Höjdpunkter under det gångna året

HÄNDELSER under det gångna året har gett ytterligare bevis för att vi lever långt fram i ”de sista dagarna”, som i Guds ord beskrivs som ”kritiska tider som är svåra att komma till rätta med”. (2 Tim. 3:1) Men ju mer prövande de sista dagarna blir, desto tydligare blir det att Jehova välsignar sina trogna tjänare runt om på jorden. Oavsett om det är naturkatastrofer, brottslighet och våld, sjukdom, nedstämdhet, åldrande, motstånd eller likgiltighet som prövar Jehovas vittnen, fortsätter de med Jehovas hjälp att ”med uthållighet löpa det tävlingslopp som ... [de] har framför” sig. (Hebr. 12:1)

”SLUTET FÖR FALSK RELIGION ÄR NÄRA!”

Under oktober och november 2006 ökade Jehovas vittnen sin predikoverksamhet över hela jorden i syfte att  sprida traktaten Nyheter om Guds rike nummer 37, ”Slutet för falsk religion är nära!” Vilken reaktion väckte det här spännande budskapet?

”Traktaten var en fullträff!” sade en man i Sverige som var upprörd över hyckleriet inom den falska religionen. Precis som den här mannen har många människor börjat studera Bibeln tack vare traktaten.

Nepal

I Katmandu lämnade Dil traktaten Nyheter om Guds rike till en man som brukade gå i kyrkan. Hans hustru hade lämnat honom två månader tidigare på grund av hans alkoholproblem. När Dil och hennes man, Buddha, besökte mannen igen för att resonera om traktaten, berättade mannen att han inte gillade vissa kyrkomedlemmars uppförande och att det som Jehovas vittnen sade var något helt annat än det han fick höra i kyrkan. Brodern visade honom det som står i Uppenbarelseboken 18:2–4 och betonade hur viktigt det är att lämna ”det stora Babylon”. Vid tredje besöket satte de i gång ett studium och använde sig av lektion 13 i broschyren Vad kräver Gud av oss? Vid femte besöket träffade de hustrun, som hade flyttat hem igen. Hon kände till Jehovas vittnen och tyckte om vårt budskap. Vid sjunde besöket hölls studiet tillsammans med både mannen och hustrun. Hustrun sade: ”Min man har nu slutat att dricka alkohol.”

Brasilien

En man som kör motorcykeltaxi fick ett exemplar av Nyheter om Guds rike. Han spred budskapet vidare genom att ha traktaten fastsatt på ryggen under några dagar. Passagerarna kunde alltså inte undgå att se traktaten under resans gång.

Två systrar i Brasilien blev rädda när de kom till ett hus och såg en skylt med texten: ”Du kan komma in, men du kommer inte härifrån levande.” Skrämda frågade systrarna två bröder vad de skulle göra. Bröderna bestämde sig för att försöka få kontakt med någon i huset. Efter  att ha bett till Jehova om vägledning klappade bröderna i händerna för att visa att de var där. Mannen i huset, en polis, tog vänligt emot ett exemplar av Nyheter om Guds rike. Han berättade att han renoverade huset och hade en hel del byggnadsmaterial på baksidan. Så han hade satt upp skylten för att skrämma bort tjuvar. När förkunnarna gjorde återbesök hos honom tackade han ja till ett bibelstudium.

Mongoliet

Tsetsegmaa hade många gånger försökt att vittna för sin äldre syster. Systern hade följt med på några möten och varit med vid Åminnelsen två år i rad, men hon visade inget större intresse och ville inte studera Bibeln. Fast när hon såg vikbladet Nyheter om Guds rike hemma hos Tsetsegmaa väcktes hennes intresse. Under ett samtal som varade i två timmar ställde hon många frågor, som Tsetsegmaa svarade på med hjälp av Bibeln. Den äldre systern blev förvånad över det hon fick höra och ville lära sig mer, så nu studerar hon Bibeln regelbundet.

Georgien

Några förkunnare erbjöd vikbladet Nyheter om Guds rike till en kvinna som frågade om det hade ett religiöst innehåll. När förkunnarna svarade ja tog hon emot vikbladet och lovade att läsa det. När förkunnarna gjorde återbesök funderade kvinnan på om hon hade blivit lurad av ortodoxa kyrkan. Hon var oroad över världsförhållandena och den allt sämre moralen bland ungdomar. Hon sade att hon hade svårt att hitta något gemensamt att tala om med sina barn. Förkunnarna visade henne 2 Timoteus 3:1–5, och hon tackade ja till boken Vad lär Bibeln? När förkunnarna skulle gå sade hon: ”Jag är övertygad om att er religion är den sanna. Jag kan inte annat än berömma era ungdomar för deras klädsel, ärlighet och höga moralnormer.” Kvinnan läser nu våra tidskrifter regelbundet.

