Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Jehova ödmjukar en högmodig stad

Jehova ödmjukar en högmodig stad

Kapitel fjorton

Jehova ödmjukar en högmodig stad

Jesaja 13:1–14:23

1. Hur långt fram i tiden för oss Jesajas bok nu?

JESAJAS profetiska bok skrevs på 700-talet f.v.t. under den assyriska invasionen av det utlovade landet. Som vi har sett i tidigare kapitel, förutsäger Jesaja händelsernas gång med anmärkningsvärd exakthet. Men boken ser längre än till den tid då Assyrien är det dominerande världsväldet. Den förutsäger att Jehovas förbundsfolk skall återvända från landsflykt i många länder, bland annat från Shinar (Sinear), där Babylon ligger. (Jesaja 11:11) I kapitel 13 i Jesajas bok finner vi en anmärkningsvärd profetia som när den uppfylls kommer att bana väg för ett sådant återvändande. Profetian inleds med orden: ”Proklamationen mot Babylon som Jesaja, Amoz son, såg i en syn.” — Jesaja 13:1.

”Högmodet skall jag förnedra”

2. a) Hur kommer Hiskia i kontakt med Babylon? b) Vad är den ”signal” som kommer att resas upp?

2 Juda kommer i kontakt med Babylon under Jesajas livstid. Kung Hiskia blir allvarligt sjuk, men tillfrisknar. Sändebud från Babylon kommer för att gratulera honom till hans tillfrisknande, förmodligen i det hemliga syftet att värva Hiskia som bundsförvant i kriget mot Assyrien. Kung Hiskia visar dem oförståndigt nog alla sina skatter. Det gör att Jesaja säger till Hiskia att all denna rikedom kommer att föras till Babylon efter kungens död. (Jesaja 39:1–7) Detta uppfylls år 607 f.v.t., när Jerusalem ödeläggs och nationen förs i landsflykt. Men Guds utvalda folk kommer inte att vara kvar i Babylon för alltid. Jehova förutsäger hur han skall göra det möjligt för dem att återvända hem. Han säger först: ”Res upp en signal på ett berg med kala klippor. Häv upp rösten och ropa till dem, vifta med handen, så att de kan dra in i ädlingarnas ingångar.” (Jesaja 13:2) Denna ”signal” är ett uppstigande världsvälde som kommer att driva bort Babylon från dess framskjutna plats. Den kommer att resas upp ”på ett berg med kala klippor” — på en plats som kan ses på långt håll. Detta nya världsvälde kommer att uppmanas att angripa Babylon, tränga in genom ”ädlingarnas ingångar” — portarna i denna stora stad — och inta staden.

3. a) Vilka är de ”helgade” som Jehova kommer att resa upp? b) I vilken bemärkelse är hedniska härar ”helgade”?

3 Jehova säger nu: ”Jag har själv utfärdat befallningen till mina helgade. Jag har också kallat mina väldiga män till att ge uttryck åt min vrede, mina stolt jublande. Hör! En skara på bergen, något likt ett talrikt folk! Hör! Larmet av kungariken, av nationer som har församlat sig! Härarnas Jehova mönstrar krigshären.” (Jesaja 13:3, 4) Vilka är dessa ”helgade” som skall störta det högmodiga Babylon? Det är flera nationers förenade härar, ”nationer som har församlat sig”. De kommer emot Babylon från ett bergigt område långt borta. ”De kommer från fjärran land, från himlens yttersta ända.” (Jesaja 13:5) I vilken bemärkelse är de helgade? Sannerligen inte i den bemärkelsen att de är heliga. Det är fråga om hedniska härar som inte är intresserade av att tjäna Jehova. I de hebreiska skrifterna används uttrycket ”helgad” i betydelsen ”avskild för att användas av Gud”. Jehova kan helga nationernas härar och använda deras själviska ambitioner till att ge uttryck åt sin vrede. Han använde Assyrien på det sättet. Han kommer att använda Babylon på samma sätt. (Jesaja 10:5; Jeremia 25:9) Och han kommer att använda andra nationer till att straffa Babylon.

4, 5. a) Vad förutsäger Jehova om Babylon? b) Vad måste de som angriper Babylon forcera?

