Kapitel två

Tröstande profetiska ord som också gäller dig

Jesaja 41:1–29

1. Varför bör vi vara intresserade av Jesajas profetia?

JESAJA skrev den bok som bär hans namn för nästan 3.000 år sedan, men trots det har den stort värde för oss i vår tid. Av de historiska händelser som han upptecknade kan vi lära oss viktiga principer, och vi kan bygga upp vår tro genom att studera de profetior som han skrev ner i Jehovas namn. Ja, Jesaja var en profet som tjänade den levande Guden. Jehova inspirerade honom att uppteckna historia i förväg — att beskriva händelser innan de inträffade. Jehova visade därigenom att han både kan förutsäga framtiden och forma den. Ett studium av Jesajas bok gör de sanna kristna övertygade om att Jehova skall uppfylla allt som han har lovat.

2. Hurdan var situationen i Jerusalem, när Jesaja skrev sin profetiska bok, men vilken förändring skulle inträffa?

² Vid den tid då Jesaja fullbordade nedtecknandet av sin profetia, hade Jerusalem överlevt det assyriska hotet. Templet stod fortfarande kvar, och människor utförde sina dagliga göromål ungefär som man hade gjort i hundratals år. Men den situationen skulle förändras. Den tid skulle komma då de judiska kungarnas rikedom skulle föras bort till Babylon och unga judar skulle bli hovfunktionärer i den staden. * (Jesaja 39:6, 7) Detta skulle inträffa  mer än 100 år senare. — 2 Kungaboken 24:12–17; Daniel 1:19.

3. Vilket budskap innehåller kapitel 41 i Jesajas bok?

³ Men Guds budskap genom Jesaja är inte bara ett domsbudskap. Kapitel 40 i boken börjar med ordet ”Trösta”. * Judarna skulle bli tröstade av Jehovas försäkran om att antingen de eller deras barn skulle få återvända till sitt hemland. Kapitel 41 fortsätter detta tröstande budskap och förutsäger att Jehova skall resa upp en mäktig kung som skall fullgöra hans vilja. Det uppmuntrar folket att förtrösta på Gud. Det visar också att de falska gudar som nationerna sätter sin förtröstan till är maktlösa. Allt detta var mycket trosstärkande på Jesajas tid, och det är det också i vår tid.

Jehova utmanar nationerna

4. Med vilka ord utmanar Jehova nationerna?

⁴ Jehova säger genom sin profet: ”Lyssna tigande till mig, ni öar; och må folkgrupper få ny kraft. Må de träda närmare. Må de sedan tala. Låt oss tillsammans träda fram inför rätten.” (Jesaja 41:1) Med de här orden utmanar Jehova de nationer som motstår hans folk. Må de träda fram inför honom och göra sig beredda att tala! Som om Jehova var domare i en domstol kräver han, som vi senare skall se, att dessa nationer skall lägga fram bevis för att deras avgudar verkligen är gudar. Kan dessa gudar förutsäga räddningsgärningar för sina tillbedjare eller domar över deras fiender? Kan de i så fall uppfylla sådana profetior? Svaret är nej. Endast Jehova kan göra det.

5. Förklara hur Jesajas profetia får mer än en uppfyllelse.

⁵ När vi granskar Jesajas profetia, bör vi komma ihåg att  hans ord har mer än en uppfyllelse, precis som många andra bibliska profetior. År 607 f.v.t. kommer Juda att föras i landsflykt till Babylon. Men Jesajas profetia visar att Jehova skall befria de israeliter som är fångar där. Detta händer år 537 f.v.t. Denna befrielse hade en motsvarighet i något som inträffade i början av 1900-talet. Under första världskriget upplevde Jehovas smorda tjänare på jorden en tid av vedermöda. Pressen från Satans värld — underblåst av kristenheten som den mest framträdande delen av det stora Babylon — ledde 1918 till att det organiserade arbetet med att förkunna de goda nyheterna praktiskt taget lamslogs. (Uppenbarelseboken 11:5–10) Ledande representanter för Sällskapet Vakttornet arresterades på falska anklagelser och sattes i fängelse. Världen såg ut att ha segrat i sin kamp mot Guds tjänare. Men Jehova befriade dem helt oväntat, precis som han hade befriat sitt folk år 537 f.v.t. De frigavs ur fängelset 1919, och längre fram togs anklagelserna tillbaka. Ett konvent i Cedar Point i Ohio i september 1919 gav Jehovas tjänare ny kraft att återuppta arbetet med att förkunna de goda nyheterna om Guds kungarike. (Uppenbarelseboken 11:11, 12) Från och med då har predikoarbetet ökat i omfattning på ett anmärkningsvärt sätt. Många av Jesajas ord kommer också att få en underbar uppfyllelse i det kommande jordiska paradiset. Jesajas ord som uttalades för länge sedan gäller således alla nationer och folk i vår tid.

