Kapitel tjugoåtta

Ett återställt paradis!

Jesaja 35:1–10

1. Varför framhåller många religioner hoppet om liv i ett paradis?

”DEN nostalgiska längtan efter ett paradis tycks vara en av de starkaste nostalgier som följt människan — kanske den starkaste och mest ihållande av alla. En viss längtan efter ett paradis kommer till synes på alla nivåer av det religiösa livet.” Så sägs det i The Encyclopedia of Religion. Denna nostalgi är helt naturlig, eftersom Bibeln visar att människan började sitt liv i ett paradis — en vacker trädgård fri från sjukdom och död. (1 Moseboken 2:8–15) Det är därför inte förvånande att många av världens religioner framhåller hoppet om liv i ett paradis av det ena eller andra slaget.

2. Var kan vi finna det sanna hoppet om ett framtida paradis?

² På många ställen i Bibeln kan vi läsa om det sanna hoppet om ett framtida paradis. (Jesaja 51:3) Den del av Jesajas profetia som finns upptecknad i kapitel 35 beskriver hur vildmarks- och ökenområden förvandlas till trädgårdsliknande parker och fruktbara åkrar. De blinda får sin syn, de stumma kan tala, och de döva kan höra. I detta utlovade paradis finns ingen sorg eller suckan, något som visar att inte ens döden finns längre. Vilket underbart löfte! Hur skall dessa ord förstås? Ger de oss i vår tid ett hopp? En granskning av detta kapitel i Jesajas bok ger oss svaren på dessa frågor.

Ett ödelagt land gläder sig

3. Hur skall landet bli förvandlat, enligt Jesajas profetia?

³ Jesajas inspirerade profetia om ett återställt paradis  börjar med orden: ”Vildmarken och den vattenlösa trakten skall jubla, och ökenslätten skall fröjda sig och blomstra som saffranskrokusen. Den skall helt visst blomstra, och den skall fröjda sig med fröjd och med höga glädjerop. Libanons härlighet skall ges den, Karmels och Sarons prakt. De skall se Jehovas härlighet, vår Guds prakt.” — Jesaja 35:1, 2.

4. När och hur blir judarnas hemland som en vildmark?

⁴ Jesaja skriver de här orden omkring år 732 f.v.t. Cirka 125 år senare ödelägger babylonierna Jerusalem, och Judas folk förs i landsflykt. Deras hemland lämnas obebott, ödelagt. (2 Kungaboken 25:8–11, 21–26) Därigenom uppfylls Jehovas varnande ord om att Israels folk skulle föras i landsflykt, om det visade sig vara otroget. (5 Moseboken 28:15, 36, 37; 1 Kungaboken 9:6–8) Medan judarna är fångar i ett främmande land, får åkrarna och fruktträdgårdarna med sina bevattningssystem ligga obrukade i 70 år, och landet blir som en vildmark. — Jesaja 64:10; Jeremia 4:23–27; 9:10–12.

5. a) Hur återställs landet och blir som ett paradis? b) Hur får folket ”se Jehovas härlighet”?

⁵ Men Jesajas profetia förutsäger att landet inte skall ligga öde för alltid. Det skall återställas och bli som ett paradis. ”Libanons härlighet” och ”Karmels och Sarons prakt” skall ges det. * Hur då? När judarna återvänt från landsflykten, kan de återigen odla och bevattna åkrarna, och deras land blir lika fruktbart som tidigare. Äran för detta går till Jehova och ingen annan. Det är bara därför att det är hans vilja och därför att han stöder och välsignar judarna som de får  glädja sig åt sådana paradisliknande förhållanden. De kan ”se Jehovas härlighet”, sin ”Guds prakt”, när de inser att denna häpnadsväckande förvandling av deras land är ett verk av Jehovas hand.

6. Vilken viktig uppfyllelse får Jesajas ord?

⁶ Men i Israels återställda land får Jesajas ord en ännu viktigare uppfyllelse. Israel har i andlig bemärkelse befunnit sig i ett torrt, ökenliknande tillstånd i många år. När de landsflyktiga befann sig i Babylon, var den rena tillbedjan kraftigt begränsad. Där fanns inget tempel, inget altare och inget organiserat prästerskap. Inga dagliga offer kunde frambäras. Nu profeterar Jesaja om en förändring. Under ledning av sådana män som Serubbabel, Esra och Nehemja återvänder representanter för alla Israels 12 stammar till Jerusalem, återuppbygger templet och tillber Jehova i frihet. (Esra 2:1, 2) Detta är verkligen ett andligt paradis!

