Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Vårt vördnadsbjudande universum

Vårt vördnadsbjudande universum

Kapitel 9

Vårt vördnadsbjudande universum

1, 2. a) Hur kan de bokstavliga himlarna beskrivas? b) Vilka frågor ställer tänkande människor, och vad kan svaren hjälpa oss att avgöra?

I TUSENTALS år har människor förundrats över stjärnhimlen. En klar natt hänger de vackra stjärnorna som glittrande juveler mot rymdens mörker. En månskensnatt får jorden en helt egenartad skönhet.

2 De som tänker på det de ser undrar ofta: ”Vad finns det egentligen där ute i rymden? Hur är det organiserat? Kan vi få reda på hur det hela började?” Svaren på de frågorna skulle utan tvivel vara till hjälp när det gäller att mer bestämt avgöra varför jorden med dess människoliv och annat liv kom till och vad framtiden kan föra med sig.

3. Nämn ett resultat av den ökande kunskapen om universum.

3 För många århundraden sedan trodde man att universum bestod av de få tusen stjärnor som kan ses med blotta ögat. Men nu har forskarna kraftfulla instrument som avsöker himlen, och de vet att det finns mycket, mycket mer. Faktum är att det man nu har sett är långt mer vördnadsbjudande än vad någon någonsin hade föreställt sig. Människosinnet slås med häpnad av hur ofantligt och komplicerat det hela är. Det är som det sades i tidskriften National Geographic att det människan nu lär sig om universum har ”överväldigat henne”.1

Vördnadsbjudande storlek

4. Vad upptäckte man på 1920-talet?

4 Under några århundraden hade astronomer som utforskade himlarna med de första teleskopen lagt märke till några suddiga, molnliknande formationer. De antog att det rörde sig om närbelägna gasmoln. Men på 1920-talet, då större och kraftigare teleskop började användas, fann man att dessa ”gasmoln” var något mycket större och betydelsefullare: galaxer.

5. a) Vad är en galax? b) Vad innehåller vår galax, Vintergatan?

5 En galax är en mycket stor grupp av stjärnor, gas och annan materia som roterar runt en kärna i mitten. Galaxerna har kallats världsöar, eftersom var och en av dem är som en värld i sig själv. Tänk till exempel på den galax vi lever i, den som kallas Vintergatan. Vårt solsystem, dvs. solen och jorden och de andra planeterna med deras månar, är en del av denna galax. Men det är bara en mycket liten del. Vintergatan innehåller nämligen över 100 milliarder stjärnor! Somliga forskare uppskattar antalet till åtminstone mellan 200 och 400 milliarder. Och en vetenskaplig redaktör sade till och med: ”Det skulle kunna finnas så många som fem till tio billioner stjärnor i Vintergatan.”2

6. Hur stort är avståndet tvärs över vår galax?

6 Diametern hos vår Vintergata är så stor att om man skulle kunna färdas med ljusets hastighet (299.792 kilometer per sekund), skulle det ta 100.000 år att genomkorsa den! Hur många kilometer är det? Eftersom ljuset färdas drygt nio billioner (9.000.000.000.000) kilometer per år, kan du helt enkelt multiplicera det med 100.000, så får du svaret: Vår Vintergata är omkring 900.000 billioner (900.000.000.000.000.000) kilometer i diameter! Det genomsnittliga avståndet mellan stjärnor inom galaxen sägs vara omkring sex ljusår, eller knappt 60 billioner kilometer.

7. Vilka uppskattningar har man gjort angående antalet galaxer i universum?

7 Det är nästan omöjligt för det mänskliga sinnet att fatta en sådan storlek och sådana avstånd. Och ändå är vår galax bara början på det som finns i yttre rymden! Det finns något ännu mer förbluffande. Det är att man nu har upptäckt så många galaxer att det har sagts att de ”är lika vanliga som grässtrån på en äng”.3 Det finns omkring tio milliarder galaxer i det synliga universum! Men det finns många fler utanför räckvidden för dagens teleskop. En del astronomer uppskattar att det finns 100 milliarder galaxer i universum! Och varje galax kan innehålla hundratals milliarder stjärnor!

Galaxhopar

8. Hur är galaxerna ordnade?

8 Men inte nog med det. Dessa vördnadsbjudande galaxer är inte slumpmässigt spridda i rymden. I stället är de vanligtvis ordnade i vissa grupper som kallas galaxhopar, som druvor i en klase. Man har redan observerat och fotograferat tusentals av dessa galaxhopar.

9. Vad finns i vår lokala galaxhop?

9 Somliga hopar innehåller relativt få galaxer. Vår Vintergata ingår till exempel i en hop på omkring tjugo galaxer. Inom denna lokala grupp finns det en ”granngalax” som man kan se utan teleskop en klar natt. Det är Andromedagalaxen, som har en spiralform lik Vintergatans.