En befriare

6. Hur beskriver profeten en framtida erövrare?

⁶ Genom Jesaja förutsäger Jehova att det skall komma en erövrare som skall både befria Guds folk ur Babylon och verkställa dom över deras fiender. Jehova frågar: ”Vem har väckt upp någon från soluppgången? Vem kallar  på honom i rättfärdighet till att följa Hans fötter och ger nationerna i hans våld och låter honom kuva kungar? Vem ger dem som stoft åt hans svärd, så att de blåses omkring som halmstrån för hans båge? Han förföljer dem, drar fram i frid på sina fötter på den stig som han inte har kommit på. Vem har varit verksam och gjort detta, kallat fram generationerna från början? Jag, Jehova, den Förste; och hos de sista är jag densamme.” — Jesaja 41:2–4.

7. Vem är den kommande erövraren, och vad gör han?

⁷ Vem är denne som skall väckas upp från soluppgången, från östliga trakter? Länderna Medo-Persien och Elam ligger öster om Babylon. Därifrån drar persern Cyrus (Kyros) ut med sina mäktiga härar. (Jesaja 41:25; 44:28; 45:1–4, 13; 46:11) Trots att Cyrus inte tillber Jehova, handlar han i överensstämmelse med Jehovas, den rättfärdige Gudens, vilja. Cyrus kuvar kungar, och de skingras som stoft inför honom. På sitt erövringståg drar han fram ”i frid”, säkert och tryggt, på stigar som han vanligtvis inte färdas  på och övervinner alla hinder. År 539 f.v.t. når Cyrus den mäktiga staden Babylon och omstörtar den. Det leder till att Guds folk friges och kan återvända till Jerusalem för att återställa den rena tillbedjan. — Esra 1:1–7. *

8. Vad kan endast Jehova göra?

⁸ Långt innan Cyrus föds förutsäger således Jehova genom Jesaja att denne kung skall framträda. Endast den sanne Guden kan exakt förutsäga något sådant. Jehova har inte någon like bland nationernas falska gudar. På goda grunder säger Jehova: ”Jag ger inte min ära åt någon annan.” Endast Jehova kan med rätta säga: ”Jag är den förste, och jag är den siste, och förutom mig finns det ingen Gud.” — Jesaja 42:8; 44:6, 7.

Förskräckta människor sätter sin förtröstan till avgudar

9–11. Hur reagerar nationerna inför Cyrus framryckning?

⁹ Jesaja beskriver nu hur nationerna kommer att reagera inför denne framtida erövrare: ”Öarna ser det och fruktar. Jordens yttersta ändar skälver. De närmar sig och kommer. De hjälper var och en sin medmänniska, och till sin broder säger man: ’Var stark.’ Så stärker konsthantverkaren den som arbetar i metall; den som glättar med smideshammaren stärker den som hamrar på städet, i det han säger om lödningen: ’Den är god.’ Till sist fäster man det med spikar, så att det inte kan bringas att vackla.” — Jesaja 41:5–7.

¹⁰ Jehova ser omkring 200 år framåt i tiden och granskar världsscenen. Mäktiga härar ledda av Cyrus rycker snabbt fram och besegrar alla motståndare. Människor —  också de som bor på öarna, de mest avlägsna platser — skälver när han närmar sig. I fruktan förenar de sig för att motstå den som Jehova har kallat på från öster till att verkställa dom. De försöker uppmuntra varandra och säger: ”Var stark.”

 ¹¹ Konsthantverkare samarbetar för att tillverka avgudar som skall rädda folket. En snickare tillverkar en stomme av trä och uppmanar sedan guldsmeden att täcka den med metall, kanske guld. En skulptör glättar metallen och godkänner lödningen. Kanske är det med viss sarkasm som det sägs att man fäster gudabilden med spikar, så att den inte skall vackla eller visa sig svag, som bilden av Dagon som välte framför Jehovas ark. — 1 Samuelsboken 5:4.

Frukta inte!

