Kapitel tjugotvå

Jesaja förutsäger Jehovas ”främmande” gärning

Jesaja 28:1–29:24

1, 2. Varför känner sig Israel och Juda trygga?

EN KORT tid känner sig Israel och Juda trygga. Deras ledare har ingått politiska allianser med större och mäktigare nationer i ett försök att uppnå säkerhet i en farlig värld. Samaria, huvudstaden i Israel, har vänt sig till grannlandet Aram (Syrien), medan Jerusalem, huvudstaden i Juda, har satt sitt hopp till det skoningslösa Assyrien.

² Somliga i det norra riket som sätter sin förtröstan till nya politiska allianser kanske samtidigt väntar sig att Jehova skall skydda dem — trots att de fortsätter att använda guldkalvar i sin tillbedjan. Juda är också övertygat om att det kan räkna med Jehovas skydd. Ligger inte Jehovas tempel i huvudstaden Jerusalem? Men något oväntat kommer att hända båda nationerna. Jehova inspirerar Jesaja att förutsäga en utveckling som kommer att verka mycket märklig och främmande för hans egensinniga folk. Hans ord innehåller också viktiga lärdomar för alla i vår tid.

”Efraims drinkare”

3, 4. Vad är det norra riket, Israel, stolt över?

³ Jesaja börjar sin profetia med några skrämmande ord: ”Ve Efraims drinkares upphöjda krona och det vissnande blomstret på dess vackra prydnad, som är på den bördiga dalens huvud, hos dem som är överväldigade av vin! Se, Jehova har någon som är stark och kraftfull. Som ett åskväder  med hagel . . . skall han med kraft kasta det ner till jorden. Med fötterna skall Efraims drinkares upphöjda kronor trampas ner.” — Jesaja 28:1–3.

⁴ Efraim är den mest framträdande av de tio stammarna i norr, och namnet används därför ibland som beteckning för hela Israels rike. Huvudstaden, Samaria, har ett vackert och dominerande läge ”på den bördiga dalens huvud”. Efraims ledare är stolta över sin ”upphöjda krona”, sitt oberoende av Davids kungadöme i Jerusalem. Men de är ”drinkare”, andligen berusade på grund av sin allians med Aram mot Juda. Allt som de sätter högt skall trampas under fötterna av invaderande fiender. — Jämför Jesaja 29:9.

5. Varför är Israels situation bekymmersam, men vilket hopp framhåller Jesaja?

⁵ Efraim inser inte hur bekymmersam situationen är. Jesaja fortsätter: ”Den vissnande blomman på dess vackra prydnad, som är på den bördiga dalens huvud, skall bli som det tidiga fikonet före sommaren: när betraktaren ser det, slukar han det medan det ännu är i hans kupade hand.” (Jesaja 28:4) Efraim kommer att falla i Assyriens hand; en läcker munsbit som kan slukas i ett enda nafs. Finns det då inget hopp? Jo, som så ofta tidigare mildras Jesajas domsprofetior av ett hopp. Även om nationen faller, kommer enskilda trogna personer att överleva med Jehovas hjälp. ”Härarnas Jehova [skall] bli till en krona som pryder och till en vacker krans för dem som är kvar av hans folk och till en rättvisans ande för den som sitter till doms och till styrka för dem som driver striden bort från porten.” — Jesaja 28:5, 6.

”Dessa har gått vilse”

6. När kommer räkenskapens dag för Israel, men varför bör Juda inte känna skadeglädje över det?

⁶ Räkenskapens dag för Samaria kommer år 740 f.v.t., när assyrierna ödelägger landet och det norra riket upphör att  existera som en självständig nation. Hur är det då med Juda? Assyrierna kommer att invadera landet, och längre fram kommer babylonierna att ödelägga dess huvudstad. Men under Jesajas livstid skall Judas tempel och dess prästerskap fortfarande fungera och profeterna fortsätta att profetera. Bör Juda känna skadeglädje över sin norra grannes fall? Sannerligen inte! Jehova skall göra upp räkenskaperna också med Juda och dess ledare för deras olydnad och brist på tro.