4 Babylon är ännu inte det dominerande världsväldet. Men i den proklamation som Jehova sänder ut genom Jesaja förutser han den tid då Babylon kommer att inta den ställningen, och han förutsäger dess fall. Han säger: ”Tjut, ty Jehovas dag är nära! Som en skövling från den Allsmäktige kommer den.” (Jesaja 13:6) Ja, Babylons skryt skall ersättas av klagande tjut. Varför det? På grund av ”Jehovas dag”, den dag då Jehova verkställer sin dom över Babylon.

5 Men hur kommer det att bli möjligt att skövla Babylon? När Jehovas tid för detta är inne, kommer staden att förefalla säker. Invaderande härar måste först forcera stadens naturliga försvarsverk som utgörs av Eufrat, floden som flyter mitt igenom staden och som man leder vatten ifrån till en vallgrav som ger skydd och som förser staden med dricksvatten. Sedan kommer Babylons väldiga dubbla murar, som är till synes ointagliga. Dessutom har staden stora lager av livsmedel. I boken Daily Bible Illustrations sägs följande om Nabonid Babylons siste kung: ”[Han] hade gjort stora ansträngningar för att lagra livsmedel i staden, och den beräknades ha tillräckligt [med mat] för att försörja invånarna i tjugo år.”

6. Vad kommer oväntat att hända, när det förutsagda angreppet på Babylon äger rum?

6 Men skenet bedrar. Jesaja säger: ”Därför sjunker alla händer, och den dödliga människans hela hjärta smälter. Och människor har blivit bestörta. Ja, kramper och födslovåndor griper dem; likt en barnaföderska har de födslosmärtor. De ser med förundran på varandra. Deras ansikten är blossande ansikten.” (Jesaja 13:7, 8) När de angripande härarna invaderar staden, kommer invånarnas bekymmerslöshet att ersättas av en smärta som är lika plötslig och intensiv som en barnaföderskas. Deras hjärtan kommer att smälta av fruktan. Deras händer kommer att sjunka, vara förlamade och ur stånd att gripa till vapen. Deras ansikten kommer att blossa av fruktan och ångest. De kommer att se på varandra i förundran över hur deras stora stad har kunnat falla.

7. Vilken ”Jehovas dag” kommer, och vad blir följden för Babylon?

7 Men staden kommer verkligen att falla. Babylon skall ställas inför en räkenskapens dag, ”Jehovas dag”, som blir mycket smärtsam. Den högste Domaren kommer att ge uttryck åt sin vrede och verkställa en välförtjänt dom över Babylons syndiga invånare. Profetian säger: ”Se! Jehovas dag kommer, grym, med förgrymmelse och med brinnande vrede, för att göra landet till något man häpnar över och för att förinta dess syndare därur.” (Jesaja 13:9) Babylons framtidsutsikter är dystra. Det är som om solen, månen och stjärnorna upphör att lysa. ”Ty himlens stjärnor och deras Kesil-stjärnbilder skall inte låta stråla ut sitt ljus; solen skall förmörkas vid sin uppgång, och månen skall inte låta sitt ljus lysa.” — Jesaja 13:10.

8. Varför påbjuder Jehova att Babylon skall falla?

8 Varför drabbas denna stolta stad av ett sådant öde? Jehova säger: ”Jag skall låta straff komma över det fruktbara landet för dess uselhet och över de ondskefulla för deras missgärning. Och jag skall få de förmätnas stolthet att upphöra, ja, tyrannernas högmod skall jag förnedra.” (Jesaja 13:11) Jehova kommer att gjuta ut sin vrede över Babylon som ett straff för dess grymhet mot Guds folk. Hela landet får lida för babyloniernas uselhet. Dessa stolta tyranner kommer inte längre att öppet få trotsa Jehova!