12. Vilken försäkran ger Jehova Israel?

¹² Nu vänder Jehova uppmärksamheten till sitt folk. Till skillnad från nationerna som förtröstar på livlösa avgudar behöver de som förtröstar på den sanne Guden aldrig frukta. Jehova börjar med att påminna israeliterna om att de är avkomlingar av hans vän Abraham. Med ord som präglas av stor ömhet försäkrar Jehova genom Jesaja: ”Du, Israel, är min tjänare, du, Jakob, som jag har utvalt, min vän Abrahams säd, du, som jag har fattat tag i från jordens yttersta ändar och som jag har kallat från dess mest avlägsna trakter. Och därför sade jag till dig: ’Du är min tjänare; jag har utvalt dig, och jag har inte förkastat dig. Var inte rädd, ty jag är med dig. Se dig inte spänt omkring, ty jag är din Gud. Jag skall styrka dig. Jag skall verkligen hjälpa dig. Jag skall verkligen hålla ett fast grepp om dig med min rättfärdighets högra hand.’” — Jesaja 41:8–10.

13. Varför kommer Jehovas ord att vara till tröst för de fångna judarna?

¹³ Så trösterika dessa ord kommer att vara för de trogna judar som är fångar i ett främmande land! Så uppmuntrande  det kommer att vara att höra Jehova kalla dem ”min tjänare” vid den tid då de är landsflyktiga, tjänare åt Babylons kung! (2 Krönikeboken 36:20) Även om Jehova skall tukta dem på grund av deras trolöshet, skall han inte förkasta dem. Israel tillhör Jehova, inte Babylon. Guds tjänare kommer inte att ha någon orsak att skälva, när erövraren Cyrus närmar sig. Jehova skall vara med sitt folk och hjälpa dem.

14. Hur får Guds tjänare i vår tid tröst av Jehovas ord till Israel?

¹⁴ Dessa ord har uppmuntrat och styrkt Guds tjänare ända till vår tid. År 1918 var de ivriga att få veta vad Jehovas vilja var för dem. De längtade efter att bli befriade ur sin andliga fångenskap. I vår tid längtar vi efter att bli befriade från den press som Satan, världen och vår egen ofullkomlighet utsätter oss för. Men vi inser att Jehova vet exakt när och hur han skall ingripa för sitt folks räkning. Likt små barn håller vi ett fast tag i hans mäktiga hand, övertygade om att han kommer att hjälpa oss att uthärda. (Psalm 63:7, 8) Jehova sätter värde på dem som tjänar honom. Han stöder oss i dag, alldeles som han stödde sitt folk under den svåra perioden 1918/1919 och som han stödde de trogna israeliterna i forna tider.

15, 16. a) Vad kommer att hända med Israels fiender, och hur liknar Israel en mask? b) Vilket kommande angrepp gör att Jehovas ord är särskilt uppmuntrande i vår tid?

¹⁵ Lägg märke till vad Jehova därefter säger genom Jesaja: ”’Se! Alla som upptänds av vrede mot dig skall få skämmas och bli förödmjukade. De män som ligger i tvist med dig skall bli som ingenting och förgås. Du skall söka efter dem, men du skall inte finna dem, de män som ligger i strid med dig. De skall bli som något som inte existerar och som ingenting, de män som ligger i krig med dig.  Ty jag, Jehova, din Gud, griper tag i din högra hand, jag är den som säger till dig: ”Var inte rädd. Jag skall hjälpa dig.” Var inte rädd, Jakob, du mask, ni Israels män. Jag skall hjälpa dig’, lyder Jehovas uttalande, och han är din Återköpare, Israels Helige.” — Jesaja 41:11–14.

¹⁶ Israels fiender kommer inte att få övertaget. De som är upptända av vrede mot Israel kommer att få skämmas. De som strider mot Israel skall förgås. Även om de fångna israeliterna verkar lika svaga och försvarslösa som en mask som vrider sig i stoftet, skall Jehova hjälpa dem. Vilken uppmuntran detta har varit för de sanna kristna under ”de sista dagarna”, när så många i världen medvetet har motstått dem! (2 Timoteus 3:1) Och så styrkande Jehovas löfte är med tanke på det kommande angreppet från Satan, som profetiskt omtalas som ”Gog i landet Magog”! Under Gogs våldsamma angrepp kommer Jehovas folk att verka lika försvarslöst som en mask — ett folk som ”bor utan mur” och som varken har ”bom eller dörrar”. Men de som hoppas på Jehova behöver inte darra av fruktan. Den Allsmäktige själv skall strida för att befria dem. — Hesekiel 38:2, 11, 14–16, 21–23; 2 Korinthierna 1:3.

Tröst för Israel

17, 18. Med vilka ord beskriver Jesaja att Israel skall få kraft, och vilken större uppfyllelse kommer dessa ord att få?