7. I vilken bemärkelse är ledarna i Juda druckna, och vad blir följden?

⁷ Jesaja riktar nu sitt budskap till Juda och fortsätter: ”Men också dessa har gått vilse på grund av vin, och på  grund av starka drycker irrar de omkring. Präst och profet har gått vilse på grund av starka drycker, de har blivit förvirrade till följd av vinet, de irrar omkring till följd av de starka dryckerna; de har gått vilse i sina syner, de vacklar när de fäller sina domar. Ty alla bord har blivit fulla av orena spyor — det finns inte ett rent ställe.” (Jesaja 28:7, 8) Så avskyvärt! Bokstavlig dryckenskap i Guds hus skulle vara illa nog, men dessa präster och profeter är andligen berusade — de kan inte tänka klart på grund av sin överdrivna tillit till mänskliga allianser. De har lurat sig själva att tro att deras lösning är den enda praktiska, och de tror kanske att de nu har en reservplan, om Jehovas skydd skulle visa sig vara otillräckligt. I sitt andligen berusade tillstånd spyr dessa religiösa ledare ut upprörande, orena uttalanden som avslöjar deras allvarliga brist på sann tro på Guds löften.

8. Hur blir reaktionen på Jesajas budskap?

⁸ Hur reagerar då ledarna i Juda på Jehovas varning? De hånar Jesaja och anklagar honom för att tala till dem som om de var småbarn: ”Vem är det man vill undervisa i kunskap, och vem är det man vill göra det hörda förståeligt för? Dem som nyss har blivit avvanda från mjölken, dem som just har blivit tagna från brösten? Det är ju ’befallning på befallning, befallning på befallning, mätsnöre på mätsnöre, mätsnöre på mätsnöre, lite här, lite där’.” (Jesaja 28:9, 10) Så tjatig och underlig Jesaja låter för dem! Han upprepar sig hela tiden och säger: Detta är vad Jehova har befallt! Detta är vad Jehova har befallt! Detta är Jehovas norm! Detta är Jehovas norm! * Men snart skall Jehova  ”tala” till Judas invånare genom att gå till handling. Han skall sända den babyloniska hären mot dem — främlingar som verkligen talar ett annat språk. Den hären kommer sannerligen att handla enligt Jehovas ”befallning på befallning”, och Juda kommer att falla. — Läs Jesaja 28:11–13.

Andliga drinkare i vår tid

9, 10. När och hur har Jesajas ord haft betydelse för senare generationer?

⁹ Fick Jesajas profetior sin uppfyllelse bara på det forntida Israel och Juda? Inte alls! Både Jesus och Paulus citerade Jesajas ord och tillämpade dem på judarna på sin tid. (Jesaja 29:10, 13; Matteus 15:8, 9; Romarna 11:8) Också i vår tid har det uppstått en situation som påminner om den på Jesajas tid.

¹⁰ Den här gången är det kristenhetens religiösa ledare som sätter sin förtröstan till politiska allianser. De raglar omkring lika ostadigt som Israels och Judas andliga drinkare. De blandar sig i politiska angelägenheter och gläder sig åt att de så kallade stora i den här världen söker deras råd. I stället för att tala den bibliska sanningens rena språk talar de orenhet. Deras andliga syn är dimmig, och de är inte några pålitliga vägledare för mänskligheten. — Matteus 15:14.

11. Hur reagerar kristenhetens ledare på de goda nyheterna om Guds kungarike?

¹¹ Hur reagerar kristenhetens ledare, när Jehovas vittnen riktar deras uppmärksamhet på det enda sanna hoppet, Guds kungarike? De förstår det inte. För dem verkar vittnena pladdra och upprepa sig som småbarn. De religiösa ledarna ser ner på dessa budbärare och hånar dem. Liksom judarna på Jesu tid vill de inte ha Guds kungarike, och inte heller vill de att deras hjordar skall höra talas om det. (Matteus  23:13) De får därför veta att Jehova inte alltid kommer att tala genom sina oförargliga budbärare. Den tid kommer då de som inte underordnar sig Guds kungarike skall ”bli sönderslagna och snärjda och fångade”, ja, fullständigt tillintetgjorda.