10. a) Hur många galaxer kan det finnas i en galaxhop? b) Hur stora är avstånden mellan galaxerna och mellan galaxhoparna?

10 Andra galaxhopar utgörs av flera dussin, kanske hundratals eller till och med tusentals galaxer. En av dessa hopar tros innehålla omkring 10.000 galaxer! Avståndet mellan galaxerna inom en galaxhop kan i genomsnitt vara omkring en million ljusår. Avståndet från en galaxhop till en annan kan emellertid vara hundra gånger så stort. Och det finns till och med tecken som tyder på att galaxhoparna är ordnade i ”supergalaxhopar”, som druvklasar på en vinranka. Vilken oerhörd storlek och strålande organisation!

Liknande organisation

11. Vilken liknande organisation finner vi i vårt solsystem?

11 När vi kommer tillbaka till vårt eget solsystem, finner vi ytterligare en fulländat organiserad ordning. Solen, som är en stjärna av medelstorlek, är ”kärnan” runt vilken jorden och de andra planeterna med sina månar rör sig i exakta banor. År efter år rör de sig i sina banor med sådan matematisk exakthet att astronomer kan förutsäga precis var de kommer att befinna sig vid vilken tidpunkt som helst.

12. Hur är atomerna organiserade?

12 När vi ser på det oändligt lilla — atomerna — ser vi att samma precision existerar där. En atom är ett under av ordning som påminner om ordningen hos solsystemet. Den består av en kärna med partiklar som kallas protoner och neutroner, vilken omges av små elektroner som kretsar kring den. All materia är uppbyggd av dessa byggstenar. Vad som får ett ämne att skilja sig från ett annat är antalet protoner och neutroner i kärnan samt hur många elektroner som kretsar kring den och hur de är ordnade. Detta är ordnat på ett enastående sätt, eftersom alla grundämnen som utgör materien kan ordnas i en exakt ordningsföljd efter antalet av dessa byggklossar.

Vad ligger bakom denna organisation?

13. Vad kan man lägga märke till i hela universum?

13 Som vi har sett är universums storlek sannerligen vördnadsbjudande. Det är också dess fantastiska ordning. Från det gränslöst stora till det oändligt lilla, från galaxhopar till atomer, karakteriseras universum av fulländad organisation. I tidskriften Discover sades det: ”Det var med överraskning vi lade märke till ordningen, och våra kosmologer och fysiker fortsätter att finna nya förbluffande exempel på ordning. ... Vi sade förr att det var ett under, och vi tillåter oss fortfarande att tala om hela universum som ett underverk.”4 Denna ordningsfulla uppbyggnad framgår också av det ord som ibland används inom astronomin för att beskriva universum — ”kosmos”. Det definieras i en ordbok som ”ett ordningsfullt, harmoniskt, systematiskt universum”.5

14. Vilken kommentar gav en före detta astronaut?

14 Före detta astronauten John Glenn talade om ”ordningen hos hela universum omkring oss” och att alla galaxer ”färdades i föreskrivna banor i förhållande till varandra”. Han frågade därför: ”Kan detta bara ha blivit till? Var det en slump som gjorde att en samling skrot plötsligt började färdas i dessa banor av sig själv?” Han drog slutsatsen: ”Jag kan inte tro det. ... Någon makt har placerat alla dessa ting i sina banor och ser till att de stannar kvar där.”6

15. Vad visar universums exakta konstruktion och organisation?

15 Universum är i själva verket så exakt organiserat att människan kan använda himlakropparna som grund för sin tideräkning. Men varje välkonstruerad tidmätare är självfallet en produkt av ett metodiskt sinne som har förmågan att konstruera. Och det är bara en intelligent person som kan äga ett metodiskt sinne som kan konstruera. Hur är det då med den långt mer komplicerade konstruktion och långt större tillförlitlighet som är uppenbar i hela universum? Skulle inte detta också vittna om en konstruktör, om en tillverkare, om ett sinne — om intelligens? Och har du något skäl att tro att intelligens kan existera oberoende av en personlighet?

16. Vilken slutsats måste vi dra angående universum?

16 Vi kan inte komma ifrån det: fulländad organisation kräver en fulländad organisatör. Inget i vår erfarenhet antyder att något organiserat kommer till av en slump, av en olyckshändelse. Hela vår livserfarenhet visar i stället att allt organiserat måste ha en organisatör. Varje maskin, dator, byggnad, ja, till och med pennor och papper, har en tillverkare, en organisatör. Logiken kräver att den långt mer komplicerade och vördnadsbjudande organisationen i universum också måste ha en organisatör.