¹⁷ Jehova fortsätter att trösta sitt folk: ”Se! Jag har gjort dig till en trösksläde, ett nytt tröskredskap med tveeggade tänder. Du skall trampa ner bergen och krossa dem; och kullarna gör du lika agnar. Du kastar dem likt säd, och en vind för bort dem, och en stormvind skingrar dem. Men själv skall du fröjda dig i Jehova. Av Israels Helige skall du berömma dig.” — Jesaja 41:15, 16.

 ¹⁸ Israel skall få kraft att gå till handling och i andlig bemärkelse kuva sina bergliknande fiender. När israeliterna återvänder från landsflykten, kommer de att triumfera över fiender som försöker hindra återuppbyggandet av templet och av Jerusalems murar. (Esra 6:12; Nehemja 6:16) Och Jehovas ord kommer att uppfyllas i stor skala på ”Guds Israel”. (Galaterna 6:16) Jesus lovar de smorda kristna: ”Den som segrar och håller sig till mina gärningar intill slutet, honom skall jag ge myndighet över nationerna, och han skall vara herde över människorna med en stav av järn, så att de krossas sönder likt lerkärl, så som också jag har fått myndighet från min Fader.” (Uppenbarelseboken 2:26, 27) Den tid skall komma då Kristi bröder som uppväckts till himmelsk härlighet kommer att ta del i att tillintetgöra Jehova Guds fiender. — 2 Thessalonikerna 1:7, 8; Uppenbarelseboken 20:4, 6.

19, 20. Vad skriver Jesaja om Israels återställelse i ett vackert, bördigt land, och hur uppfylls detta?

¹⁹ I bildliga ordalag bekräftar nu Jehova sitt löfte att han skall undsätta sitt folk. Jesaja skriver: ”De betryckta och de fattiga söker efter vatten, men det finns inget. Deras tunga har blivit torr av törst. Jag, Jehova, skall svara dem. Jag, Israels Gud, skall inte överge dem. På kala kullar skall jag öppna floder och mitt på dalslätterna källor. Jag skall göra vildmarken till en vassrik vattengöl och det vattenlösa landet till vattenkällor. I vildmarken skall jag sätta ceder, akacia och myrten och oljeträd. På ökenslätten skall jag samtidigt sätta enträd, ask och cypress, för att man samtidigt skall se och veta och ge akt och inse att det är Jehovas hand som har gjort detta och Israels Helige som har skapat det.” — Jesaja 41:17–20.

²⁰ De landsflyktiga israeliterna bor i huvudstaden i ett rikt världsvälde, men i deras ögon är den som en  vattenlös öken. De känner sig som David, när han gömde sig undan kung Saul. År 537 f.v.t. gör Jehova det möjligt för dem att återvända till Juda och återuppbygga hans tempel i Jerusalem och därigenom återställa den rena tillbedjan. Jehova i sin tur välsignar dem. I en senare profetia förutsäger Jesaja: ”Jehova skall trösta Sion. Han skall trösta alla hennes förhärjade platser, och han skall göra hennes vildmark lik Eden och hennes ökenslätt lik Jehovas trädgård.” (Jesaja 51:3) Detta inträffar verkligen sedan judarna återvänt till sitt hemland.

21. Vilken återställelse har ägt rum i modern tid, och vad kommer att hända i framtiden?

²¹ Något liknande ägde rum i modern tid, när den större Cyrus, Kristus Jesus, befriade sina smorda efterföljare ur andlig fångenskap, så att de kunde arbeta för att återställa den rena tillbedjan. Dessa trogna blev välsignade med ett rikt andligt paradis, en bildlig Edens trädgård. (Jesaja 11:6–9; 35:1–7) När Gud snart tillintetgör sina fiender, kommer hela jorden att förvandlas till ett bokstavligt paradis, alldeles som Jesus antydde i sitt löfte till brottslingen på tortyrpålen. — Lukas 23:43.

En utmaning mot Israels fiender

22. Med vilka ord utmanar Jehova återigen nationerna?

²² Jehova återgår nu till sin tvist med nationerna och deras avgudar: ”’Lägg fram er rättstvist’, säger Jehova. ’För fram era argument’, säger Jakobs Kung. ’För fram något och berätta för oss vad som skall ske. De första tingen — berätta om dem, så att vi kan inrikta vårt hjärta på dem och få veta deras framtid. Eller låt oss få höra om de kommande tingen. Berätta om de ting som skall komma senare, så att vi kan veta att ni är gudar. Ja, ni bör göra något, gott eller ont, så att vi spänt kan se oss omkring och  samtidigt se det. Se! Ni är något som inte existerar, och ert verk är ingenting. Avskyvärd är var och en som väljer er.’” (Jesaja 41:21–24) Kan nationernas gudar uttala exakta profetior och således bevisa att de har övernaturlig kunskap? Om de kan det, borde det finnas något, antingen gott eller ont, som styrker deras påståenden. Men avgudarna kan inte göra något. De är som något som inte existerar.