”Ett förbund med Döden”

12. Vad är det ”förbund med Döden” som Juda menar sig ha slutit?

¹² Jesaja fortsätter sitt uttalande: ”Ni har sagt: ’Vi har slutit ett förbund med Döden; och tillsammans med Sheol har vi fått till stånd en syn; när den översvämmande störtfloden drar fram, kommer den inte till oss, för vi har gjort en lögn till vår tillflykt, och i falskhet har vi gömt oss.’” (Jesaja 28:14, 15) Ledarna i Juda skryter över att deras politiska allianser skyddar dem mot nederlag. De menar att de har slutit ”ett förbund med Döden” om att den inte skall drabba dem. Men deras värdelösa tillflykt kommer inte att skydda dem. Deras allianser är en lögn, falskhet. Det är på liknande sätt i vår tid. Kristenhetens nära förbindelse med världens ledare kommer inte att skydda den, när den dag kommer då Jehova ställer den till räkenskap. Denna förbindelse kommer tvärtom att leda till dess undergång. — Uppenbarelseboken 17:16, 17.

13. Vem är den ”beprövade stenen”, och hur har kristenheten förkastat honom?

¹³ Vart bör då dessa religiösa ledare vända sig? Jesaja återger nu Jehovas löfte: ”Se, jag lägger som en grund i Sion en sten, en beprövad sten, en dyrbar hörnsten som en säker grund. Ingen som utövar tro skall gripas av panik. Och jag skall göra rättvisa till mätsnöre och rättfärdighet till avvägningsinstrument; och haglet skall sopa bort lögnens tillflykt, och vattenmassorna skall skölja bort gömstället.” (Jesaja 28:16, 17) Inte långt efter det att Jesaja uttalat dessa ord blir den trogne Hiskia insatt som kung i Sion, och hans  kungadöme räddas, inte av allierade grannar, utan genom att Jehova ingriper. Men dessa inspirerade ord får inte sin uppfyllelse på Hiskia. Aposteln Petrus citerade Jesajas ord och visade att Jesus Kristus, en avlägsen avkomling av Hiskia, är den ”beprövade stenen” och att ingen som utövar tro på honom behöver frukta. (1 Petrus 2:6) Så beklagligt att kristenhetens ledare, som kallar sig kristna, har gjort det som Jesus inte ville göra! De har sökt framträdande ställningar och makt i den här världen i stället för att vänta på att Jehova skall införa sitt rike med Jesus Kristus som kung. — Matteus 4:8–10.

14. När kommer Judas ”förbund med Döden” att upplösas?

¹⁴ När ”den översvämmande störtfloden”, den babyloniska hären, drar fram över landet, kommer Jehova att avslöja Judas politiska tillflykt som den lögn den är. ”Ert förbund med Döden skall upplösas”, säger Jehova. ”När den översvämmande störtfloden drar fram, då skall ni trampas ner av den. Så ofta den drar fram, . . . skall [den] inte bli något annat än en orsak till bävan för att få andra att förstå det hörda.” (Jesaja 28:18, 19) Ja, det ligger en viktig lärdom i det som händer med dem som gör anspråk på att tjäna Jehova men som sätter sin förtröstan till allianser med nationerna.

15. Vilken illustration använder Jesaja för att belysa hur otillräckligt Judas skydd är?

¹⁵ Betrakta den situation som ledarna i Juda nu befinner sig i. ”Bädden har visat sig vara för kort att sträcka ut sig på, och det vävda lakanet är för smalt när man sveper in sig.” (Jesaja 28:20) Det är som om de lägger sig för att få vila, men förgäves. Antingen sticker fötterna ut i kylan, när de sträcker ut sig, eller också är täcket för smalt för att de skall kunna dra upp benen och svepa in sig och hålla sig varma. Så obehaglig var situationen på Jesajas tid. Och sådan  är situationen i vår tid för dem som sätter sin förtröstan till kristenhetens lögntillflykt. Så avskyvärt att somliga av kristenhetens religiösa ledare på grund av sitt politiska engagemang har blivit inblandade i etniska rensningar, folkmord och andra fruktansvärda illdåd!