Lagar kräver en lagstiftare

17. Hur är lagar inbegripna i universum?

17 Hela universum, från atomerna till galaxerna, styrs dessutom av bestämda fysiska lagar. Det finns lagar som styr till exempel värme, ljus, ljud och gravitation. Det är som fysikern Stephen W. Hawking sade: ”Ju mer vi undersöker universum, desto mer finner vi att det inte alls är nyckfullt, utan att det följer vissa väl definierade lagar som är giltiga inom olika områden. Det tycks mycket rimligt att anta att det kan finnas några förenande principer, så att alla lagar är en del av någon större lag.”7

18. Vilken slutsats drog en raketexpert?

18 Raketexperten Wernher von Braun gick ett steg längre då han sade: ”Universums naturlagar är så exakta att vi inte har några problem med att bygga ett rymdskepp för att flyga till månen, och vi kan tidsberäkna flygningen på bråkdelar av en sekund. Dessa lagar måste ha stiftats av någon.”8 Vetenskapsmän som vill att en raket skall lägga sig i en bana runt jorden eller månen måste arbeta i överensstämmelse med sådana universella lagar, om de skall ha framgång.

19. Vad krävs för att lagar skall kunna existera?

19 När vi tänker på lagar, medger vi att de kommer från någon lagstiftande enhet. Bakom en stoppskylt finns det helt visst en person eller en grupp av personer som har stiftat lagen. Hur är det då med de komplicerade lagar som styr det materiella universum? Så briljant formulerade lagar bär helt visst vittnesbörd om en överlägset intelligent lagstiftare.

Organisatören och lagstiftaren

20. Vad framhölls i Science News?

20 Efter det att alla de speciella förhållanden i fråga om ordning och lagar som är så uppenbara i universum hade kommenterats framhölls det i Science News: ”Begrundan av dessa ting oroar kosmologerna, därför att det förefaller som om sådana speciella och exakta förhållanden knappast kan ha uppstått av en slump. Ett sätt att behandla saken är att säga att alltsammans har planlagts och tillskriva det den gudomliga försynen.”9

21. Vilken slutsats är en del människor villiga att dra?

21 Många människor, däribland många forskare, är inte villiga att gå med på det. Men andra är villiga att erkänna det bevisen hela tiden vittnar om — intelligens. De medger att sådan enorm storlek, sådan precision och sådana lagar som existerar i hela universum aldrig skulle ha kunnat bli till bara av en tillfällighet. Allt detta måste vara produkter av ett överlägset sinne.

22. Hur identifierade en bibelskribent upphovsmannen till universum?

22 Detta är den slutsats som en bibelskribent uttryckte. Han sade angående de bokstavliga himlarna: ”Lyft upp era ögon mot höjden och se: vem har skapat allt detta? Det har han som för härskaran däruppe fram i räknade hopar, han nämner dem alla vid namn.” Denne ”han” identifieras som ”han som har skapat himmelen och utspänt den”. — Jesaja 40:26; 42:5.

Källan till energin

23, 24. Hur kan materia framställas?

23 Det är universella lagar som styr den existerande materien. Men varifrån har all materia kommit? I Kosmos säger Carl Sagan: ”I början av detta universums tillvaro fanns inga galaxer, stjärnor eller planeter, inget liv, inga civilisationer.” Han talar om förändringen från detta tillstånd till det nuvarande universum som ”den oerhördaste omvandling av materia och energi, som vi hittills haft privilegiet att få en glimt av”.10

24 Detta är nyckeln till förståelse av hur universum kan ha kommit till: det måste ha inbegripit en omvandling av energi till materia. Detta förhållande bekräftades av Einsteins berömda formel: E = mc2 (energin är lika med massan gånger ljushastigheten i kvadrat). En slutsats man kan dra av denna formel är att materia kan framställas av energi, alldeles som enorma mängder energi kan framställas av materia. Atombomben har bevisat det senare påståendet. Astrofysikern Josip Kleczek sade därför: ”De flesta och kanske alla elementarpartiklar kan skapas genom materialisering av energi.”11

25. Vad är källan till den vördnadsbjudande kraft som behövdes för att skapa universum?

25 Det finns således vetenskapliga bevis för att en källa till obegränsade energimängder skulle ha det råmaterial som behövdes för att skapa materien i universum. Den bibelskribent vi tidigare har citerat framhåller att denna källa till energi är en levande, intelligent person, då han säger: ”Tack vare överflödet på dynamisk energi, också därför att han är väldig i kraft, saknas inte en enda av dem [himlakropparna].” (NW) Från bibelns ståndpunkt sett var det alltså denna källa till oändlig energi som låg bakom det som beskrivs i 1 Moseboken 1:1: ”I begynnelsen skapade Gud himmel och jord.”