9. Vad väntar Babylon på Jehovas domsdag?

9 Jehova säger: ”Jag skall göra en dödlig människa mer sällsynt än luttrat guld och en jordemänniska mer sällsynt än guld från Ofir.” (Jesaja 13:12) Ja, staden kommer att avfolkas, läggas öde. Jehova fortsätter: ”Det är därför jag skall få himlen att darra, och jorden skall gunga och vika från sin plats vid härarnas Jehovas förgrymmelse och på hans brinnande vredes dag.” (Jesaja 13:13) ”Himlen”, Babylons alla gudar och gudinnor, kommer att darra. De kommer inte att kunna hjälpa staden i nödens stund. ”Jorden”, det babyloniska världsväldet, kommer att gunga och vika från sin plats och förpassas till historien som ännu ett världsvälde som gått i graven. ”Det skall ske att de — likt en bortjagad gasell och likt en småboskapshjord utan någon som församlar den — skall vända sig var och en till sitt eget folk; och de skall fly var och en till sitt eget land.” (Jesaja 13:14) Alla främlingar som har understött Babylon kommer att överge det och fly i förhoppning om att kunna ingå nya förbindelser med det segrande världsväldet. Babylon skall till sist få uppleva våndan som kommer av att vara en intagen stad, samma vånda som det har vållat så många andra under sina glansdagar: ”Var och en som blir funnen skall genomborras, och var och en som grips skall falla för svärd; och deras barn skall krossas inför deras ögon. Deras hus skall plundras, och deras hustrur skall bli våldtagna.” — Jesaja 13:15, 16.

Guds redskap för ödeläggandet

10. Vilket välde kommer Jehova att använda till att vålla Babylons fall?

10 Vilket välde kommer Jehova att använda till att vålla Babylons fall? Omkring 200 år i förväg uppenbarar Jehova svaret: ”Se, jag uppväcker mot dem mederna, som aktar silver för intet och som inte finner behag i guld. Och deras bågar skall krossa till och med unga män. Och moderlivets frukt skall de inte ha något medlidande med; över söner skall deras öga inte bedrövas. Och Babylon, kungarikens prydnad, kaldéernas stolthet och skönhet, skall bli som när Gud omstörtade Sodom och Gomorra.” (Jesaja 13:17–19) Det praktfulla Babylon kommer att falla, och det redskap som Jehova använder till att vålla dess fall kommer att vara härar från det avlägsna, bergiga landet Medien. * Till slut kommer Babylon att ligga lika öde som de grovt omoraliska städerna Sodom och Gomorra. — 1 Moseboken 13:13; 19:13, 24.

11, 12. a) Hur blir Medien ett världsvälde? b) Vilket ovanligt drag hos Mediens härar nämner profetian?

11 På Jesajas tid är både Medien och Babylon underställda Assyrien. Omkring hundra år senare, år 632 f.v.t., allierar sig Medien och Babylon och omstörtar Nineve, Assyriens huvudstad. Detta gör att Babylon kan bli det ledande världsväldet. Föga anar det att Medien omkring 100 år senare skall vålla dess fall! Vem annan än Jehova Gud skulle kunna göra en så djärv förutsägelse?

12 När Jehova nämner vilket redskap han har valt för ödeläggandet, säger han att Mediens härar ”aktar silver för intet” och ”inte finner behag i guld”. Vilket ovanligt drag hos stridshärdade soldater! Bibelkommentatorn Albert Barnes säger: ”Få är de invasionshärar som inte har drivits av hoppet om byte.” Har Jehova rätt i det han säger om mederna? Ja. I boken The Bible-Work—The Old Testament, av J. Glentworth Butler, sägs det: ”Till skillnad från de flesta nationer som någon gång fört krig brydde sig mederna, och i synnerhet perserna, mindre om guld än om erövringar och ära.” * Med tanke på detta är det inte förvånande att perserkungen Cyrus, när han låter israeliterna återvända från landsflykten i Babylon, ger dem tusentals guld- och silverkärl tillbaka, kärl som Nebukadnessar hade tagit från templet i Jerusalem. — Esra 1:7–11.

13, 14. a) Vad vill de mediska och persiska krigarna uppnå, även om de inte är intresserade av byte? b) Hur tränger Cyrus igenom Babylons prisade försvarsverk?

13 Även om de mediska och persiska krigarna inte är så intresserade av byte, är de ändå ärelystna. De vill inte stå tillbaka för någon nation på världsskådeplatsen. Jehova inger dem dessutom önskan att skövla. (Jesaja 13:6) Med sina bågar — som de använder till att skjuta i väg pilar som krossar fiendesoldater, de babyloniska mödrarnas avkomma — är de beslutna att inta Babylon.

