Kapitel 11

Den förbluffande formgivningen i livets värld

1, 2. a) Vad visar att forskare inser behovet av en formgivare? b) Men hur kan de sedan göra en helomvändning i logiken?

NÄR antropologer gräver i jorden och finner ett trekantigt stycke vass flinta, drar de slutsatsen att det måste ha utformats av någon för att tjäna som pilspets. Forskare medger att sådana ting, utformade för ett visst syfte, inte kan vara produkter av en ren slump.

² När det gäller levande organismer överger man dock ofta denna logik. Någon formgivare anses inte nödvändig. Ändå är den enklaste encelliga organism, eller enbart den genetiska kodens DNA-kedja, långt mer komplicerad än ett stycke bearbetad flinta. Trots detta insisterar evolutionisterna på att sådant inte har någon formgivare, utan utformades genom en serie slumpmässiga händelser.

3. Vilket behov insåg Darwin, och hur försökte han fylla det?

³ Darwin insåg emellertid behovet av någon formgivande kraft och gav det naturliga urvalet denna roll. Han sade att ”det naturliga urvalet dagligen och stundligen är sysselsatt med att världen över skärskåda envar förändring, också de obetydligaste, och förkasta vad ont och dåligt är, men bevara och addera samman det goda”.¹ Denna åsikt håller dock nu på att förlora sitt anseende.

4. Hur håller synen på det naturliga urvalet på att förändras?

⁴ Stephen Gould omtalar att många samtida evolutionister nu säger att avsevärda förändringar ”kanske inte berörs av det naturliga urvalet och kanske sprider sig helt slumpartat genom en population”.² Gordon  Taylor instämmer: ”Det naturliga urvalet förklarar en liten del av vad som inträffar; det mesta förblir oförklarat.”³ Geologen David Raup säger: ”Ett för närvarande viktigt alternativ till det naturliga urvalet har att göra med den rena slumpens verkningar.”⁴ Men är ”den rena slumpen” en formgivare, en konstruktör? Kan den framställa de komplicerade ting som livets väv består av?

5. Vilket erkännande ger en evolutionist formgivningen och dess upphovsman?

⁵ Evolutionisten Richard Lewontin medgav att levande organismer ”förefaller ha blivit utformade med omsorg och konstfärdighet”, något som fått somliga vetenskapsmän att betrakta dem som ”de främsta bevisen för en Högste Formgivare”.⁵ Vi kommer att ha nytta av att begrunda några av dessa bevis.

Små organismer

6. Är encelliga organismer verkligen enkla?

⁶ Låt oss börja med de allra minsta av de levande organismerna: encelliga organismer. En biolog har sagt att encelliga djur kan ”få tag i mat, smälta den, göra sig av med avfallsprodukter, röra på sig, bygga hus och ta del i sexuell verksamhet” och att de ”utan vävnader, utan organ, utan hjärta och utan sinne — i själva verket har allt som vi har”.⁶

7. Hur och i vilket syfte tillverkar kiselalger glas, och hur viktiga är de för livet i havet?

⁷ Kiselalger, små encelliga organismer, hämtar kisel och syre ur havsvattnet och tillverkar glas med vilket de bygger små ”pillerburkar” som innehåller deras gröna klorofyll. De lovprisas av en forskare både för sin betydelse och för sin skönhet: ”Dessa gröna blad inneslutna i smyckeskrin utgör betesmarker och svarar för nio tiondelar av havsdjurens föda.” En stor del av kiselalgernas värde som föda ligger i den olja som de tillverkar och som hjälper dem att hålla sig flytande nära ytan där deras klorofyll kan gassa sig i solen.

