Är Gud intresserad av dig personligen?
Kapitel 10
Är Gud intresserad av dig personligen?
1, 2. Hur kan vi veta att Gud inte betraktar människorna som blott och bart en folkmassa ”utan ansikte”, utan är intresserad av varje enskild individ?
HUR betraktar Gud mänskligheten? Bara som en folkmassa eller som enskilda individer? Eller ger han sin ynnest åt en viss utvald grupp och ignorerar de övriga?
2 För Gud är varje person betydelsefull som en särskild individ. (Apostlagärningarna 17:26, 27) Han ”vill, att alla människor skola bliva frälsta och komma till kunskap om sanningen”. (1 Timoteus 2:4, 1917) När aposteln Petrus såg hur Gud tog emot hedningar i den kristna församlingen utropade han: ”Jag inser i sanning att Gud inte är partisk utan i varje nation är den [individuella person] som fruktar honom och utför rättfärdighetsgärningar godtagbar för honom.” — Apostlagärningarna 10:34, 35; 15:8, 9.
3. Hur visade Jesus Kristus att han hyser samma omsorg om varje enskild individ som hans Fader gör?
3 Jesus Kristus blev sänd av Gud för att ge sig själv ”till en motsvarande lösen för alla”. (1 Timoteus 2:6) Han smakade ”döden för varje människa”. (Hebréerna 2:9) Är det då logiskt att tänka sig att Guds Son skulle ha en likgiltig inställning och därmed säga: ”Jag gav mitt livsblod för var och en, men vad betyder väl den här personen? Jag bryr mig inte om ifall han förlorar livet eller inte”? Absolut inte! Varje enskild individ kommer att få uppmärksamhet och tillfälle till liv.
4. Vilken ställning intar Jesus Kristus i förhållande till människosläktet, och hur fick han denna ställning?
4 På grund av Jesu lösenoffer är han mänsklighetens ”återköpare”. På grund av att Jehova Gud är Skaparen äger han människosläktet. Men som barn till den upproriske Adam har människorna blivit sålda ”under synden” som ”syndens slavar”. (Romarna 7:14; 6:16, 17) Som sådana behöver de bli försonade eller åter förda in i ett gott förhållande till Gud. (Romarna 5:10) För att kunna hjälpa dem måste Jesus köpa dem, så att han kunde bli deras nya familjeöverhuvud eller fader, den ”siste Adam”, eftersom den förste Adam sålde dem till synden. (1 Korintierna 15:45) Detta rättsliga tillvägagångssätt var framställt i skuggbild i Mose lag i 3 Moseboken 25:47—49.
5. a) Hur kom Jesus att få ”myndighet att hålla dom”? b) Vilket slags domar fäller han?
5 Följaktligen har Gud gett Jesus Kristus ”myndighet att hålla dom, eftersom han är Människoson”. (Johannes 5:27) När Jesus blev människa på jorden, lik de övriga människorna men utan synd, blev han deras nära släkting, i besittning av rätten och priset för att återköpa mänskligheten. (Filipperna 2:7; Romarna 8:3) Hans titel ”Människosonen” anger detta. (Hebréerna 2:11, 14, 15) Som en alltigenom rättfärdig domare ignorerar han ingen. Han sade: ”Den dom som jag fäller är rättfärdig, eftersom jag inte söker min egen vilja utan hans vilja som har sänt mig.” (Johannes 5:30) Därför dömer han inte efter det yttre och dömer inte heller människorna schablonmässigt, utan i enlighet med varje persons egna omständigheter och inställning. — Jesaja 11:3, 4; Hebréerna 4:15.
6. Hur framhäver apostlarna Paulus och Petrus att Gud handlar med varje människa enskilt?
6 Guds handlingssätt, och i synnerhet hans sätt att använda Jesus Kristus, vittnar om att han vill att alla människor skall uppnå en säden ställning att de kan få del av hans välsignelse. Detta inbegriper ogärningsmän som enskilda individer. Aposteln Paulus skrev till dem som bedrev orätta ting: ”Föraktar du hans omtankes och fördragsamhets och långmodighets rikedom, därför att du inte vet att Guds omtänksamhet söker föra dig till sinnesändring? ... Och han skall återgälda var och en i enlighet med hans gärningar.” Också aposteln Petrus riktade uppmärksamheten på hur Gud handlar med varje människa enskilt, då han kallade honom ”Fadern, som dömer opartiskt efter vars och ens gärning”. — Romarna 2:4—6; 1 Petrus 1:17.