Begynnelsen var inte kaotisk

26. Vad medger vetenskapsmän i allmänhet i vår tid?

26 I dag medger vetenskapsmän i allmänhet att universum verkligen hade en begynnelse. En framträdande teori som försöker beskriva en begynnelse kallas big bang-teorin. ”Nästan alla resonemang om universums ursprung på senare tid grundas på big bang-teorin”, framhåller Francis Crick.12 Jastrow talar om denna kosmiska ”explosion” som ”bokstavligen Skapelsens ögonblick”.13 Det är emellertid så som astrofysikern John Gribbin medgav i New Scientist att även om vetenskapsmännen ”hävdar att de i stora drag kan beskriva” vad som hände efter detta ”ögonblick”, så är det som åstadkom ”skapelsens ögonblick fortfarande ... ett mysterium”. Och han funderade: ”Kanske var det ändå så att Gud gjorde det, när allt kommer omkring.”14

27. Varför är big bang-teorin alltför begränsad?

27 De flesta vetenskapsmän är dock inte villiga att tillskriva Gud detta ”ögonblick”. Explosionen sägs därför vanligen ha varit kaotisk, lik en atombombsexplosion. Men leder detta slag av explosion till bättre organisation? Frambringar de bomber som fälls över städer i krigstid fulländat konstruerade byggnader, gator och skyltar med trafikregler? Nej, i stället leder sådana explosioner till förstörelse, oordning, kaos, upplösning. Och när explosionen orsakas av ett kärnvapen blir oordningen total, vilket de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki fick uppleva år 1945.

28. Vilken slutsats måste vi dra angående de mäktiga krafter som var i omlopp vid universums skapelse?

28 Bara en ”explosion” skulle alltså inte kunna skapa vårt vördnadsbjudande universum med dess förvånansvärda ordning, konstruktion och lagar. Endast en mäktig organisatör och lagstiftare skulle kunna styra de mäktiga krafterna så att de skulle resultera i storartad organisation och enastående lagar. Både vetenskapliga vittnesbörd och förnuftet ger därför gott stöd åt bibelns förklaring: ”Himlarna förtäljer Guds ära, och fästet förkunnar hans händers verk.” — Psalm 19:21.

29. Vad bekräftas av både vetenskapens och våra egna observationer?

29 Bibeln ger sig på så sätt i kast med frågor som evolutionsteorin inte klart har kunnat formulera. I stället för att lämna oss i mörker i fråga om vad som ligger bakom alltings ursprung talar bibeln enkelt och förståeligt om svaret för oss. Den bekräftar både vetenskapens och våra egna observationer om att inget kommer till av sig självt. Även om vi personligen inte var närvarande när universum konstruerades är det tydligt att det måste ha haft en mästerlig byggmästare enligt det som sägs i bibeln: ”Nu uppförs ju vart och ett hus av någon, men Gud är den som har byggt allting.” — Hebréerna 3:4.

[Frågor]

[Infälld text på sidan 115]

Det människan nu lär sig om universum har ”överväldigat henne”

[Infälld text på sidan 117]

Vintergatan innehåller över 100 milliarder stjärnor

[Infälld text på sidan 118]

Galaxer är ordnade i galaxhopar, som druvor i en klase

[Infälld text på sidan 122]

Forskarna ”fortsätter att finna nya förbluffande exempel på ordning”

[Infälld text på sidan 123]

Fulländad organisation kräver en fulländad organisatör

[Infälld text på sidan 123]

Universum ”följer vissa väl definierade lagar”

[Infälld text på sidan 125]

”Det förefaller som om sådana speciella och exakta förhållanden knappast kan ha uppstått av en slump”

[Helsidesbild på sidan 114]

[Bild på sidan 116]

En typisk spiralgalax

[Bild på sidorna 116, 117]

Vårt solsystem (i rutan här ovan) krymper till ett intet när det jämförs med vår galax, Vintergatan

[Bild på sidan 119]

Andromedagalaxen, som liknar vår Vintergata, är bara en liten del av det vördnadsbjudande universum, som enligt somliga innehåller omkring 100 milliarder galaxer

[Bilder på sidorna 120, 121]

Planeterna i vårt solsystem kretsar kring solen med stor precision

Ordningen i en atom påminner om ordningen hos solsystemet

[Bild på sidan 122]

Ett precisionsur är produkten av en intelligent konstruktör. Är inte den långt större precisionen i universum produkten av en överlägsen intelligent konstruktör?

[Bild på sidan 124]

För att sända i väg en raket och få den att lägga sig i en viss bana krävs det att man följer lagarna för rörelse och gravitation. Sådana lagar kräver en lagstiftare

[Bild på sidan 125]

Trafiklagar måste ha sitt ursprung i någons sinne

[Bilder på sidan 126]

Atombomben bevisade sambandet mellan materia och energi

Gör explosioner att byggnader blir bättre organiserade?

[Bild på sidan 127]

”Nu uppförs ju vart och ett hus av någon, men Gud är den som har byggt allting.” — Hebréerna 3:4