8. I vilka komplicerade former klär kiselalgerna sig?

⁸ Deras vackra glashöljen finns enligt samme forskare i en ”förbluffande mångfald former — cirklar, kvadrater, sköldar, trianglar, ovaler, rektanglar — och de är alltid utsökt smyckade med geometriska etsningar. Dessa är utförda som filigransarbete i rent glas och är  så fint gjorda att ett hårstrå från en människa skulle behöva skäras på längden i fyra hundra skivor för att passa in däremellan.”⁷

9. Hur komplicerade är några av de hus som radiolarier bygger?

⁹ En grupp havslevande djur som kallas radiolarier tillverkar glas och bygger med hjälp av det ”glassmycken i form av solar med långa, tunna genomskinliga små taggar som strålar ut från en kristallsfär i mitten”. Eller också ”byggs glassträvor samman till sexkanter och används till att göra enkla geodetiska kupoler”. Om en viss mikroskopisk byggmästare sägs det: ”En kupol räcker inte för denne superarkitekt; han måste göra tre spetsmönstrade glaskupoler i varandra.”⁸ Ord räcker inte till för att beskriva dessa underverk av formgivning — det krävs bilder.

10, 11. a) Vad är svampdjur, och vad händer med de enskilda cellerna när en svamp fullständigt har sönderdelats? b) Vilken fråga angående svampdjurens skelett finner evolutionister omöjlig att besvara, men vad vet vi?

¹⁰ Svampdjur utgörs av milliontals celler, men av bara några få olika slag. I en lärobok för högskolor sägs det: ”Cellerna är inte organiserade i kroppsvävnader eller organ, men ändå finns det ett slags igenkännande cellerna emellan som håller dem samman och organiserar dem.”⁹ Om ett svampdjur pressas genom en tygbit så att dess milliontals celler skils från varandra, kommer de sedan tillsammans igen och återuppbygger svampdjuret. Svampdjur bygger glasskelett som är mycket vackra. Bland de mest förbluffande är venuskannan.

¹¹ Om den säger en forskare: ”Ser man på ett komplicerat byggt svampskelett av kiselspikler hos till exempel en art som kallas venuskannan häpnar man. Hur är det möjligt för de endast delvis oberoende mikroskopiska cellerna att samarbeta om att tillverka en miljon glasstavar för att bygga ett sådant både komplicerat och vackert byggnadsverk? Det vet vi inte mycket om.”¹⁰ Men en sak vet vi: Slumpen är knappast formgivaren.

Samarbete

12. Vad är symbios? Nämn några exempel.

¹² Det förekommer många fall då två organismer  förefaller konstruerade för att leva tillsammans. Sådant samarbete är exempel på symbios (samlevnad). Vissa fikon och getingar behöver varandra för att kunna fortplanta sig. Termiter äter trä men behöver urdjuren i sina kroppar för att smälta det. Det är på samma sätt med kor, getter och kameler; de skulle inte kunna smälta cellulosan i gräset utan hjälp av bakterier och urdjur som lever i deras matsmältningskanal. I en rapport sägs det: ”Den del hos en komage där den matsmältningen sker har en volym på omkring 100 liter — och innehåller 10 milliarder mikroorganismer i varje droppe av maginnehållet.”¹¹ Alger och svampar slår sig ihop och blir lavar. Det är bara då som de kan växa på bar klippgrund och börja omvandla berget till jord.

13. Vilka frågor ger samarbetet mellan vissa myror och akacior upphov till?

¹³ Vissa myror lever i de ihåliga törnena på akacior. De håller lövätande insekter borta från trädet och skär bort och dödar klängväxter som försöker klänga sig fast vid det. I gengäld avsöndrar trädet en söt vätska som myrorna tycker om, och det producerar även små skenfrukter som myrorna har till föda. Var det så att myrorna först skyddade trädet och trädet sedan belönade dem med frukten? Eller gjorde trädet frukten för myrorna, så att myrorna sedan av tacksamhet skyddade det? Eller råkade allt av en slump bli till på en gång?

14. Vilka speciella förmågor och mekanismer gör blommor bruk av för att dra till sig insekter och bli pollinerade?

¹⁴ Det finns många exempel på sådant samarbete mellan insekter och blommor. Insekter pollinerar blommor, och blommorna ger i gengäld insekterna mat i form av pollen och nektar. En del blommor producerar två slags pollen. Det ena befruktar fröna, medan det andra är sterilt men utgör mat för insektsbesökarna. Många blommor har särskilda kännemärken och lukter som vägleder insekterna till nektarn. På vägen pollinerar insekterna blomman. En del blommor har utlösningsmekanismer. När insekterna rör utlösaren får de en smäll av ståndarknapparna och pudras in med allt pollen.