Glödande i anden

7, 8. Varför behövde de landsflyktiga judarna ha en positiv inställning, och hur ger Jesajas ord uppmuntran?

⁷ Jesajas ord i kapitel 35 genljuder av glädje. Profeten förkunnar om en ljus framtid för det ångerfulla folket. Han talar med övertygelse och optimism. När de landsflyktiga judarna två hundra år senare står på tröskeln till sin återställelse, behöver de samma övertygelse och optimism. Genom Jesaja uppmanar Jehova dem profetiskt: ”Stärk svaga händer, och gör vacklande knän fasta. Säg till dem som är ängsliga i hjärtat: ’Var starka. Var inte rädda. Se! Er Gud kommer med hämnd, ja, med vedergällning kommer Gud. Han kommer själv och räddar er.’” — Jesaja 35:3, 4.

⁸ När den långa landsflykten är över, är tiden inne för handling. Kung Cyrus (Kyros) av Persien, det redskap Jehova använder till att utkräva sin hämnd på Babylon, har tillkännagett att Jehovas tillbedjan skall återställas i Jerusalem.  (2 Krönikeboken 36:22, 23) Tusentals hebreiska familjer måste göra sig klara att företa den riskfyllda färden från Babylon till Jerusalem. När de kommer fram, måste de bygga lämpliga bostäder och förbereda den enorma uppgiften att återuppbygga templet och staden. Allt detta kan verka avskräckande på somliga judar i Babylon. Men nu är det inte tid att vara svag eller ängslig. Judarna måste styrka varandra och förtrösta på Jehova. Han försäkrar dem om att han skall rädda dem.

9. Vilket storslaget löfte får de återvändande judarna?

⁹ De som befrias från fångenskapen i Babylon har all anledning att glädja sig, eftersom en storslagen framtid väntar dem när de återvänt till Jerusalem. Jesaja förutsäger: ”På den tiden skall de blindas ögon öppnas, och de dövas öron skall upplåtas. På den tiden skall den halte klättra  som en hjort, och den stummes tunga skall ropa högt av glädje.” — Jesaja 35:5, 6a.

10, 11. Varför måste Jesajas ord ha en andlig innebörd när det gäller de återvändande judarna, och vad betyder hans ord?

¹⁰ Jehova har uppenbarligen sitt folks andliga tillstånd i tankarna. Judarna har straffats med 70 års landsflykt för sitt tidigare avfall. Men när Jehova tuktade dem, gjorde han dem inte bokstavligt blinda, döva, halta och stumma. Israels återställelse kräver därför inte ett botande av fysiska handikapp. Jehova återställer det som förlorats, nämligen den andliga hälsan.

¹¹ Ångerfulla judar blir botade genom att de återfår sina andliga förmågor — sin andliga syn och sin förmåga att höra, lyda och tala Jehovas ord. De inser att de måste hålla sig tätt till Jehova. Genom sitt goda uppförande ”ropar” de ”högt” i lovprisning av sin Gud. Den tidigare ”halte” blir ivrig och energisk i sin tillbedjan av Jehova. Han kommer bildligt talat att ”klättra som en hjort”.

Jehova styrker sitt folk

12. I vilken utsträckning skall Jehova välsigna landet med vatten?

¹² Det är svårt att föreställa sig ett paradis utan vatten. I det ursprungliga paradiset i Eden fanns det rikligt med vatten. (1 Moseboken 2:10–14) Det land som Israel fick var också ”ett land med strömdalar med vatten, med källor och djupa vatten”. (5 Moseboken 8:7) Det är därför mycket passande att Jesaja ger följande uppmuntrande löfte: ”I vildmarken har vatten brutit fram och strömmar på ökenslätten. Och den mark som var förbränd av hetta har blivit som en vassrik göl och den törstiga marken som vattenkällor. På schakalers uppehållsort, deras viloplats, skall det vara grönt gräs med vassrör och papyrusplantor.” (Jesaja 35:6b, 7) När israeliterna återigen tar vård om landet, skall de öde trakterna, där schakaler en gång strövade omkring,  täckas av grönskande, frodig vegetation. Torr och dammig mark skall förvandlas till ”sankmark”, där det växer papyrus och andra vattenväxter. — Job 8:11.