Jehovas ”främmande” gärning

16. Vad är Jehovas ”främmande” gärning, och varför är hans verk ovanligt?

¹⁶ Den slutliga utgången kommer att bli den rakt motsatta mot vad de religiösa ledarna i Juda hoppas på. Jehova skall göra något främmande med de andliga drinkarna i Juda. ”Jehova skall resa sig som på berget Perasim, han skall bli upprörd som på lågslätten nära Gibeon, så att han kan göra sin gärning — hans gärning är främmande — och utföra sitt verk — hans verk är ovanligt.” (Jesaja 28:21) På kung Davids tid gav Jehova sitt folk anmärkningsvärda segrar över filistéerna på berget Perasim och på lågslätten nära Gibeon. (1 Krönikeboken 14:10–16) På Josuas tid lät han till och med solen stå stilla över Gibeon, så att Israel kunde vinna en fullständig seger över amoréerna. (Josua 10:8–14) Detta var högst ovanligt! Nu skall Jehova återigen strida, men den här gången mot dem som hävdar att de är hans folk. Skulle något kunna vara mer främmande eller ovanligt? Nej, inte med tanke på att Jerusalem är centrum för tillbedjan av Jehova och den stad där Jehovas smorde kung residerar. Hittills har Davids kungliga hus i Jerusalem inte störtats. Inte desto mindre skall Jehova med säkerhet utföra sin ”främmande” gärning. — Jämför Habackuk 1:5–7.

17. Vilken verkan har hånfullt tal på uppfyllelsen av Jesajas profetia?

¹⁷ Jesaja varnar därför och säger: ”Visa er inte vara hånare, för att era band inte må bli starka, ty det finns en utrotning, ja något som det har beslutats om, som jag har hört om från den suveräne Herren, härarnas Jehova, för hela landet.”  (Jesaja 28:22) Även om ledarna hånar, är budskapet sant. Han har fått det av Jehova, som dessa ledare står i ett förbundsförhållande till. På liknande sätt hånar kristenhetens religiösa ledare i vår tid Jehovas ”främmande” gärning när de hör talas om den. De rasar och protesterar högljutt. Men det budskap som Jehovas vittnen förkunnar är sant. Det står i Bibeln, en bok som dessa ledare menar sig representera.

18. Hur belyser Jesaja den jämvikt Jehova visar när han ger tuktan?

¹⁸ Uppriktiga enskilda personer som inte följer dessa ledare skall Jehova föra till rätta och återföra till sin ynnest. (Läs Jesaja 28:23–29.) Precis som en lantbrukare använder mildare metoder när han tröskar ömtåligare frösorter, till exempel kummin, anpassar Jehova sin tuktan efter individen och efter omständigheterna. Han är aldrig nyckfull eller grym, utan handlar med tanke på att de som syndat skall kunna föras till rätta. Ja, om de reagerar positivt när Jehova vädjar till dem, finns det hopp. Det är på liknande sätt i vår tid. Kristenheten som helhet kan inte undgå sitt öde, men enskilda personer som underordnar sig Jehovas kungarike kan undgå att drabbas av den kommande ogynnsamma domen.

Ve Jerusalem!

19. På vilket sätt kommer Jerusalem att bli en ”altarhärd”, och när och hur inträffar det?

¹⁹ Men vad är det Jehova talar om nu? ”Ve Ariel, Ariel, staden där David lägrade sig! Lägg år till år; låt högtiderna göra sitt kretslopp. Och jag skall tränga Ariel, och det skall bli sorg och veklagan, och hon skall bli för mig som Guds altarhärd.” (Jesaja 29:1, 2) ”Ariel” betyder möjligen ”Guds altarhärd” och avser här uppenbarligen Jerusalem. Det är där templet med offeraltaret finns. Judarna följer rutinen och firar sina högtider och frambär sina offer där, men Jehova finner inte behag i deras tillbedjan. (Hosea 6:6) I stället har han beslutat att själva staden skall bli en ”altarhärd”  i en annan bemärkelse. Den skall fyllas med blod och eld precis som ett altare. Jehova beskriver till och med hur det skall gå till: ”Jag skall lägra mig på alla sidor mot dig, och jag skall belägra dig med en palissad och resa upp belägringsverk mot dig. Och du skall bli förnedrad, så att du talar från jorden, och som från stoftet skall det du säger ljuda lågmält.” (Jesaja 29:3, 4) Detta uppfylls på Juda och Jerusalem år 607 f.v.t., när den babyloniska hären belägrar och ödelägger staden och bränner ner templet. Jerusalem förnedras, som om staden jämnades med den mark den är byggd på.

20. Vad blir Guds fienders slutliga öde?

²⁰ Före denna ödesdigra tid har Juda tid efter annan haft kungar som lytt Jehovas lag. Hur har situationen varit då? Jehova har stridit för sitt folk. Även om fienderna har övertäckt landet, har de blivit som ”fint damm” och ”agnar”. Vid sin fastställda tid har Jehova skingrat dem ”med åska och med jordbävning och med väldigt dån, stormvind och oväder och en förtärande elds låga”. — Jesaja 29:5, 6.