TILLFÄLLE FÖR VAR OCH EN
7. Varför ser man inte saken rätt, om man säger att man är så dålig att man inte kan bättra sig och bli en Guds tjänare?
7 Men någon kan säga: ”Det är ingen mening med att jag försöker tjäna Gud nu. Jag är så dålig att jag inte kan bättra mig. Det finns inget hopp för mig.” Det är ett allvarligt misstag att tänka så. Det finns naturligtvis ingen som på grund av egen förtjänst är värd att Gud tar hänsyn till honom. (Romarna 5:6—10) Om det krävdes fullkomlighet av oss, skulle varenda en bli underkänd. Men i sin omtänksamhet har Gud låtit exempel bli upptecknade, som visar att han inte kommer att förkasta någon som är uppriktigt ångerfull, oavsett vad denne kan ha gjort sig skyldig till i det förflutna. Han kräver bara att man skall vara villig att ta reda på vad man bör göra och uppriktigt anstränga sig för att komma i samklang med honom. — Jesaja 1:18; Uppenbarelseboken 22:17.
8—10. a) Ge två exempel, som är trösterika för människor som har handlat orätt men som vill vända sig till Gud. b) Hur visar Hesekiel 33:14—16 och Kolosserna 3:5—8 att det som Gud fäster avseende vid är vad vi gör nu och inte vad vi har gjort i det förflutna?
8 Aposteln Paulus var ett exempel på detta. Han hade faktiskt tidigare tagit del i att döda de kristna. (Apostlagärningarna 7:58, 59; 9:1, 2) Paulus själv säger: ”Trovärdigt och förtjänt av fullt erkännande är det uttalandet att Kristus Jesus kom till världen för att frälsa syndare. Av dessa är jag den främste. Men skälet till att barmhärtighet visades mig var att Kristus Jesus med hjälp av mig som det främsta fallet kunde bevisa all sin långmodighet till ett exempel på dem som skall komma att utöva tro på honom till evigt liv.” — 1 Timoteus 1:15, 16.
9 Kung Manasse av Juda var ett annat exempel på en mycket dålig människa. Han ledde nationen till ytterligtgående avgudadyrkan och upproriskhet mot Gud. Nationen repade sig aldrig från detta. (2 Konungaboken 21:11, 16) Men Manasse själv ångrade sig längre fram, och Gud godtog hans bön. — 2 Krönikeboken 33:11—13, 16, 17.
10 Vad en människa gör nu och i framtiden, inte vad han eller hon har gjort i det förflutna, är det som Gud fäster avseende vid. — Hesekiel 33:14—16; Kolosserna 3:5—8.
11. Kan någon genom sin egen rättfärdighet eller genom att leva efter de tio budorden eller den mosaiska lagen göra sig förtjänt av Guds ynnest och livet?
11 Men ingen bör tänka att han genom sin egen godhet eller sina rättfärdiga gärningar skall få Guds ynnest. (Romarna 3:10) Han skulle därigenom förneka att han är en syndare. (1 Johannes 1:8—10) En sådan vilseledd människa förkastar Kristi offer och betraktar det som något onödigt. Det är ett försök att vara egenrättfärdig genom gärningar — att ”tvinga” Gud att godta en på grund av ens egen personliga ”godhet”. (Romarna 4:2—8) Människor som har denna inställning tjänar i verkligheten inte Gud, utan sätter sina egna normer i stället för Guds. Det fåfänga i denna strävan bevisades av judarna, som försökte vinna rättfärdighet genom den mosaiska lagen. — Romarna 10:1—3; Hebréerna 10:1, 2.