 Bangladesh

Nittonåriga Richel delade ut exemplar av Nyheter om Guds rike på ett distrikt som inte hade bearbetats tidigare. Trots att distriktet låg relativt långt hemifrån hade Richel känt att hon borde gå dit, eftersom det här var en speciell kampanj. Vid andra dörren träffade hon två flickor som berättade att de var kristna och att deras pappa hade dött för bara två månader sedan. ”Varför tillät Gud att det här hände oss?” frågade de. Richel gav svar från Bibeln, och flickorna ville gärna ha ett exemplar av vikbladet. De sade till henne: ”Gud har sänt dig till oss.” Richel såg att flickorna hade ett andligt behov och erbjöd sig att studera Bibeln med dem, och det ville de gärna. De är ivriga att få lära sig mer, och de har många frågor. Richel måste förbereda sig noga, men hon tycker om den tillfredsställelse det ger att få undervisa andligt hungriga människor om sanningen.

 Armenien

Eliza, en reguljär pionjär, fick ett telefonsamtal från Lilit, som hon tidigare hade studerat med. Lilit sade: ”Du måste avboka allt som du har planerat för i morgon och komma hem till mig, så att vi får börja studera igen.” Vad hade hänt? När Lilit studerade Bibeln med Jehovas vittnen första gången hade hennes man sagt: ”Du får välja antingen mig eller Jehova.” Därför slutade hon studera. Nu, två år senare, fick hon ett exemplar av Nyheter om Guds rike när hon var ute med barnen i parken. Hennes intresse väcktes till liv igen på ett sätt som fick henne att frimodigt säga till sin man: ”Du kanske nöjer dig med att leva och vara frisk i 50 år och sedan dö, men det gör inte jag!” Sedan lovade hon att ett bibelstudium skulle hjälpa henne att övervinna dåliga personlighetsdrag, och därför slutade mannen att motarbeta henne och gick med på att hon började studera. Nu gläder hon sig över att få studera medan mannen tar hand om barnen under studiestunderna.

Kambodja

Under kampanjen kom en missionär som heter Hugues till en muslimsk man. När mannen hade läst traktaten Nyheter om Guds rike, sade han att han höll med om att religionssamfunden inte borde ta del i krig. Själv var han mycket besviken på sin religion, som han menade hade skaffat sig ett dåligt rykte på grund av extremister. Hugues läste Psalm 46:9 för mannen, en vers där Gud lovar att krigen på jorden skall upphöra. Veckan därefter visade Hugues honom boken Vad lär Bibeln? Mannen sätter nu stort värde på Bibeln och har ett regelbundet bibelstudium.

Ryssland

”Jag vet att ni har sanningen”, sade en ortodox präst som fick ett exemplar av Nyheter om Guds rike av två systrar, ”och att er Gud, Jehova, skall tillintetgöra all falsk religion men låta er finnas kvar.” Han berättade sedan att  han visste att det finns ett himmelskt hopp och att det skall bli ett paradis på jorden. Systrarna frågade honom varför han inte lämnade sin religion om han visste att den skulle bli tillintetgjord. ”För att det här är mitt jobb”, svarade han. ”Jag har tre lägenheter och fyra bilar. Jag kan inte lämna allt det här.”

EN SÄRSKILD KAMPANJ FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA ÅMINNELSEN

Måndagen den 2 april 2007 visade Jehovas vittnen världen över hur tacksamma de är för Guds oförtjänta omtanke och kärlek genom att högtidlighålla Herrens kvällsmåltid. Som en förberedelse för den här viktiga kvällen delade man ut en särskild inbjudan över hela världen från den 17 mars till den 2 april. Många som studerar Bibeln och många barn började som förkunnare av de goda nyheterna under den här perioden av ökad verksamhet.

USA

Samma kväll som Åminnelsen skulle firas fick en broder som hade jouren vid Jehovas vittnens huvudkontor i New York en mängd telefonsamtal från sådana som ville veta var Åminnelsen skulle hållas. Många av samtalen kom just från människor som hade fått en inbjudan till Åminnelsen. En kvinna sade: ”Jag kom just hem och hittade en inbjudan till ert möte i kväll. Jag skulle vilja gå, men jag vet inte när det börjar.”

 Sextonåriga Jacquelin gav sin lärare en inbjudan till Åminnelsen och förklarade hur viktigt det här tillfället är. Till hennes stora förvåning kom läraren. Åminnelsen hölls i en av Jehovas vittnens sammankomsthallar, och efteråt visade Jacquelin runt sin lärare i lokalerna. Läraren imponerades av att allting var så rent och välorganiserat och särskilt av att det var frivilliga arbetare som hade byggt anläggningen och som skötte underhållet. Hon sade att hon tyckte mycket om talet och frågade: ”Hur kan jag få ett sådant där bibelstudium som talaren nämnde?” Jacquelin svarade glatt: ”Det är där jag kommer in i bilden!” Jacquelin studerar nu Bibeln med sin lärare varje måndag efter skolan.