21. Förklara illustrationen i Jesaja 29:7, 8.

²¹ Fientliga härar kanske ivrigt ser fram emot att få plundra Jerusalem och frossa på krigsbytet, men de kommer att få ett abrupt uppvaknande! Judas fiender skall inte få uppleva den festmåltid de så ivrigt ser fram emot. Det blir som när en svältande drömmer om att han frossar på mat, men sedan vaknar upp hungrigare än någonsin. (Läs Jesaja 29:7, 8.) Tänk på vad som händer med den assyriska hären under Sanherib, när den hotar Jerusalem på den trogne kung Hiskias tid. (Jesaja, kapitel 36 och 37) På en enda natt drivs den skräckinjagande assyriska krigsmaskinen tillbaka, utan att en människa behöver lyfta sin hand, och 185.000 tappra krigare dör! Drömmar om erövring kommer återigen att krossas, när den krigsmaskin som Gog i  Magog förfogar över gör sig redo att angripa Jehovas folk i en nära framtid. — Hesekiel 38:10–12; 39:6, 7.

22. Hur påverkas Juda av sin andliga druckenhet?

²² Vid den tidpunkt då Jesaja uttalar den här delen av sin profetia har ledarna i Juda inte en sådan tro som Hiskia. Genom att ingå allianser med ogudaktiga nationer har de druckit sig andligen berusade. ”Dröj och var förundrade; förblinda er och var förblindade. De är berusade, men inte av vin; de rör sig ostadigt, men inte på grund av starka drycker.” (Jesaja 29:9) Eftersom dessa ledare är andligen druckna, kan de inte urskilja innebörden i den syn som Jehovas sanne profet har fått. Jesaja säger: ”Över er har Jehova utgjutit en djup sömns ande; och han tillsluter era ögon, profeterna; och era huvuden, synskådarna, har han övertäckt. Och för er blir synen om alltsammans lik orden i en förseglad bok, som man ger åt någon som är kunnig i skrift, i det man säger: ’Var snäll och läs upp detta’, och han måste  säga: ’Jag kan inte, den är ju förseglad’; och boken skall ges åt någon som inte är kunnig i skrift, i det man säger: ’Var snäll och läs upp detta’, och han måste säga: ’Jag är inte alls kunnig i skrift.’” — Jesaja 29:10–12.

23. Varför skall Jehova ställa Juda till räkenskap, och hur kommer han att göra det?

²³ Judas religiösa ledare menar sig vara förståndiga i andligt avseende, men de har övergett Jehova. De lär ut sina egna förvrängda uppfattningar om vad som är rätt och fel och söker urskulda sin trolöshet och sina omoraliska handlingar och släta över sin skuld i att folket är föremål för Guds misshag. Genom ”något underbart” — sin ”främmande” gärning — skall Jehova ställa dem till räkenskap för deras hyckleri. Han säger: ”Eftersom detta folk har närmat sig med sin mun och de har ärat mig blott med sina läppar och de har avlägsnat sitt hjärta långt bort från mig och deras fruktan för mig är inlärda människobud, se, därför är jag den som än en gång skall handla underbart med detta folk, på ett underbart sätt och med något underbart; och deras visas vishet skall förgås, och deras förståndigas förstånd skall dölja sig.” (Jesaja 29:13, 14) Judas förmenta vishet och förstånd kommer att förgås, när Jehova leder händelserna så att hela dess avfälliga religiösa system utplånas av det babyloniska världsväldet. Samma sak hände i det första århundradet, sedan judarnas förment visa ledare hade fört nationen vilse. Något liknande kommer att hända med kristenheten i vår tid. — Matteus 15:8, 9; Romarna 11:8.

24. Hur avslöjar judéerna att de saknar gudsfruktan?

²⁴ För ögonblicket tror emellertid de skrytsamma ledarna i Juda att de är smarta nog att ostraffat kunna förvanska den sanna tillbedjan. Men är de det? Jesaja avslöjar dem och visar att de inte har sann fruktan för Gud och därför  inte heller har sann vishet: ”Ve dem som går mycket djupt i fråga om att dölja sina rådslag för Jehova och vars gärningar har skett på en mörk plats, medan de säger: ’Vem ser oss, och vem vet om oss?’ O er förvändhet! Skall krukmakaren anses lika med leran? Ja, skall det gjorda säga om den som har gjort det: ’Han har inte gjort mig’? Och skall det formade säga om den som har format det: ’Han har inte visat något förstånd’?” (Jesaja 29:15, 16; jämför Psalm 111:10.) Hur väl dolda de än menar sig vara, står de ”nakna” och ”blottade” inför Guds ögon. — Hebréerna 4:13.