14 Cyrus, som anför de medo-persiska härarna, låter sig inte avskräckas av Babylons fästningsverk. Natten mellan den 5 och 6 oktober 539 f.v.t. befaller han att Eufrats vatten skall avledas. När vattennivån sjunker, smyger sig angriparna in i staden längs flodbädden, där vattnet når dem en bit upp på låren. Babylons invånare blir överrumplade, och Babylon faller. (Daniel 5:30) Jehova Gud inspirerar Jesaja att förutsäga dessa händelser för att det inte skall råda något tvivel om att det är han som leder utvecklingen.

15. Vilken framtid väntar Babylon?

15 Hur fullständigt skall ödeläggandet av Babylon bli? Hör vad Jehova säger: ”Hon skall aldrig vara bebodd, inte heller skall hon ha sin boning där från generation till generation. Och där skall araben inte slå upp sitt tält, och inga herdar skall låta sina hjordar lägga sig ner där. Och där skall de som har sitt tillhåll i vattenlösa trakter lägga sig ner, och deras hus skall fyllas av uvar. Och där skall strutsarna ha sin boning, och bockliknande demoner skall skutta omkring där. Och schakaler skall tjuta i hennes boningstorn, och den stora ormen skall vara i den rika förnöjelsens palats. Och tiden för henne är nära, den håller på att komma, och hennes dagar skall inte fördröjas.” (Jesaja 13:20–22) Staden kommer att läggas fullständigt öde.

16. Vad kan vi vara övertygade om med tanke på Babylons nuvarande tillstånd?

16 Detta inträffade inte omedelbart år 539 f.v.t. Men i dag är det mycket tydligt att allt som Jesaja förutsade angående Babylon har gått i uppfyllelse. Babylon ”är nu, och har i århundraden varit, en öde scen, en ruinhög”, säger en bibelkommentator. Han tillägger: ”Det är omöjligt att betrakta denna scen utan att bli påmind om hur exakt Jesajas och Jeremias förutsägelser har uppfyllts.” Det är uppenbart att ingen människa på Jesajas tid hade kunnat förutsäga att Babylon skulle falla och till slut ligga öde. Babylon föll ju för mederna och perserna omkring 200 år efter det att Jesaja skrev sin bok! Och det lades öde först flera hundra år senare. Stärker inte detta vår tro på att Bibeln är Guds inspirerade ord? (2 Timoteus 3:16) Eftersom Jehova har uppfyllt profetior i det flydda, kan vi vara helt övertygade om att de profetior i Bibeln som ännu inte har gått i uppfyllelse kommer att bli verklighet när Guds rätta tid är inne.

”Vila från din smärta”

17, 18. Vilka välsignelser kommer Babylons fall att medföra för Israel?

17 Babylons fall kommer att betyda lättnad för Israel. Det kommer att betyda frigivning från fångenskapen och möjlighet att återvända till det utlovade landet. Därför säger nu Jesaja: ”Jehova skall visa Jakob barmhärtighet, och han skall än en gång utvälja Israel; och han skall ge dem vila på deras mark, och den bofaste främlingen skall ansluta sig till dem, och de skall förena sig med Jakobs hus. Och folken skall ta dem och föra dem till deras egen plats, och Israels hus skall ta dem till sig som sin besittning på Jehovas mark som tjänare och som tjänarinnor; och de skall ta dem till fånga som höll dem fångna, och de skall råda över dem som drev dem till arbete.” (Jesaja 14:1, 2) Med ”Jakob” avses här hela Israel — alla 12 stammarna. Jehova kommer att visa ”Jakob” barmhärtighet genom att låta nationen återvända hem. Tusentals främlingar kommer att följa med israeliterna, och många av dem kommer att bli tempeltjänare. Somliga israeliter kommer till och med att utöva makt över dem som tidigare höll dem fångna. *

18 Sorgen över att leva i landsflykt kommer att vara borta. I stället skall Jehova ge sitt folk ”vila från . . . [deras] smärta och från . . . [deras] oro och upphetsning och från det hårda slavarbete som blev pålagt . . . [dem] som slav[ar]”. (Jesaja 14:3) När israeliterna befriats från slaveriets fysiska bördor, kommer de inte längre att plågas av smärta, oro och upphetsning över att behöva leva bland människor som tillber falska gudar. (Esra 3:1; Jesaja 32:18) Om detta sägs det i boken Lands and Peoples of the Bible: ”För babyloniern var hans gudar precis som han själv, i den bemärkelsen att de hade alla hans sämsta karaktärsdrag. De var ynkryggar, fyllbultar och dårar.” Vilken lättnad att komma bort från en så fördärvad religiös miljö!