Sydafrika

De nio förkunnarna i en församling i ett isolerat område var förbryllade över att de bara hade fått ett exemplar av inbjudan till Åminnelsen i stället för de 500 som de hade beställt från avdelningskontoret. Efter  ett tag fick de veta att man på det lokala postkontoret inte hade kunnat avgöra vem som skulle ha paketet som avdelningskontoret hade skickat, eftersom adresslappen hade fallit av. Personalen på postkontoret hade öppnat paketet för att försöka ta reda på vem mottagaren eller avsändaren var. När de såg inbjudningarna till Åminnelsen drog de slutsatsen att dessa behövde delas ut, så de lade en inbjudan i varje postfack och delade alltså själva ut hela sändningen. Bröderna förstod att något var fel när de inte fick hela sändningen utan bara en enda inbjudan i församlingens postfack. Men så glada de nio förkunnarna blev när 42 stycken kom till Åminnelsen, och flera av dem hade med sig en inbjudan som de hade fått i sitt eget postfack!

Italien

Patrizia gav en åminnelseinbjudan till Gabriella, som hon studerar Bibeln med, och förklarade hur viktig Åminnelsen är. Gabriellas femårige son, Mattia, som hade lyssnat noga till samtalet, frågade om han kunde få en inbjudan att lämna till sin lärare. Nästa dag gav Mattia inbjudan till läraren och förklarade hur viktig Åminnelsen är och att han verkligen hoppades att hon kunde komma. Vid ett föräldramöte några dagar senare berättade Mattias lärare för Gabriella att hon var så imponerad av Mattias övertygelse att hon hade bestämt sig för att vara med vid Åminnelsen. Hon följde därför med Gabriella och Mattia till Åminnelsen. Läraren lyssnade noga till talet och imponerades av barnens goda uppförande. Efteråt sade hon att hon nu förstod varför Åminnelsen var viktig, precis som Mattia hade sagt. Sedan dess har Mattia lämnat ett exemplar av Min bok med bibliska berättelser till läraren för hennes sons skull, och Gabriella och Patrizia har fått samtala med henne vid flera tillfällen.

Mexiko

En äldstebroder förkunnade för en presbyteriansk präst och inbjöd honom till Åminnelsen. Prästen  tog emot inbjudan, och till broderns förvåning frågade han om han även kunde få inbjudningar att lämna till sina församlingsmedlemmar. Glädjen var stor hos bröderna när prästen kom till Åminnelsen tillsammans med 40 kyrkomedlemmar, var och en med en inbjudan som de tänkte visa upp vid ingången. Prästen sade att många fler hade velat komma, men de trodde att de inte fick komma in om de inte hade en inbjudan. De 11 förkunnarna i församlingen var mycket glada och lyckliga över att 191 var med vid Åminnelsen.

Australien

En ung man som studerar Bibeln med Jehovas vittnen började berätta om sitt bibelstudium för andra på gymmet där han arbetar. En av dessa var en kvinna som tackade ja till hans inbjudan att vara med vid Åminnelsen. Som tonåring hade hon hört hur man sjöng i en Rikets sal i närheten av hennes hem och hade bett föräldrarna om att få gå dit. Men de hade förbjudit henne att ha någonting alls med Jehovas vittnen att göra. Hon gick ändå på några möten men förlorade kontakten när hon och familjen flyttade därifrån. Vid Åminnelsen fick hon träffa en syster som började studera med henne. Hon började vara med vid församlingens möten, och hennes man visade också intresse. Under tiden har den unge mannen som arbetar på gymmet blivit odöpt förkunnare, och han gör framsteg för att kunna bli döpt.

Kazakstan

En intresserad kvinna sade att hon inte kunde komma till Åminnelsen eftersom hon hade små barn. Men på dagen för Åminnelsen tog kvinnans femåriga dotter på sig kläder och gick till Rikets sal själv. När kvinnan upptäckte att dottern var borta gav hon sig genast i väg för att leta efter henne. Hon anade att dottern hade gått i väg för att vara med vid Åminnelsen, och mycket riktigt hittade hon henne i Rikets sal. Nu när hon ändå var  där bestämde hon sig för att sätta sig bredvid dottern och lyssna till talet.

ANSTRÄNGNINGAR FÖR ATT LAGLIGT STADFÄSTA DE GODA NYHETERNA

Frankrike

Sedan 1996 har vissa myndigheter i Frankrike krävt att avdelningskontoret skall betala skatt på de månadsbidrag som ges åt medlemmarna av Betelfamiljen i Louviers. Men den 28 mars 2007 beslöt förvaltningsdomstolen i Paris att ingen skatt behövde betalas, eftersom Betelfamiljens medlemmar inte är avlönade arbetstagare. Domstolen uppgav att ”de Jehovas vittnen som är fasta medlemmar av Betel i Louviers befinner sig i den situationen huvudsakligen för att de i andligt avseende understöder sitt samfund”. Beslutet bekräftar att Betelfamiljens verksamhet är av religiöst slag, och det överensstämmer med ett liknande beslut som fattades av en högre förvaltningsdomstol i Brasilien.