13. Vilket överflöd av andligt vatten kommer att finnas för det återställda folket?

¹³ Men ännu viktigare är det andliga vattnet, sanningens vatten, som de återförda judarna kommer att få i överflöd. Jehova skall ge kunskap, uppmuntran och tröst genom sitt ord. Dessutom kommer trogna äldste och furstar att vara ”som vattenströmmar i ett vattenlöst land”. (Jesaja 32:1, 2) De som främjar den rena tillbedjan, däribland Esra, Haggaj, Jesua, Nehemja, Sakarja och Serubbabel, kommer att vara levande bevis för att Jesajas profetia har uppfyllts. — Esra 5:1, 2; 7:6, 10; Nehemja 12:47.

”Helighetens väg”

14. Beskriv hur det är att färdas mellan Babylon och Jerusalem.

¹⁴ Innan de landsflyktiga judarna kan få uppleva sådana  bokstavliga och andliga paradisiska förhållanden, måste de emellertid göra den långa och riskfyllda färden från Babylon till Jerusalem. Om de tar närmaste vägen, betyder det en färd på 80 mil genom ett kargt, ogästvänligt område. Väljer de en mindre påfrestande väg, betyder det en färd på 160 mil. Oavsett vilken väg judarna tar, måste de vara på resande fot i flera månader, hela tiden utsatta för väder och vind och faran att råka ut för både vilda djur och vilddjurslika människor. Men de som tror på Jesajas profetia är inte överdrivet bekymrade. Varför inte det?

15, 16. a) Vilket skydd ger Jehova de trogna judarna på deras färd hem? b) I vilken annan bemärkelse erbjuder Jehova judarna en trygg landsväg?

¹⁵ Jehova lovar genom Jesaja: ”Det skall visa sig vara en landsväg där, ja en väg; och ’Helighetens väg’ skall den kallas. Den orene skall inte dra fram på den. Men den skall vara för den som vandrar på vägen, och inga dåraktiga irrar omkring på den. Inga lejon skall visa sig vara där, och inga rovlystna djur bland de vilda djuren skall komma upp på den. De skall inte finnas där; men de återköpta skall vandra där.” (Jesaja 35:8, 9) Jehova har befriat sitt folk! Judarna är hans ”återköpta”, och han garanterar dem en säker färd hem. Går det en bokstavligen banad, anlagd och inhägnad väg från Babylon till Jerusalem? Nej, men Jehova skyddar sitt folk på färden, så att de kan känna sig lika säkra som om de färdades på en sådan landsväg. — Jämför Psalm 91:1–16.

¹⁶ Judarna skyddas också mot andliga faror. Den bildliga landsvägen är ”Helighetens väg”. De som föraktar heliga ting eller är andligt orena får inte färdas på den. De är inte önskvärda i det återställda landet. De som är godkända har det rätta motivet. De återvänder inte till Juda och  Jerusalem för att de är uppfyllda av nationalistisk stolthet eller söker sina egna intressen. Andligt sinnade judar inser att det främsta skälet till att de återvänder är att de skall återupprätta den rena tillbedjan av Jehova i landet. — Esra 1:1–3.

Jehovas folk gläder sig

17. Hur har Jesajas profetia varit till tröst för trogna judar under den långa landsflykten?

¹⁷ Kapitel 35 i Jesajas profetia beskriver slutligen den glädje judarna kommer att känna: ”De som är friköpta av Jehova skall vända tillbaka och komma till Sion med högt fröjderop; och glädje till oöverskådlig tid skall vara över deras huvud. Jubel och glädje skall de uppnå, men sorg och suckan skall fly bort.” (Jesaja 35:10) De fångna judar som har sökt hopp och tröst i den här profetian under landsflykten har säkert undrat över hur de olika delarna skulle uppfyllas. Förmodligen är det många detaljer i profetian som de inte har förstått. Men något som stått helt klart för dem har varit att de skulle ”vända tillbaka och komma till Sion”.