15. Hur gör piprankan för att försäkra sig om korspollinering, och vilka frågor ger det upphov till?

 ¹⁵ Vi har till exempel piprankan som inte kan pollinera sig själv utan behöver insekter som för med sig pollen från en annan blomma. Växten har ett tubliknande blad som omsluter blomman, och detta blad är betäckt med vax. Insekter som lockas av blommans lukt landar på bladet och kastar sig nerför den hala slidan till en kammare på botten. Där mottar det mogna märket på pistillen det pollen som insekterna för med sig in, och pollineringen äger rum. Men i ytterligare tre dagar sitter insekterna fångade där, instängda av hår och de vaxade väggarna. Efter dessa tre dagar mognar blommans eget pollen, och insekterna blir insmorda med det. Först då ger håren efter, och den vaxade slidan böjer sig ner tills den ligger helt vågrätt. Insekterna promenerar ut och flyger bort till någon annan pipranka för att pollinera den med sitt nya förråd av pollen. Insekterna har inget emot sin tredagarsvisit, eftersom de festar på nektar som har lagrats upp åt dem där. Kom allt detta till av en slump? Eller har det frambringats genom intelligent formgivning?

16. Hur ombesörjer några orkidéer av släktet Ophrys samt en annan orkidé sin pollinering?

¹⁶ Hos några orkidéer av släktet Ophrys liknar kronbladen en getinghona, helt fullständig med ögon, antenner och vingar. Den avger till och med samma lukt som en hona som är mottaglig för befruktning! Hannen kommer för att para sig, men pollinerar bara blomman. En annan orkidé har jäst nektar som gör biet vingligt. Det halkar ner i en bägare fylld med vätska, och enda vägen ut är att krypa under en stav som pudrar in biet med pollen.

Naturens ”fabriker”

17. Hur samarbetar bladen och rötterna för att ge växterna näring?

¹⁷ Växternas gröna blad utgör mat för hela världen, direkt eller indirekt. Men de kan inte fungera utan hjälp av små rötter. Milliontals små rottrådar — med varje rotspets försedd med en skyddskåpa och varje skyddskåpa smord med olja — skjuter fram genom  jorden. Rothår bakom den insmorda kåpan absorberar vatten och mineralämnen som färdas upp genom oerhört små kanaler i veddelen till bladen. I bladen tillverkas socker och aminosyror, och dessa näringsämnen skickas runt i växten och ner i rötterna.

18. a) Hur kommer vattnet från rötterna upp till bladen, och vad visar att det här systemet är mer än tillräckligt? b) Vad är transpiration, och hur bidrar den processen till vattnets kretslopp?

¹⁸ Vissa detaljer i kretsloppet hos träd och örter är så förvånande att många forskare betraktar dem som nästan mirakulösa. För det första, hur pumpas vattnet upp sextio eller till och med nittio meter över marken? Trycket i roten ger det en start, men i stammen tar en annan mekanism över. Vattenmolekylerna hålls samman av kohesionskraften. När vatten avdunstar från bladen dras de små pelarna av vatten på grund av denna kohesionskraft upp precis som snören — snören som når från rötterna till bladen och som rör sig med en hastighet av upp till 60 meter per timme. Det sägs att detta system skulle kunna lyfta vatten i ett träd till en höjd av omkring tre kilometer! När överskottsvattnet avdunstar från bladen (vilket kallas transpiration) kommer milliarder ton vatten tillbaka till luften från växtligheten för att än en gång falla ner som regn — ett perfekt utformat system!

19. Vilket viktigt arbete utförs genom samarbetet mellan somliga rötter och vissa bakterier?

¹⁹ Men det är inte allt. Bladen behöver nitrater eller nitriter från marken för att tillverka de viktiga aminosyrorna. En viss mängd av dessa tillförs jorden genom blixtar och av vissa fritt levande bakterier. Kväveföreningar i tillräcklig mängd bildas också av ärtväxter — sådana växter som ärter, klöver, bönor och alfalfa. Vissa bakterier tränger in i rötterna på dessa, rötterna förser bakterierna med kolhydrater, och bakterierna omvandlar kväve från jorden till användbara nitrater och nitriter med en produktion av över 200 kilo per hektar varje år.