19. Vad är nödvändigt om israeliterna skall få Jehovas förlåtelse, och vad lär vi oss av detta?

19 Men israeliterna måste uppfylla vissa villkor för att få Jehovas barmhärtighet. Folket måste visa ånger över den ondska som fick Gud att straffa det så hårt. (Jeremia 3:25) Uppriktig, innerlig bekännelse kommer att medföra Jehovas förlåtelse. (Se Nehemja 9:6–37; Daniel 9:5.) Samma princip gäller i vår tid. ”Det finns ju ingen människa som inte syndar”, och därför behöver vi alla Jehovas barmhärtighet. (2 Krönikeboken 6:36) Jehova, den barmhärtige Guden, uppmanar oss kärleksfullt att bekänna våra synder för honom, att ändra sinne och vända om från en felaktig kurs, så att vi kan bli läkta. (5 Moseboken 4:31; Jesaja 1:18; Jakob 5:16) Det leder inte bara till att vi återfår hans ynnest, utan det ger oss också tröst. — Psalm 51:1; Ordspråken 28:13; 2 Korinthierna 2:7.

En ”ordspråksmässig utsaga” mot Babylon

20, 21. Hur reagerar Babylons grannar på dess fall?

20 Mer än 100 år innan Babylon blir det ledande världsväldet förutsäger Jesaja hur världen kommer att reagera på dess fall. Profetiskt befaller han de befriade israeliterna: ”Du skall framföra denna ordspråksmässiga utsaga mot Babylons kung och säga: ’Ack, den som drev andra till arbete har fått ett slut, förtrycket har fått en ände! Jehova har brutit sönder de ondskefullas stav, härskarnas käpp, den som i förgrymmelse slog folken med oupphörliga slag, den som i vrede kuvade nationer med hämningslös förföljelse.’” (Jesaja 14:4–6) Babylon har skaffat sig ett rykte som erövrare, en förtryckare som gör fria människor till slavar. Det är därför passande att detta världsväldes fall markeras med en ”ordspråksmässig utsaga” som främst riktar sig mot den babyloniska dynastin — den som börjar med Nebukadnessar och slutar med Nabonid och Belsassar och som hade makten under den stora stadens glansdagar!

21 Vilken förändring stadens fall kommer att innebära! ”Hela jorden har kommit till vila, den har fått ro. Människor gläder sig med höga fröjderop. Också enträden gläder sig över dig, likaså Libanons cedrar, och de säger: ’Alltsedan du lade dig ner, drar ingen timmerhuggare upp mot oss.’” (Jesaja 14:7, 8) De kringliggande nationernas kungar var för Babylons härskare som träd som kunde huggas ner och användas för deras egna syften. Allt detta är nu förbi. Den babyloniske timmerhuggaren har fällt sitt sista träd!

22. Vilken målande beskrivning ges av den verkan den babyloniska dynastins undergång får på Sheol?

22 Babylons fall är så häpnadsväckande att själva graven reagerar: ”Till och med Sheol därnere darrar för din skull för att möta dig vid din ankomst. För din skull har det väckt upp dem som är kraftlösa i döden, alla jordens bocklika ledare. Det har fått nationernas alla kungar att stiga upp från sina troner. Alla tar de till orda och säger till dig: ’Har också du gjorts svag som vi? Är det oss som du har kommit att likna? Ner till Sheol har din stolthet förts, bruset av dina stränginstrument. Under dig är larver utbredda som en bädd; och maskar är ditt täcke.’” (Jesaja 14:9–11) Vilken målande poetisk bild! Det är som om mänsklighetens gemensamma grav väcker upp alla de kungar som gått i döden före den babyloniska dynastin, så att de kan hälsa den nyanlände välkommen. De hånar den babyloniske härskaren som nu hjälplöst ligger på en bädd av larver i stället för på en praktfull divan och är täckt av maskar i stället för med dyrbart linne.

”Lik ett nertrampat kadaver”

23, 24. Hur visar sig Babylons kungar vara extremt högmodiga?