18. Hur ersätts sorg och suckan i Babylon av jubel och glädje i det återställda landet?

¹⁸ År 537 f.v.t. gör därför omkring 50.000 män (däribland mer än 7.000 slavar) tillsammans med kvinnor och barn den fyra månader långa färden tillbaka till Jerusalem i full förtröstan på Jehova. (Esra 2:64, 65) Bara några månader senare är Jehovas altare återuppbyggt som ett första steg i återuppbyggandet av templet. Jesajas 200 år gamla profetia uppfylls. Folkets sorg och suckan i Babylon ersätts av jubel och glädje i det återställda landet. Jehova har uppfyllt sitt löfte. Paradiset — både det bokstavliga och det andliga — har återställts!

 En ny nations födelse

19. Varför måste det sägas att Jesajas profetia bara fick en begränsad uppfyllelse på 500-talet f.v.t.?

¹⁹ Den uppfyllelse kapitel 35 i Jesajas bok fick på 500-talet f.v.t. var naturligtvis begränsad. De paradisiska förhållanden som de judar som återvänt fick uppleva bestod inte. Så småningom besmittades den rena tillbedjan av falska religiösa läror och nationalism. I andligt avseende fick judarna återigen uppleva sorg och suckan. Till slut förkastade Jehova dem som sitt folk. (Matteus 21:43) Eftersom de på nytt var olydiga, blev deras glädje inte bestående. Allt detta pekade på att det måste komma ännu en uppfyllelse, en större uppfyllelse, av Jesaja, kapitel 35.

20. Vilket nytt Israel blev till i det första århundradet v.t.?

²⁰ När Jehovas tid var inne blev ett nytt Israel till, ett andligt Israel. (Galaterna 6:16) Jesus banade vägen för födelsen av detta nya Israel under sin jordiska tjänst. Han återställde den rena tillbedjan, och med hans läror började sanningens vatten flöda igen. Han botade både fysiskt och  andligt sjuka. Ett högt fröjderop hördes, när de goda nyheterna om Guds kungarike förkunnades. Sju veckor efter sin död och uppståndelse grundade den förhärligade Jesus den kristna församlingen, ett andligt Israel som utgjordes av judar och andra som blivit friköpta med Jesu utgjutna blod, pånyttfödda som Guds andliga söner och Jesu bröder och smorda med helig ande. — Apostlagärningarna 2:1–4; Romarna 8:16, 17; 1 Petrus 1:18, 19.

21. Vilka händelser i förbindelse med den kristna församlingen i det första århundradet kan ses som en uppfyllelse av vissa drag i Jesajas profetia?

²¹ I ett brev till medlemmar av det andliga Israel hänvisade aposteln Paulus till orden i Jesaja 35:3 och sade: ”Räta därför ut slappa händer och försvagade knän.” (Hebréerna 12:12) Det är därför tydligt att orden i Jesaja, kapitel 35, fick en uppfyllelse i det första århundradet v.t. I bokstavlig bemärkelse gav Jesus och hans lärjungar på mirakulöst sätt blinda människor synen tillbaka och döva hörseln. De gjorde det möjligt för ofärdiga människor att gå och stumma att tala. (Matteus 9:32; 11:5; Lukas 10:9) Men ännu viktigare var att rättsinniga människor blev fria från falsk religion och kunde glädja sig åt ett andligt paradis i den kristna församlingen. (Jesaja 52:11; 2 Korinthierna 6:17) Precis som judarna som återvände från Babylon förstod de att det var viktigt att ha en positiv, modig inställning. — Romarna 12:11.

22. Hur kom uppriktiga, sanningssökande kristna i modern tid i babylonisk fångenskap?

²² Hur är det då i vår tid? Får Jesajas profetia också en uppfyllelse — en fullständigare uppfyllelse — på den kristna församlingen i dag? Ja. Efter apostlarnas död minskade antalet sanna smorda kristna drastiskt, och falska kristna, ”ogräs”, framträdde på världsscenen. (Matteus 13:36–43; Apostlagärningarna 20:30; 2 Petrus 2:1–3) På 1800-talet  började uppriktiga personer avskilja sig från kristenheten och söka den rena tillbedjan, men ändå var deras förståelse av Bibeln fortfarande besmittad med oskriftenliga läror. År 1914 blev Jesus insatt på tronen som den messianske kungen, men kort därefter såg det mörkt ut för dessa uppriktiga, sanningssökande kristna. I uppfyllelse av profetian började nationerna ”föra krig mot dem och besegra dem”, och deras uppriktiga försök att predika de goda nyheterna hindrades. De kom i själva verket i babylonisk fångenskap. — Uppenbarelseboken 11:7, 8.