I ett annat fall vägrade staden Lyon att hyra ut lokaler i kommunalhuset till Jehovas vittnen, som planerade att ha Åminnelsen där. Men den 15 mars 2007 beslöt en domare i förvaltningsdomstolen att staden var skyldig att hyra ut lokalerna till Jehovas vittnen. Staden överklagade till landets högsta förvaltningsdomstol (Conseil d’État), som fastslog den lägre domstolens beslut och sade att stadens agerande var ett ”allvarligt och uppenbart brott mot mötesfriheten, som är en grundläggande frihet”. Den högre förvaltningsdomstolen ålade staden att betala rättegångskostnaderna åt den lokala sammanslutningen av Jehovas vittnen.

Trots det här positiva beslutet i Lyon fortsätter Jehovas vittnen i Frankrike att vara en måltavla för motståndare, massmedier och även myndighetspersoner. I en offentlig intervju 2005 anklagade en tidigare medlem av Frankrikes nationalförsamling Jehovas vittnen för att vara  ”organiserade som en maffiarörelse med en pyramidliknande struktur”. Jehovas vittnen protesterade mot det kränkande uttalandet och förde saken inför domstol. I juli 2007 avkunnade appellationsdomstolen i Rouen en dom till förmån för vittnena, och domstolen uppgav att den anklagades ”orimliga uttalanden helt saknade goda avsikter och faller utanför ramarna för det fria ordet”. När det gäller den orättvisa och olagliga beskattningen av sammanslutningen Jehovas vittnen håller de franska myndigheterna fast vid sitt krav. Ärendet behandlas just nu av Europadomstolen, och bröderna är övertygade om att Jehova stöder dem.

Uzbekistan

Över tusen fall av gripanden, frihetsberövanden och angrepp mot bröderna och systrarna har dokumenterats. Det var under åminnelsefirandet 2005 och 2006 som de flesta gripanden gjordes. Men vi är glada att kunna meddela att inga problem har rapporterats i samband med Åminnelsen 2007. Lugnet varade dock inte länge. Strax därefter greps en broder och en syster och dömdes för att ha undervisat om trosfrågor. Brodern, som är gift och har två barn, dömdes till två års fängelse och spärrades in omedelbart. Systern dömdes till ett straff som bland annat innebär att hon får ha ett vanligt arbete men att myndigheterna tar 20 procent av hennes lön under två år.

Georgien

Den 3 maj 2007 avkunnade Europadomstolen en enhällig dom mot regeringen i Georgien för att den hade tolererat våldshandlingar mot Jehovas vittnen, och enligt domen skall offren betalas skadestånd. Från oktober 1999 till november 2002 har Jehovas vittnen utsatts för 138 våldsamma angrepp. Vid vissa tillfällen har poliser varit på plats, men de har inte ingripit för att skydda offren. Eftersom den tidigare regeringen i Georgien inte vidtog åtgärder för att skydda vännerna från religiösa  extremister, anser domstolen att regeringen inte har uppfyllt sina skyldigheter enligt Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och att den har kränkt våra bröders religionsfrihet. Domslutet är en tydlig signal om att religionsfriheten inte kan ignoreras och att Jehovas vittnen måste få skydd även om majoriteten motarbetar dem.

Eritrea

För fem år sedan började regeringen ta hårdare tag mot alla oberoende religiösa grupper som inte verkar under ledning av de fyra religionssamfund som regeringen godkänner, och sedan dess har Jehovas vittnen utsatts för hårt motstånd. Till och med när våra bröder ägnar sig åt tillbedjan i privata hem riskerar de att bli gripna, misshandlade och utsatta för stora påtryckningar att förneka sin tro. I april 2007 satt 24 Jehovas vittnen i fängelse för att de har besökt möten, predikat eller vägrat göra militärtjänst. Tre av dem är 60 år eller äldre, tio lever under mycket eländiga förhållanden, och tre har suttit i fängelse sedan 1994. De nya ansträngningar som har gjorts för att hjälpa bröderna har ännu inte gett resultat, men vår förhoppning är att bröderna snart skall få lindring, och vi fortsätter att hoppas på Jehova, som friköper sina tjänare ”från förtryck och våld”. (Ps. 72:14)

Andorra

Bröderna har sökt lagligt erkännande i landet sedan 1973, och den 14 december 2006 beviljades äntligen ansökan. Det finns mer än 150 förkunnare i Andorra.

Korea

I över 50 år har bröder i Sydkorea satts i fängelse för att de har vägrat militärtjänst. Fem av dem har dött som en följd av detta. När bröderna Yoon och Choi hade prövat alla juridiska möjligheter i Sydkorea, vände de sig till FN:s kommitté för de mänskliga rättigheterna för att få sina domar prövade. Den 3 november 2006 beslöt kommittén att Sydkorea hade brutit mot brödernas mänskliga rättigheter och att bröderna skulle få gottgörelse. Kommittén  uppmanade också Sydkorea att vidta åtgärder för att se till att andra vapenvägrare inte skall behöva välja mellan att antingen överträda sina principer eller avtjäna ett fängelsestraff. I genomsnitt sätts 70 bröder i fängelse varje månad.