23. Varför fördömde Jehova, genom sina profeter, så ihärdigt avgudadyrkan?

²³ I vår tid kanske somliga undrar varför Jehova, genom Jesaja och andra profeter, använde så mycket tid till att fördöma avgudadyrkan. Att människogjorda avgudar inte är till någon nytta kan tyckas självklart för många i vår tid. Men när falska trosuppfattningar väl har fått fäste  och blivit allmänt accepterade, är det svårt att utrota dem ur sinnet på dem som anammat dem. Många nutida uppfattningar är lika förnuftsstridiga som uppfattningen att livlösa bilder verkligen är gudar. Men människor håller fast vid dessa uppfattningar trots de tungt vägande argumenten mot dem. Det är bara genom att höra sanningen om och om igen som somliga inser hur förståndigt det är att sätta sin förtröstan till Jehova.

24, 25. Hur hänvisar Jehova återigen till Cyrus, och vilken annan profetia påminner detta oss om?

²⁴ Jehova hänvisar återigen till Cyrus: ”Jag har väckt upp någon från norr, och han kommer. Från solens uppgång skall han anropa mitt namn. Och han skall gå fram över befullmäktigade styresmän som om de var lera, ja, som en krukmakare som trampar den fuktiga leran.” (Jesaja 41:25) * Till skillnad från nationernas gudar kan Jehova uträtta saker och ting. När han för fram Cyrus från öster, från ”solens uppgång”, visar han sin förmåga att förutsäga framtiden och sedan forma den i enlighet med det han har förutsagt.

²⁵ Dessa ord påminner oss om aposteln Johannes profetiska beskrivning av kungar som skulle gå till handling i vår tid. I Uppenbarelseboken 16:12 läser vi att vägen skall beredas ”för kungarna från solens uppgång”. Dessa kungar är inga mindre än Jehova Gud och Jesus Kristus. Precis som Cyrus befriade Guds folk för länge sedan, skall dessa långt mäktigare kungar tillintetgöra Jehovas fiender och tryggt leda hans folk genom den stora vedermödan in i en rättfärdig ny värld. — Psalm 2:8, 9; 2 Petrus 3:13; Uppenbarelseboken 7:14–17.

 Jehova är den Högste!

26. Vilken fråga ställer Jehova nu, och blir den besvarad?

²⁶ Återigen tillkännager Jehova den sanningen att han ensam är den sanne Guden. Han frågar: ”Vem har berättat något från början, så att vi kan veta det, eller från flydda tider, så att vi kan säga: ’Han har rätt’? Nej, det finns ingen som berättar något. Nej, det finns ingen som låter någon höra något. Nej, det finns ingen som hör några uttalanden av er.” (Jesaja 41:26) Ingen avgud har tillkännagett att en erövrare skall komma och befria dem som sätter sin förtröstan till den. Alla sådana gudar är livlösa, stumma. De är inte alls några gudar.

27, 28. Vilken viktig sanning betonas i de avslutande verserna i Jesaja 41, och endast vilka förkunnar den?

²⁷ Sedan Jesaja framfört dessa spännande profetiska ord från Jehova, betonar han en viktig sanning: ”Det finns en, den förste, som säger till Sion: ’Se! Här är de!’ och åt Jerusalem ger jag en som bär fram goda nyheter. Och jag fortsatte att se, men det fanns ingen; nej, av dessa fanns det ingen som gav råd. Och jag fortsatte att fråga dem, för att de skulle ge ett svar. Se! De är alla något som inte existerar. Deras verk är ingenting. Deras gjutna bilder är vind och overklighet.” — Jesaja 41:27–29.

²⁸ Jehova är den förste. Han är den Högste! Han är den sanne Guden, som tillkännager sitt folks befrielse och bär fram goda nyheter till dem. Och endast hans vittnen förkunnar hans storhet för nationerna. Föraktfullt fördömer Jehova avgudadyrkarna. Han avfärdar deras avgudar som ”vind och overklighet”. Vilket starkt skäl till att hålla fast vid den sanne Guden! Jehova ensam är värd vår fulla förtröstan.

[Fotnoter]

[Frågor]

[Bild på sidan 19]

Trots att Cyrus är hedning blir han utvald till att utföra Guds verk

[Bild på sidan 21]

Nationerna sätter sin förtröstan till livlösa avgudar

[Bilder på sidan 27]

Israel kommer, likt ”en trösksläde”, att krossa ”bergen”