Kapitel 1

Hur har livet uppkommit?

1. Hur utbrett är livet på planeten jorden?

LIV finns överallt omkring oss. Detta faktum omvittnas av insekternas surr, av fåglarnas sång, av smådjurs prassel i undervegetationen. Liv finns i de iskalla polartrakterna och i uttorkade öknar. Det finns i haven, från deras solbelysta yta till deras mörkaste djup. Högt uppe i atmosfären svävar små levande organismer omkring. Nere i jorden under våra fötter arbetar ett okänt antal billioner mikroorganismer och gör myllan fruktsam för gröna växter som uppehåller andra former av liv.

2. Vilka frågor har länge sysselsatt många människors sinnen?

² Jorden överflödar av liv i sådan mångfald att det trotsar fantasin. Hur började det hela? Denna vår planet och alla dess invånare — hur har de kommit till? Och hur fick människosläktet sin början? Utvecklades vi från apliknande djur? Eller skapades vi? Hur kom vi egentligen till? Och vad har svaret på den frågan för betydelse för vår framtid? Människor har sedan långt tillbaka i tiden ställt frågor som dessa, och de är ännu obesvarade i mångas sinnen.

3. Vad anser somliga om dessa frågor, men varför är de viktiga för oss alla?

³ Du kanske tycker att de här frågorna egentligen  inte angår dig. Du kanske tänker: ”Det spelar ingen roll hur jag kom till — jag finns till. Och jag kommer förmodligen att leva i 60, 70 eller kanske 80 år — vem vet? Men vare sig vi har blivit skapade eller har utvecklats så förändrar det ingenting för mig nu.” Faktum är dock att det tvärtom kan förändra en hel del — hur länge du lever, hur du lever, under vilka förhållanden du lever. Varför det? Därför att hela vår inställning till livet och framtiden påverkas av vår syn på livets uppkomst. Och svaret på frågan om hur livet uppkom kommer definitivt att ha betydelse för historiens fortsatta förlopp och även för vår plats i historien.

Skilda synsätt

4. Vad anser många om utsikterna för livet på jorden?

⁴ Många som accepterar evolutionsteorin tänker sig att livet alltid kommer att bestå av intensiv tävlan, stridigheter, hat, krig och död. Somliga tror också att människan kan komma att tillintetgöra sig själv inom den närmaste framtiden. En framträdande forskare sade: ”[Vi] behöver ... kanske vänta bara några få årtionden på domedagen. ... Utvecklandet av kärnvapen och deras transportsystem kommer förr eller senare att leda till en global katastrof.”¹ Även om detta inte skulle hända snart, tror många att när en människas livstid är ute upphör hon att existera för alltid. Andra menar att allt liv på jorden kommer att nå sitt slut i framtiden. De uppställer teorier om att solen kommer att utvidgas och bli en röd jättestjärna, och när det sker ”kommer oceanerna att koka, atmosfären dunstar ut i rymden och en katastrof av de väldigaste mått kommer att drabba vår planet”.²

5. a) Hur betraktar de ”vetenskapliga kreationisterna” jorden? b) Vilka frågor väcks av den här uppfattningen?

⁵ De ”vetenskapliga kreationisterna” ryggar inför dessa slutsatser. Men deras tolkning av skapelseberättelsen i Första Moseboken har fått dem att hävda att jorden bara är 6.000 år gammal och att var och en av de sex ”dagar” under vilka skapelsen skall ha skett bara var 24 timmar lång. Men representerar verkligen en sådan uppfattning det bibeln säger? Skapades jorden  och alla dess livsformer på bara sex bokstavliga dagar? Eller finns det ett rimligt alternativ?

6. På vad bör vi grunda våra slutsatser angående livets uppkomst på jorden, och hur lämnade Darwin frågan öppen?

⁶ När frågor som har med livets uppkomst att göra behandlas är det många som påverkas av den allmänna inställningen eller av känslorna. För att undvika detta och komma fram till korrekta slutsatser måste vi begrunda alla fakta med öppet sinne. Det är också intressant att lägga märke till att även evolutionsteorins bäst kände förespråkare, Charles Darwin, uppvisade en medvetenhet om sin teoris begränsningar. I sin sammanfattning av boken Om arternas uppkomst skrev han om det storslagna i åsikten ”att livet med dess olika förmögenheter av Skaparen ursprungligen blivit inblåst i några få former eller blott en enda”.³ Han visade på så sätt klart att frågan om uppkomsten var öppen för vidare granskning.

Det är inte vetenskapen som ifrågasätts

7. Vilken förklaring ges angående vetenskapen och vår respekt för den?

⁷ Innan vi går vidare kan det vara bra att klargöra en sak: det är inte vetenskapen och dess landvinningar som här ifrågasätts. Varje upplyst människa är medveten  om de många förbluffande bedrifter som vetenskapsmän har gjort på så många områden. Vetenskaplig forskning har på ett dramatiskt sätt ökat vår kunskap om universum, om jorden och om växter och djur. Studier av människokroppen har öppnat vägen för förbättrade metoder att behandla sjukdomar och skador. Snabba framsteg inom elektroniken har lett till dataåldern, som nu håller på att förändra vårt liv. Vetenskapsmän har utfört enastående bedrifter och till och med sänt människor till månen och tillbaka. Det är endast på sin plats att respektera de förmågor som i så hög grad har ökat vår kunskap om världen omkring oss, från oändligt små ting till ofantligt stora.