12. Hur visade Jesus att Gud inte är partisk eller endast hjälper dem som har pengar eller hög ställning?
12 Gud gynnar inte heller bara en viss klass av människor. Hade inte hans Son, Jesus, känslor för alla? Eller använde han till exempel sina helande krafter enbart på sina favoriter eller på dem som kunde ge honom pengar? Nej, det finns många skildringar av hur folkskaror kom till honom med alla slags sjukdomar, och han botade dem alla. — Matteus 14:14.
HUR JEHOVA ”FÄSTER SIG” VID DEM SOM TJÄNAR HONOM
13. Hur kan Abraham och andra personer sägas vara exempel på hur intensiv och beständig Guds kärlek är?
13 Jehova är alltid villig att ge sin hjälp och sin kärlek åt alla som vill ta emot detta. Och hans kärleks intensitet och beständighet är långt större än den kärlek vi kan ge uttryck åt gentemot andra. Lägg märke till Guds kärlek till Abraham, Isak och Jakob, som var ofullkomliga människor men tjänade honom helhjärtat. Flera hundra år senare sade Mose till Israels nation: ”Vid dina fäder fäste sig HERREN [Jehova] och älskade dem.” (5 Moseboken 10:15) Han hade fördrag med nationens halsstarrighet i flera hundra år på grund av denna kärlek. — 5 Moseboken 7:7, 8.
14. Kan en människa som åkallar Gud i uppriktighet och sanning förtrösta på att få Guds hjälp?
14 Jehovas kärlek till dem som tjänar honom i våra dagar är precis lika stor och varaktig. (Romarna 8:38, 39) Han spanar så att säga efter ett tillfälle att ”fästa sig” vid vem som helst som åkallar honom i uppriktighet och sanning. (Jakob 4:8) ”HERRENS ögon”, säger bibeln, ”överfara hela jorden, för att han med sin kraft skall bistå dem som med sina hjärtan hängiva sig åt honom.” (2 Krönikeboken 16:9) ”Hans öron är vända till deras ödmjuka bön.” — 1 Petrus 3:12.
15. Vad är det Jehova Gud letar efter när han betraktar oss?
15 När Jehova betraktar jorden och ser de många svårigheter och lidanden som människor drabbas av, känner han djupt för dem. Hans åstundan är att hjälpa dem. Han blundar visserligen inte för missgärningar, men han letar heller inte efter människors fel, utan efter deras goda sidor. (Psalm 130:3) Han kommer ihåg att de är stoft. — Psalm 103:14.
16, 17. a) Hur visade Jesus att han verkligen åstundade att hjälpa människor? b) Hur känner Jehova och hans Son det gentemot människor i våra dagar?
16 När Guds Son var på jorden, var han angelägen om att använda sin kraft till att hjälpa människor. Då en spetälsk sade till honom: ”Om du bara vill, kan du göra mig ren”, greps Jesus ”av medlidande, och han räckte ut sin hand och rörde vid honom och sade till honom: ’Jag vill. Bli ren.’” Och så botade han honom. — Markus 1:40, 41.
17 När Jesus botade människor som kom till honom för att få hjälp, hade han djupa känslor för dem. På samma sätt visar nu Gud och hans Son omsorg om och kärlek till var och en som har stannat upp i vardagslivets angelägenheter för att ägna uppmärksamhet åt de goda nyheterna om Guds uppsåt. Läser du redan nu i Guds ord för att uppriktigt söka ta reda på mer om honom? I så fall är detta i sig självt ett bevis för att han är intresserad av dig. Hur kan man säga detta med visshet?
VI MÅSTE HA GUDS HJÄLP FÖR ATT FÖRSTÅ
18, 19. a) Om någon uppriktigt gör efterforskningar i Guds ord, hur kommer han då att få hjälp? b) Varför behöver vi Guds andes hjälp?
18 Detta är sant, därför att Gud ser något gott i hjärtat hos var och en som uppriktigt gör efterforskningar i hans ord. Han öppnar därför dennes sinne, så att han kan förstå. Jesus sade: ”Ingen kan komma till mig, om inte Fadern, som har sänt mig, drar honom.” (Johannes 6:44) Man kan inte förstå Guds uppsåt utan hjälp av Guds ande, hans osynliga verksamma kraft, som kan påverka och styra sinnet.