Tidigare har många bröder i den här situationen helt enkelt funnit sig i domstolsbesluten, och det har inneburit att de har fått sitta i fängelse i ett och ett halvt år. Men på senare tid har de flesta av våra unga bröder beslutat sig för att överklaga sina domar, vilket har lett till att hundratals överklaganden nu måste behandlas. De koreanska myndigheterna har därför meddelat att de har för avsikt att införa någon form av alternativ tjänstgöring under civil tillsyn. Tiden får utvisa om det blir så och om den anordningen i så fall godtas av dem vars samvete tillåter dem att utföra alternativ tjänst.

Argentina

I juli 2007 undertecknade justitieministern, som ansvarar för frågor om mänskliga rättigheter, ett regeringsbeslut som erkänner att det var orätt att fängsla Daniel Victor Guagliardo för att han av samvetsskäl vägrade militärtjänst. Det här beslutet kan bli till nytta för andra som med orätt har satts i fängelse på grund av sin vägran att göra militärtjänst.

Armenien

Nitton bröder, som vägrade att utföra en form av alternativ tjänst som skulle ha inneburit ett brott mot den kristna neutraliteten, skulle ställas inför rätta. Men i september 2006 fick bröderna ett brev från riksåklagaren, som meddelade att det inte skulle bli någon rättegång. Myndigheterna har dock ännu inte något program för alternativ tjänst som en kristen kan godta. Så i mitten av 2007 satt 71 unga bröder i fängelse, en del av dem med fängelsestraff på tre år.

Vahan Bayatyan är ett av de många unga vittnen som har åtalats och fängslats i Armenien. När han dömdes till  fängelse i ett och ett halvt år yrkade åklagaren på ett hårdare straff, eftersom han menade att broder Bayatyans vapenvägran var ”obefogad och farlig”. Appellationsdomstolen samtyckte till detta och ökade fängelsestraffet med ett år, och beslutet fastslogs av högsta domstolen. Broder Bayatyan lämnade då in ett klagomål till Europadomstolen. Europadomstolen har godtagit klagomålet, vilket betyder att den skall undersöka fallet mer ingående. Vi hoppas på ett positivt slutresultat, eftersom det skulle hjälpa både broder Bayatyan och andra i samma situation.

Azerbajdzjan

Trots att Jehovas vittnen är lagligen erkända i Azerbajdzjan utsätts våra bröder och systrar fortfarande för många svårigheter. Vi kan ta ett exempel. Den 24 december 2006 var över 200 bröder och systrar och nyintresserade samlade i Baku för att under fridfulla förhållanden resonera om bibliska ämnen. Då trängde beväpnade poliser in i lokalen för att stoppa mötet, och med sig hade de tv-team och lokala myndighetspersoner. Polisen, som inte hade någon husrannsakningsorder, slog in dörren till den hyrda lokalen och grep dem som var där. Åtminstone två blev misshandlade. Polisen beslagtog stora mängder litteratur, bidragsbössan och innehållet i den, juridiska dokument och flera datorer som används vid översättning av Bibeln och biblisk litteratur. De flesta av de gripna hade släppts vid slutet av dagen. Men bland dessa var sex utländska frivilliga arbetare som förvisades för att de, enligt vad som påstods, hade ”ägnat sig åt religiös propaganda”. Våra bröder här måste sitta i fängelse för att de vägrar militärtjänst. Det är också svårt för dem att få in litteratur i landet.

Israel

Den 5 februari 2007 beslöt domstolen i Haifa att ett kongresscentrum i Haifa (ICC) hade diskriminerat Jehovas vittnen genom att inte låta dem använda ICC:s lokaler för en sammankomst. Domstolen ålade ICC att betala  en del av rättegångskostnaden som kompensation. Enligt justitiekanslern har ledningen för ICC ”den grundläggande skyldigheten ... att behandla alla kunder lika, en skyldighet som man bröt mot i det här fallet”. Det här positiva utslaget kommer att göra det lättare för vännerna i Israel att samlas i större grupper för att tillbe Jehova.

Tadzjikistan

Två av våra litteratursändningar beslagtogs av tullen, och kulturdepartementet uppmanades att förbjuda vår litteratur och vår organisation. I den här fientliga andan tvingades två Gileadutbildade missionärer att lämna landet. Längre fram, den 11 oktober 2007, förbjöd myndigheterna Jehovas vittnens verksamhet i landet. Alla de här orättvisorna har anmälts, och vi ber till Jehova att han skall se till att predikoarbetet får fortsätta på det här fruktbärande fältet, där man hade en 14-procentig ökning under tjänsteåret 2007.