Döva skall höra

25. I vilken bemärkelse skall ”döva” höra?

²⁵ Enskilda personer som visar tro kan emellertid bli räddade. (Läs Jesaja 29:17–24; jämför Lukas 7:22.) ”Döva” skall ”höra bokens ord”, budskapet från Guds ord. Detta är inte ett botande av fysisk dövhet. Det är ett andligt botande. Jesaja pekar återigen fram emot upprättandet av det messianska kungariket och återställelsen av den sanna tillbedjan på jorden med hjälp av Messias styre. Detta har ägt rum i vår tid, och miljoner uppriktiga människor låter sig bli förda till rätta av Jehova och lär sig lovprisa honom. Vilken storslagen uppfyllelse av profetian! Till sist kommer den dag då alla, allt som andas, skall lovprisa Jehova och helga hans namn. — Psalm 150:6.

26. Vilka andliga påminnelser hör ”döva” i vår tid?

²⁶ Vad lär sig sådana ”döva” som hör Guds ord i vår tid? Att alla kristna, i synnerhet de som församlingen ser upp till som föredömen, måste akta sig noga för att ”gå vilse på grund av starka drycker”. (Jesaja 28:7) Vidare får vi aldrig tröttna på att höra Guds påminnelser, som hjälper oss att betrakta allt ur en andlig synvinkel. De kristna underordnar sig med rätta de styrande myndigheterna och drar nytta av vissa tjänster som de tillhandahåller, men de vet att räddningen  inte kommer från världsligt håll, utan från Jehova Gud. Vi får inte heller glömma att Guds dom över denna generation är lika oundviklig som domen över det avfälliga Jerusalem var. Med Jehovas hjälp kan vi fortsätta att framföra hans varning trots motstånd, alldeles som Jesaja gjorde. — Jesaja 28:14, 22; Matteus 24:34; Romarna 13:1–4.

27. Vilka lärdomar kan de kristna hämta av Jesajas profetia?

²⁷ Äldste och föräldrar kan ta lärdom av det sätt på vilket Jehova ger tuktan. Deras mål bör alltid vara att hjälpa överträdare att återfå Guds ynnest och inte bara straffa dem. (Jesaja 28:26–29; jämför Jeremia 30:11.) Och vi blir alla, också de unga, påminda om hur viktigt det är att vi tjänar Jehova av hjärtat och inte ger oss ut för att vara kristna för att behaga människor. (Jesaja 29:13) Vi måste visa att vi, till skillnad från de trolösa invånarna i Juda, har en sund fruktan för Jehova och en djup respekt för honom. (Jesaja 29:16) Vi måste också visa att vi är villiga att låta oss bli förda till rätta av Jehova och bli lärda av honom. — Jesaja 29:24.

28. Hur betraktar Jehovas tjänare hans räddningsgärningar?

²⁸ Det är verkligen viktigt att vi tror på Jehova och förtröstar på honom och litar på att hans sätt att göra saker och ting på alltid är rätt. (Jämför Psalm 146:3.) De flesta tycker att det varningsbudskap som vi predikar låter barnsligt. Tanken på att ett religiöst system — kristenheten — som gör anspråk på att tjäna Gud, skall utplånas är främmande och ovanlig. Men Jehova kommer att utföra sin ”främmande” gärning. Det råder det inget tvivel om. Under dessa sista dagar för denna tingens ordning sätter därför Guds tjänare helt och fullt sin förtröstan till hans kungarike och hans förordnade kung, Jesus Kristus. De vet att Jehovas räddningsgärningar — som han utför tillsammans med sitt ”ovanliga” verk — kommer att medföra eviga välsignelser för alla lydiga människor.

[Fotnot]

[Frågor]

[Bilder på sidan 289]

Kristenheten har satt sin lit till allianser med mänskliga härskare i stället för till Gud

 [Bild på sidan 290]

Jehova utför sin ”främmande” gärning, när han låter Babylon ödelägga Jerusalem

[Bild på sidan 298]

De som tidigare var andligen döva kan ”höra” Guds ord