23 Jesaja fortsätter den ordspråksmässiga utsagan: ”Ack, fallit har du från himlen, du lysande, gryningens son! Ack, nerhuggen har du blivit till jorden, du som satte nationerna ur spel!” (Jesaja 14:12) Självisk stolthet får Babylons kungar att upphöja sig över dem som är runt omkring dem. Som en stjärna som lyser klart på den tidiga morgonhimlen, så utövar de högmodigt sin makt och myndighet. En särskild anledning till stolthet är Nebukadnessars erövring av Jerusalem, en bedrift som Assyrien inte hade lyckats med. I den ordspråksmässiga utsagan säger Babylons stolta dynasti: ”Till himlen skall jag stiga upp. Ovanför Guds stjärnor upplyfter jag min tron, och jag sätter mig på mötesberget, i de mest avlägsna områdena i norr. Jag stiger upp över molnens höjder; jag gör mig lik den Högste.” (Jesaja 14:13, 14) Kan man tänka sig något mer upprörande?

24 I Bibeln liknas kungarna i Davids släktlinje vid stjärnor. (4 Moseboken 24:17) Från och med David härskade dessa ”stjärnor” från berget Sion. Sedan Salomo hade byggt templet i Jerusalem, kom namnet Sion att användas om hela staden. Under lagförbundet var alla manliga israeliter förpliktade att bege sig till Sion tre gånger om året. På så sätt blev det ”mötesberget”. Genom att besluta sig för att underkuva de judeiska kungarna och sedan avlägsna dem från detta berg tillkännager Nebukadnessar att han har för avsikt att upphöja sig över dessa ”stjärnor”. Han ger inte Jehova äran för sin seger över dem. Högmodigt sätter han sig själv i Jehovas ställe.

25, 26. Hur får den babyloniska dynastin ett vanärande slut?

25 Vilken förändring som väntar den stolta babyloniska dynastin! Den kommer att bli allt annat än upphöjd över Guds stjärnor. Tvärtom säger Jehova: ”Ner till Sheol skall du föras, till den mest avlägsna platsen i gravens djup. De som ser dig stirrar på dig; de granskar dig noga och säger: ’Är detta den man som fick jorden att darra, som fick kungariken att gunga, som gjorde det fruktbara landet likt vildmarken och som omstörtade dess städer, som inte öppnade vägen hemåt för sina fångar?’” (Jesaja 14:15–17) Den ärelystna dynastin skall stiga ner till Hades (Sheol), precis som alla andra människor.

26 Var är då det välde som erövrade kungariken, förstörde fruktbart land och omstörtade otaliga städer? Var är det världsvälde som tog fångar och aldrig lät dem återvända hem? Den babyloniska dynastin kommer inte ens att få en värdig begravning! Jehova säger: ”Nationernas alla andra kungar, ja allesammans, har lagt sig ner i härlighet, var och en i sitt hus. Men du för din del har blivit bortkastad utan någon gravplats för dig, lik ett avskytt skott, täckt av dräpta män som är genomborrade med svärd och som far ner till stenarna i gravens djup, lik ett nertrampat kadaver. Du blir inte förenad med dem i en grav, ty du fördärvade ditt eget land, du dräpte ditt eget folk. Aldrig mer skall ogärningsmännens avkomma nämnas.” (Jesaja 14:18–20) I den forntida världen betraktades det som en skandal, om en kung inte fick en ärofull begravning. Hur är det då med Babylons kungliga dynasti? Enskilda kungar blev förmodligen begravda med ära, men den dynasti som utgick från Nebukadnessar är ”lik ett avskytt skott” som kastas bort. Det är som om dynastin kastades i en omarkerad grav — som en vanlig fotsoldat som faller i strid. Vilken förödmjukelse!

27. Hur får framtida generationer av babylonierna lida för sina förfäders missgärning?

27 Den ordspråksmässiga utsagan slutar med en sista befallning till de segrande mederna och perserna: ”Gör i ordning en slaktbänk åt hans söner på grund av deras förfäders missgärning, för att de inte skall resa sig och ta jorden i besittning och fylla det fruktbara landets yta med städer.” (Jesaja 14:21) Babylons fall är slutgiltigt. Den babyloniska dynastin skall utrotas. Den kommer inte att återupplivas. Framtida generationer av babylonierna får lida för sina ”förfäders missgärning”.