Ukraina

Ett särskilt möte skulle hållas på ett stort stadion i Lviv den 12 maj 2007, men dagen före gav stadionledningen efter för motståndares påtryckningar och meddelade att stadion inte fick användas. Jehovas vittnen kontaktade genast regeringstjänstemän i Ukraina och i USA för att få hjälp att övertyga stadionledningen om att vittnena inte skulle störa friden i staden. Samtalen pågick fortfarande samma dag som mötet skulle hållas, och det medan tusentals Jehovas vittnen från olika delar av Ukraina började strömma in i Lviv med bil, buss och tåg. Våra bröder och systrar samlades lugnt och stilla utanför de låsta grindarna till stadion och väntade tåligt medan de umgicks och även sjöng Rikets sånger tillsammans. Plötsligt, bara 20 minuter innan programmet skulle börja, gick stadionpersonalen med på att öppna grindarna och släppa in vännerna. Mer än 27 000 bröder och systrar strömmade in på stadion för att lyssna till ett uppmuntrande tal av zontillsyningsmannen.

 Turkmenistan

Jehovas vittnen är inte inregistrerade i Turkmenistan. Efter en period av relativt lugn har myndigheterna återigen börjat förfölja vännerna. Men bröderna och systrarna fortsätter frimodigt men taktfullt att ha möten och förkunna de goda nyheterna för sina medmänniskor. (Matt. 10:16) Tre unga bröder anhölls för att de vägrade militärtjänst på grund av sitt samvete. Alla tre fick fällande domar; två fick villkorlig dom, men den tredje brodern dömdes till ett och ett halvt års fängelse. Eftersom förhållandena i fängelserna är mycket hårda, har hans svåra situation fått internationell uppmärksamhet. Utländska bröder som är advokater har tyvärr inte fått tillstånd att komma in i landet för att hjälpa bröderna i rättegångsförhandlingarna. Men inga mänskliga myndigheter kan hindra våra böner från att nå den Högste. (1 Tim. 2:1, 2)

Kazakstan

Sex tjänstemän från åklagarmyndigheten avbröt ett religiöst möte som hölls i en systers hem i en region där Jehovas vittnen ännu inte är inregistrerade. En broder som inte ens var närvarande vid mötet samt fem systrar dömdes till dryga böter. Alla de här fallen har överklagats.

Turkiet

Den 31 juli 2007 fick avdelningskontoret i Turkiet det glädjande beskedet att en sammanslutning som Jehovas vittnen kan använda i sin verksamhet hade fått lagligt erkännande. Detta skedde efter en över två år lång process, som bland annat omfattade en rättstvist i vilken staten hävdade att avdelningskontorets stadgar inte var grundlagsenliga. Sedan en lägre domstol i Istanbul hade slagit fast att stadgarna var lagenliga överklagade staten beslutet hos högsta domstolen. Men högsta domstolen instämde i den lägre domstolens beslut, och därmed kunde vi få vårt erkännande. I och med den nya sammanslutningen har avdelningskontoret en religiös juridisk  person som kan köpa och äga egendom, hyra möteslokaler för sammankomster, ta emot gåvor och försvara Jehovas vittnens juridiska intressen i domstolar.

Två Jehovas vittnen som anklagades för att ha ”besvärat människor” när de delade ut vikbladet Nyheter om Guds rike nummer 37 dömdes till böter. Men fredsdomstolen i Sisli i Istanbul upphävde bötesstraffet. Att ”presentera Jehovas vittnens publikationer ... faller inom ramen för tankefrihet och trosfrid”, menade domstolen, och man sade också att turkiska medborgare ”har frihet att sprida sina trosuppfattningar”. Men bröderna i Turkiet har även andra problem, till exempel när det gäller neutralitetsfrågan, eftersom bröder i vapenför ålder riskerar fängelsestraff och böter.

Som några av de föregående rapporterna visar vänder sig Jehovas vittnen ofta till Europadomstolen när europeiska länder förnekar dem rätten att tillbe Gud. I mitten av 2007 låg 22 klagomål hos domstolen, och ärendena gäller exempelvis neutralitetsfrågan, lagligt erkännande och förföljelse. Våra bröder och systrar som ställs inför sådana här prövningar i Europa och i andra delar av världen behöver verkligen vårt stöd i form av våra böner. (2 Kor. 1:10, 11)

TROHET OCH OSTRAFFLIGHET

I den historiska delen av ”Årsboken” får du läsa om hur våra bröder och systrar i Ryssland var ostraffliga under sovjettiden, då Jehovas vittnen var förbjudna. Motståndet var både brutalt och intensivt. Men också i länder där vi kan verka fritt försöker Satan och hans avkomma obarmhärtigt få oss att bryta vår ostrafflighet, fast då på mera utstuderade sätt. Tänk så mycket det måste glädja Jehovas hjärta när hans tjänare förblir trogna! (Ords. 27:11) Här följer några erfarenheter som visar hur Guds folk runt om på jorden är trogna och lojala i vardagen.