20. a) Vad gör fotosyntesen, var sker den, och vem förstår den? b) Hur betraktar en biolog den? c) Vad kan gröna växter kallas, i vilket avseende utmärker de sig, och vilka frågor är lämpliga?

²⁰ Men det är ändå inte allt. Gröna blad upptar energi från solen, koldioxid från luften och vatten från  växtrötterna för att tillverka socker och avge syre. Processen kallas fotosyntesen, och den sker i cellkroppar som kallas kloroplaster och som är så små att 400.000 av dem ryms i punkten vid slutet av den här meningen. Forskare förstår inte den här processen helt och fullt. ”Det är omkring sjuttio olika kemiska reaktioner inbegripna i fotosyntesen”, sade en biolog.  ”Det är sannerligen en fantastisk process.”¹² Gröna växter har kallats naturens ”fabriker” — vackra, tysta, föroreningsfria fabriker som framställer syre, får vatten att cirkulera och ger världen mat. Kom de helt enkelt till av en slump? Är det verkligen en trovärdig tanke?

21, 22. a) Vad sade två berömda forskare som ett vittnesbörd om intelligensen i naturens värld? b) Hur argumenterar bibeln i den här frågan?

²¹ Somliga av världens mest berömda forskare har funnit det svårt att tro det. De ser intelligens i naturens värld. Fysikern och nobelpristagaren Robert A. Millikan sade faktiskt följande vid ett möte för American Physical Society, fastän han tror på evolutionen: ”Det finns en gudomlighet som formar vårt öde. ... En rent materialistisk filosofi är för mig höjden av ointelligens. Visa män i alla tidsåldrar har alltid insett tillräckligt för att det åtminstone skulle göra dem vördnadsfulla.” I sitt tal citerade han Albert Einsteins minnesvärda ord, då Einstein sade att han ”ödmjukt försökte förstå också en mycket liten del av den intelligens som är uppenbar i naturen”.¹³

²² Bevis för formgivning omger oss i oändlig variation och förbluffande invecklad beskaffenhet, och dessa bevis vittnar om en överlägsen intelligens. Denna slutsats formuleras också i bibeln, där formgivningen tillskrivs en Skapare, vars ”osynliga egenskaper ses ... tydligt alltifrån världens skapelse, eftersom de uppfattas genom de ting som är gjorda, ja, hans eviga makt och gudomlighet, så att de är oursäktliga”. — Romarna 1:20.

23. Vilken förnuftig slutsats ger psalmisten uttryck åt?

²³ När det finns så många bevis för formgivning i det levande som finns omkring oss förefaller det verkligen ”oursäktligt” att säga att en blind slump ligger bakom det. Det är sannerligen inte oförnuftigt av psalmisten att ge äran åt en intelligent Skapare: ”Hur mångfaldiga är inte dina verk, o Herre [Jehova]! Med vishet har du gjort dem alla. Jorden är full av vad du har skapat. Se också havet, det stora och vida: ett tallöst vimmel rör sig däri, djur både stora och små.” — Psalm 104:24, 25.

[Frågor]

[Infälld text på sidan 151]

”Sjuttio olika kemiska reaktioner [är] inbegripna i fotosyntesen. Det är sannerligen en fantastisk process”

 [Ruta/Bilder på sidorna 148, 149]

Den förbluffande formgivningen av frön

Mogna frön redo att ge sig i väg!

Det finns en mångfald genialiska konstruktioner för att skicka i väg fröna när de är mogna! Orkidéfrön är så lätta att de flyger i väg som damm. Maskrosfrön är utrustade med fallskärmar. Lönnfrön har vingar och fladdrar i väg som fjärilar. En del vattenväxter utrustar sina frön med luftfyllda flottar, och så seglar fröna i väg.