23, 24. På vilka sätt har Jesajas ord uppfyllts bland Guds folk sedan 1919?

²³ Men 1919 förändrades situationen. Jehova förde sitt folk ut ur fångenskapen. De började rensa ut de falska läror som tidigare besmittat deras tillbedjan. Följden blev att de fick uppleva ett botande. De kom att befinna sig i ett andligt paradis, som än i denna dag fortsätter att breda ut sig över hela jorden. I andlig bemärkelse lär sig de blinda att se och de döva att höra — de blir fullt vakna för Guds heliga andes verksamhet och medvetna om att de måste hålla sig tätt till Jehova. (1 Thessalonikerna 5:6; 2 Timoteus 4:5) De sanna kristna är inte längre stumma, utan ”ropar högt”, förkunnar ivrigt Bibelns sanningar för andra. (Romarna 1:15) De som var andligt svaga, ”halta”, visar nu nitälskan och glädje. De kan bildligt talat ”klättra som en hjort”.

²⁴ Dessa botade kristna vandrar på ”Helighetens väg”. Denna ”väg”, som leder ut ur det stora Babylon och in i ett andligt paradis, är öppen för alla andligt rena tillbedjare. (1 Petrus 1:13–16) De kan räkna med att få Jehovas beskydd och kan vara övertygade om att Satan inte kommer att lyckas i sina rovdjurslika försök att utplåna den rena tillbedjan. (1 Petrus 5:8) De som är olydiga och de  som uppför sig som rovlystna vilda djur tillåts inte fördärva dem som vandrar på Guds heliga landsväg. (1 Korinthierna 5:11) I dessa trygga omgivningar finner Jehovas friköpta tjänare — både de smorda och de ”andra fåren” — glädje i att tjäna den ende sanne Guden. — Johannes 10:16.

25. Kommer det att bli en bokstavlig uppfyllelse av Jesaja, kapitel 35? Förklara.

²⁵ Hur blir det i framtiden? Kommer Jesajas profetia någonsin att få en bokstavlig uppfyllelse? Ja. Det mirakulösa botande som Jesus och hans apostlar utförde i det första århundradet visade att Jehova både önskar och har förmåga att utföra sådant botande i stor skala i framtiden. De inspirerade psalmerna talar om evigt liv under fredliga förhållanden på jorden. (Psalm 37:9, 11, 29) Jesus gav löfte om liv i paradiset. (Lukas 23:43) Från den första boken till den sista framhåller Bibeln hoppet om ett bokstavligt paradis. Då kommer de blinda, döva, halta och stumma att bli botade fysiskt och varaktigt. Sorg och suckan skall fly bort. Glädje skall råda till oöverskådlig tid, ja för evigt. — Uppenbarelseboken 7:9, 16, 17; 21:3, 4.

26. Hur stärker Jesajas ord de kristna i vår tid?

²⁶ Medan de sanna kristna väntar på att det bokstavliga paradiset skall återställas på jorden, kan de redan nu glädja sig åt välsignelserna i det andliga paradiset. De möter prövningar och vedermödor med optimism. Med osviklig förtröstan på Jehova uppmuntrar de varandra genom att följa uppmaningen: ”Stärk svaga händer, och gör vacklande knän fasta. Säg till dem som är ängsliga i hjärtat: ’Var starka. Var inte rädda.’” De litar helt och fullt på den profetiska försäkran: ”Se! Er Gud kommer med hämnd, ja, med vedergällning kommer Gud. Han kommer själv och räddar er.” — Jesaja 35:3, 4.

[Fotnot]

[Frågor]

 [Helsidesbild på sidan 370]

[Bilder på sidan 375]

Ökentrakter blir vattenrika områden med vassrör och papyrusplantor

[Bild på sidan 378]

Jesus botade både andligt och fysiskt sjuka