 Sverige

En pionjärsyster som arbetar på ett privatsjukhus har vid flera tillfällen utsatts för närmanden från arbetskamrater. Men hon har tänkt ut en effektiv strategi för att förebygga sådana situationer. Till att börja med berättar hon i ett tidigt skede för nyanställda att hon är ett Jehovas vittne, och hon nämner ofta att hon är gift. Hon utnyttjar alla tillfällen hon kan till att berätta för arbetskamraterna om de intressen hon och hennes man har gemensamt, och hon betonar hur starkt deras äktenskapsband är. När hon måste tala med en läkare om en patient ser hon till att de möts i matsalen, där de inte behöver vara ensamma. Om någon oväntat kommer in i rummet där hon arbetar och stänger dörren, ber hon genast till Jehova och ser till att ha en vänlig men yrkesmässig hållning.

Tyskland

Marian har varit anställd på samma företag i norra Tyskland i 13 år. Eftersom han arbetar skift har det ofta varit svårt för honom att vara med vid mötena mitt i veckan. ”Det gjorde mig mycket ledsen, för jag uppskattar verkligen våra möten”, säger han. ”Gång på gång bad jag Jehova hjälpa mig att hitta en möjlighet att kunna besöka alla möten.” Marian bad om mod och talade med sin närmaste chef, som gick med på att han fick lämna arbetet tidigare på möteskvällar, bara hans arbetsuppgift var klar. Det här fungerade mycket bra tills chefen ersattes av en som inte lät Marian gå tidigare. Vad kunde Marian göra? Han berättar: ”Respektfullt sade jag till min nye avdelningschef att jag tänkte tala med chefen för företaget.” Under samtalet med högste chefen avgav Marian ett fint vittnesbörd och förklarade varför han ville besöka mötena. Chefen gick med på att låta Marian gå hem tidigare på möteskvällar, förutsatt att alla de andra i hans skift gick med på det. Marian samlade därför alla arbetskamraterna för att förklara situationen, och han fick också avge ett fint vittnesbörd för dem.  Nu kan Marian vara med vid alla möten mitt i veckan. ”Jag fick kämpa hårt för att kunna gå på mötena”, säger han, ”men intensiva böner till Jehova gav mig en styrka som är över det normala.”

Storbritannien

Sextonåriga Sophie känner att det är ett trosprov att hela tiden bli inbjuden till klassfester. Hon säger: ”En del fester låter lockande, men jag vet att jag skulle ångra mig om jag gick dit, för då skulle jag hamna i situationer som skulle kunna vara skadliga i längden. Nyligen blev jag bjuden till en fest hos en tjej, och hon betonade att det bara handlade om en helt vanlig fest. Längre fram fick jag reda på att hon också fyllde år samma helg. Jag var glad för att jag inte gick dit, för efteråt fick jag höra att många av hennes skolkompisar hade varit fulla och att hennes föräldrar hade varit borta hela kvällen. Det är därför jag mycket hellre umgås med vänner i sanningen i olika åldrar som hjälper mig andligen. Min bror och jag bjuder in yngre och äldre till musikkvällar och grillfester och till utflykter på landet. Nu när någon frågar om jag skall med på en fest frågar jag mig själv hur det kommer att påverka mitt förhållande till Jehova. Jag har insett att man aldrig går miste om något om man gör det som är rätt.”

Italien

Flera flickor i skolan hade visat intresse för 17-årige Giovanni, men en av dem var mer ihärdig än de andra. När hon såg att Giovanni inte brydde sig om henne skrev hon ett brev till honom: ”Jag tror att vi skulle passa bra ihop. Jag känner mig attraherad av dig. Jag tycker om din personlighet, och inte bara den. Jag hoppas att du fattar rätt beslut. Hälsningar, din.” Brevet avslutades med hennes namn, och på kuvertet fanns ett rött kyssmärke. ”Jag måste erkänna att det inte var lätt dagarna därefter”, säger Giovanni. ”Jag tänkte att jag nog aldrig kommer att träffa någon som är lika vacker som hon. När  klasskompisarna fick reda på hennes erbjudande uppmuntrade de mig att säga ja. De sade: ’Det här är en chans du inte får missa. Du är dum om du säger nej till henne.’ Men jag kände att jag höll på att förlora min kristna identitet. Jag bad till Jehova och talade med mina föräldrar – som först blev väldigt förvånade, för de hade inte fattat att jag ställdes inför sådana här situationer. Vi studerade Bibeln intensivt tillsammans och använde då speciellt boken Ungdomar frågar – svar som fungerar. Jag pratade också med mogna bröder i församlingen. Till sist fattade jag rätt beslut och tackade nej till hennes förslag. Jag måste säga att skolkompisarna nu har mer respekt för mig tack vare att jag inte gav efter.”