28. Vad var roten till de babyloniska kungarnas synd, och vad lär vi oss av detta?

28 Den dom som uttalas över den babyloniska dynastin ger oss en värdefull lärdom. Roten till de babyloniska kungarnas synd var deras gränslösa ärelystnad. (Daniel 5:23) Deras hjärtan var fyllda av begär efter makt. De ville härska över andra. (Jesaja 47:5, 6) De törstade efter att bli ärade av människor, en ära som rätteligen tillkommer Gud. (Uppenbarelseboken 4:11) Detta utgör en varning för alla som utövar myndighet — också i den kristna församlingen. Ärelystnad och självisk stolthet är karaktärsdrag som Jehova inte tolererar, vare sig hos enskilda individer eller hos nationer.

29. Vad var de babyloniska härskarnas stolthet och ärelystnad en återspegling av?

29 De babyloniska härskarnas stolthet återspeglade den anda som kännetecknar ”denna tingens ordnings gud”, Satan, Djävulen. (2 Korinthierna 4:4) Också han har begär efter makt och vill upphöja sig över Jehova Gud. Som fallet var med Babylons kung och det folk han härskade över, så har Satans onda ärelystnad resulterat i svårigheter och lidande för hela mänskligheten.

30. Vilket annat Babylon omnämns i Bibeln, och vilken anda har det visat?

30 I Uppenbarelseboken läser vi om ett annat Babylon — ”det stora Babylon”. (Uppenbarelseboken 18:2) Detta Babylon, den falska religionens världsvälde, har också visat en stolt, förtryckande och grym anda. Därför måste också det konfronteras med en ”Jehovas dag” och bli tillintetgjort när Guds rätta tid är inne. (Jesaja 13:6) Sedan 1919 har följande budskap ljudit över hela jorden: ”Det stora Babylon har fallit.” (Uppenbarelseboken 14:8) Det föll när det inte längre kunde hålla Guds folk i fångenskap. Det kommer snart att bli fullständigt tillintetgjort. Angående det forntida Babylon befallde Jehova: ”Vedergäll henne efter hennes handlingssätt. I enlighet med allt som hon har gjort, gör så mot henne. Ty mot Jehova har hon handlat förmätet, mot Israels Helige.” (Jeremia 50:29; Jakob 2:13) Det stora Babylon får en liknande dom.

31. Vad kommer snart att hända med det stora Babylon?

31 Jehovas sista uttalande i denna profetia i Jesajas bok gäller därför inte bara det forntida Babylon, utan också det stora Babylon: ”Jag skall resa mig emot dem. . . . Och jag skall utrota ur Babylon namn och kvarleva och efterkommande och ättlingar. . . . Och jag skall göra henne till en besittning för piggsvin och till vassrika vattengölar, och jag skall sopa bort henne med förintelsens kvast.” (Jesaja 14:22, 23) De öde ruinerna av det forntida Babylon visar vad Jehova snart skall göra med det stora Babylon. Detta är verkligen en stor tröst för dem som älskar sann tillbedjan! Och det är en uppmaning till oss att aldrig låta stolthet, högmod eller grymhet — egenskaper som kännetecknar Satan, Djävulen — utvecklas hos oss!

[Fotnoter]

^ § 10 Jesaja nämner bara mederna, men flera nationer kommer att sluta sig samman mot Babylon — Medien, Persien, Elam och andra mindre nationer. (Jeremia 50:9; 51:24, 27, 28) Kringliggande nationer omtalar mederna och perserna tillsammans som ”medern”. Dessutom är Medien den dominerande makten på Jesajas tid. Det är först under Cyrus (Kyros) som Persien träder i förgrunden.

^ § 12 Det verkar dock som om mederna och perserna senare utvecklade en påtaglig förkärlek för lyx. — Ester 1:1–7.

^ § 17 Daniel, till exempel, kom att inta en hög ställning i Babylon under mederna och perserna. Omkring 60 år senare blev Ester perserkungen Ahasveros drottning, och Mordokaj blev statsminister i hela perserriket.

[Frågor]

[Bild på sidan 178]

Sedan Babylon fallit kommer det att bli ett tillhåll för öknens djur

[Bilder på sidan 186]

I likhet med det forntida Babylon kommer det stora Babylon att bli en ruinhög