8. Hur används termen evolution i den här boken, och vad åsyftas med ordet skapelse?

⁸ Det kan också vara bra att klargöra följande: Ordet evolution, som det används i den här boken, åsyftar organisk evolution, och evolutionsteorin är teorin om att de första levande organismerna utvecklades ur livlös materia. Sedan, när de förökade sig, sägs de ha förändrats till olika slags levande organismer och slutligen ha frambringat alla livsformer som någonsin har existerat på jorden, däribland människorna. Och allt detta tros ha åstadkommits utan intelligent ledning eller övernaturligt ingripande. Skapelsen åsyftar å andra sidan slutsatsen att växternas och djurens uppträdande här på jorden endast kan förklaras med en allsmäktig Guds existens, en Gud som har konstruerat och gjort universum och alla de grundläggande livsformerna på jorden.

Några mycket viktiga frågor

9. Vad menar de som accepterar evolutionsteorin om skapelsetron, men vilka frågor kan väckas både angående evolutionsteorin och angående skapelsetron?

⁹ Det är uppenbarligen mycket stora skillnader mellan evolutionsteorin och skapelseberättelsen i Första Moseboken. De som godtar evolutionsteorin menar att skapelsetron inte är vetenskaplig. Men i rättvisans namn skulle man också kunna fråga: Är evolutionsteorin verkligen vetenskaplig? Är skapelseskildringen i Första Moseboken bara en skapelsemyt bland flera,  som många hävdar? Eller är den i överensstämmelse med den moderna vetenskapens upptäckter? Och hur är det med andra frågor som ansätter så många: Om det finns en allsmäktig Skapare, varför finns det då så mycket krig, hungersnöd och sjukdomar som lägger millioner människor i en förtidig grav? Varför skulle han tillåta så mycket lidande? Och om det nu finns en Skapare, är det då så att han uppenbarar vad framtiden kommer att föra med sig?

10. a) Vad är syftet med den här boken, och vad är utgivarnas förhoppning? b) Varför är det så viktigt att begrunda dessa frågor?

¹⁰ Syftet med den här boken är att undersöka dessa och besläktade frågor. Utgivarna hoppas att du vill begrunda innehållet med öppet sinne. Varför är det så viktigt? Därför att de här upplysningarna skulle kunna visa sig vara av större värde för dig än vad du nu inser.

[Frågor]

[Infälld text på sidan 7]

Utvecklades livet eller skapades det?

[Infälld text på sidan 8]

Hela vår inställning till livet och framtiden påverkas av vår syn på livets uppkomst

[Infälld text på sidan 10]

De som godtar evolutionsteorin menar att skapelsetron inte är vetenskaplig; men kan det med rätta sägas att evolutionsteorin verkligen är vetenskaplig?

 [Ruta/Bild på sidorna 12, 13]

 Något att tänka på

Vår värld är fylld av så många underbara ting:

Stora ting: En nedgående sol som förvandlar himlen i väst till en explosion av färger. En natthimmel tätt beströdd med stjärnor. En skog av höga träd som genomlyses av solljuset. Tandade bergskedjor med snöklädda toppar som gnistrar i solen. Ett svallande, vindpiskat hav. Sådana ting upplivar oss och fyller oss med vördnad.

Små ting: En liten fågel, en sångare, som flyger högt över Atlanten i riktning mot Afrika på sin färd mot Sydamerika. På omkring 6.000 meters höjd träffar den på en vind som vänder den mot Sydamerika. Ledd av sin flyttinstinkt följer den sin kurs i flera dagar och flyger en sträcka på 3.800 kilometer — en liten modig fjäderklädd gynnare på tjugo gram. Vi fylls av beundran och förundran.

Geniala ting: Fladdermöss som använder sig av ekolod. Ålar som alstrar elektricitet. Måsar som avsaltar havsvatten. Getingar som tillverkar papper. Termiter som installerar luftkonditioneringsanläggningar. Bläckfiskar som färdas med jetdrift. Fåglar som väver eller bygger flervåningshus. Myror som ägnar sig åt trädgårdsskötsel, syr eller håller boskap. Eldflugor med inbyggda blixtaggregat. Vi förundrar oss över sådan genialitet.

Enkla ting: När livet närmar sig sitt slut är det de små, enkla tingen vi ofta tänker på, saker som vi så ofta har tagit för givna: Ett leende. Beröringen av en hand. Ett vänligt ord. En liten blomma. En fågels sång. Solens värme.

När vi tänker på sådana stora ting som fyller oss med vördnad, små ting som väcker vår beundran, geniala ting som fascinerar oss, enkla ting som vi så småningom lär oss uppskatta — vem tillskriver vi då dem? Hur kan man förklara sådana ting? Varifrån har de kommit?

 [Helsidesbild på sidan 6]

[Bild på sidan 9]

Bara 6.000 år?

[Bild på sidan 11]

Det är på sin plats att respektera de vetenskapliga insatser som i så hög grad har ökat vår kunskap