Mexiko

Antonio, som är 59 år och som har varit döpt i 37 år, berättar: ”När jag var bara 19 år fick jag reda på att jag hade juvenil reumatoid artrit. Det har varit mycket frustrerande att ha en sjukdom som har gjort mig till invalid och tvingat mig att sitta i rullstol i 35 år. Ibland blir jag modfälld. Men att jag håller mig sysselsatt med kristen verksamhet i den mån min hälsa tillåter ger mig styrka.” För sju år sedan dog Antonios mor, vilket gjorde situationen ännu mer komplicerad, eftersom hon tog hand om honom. Hur skulle Antonio klara sig? Han berättar: ”Sedan dess har jag sett att Jehova inte överger sina tjänare, utan ger dem den hjälp de behöver. Församlingen har ordnat med att  en broder tar hand om mig, och några vänner hjälper mig ekonomiskt så att jag får det jag behöver.” Antonio längtar efter den dag då Guds kungarikes löften blir en verklighet.

”UTVIDGA PLATSEN FÖR DITT TÄLT”

”Utvidga platsen för ditt tält. Och låt dem spänna ut din storslagna bonings tältdukar.” (Jes. 54:2) Vi ser nu den storslagna uppfyllelsen av de här profetiska orden genom det ständigt växande behovet av fler platser för tillbedjan och större avdelningskontor. Förutom all annan byggverksamhet som utfördes runt om på jorden under det gångna året var överlämnandet av följande sex avdelningskontor något som Jehovas vittnen gladde sig mycket åt.

Puerto Rico

Bara 13 år efter det att den senaste delen av anläggningen stod klar behövde avdelningskontoret byggas ut på grund av att vissa avdelningar hade blivit större. Överlämnandetalet hölls av en av den styrande kretsens medlemmar, David Splane, lördagen den 16 september 2006.

Colombia

Bröder och systrar från 30 länder kom tillsammans vid Colombias avdelningskontor den 11 november 2006 för att närvara vid överlämnandet av de nya lokalerna i Facatativá, lite drygt 4 mil nordväst om Bogotá. Antalet närvarande var 3 605. Många som inte hade träffats på 30 eller 40 år omfamnade varandra tillgivet, och alla gladdes över att få lyssna till överlämnandetalet av Gerrit Lösch, som tillhör den styrande kretsen.

Fiji

Bara fem minuters gångväg från de centrala delarna av Fijis huvudstad, Suva, och med utsikt över hamnen ligger avdelningskontorets vackra byggnad. Lördagen den 11 november 2006 höll Geoffrey Jackson, som är medlem  av den styrande kretsen, överlämnandetalet inför 410 åhörare.

Burundi

Den 25 november 2006 var en oförglömlig dag för Jehovas vittnen i det här vackra centralafrikanska landet. De 1 141 åhörarna, som kom från 11 länder, var glada över att få vara med vid överlämnandet av avdelningskontorets fina nya lokaler tillsammans med Guy Pierce från den styrande kretsen. Det märks tydligt att Jehova välsignar verksamheten i landet, och det finns goda möjligheter att många fler här kommer att förena sig med oss i tillbedjan av Jehova.

Rwanda

Efter 30 oroliga år av bland annat förbud och inbördeskrig var bröderna och systrarna i Rwanda lyckliga över att få besök av Guy Pierce för överlämnandet av det nya avdelningskontoret. Den nya trevliga anläggningen är vackert belägen i en fin park.

Trots det tragiska folkmordet, då även ett antal vänner dödades, har Jehovas verk fortsatt att blomstra i Rwanda, som kallas de tusen kullarnas land. Bland de 553 som var med vid överlämnandeprogrammet lördagen den 2 december 2006 fanns 112 delegater från 15 länder.

Uganda

Det nya avdelningskontoret, som ligger i södra utkanten av huvudstaden, Kampala, överlämnades lördagen den 20 januari 2007. Bland de 665 närvarande fanns 170 delegater från omkring 20 avdelningskontor, och överlämnandetalet hölls av Anthony Morris, som är medlem av den styrande kretsen.

”ETT STORVERK HAR JEHOVA GJORT”

Vi har utan tvivel anledning att känna oss glada när vi tänker på det fantastiska verk som Jehova har utfört under det gångna året. Gemensamt instämmer vi alla i psalmistens ord av tacksamhet: ”Ett storverk har Jehova gjort med oss. Vi kan glädja oss.” (Ps. 126:3)

[Ruta/Bild på sidan 9]

Verkligen en världsvid kampanj

Det fanns de som undrade om Nyheter om Guds rike verkligen delades ut över hela världen. En skeptisk man i Brasilien bad förkunnaren som kom på besök att vänta medan han ringde en vän i USA för att höra om han hade fått vikbladet. Vännen svarade: ”Ja, jag fick ett exemplar för tio minuter sedan.” Den imponerade mannen tog emot vikbladet och lovade att läsa det noga.

[Bild på sidan 12]

Det låg bara en inbjudan i församlingens postfack

[Bild på sidan 25]

Antonio redo att bege sig ut i tjänsten

 [Bilder på sidorna 28, 29]

Överlämnanden av avdelningskontor

Puerto Rico

Rwanda

Colombia

 Burundi

Fiji

Uganda