Somliga växter har frökapslar som smäller upp och skjuter i väg fröna som en katapult. De hala fröna hos trollhasseln blir först ihopklämda och sedan utskjutna från frukten, precis som vattenmelonfrön som barn skjuter i väg genom att klämma dem mellan tummen och pekfingret. Sprutgurkan använder sig av hydraulik. När den växer blir skalet tjockare på insidan, det vätskefyllda innanmätet utsätts för allt större tryck, och när fröna är mogna är trycket så stort att skaftet skjuts i väg som en kork i en champagneflaska och fröna sprutar ut.

[Bilder]

Maskros

Lönn

Sprutgurka

Frön som mäter regnmängden

En del ettåriga ökenväxter har frön som vägrar att gro förrän det har fallit tolv millimeter regn eller mer. De tycks också veta från vilket håll vattnet kommer — om det regnar ner uppifrån börjar de gro, men om det sugs upp underifrån gör de inte det. I jorden finns det salter som hindrar fröna från att gro. Det krävs regn uppifrån för att laka ur dessa salter. Vatten som sugs upp underifrån kan inte göra det.

Om dessa ettåriga ökenväxter började växa efter bara en lätt skur, skulle de dö. Det krävs mycket regn för att tillföra jorden tillräckligt med fuktighet för att rädda plantorna från senare torka. Därför väntar de på det. Slump — eller formgivning?

 En jätte i ett litet paket

Ett av de minsta fröna har paketerat inom sig den största levande organismen på jorden — det jättelika mammutträdet. Det kan bli över 90 meter högt. En meter över marken kan dess diameter vara 10 meter. Ett träd kan innehålla tillräckligt med virke för att bygga 50 sexrumshus. Den halvmetertjocka barken innehåller garvsyra som driver bort insekter, och dess svampartade, fibrösa struktur gör den nästan lika eldhärdig som asbest. Trädets rötter täcker mellan en och en halv och två hektar. Det kan bli över 3.000 år.

Ändå är de frön som ett mammutträd låter regna ner i millioner inte mycket större än ett knappnålshuvud omgivet av små vingar. En människa som står vid roten till ett mammutträd kan bara stirra upp på det i tyst vördnad inför dess enorma storslagenhet. Är det förnuftigt att tro att utformningen av denna majestätiska jätte och av det lilla frö som den finns innesluten i inte har skett genom medveten formgivning?

[Ruta/Bilder på sidan 150]

Musikaliska virtuoser

Härmfågeln är berömd som imitatör. En härmfågel hördes imitera 55 andra fågelarter på en timme. Men det är härmfågelns egna melodiösa kompositioner som trollbinder åhörarna. Den går verkligen långt utöver de få enkla toner som behövs för att förkunna sina reviranspråk. Gör den det för att glädja sig själv — och oss?

Den musikaliska sydamerikanska gärdsmygen är inte mindre förbluffande. Hannen och honan sjunger duetter, vilket även andra tropiska fågelpar gör. Deras föreställningar är unika, och i en uppslagsbok sägs det: ”Honan och hannen sjunger antingen samma sånger tillsammans, olika sånger eller olika delar av samma sång i tur och ordning; de kan vara så samspelta att hela sången låter som om bara en fågel skulle ha sjungit den.”^a Dessa mjuka och stillsamma musikaliska dialoger då hannen och honan av gärdsmygen kommunicerar med varandra är verkligen vackra! Är det bara en tillfällighet?

[Bilder på sidan 142]

En formgivare behövs

Ingen formgivare behövs?

[Bilder på sidan 143]

Formgivning av glasskeletten hos mikroskopiska växter

Kiselalger

[Bilder på sidan 144]

Radiolarier: formgivning av glasskeletten hos mikroskopiska djur

Venuskannan

[Bild på sidan 145]

Många blommor har skyltar som visar insekterna vägen till den gömda nektarn

[Bilder på sidan 146]

Somliga blommor har vaxade slidor som fångar insekterna så att pollineringen kan äga rum

Varför liknar denna orkidé en getinghona?

[Bild på sidan 147]

Det sägs att kohesionskraften mellan vattenmolekylerna skulle kunna lyfta upp vattnet i ett träd till en höjd av tre kilometer!