allt vad vi gör — i vårt privatliv, inom familjen, som en del av den kristna församlingen och som ett internationellt kristet brödraskap. — Tit. 2:11, 12; 1 Petr. 2:17.

Vårt beslut att följa den vägen försätter oss i en mycket gynnsam situation. Det är en oerhörd skillnad mellan Guds folks andliga tillstånd och tillståndet hos avfällingar och andra, sådana som bekänner sig känna och tillbe Gud men som förnekar honom genom sina gärningar. (Tit. 1:16) Det som profeten Jesaja skrev under inspiration gör oss medvetna om skillnaden: ”Se! Mina egna tjänare kommer att äta, ... dricka, ... glädjas ... [och] ropa högt av fröjd på grund av hjärtats goda tillstånd, men ni [avfällingarna] för er del kommer att skrika på grund av hjärtats smärta, och ni kommer att tjuta på grund av andens fullständiga sammanbrott.” (Jes. 65:13, 14) Vilket arv vi har! Vi kan verkligen vara mycket tacksamma för allt som Jehova gör för sitt folk i denna tid.

Några av våra medtjänare har fått utstå mycket lidande på grund av ekonomiska svårigheter, förföljelse, terrorism och krig. Ganska många har drabbats av sådana katastrofer som översvämningar, orkaner och vulkanutbrott. Men deras hopp har inte försvagats. Jehova har uppehållit dem i all deras vedermöda, och därför jublar de över hans vägar och kan förbli i ett godkänt tillstånd inför honom. — Rom. 5:3–5.

Vi är, trots de svårigheter vi upplever i dessa prövande tider, ett välsignat och lyckligt folk. (Ps. 3:8; 144:15b) Vår önskan för framtiden är att kunna hjälpa många fler att, precis som vi, få nytta av det levnadssätt som Jehova anbefaller. Det finns fortfarande tid för dem att i sitt upptagna liv också lära känna Jehovas väg och få nytta av hans tålamod, som vår årstext för år 1999 antyder: ”Se! Nu är räddningens dag.” (2 Kor. 6:2) Ja, nu är det tid att handla! Må vi vara tacksamma för privilegiet att göra detta känt för alla som vill höra.

Tillsammans med er fortsätter vi med glädje att följa Guds väg till liv.

Era medtjänare

Jehovas vittnens styrande krets