19 Aposteln Paulus skrev: ”Ingen [har] lärt känna vad som är i Gud, utom Guds ande. [Guds ande är med andra ord oumbärlig för att förmedla Guds tankar och uppsåt till oss.] Nu har vi inte fått världens ande, utan den ande som är från Gud, för att vi skall veta vad Gud har gett oss i sin ynnest.” (1 Korintierna 2:11, 12; jämför Apostlagärningarna 16:14.) Om du inte hade denna hjälp, skulle den förvirring som råder i denna världen, dess brist på tro och dess ande, som är i strid med Gud, övervinna dig, ty ”tron är inte allas egendom”. — 1 Korintierna 2:14; 2 Tessalonikerna 3:2.
20. Hur djup är Guds uppskattning av den som flitigt vinnlägger sig om att försöka lära känna och tjäna honom?
20 När Gud ger gensvar till din strävan att förstå, lägger han i dagen en annan god egenskap gentemot dig. Den egenskapen är uppskattning. Utan tvivel känner du och ger uttryck åt uppskattning av goda ting som andra gör för dig. Men den uppskattning som människor känner är inte alls lika djup och innerlig som Guds uppskattning av dem som visar tro på honom och har respekt för hans ord. Han gläder sig över dem. Jesus talade rentav om glädje i himmelen över en enda syndare som ångrar och bättrar sig eller överger orätta ting för att behaga Gud. (Lukas 15:10) Jesus sade faktiskt att en människa, som bara gav en bägare kallt vatten åt någon som hon visste var en Guds tjänare, inte alls skulle gå miste om sin lön. (Matteus 10:42) Gud lägger märke till och uppskattar var och en som respekterar hans namn och behandlar hans folk med omtanke. Hans hjärta fäster sig därför vid en sådan, och han ger honom hjälp. — Lägg märke till det exempel som finns upptecknat i Markus 14:3—9.
21. Hur visade vissa hedningar i Mindre Asien hur vi bör reagera inför Guds omtänksamhet?
21 Vi i vår tur har starka skäl att sätta värde på Guds omtanke, när han hjälper oss att lära känna hans uppsåt och ger oss tillfälle att vinna evigt liv. En människa bör vara tacksam för att Gud har funnit för gott att låta henne vara som de människor Paulus predikade för i en viss stad i Mindre Asien. Judarna där, som påstod sig tjäna Gud, motstod sanningen. Men skildringen lyder: ”När de som var av nationerna [hedningarna] hörde detta [att de hade möjlighet att bli godtagna av Gud], började de glädja sig och förhärliga Jehovas ord, och alla som var inordnade rätt för evigt liv blev troende.” (Apostlagärningarna 13:48) Dessa människor uppskattade Guds omtänksamhet. Denna uppskattning hjälpte dem att vara det slags människor som det behagar Gud att ta emot.
UPPSTÅNDELSEN — ETT BEVIS PÅ GUDS INTRESSE
22. Hur visar Jehovas föranstaltning om en uppståndelse att han hyser mycket djupt intresse för enskilda individer?
22 Ett starkt bevis på Guds intresse för varje enskild människa är hans föranstaltning om en uppståndelse för ”de rättfärdiga och de orättfärdiga”. (Apostlagärningarna 24:15) För att uppväcka en människa måste Gud veta allt om henne. Endast med hjälp av dessa upplysningar kan Gud återföra samma person med samma personlighet, så att han kommer att vara sig själv och känna igen sig själv. Det innebär att Gud måste återställa varenda detalj i personens organism. Detta inbegriper hans utseende, hans nedärvda personlighetsdrag, det inflytande, som miljön och hans upplevelser haft på honom, jämte hans minne i dess helhet. Vilket intresse och vilken omsorg vittnar inte detta om!
23, 24. a) Hur kan vi, ringa människor, på ett märkligt sätt bevara minnet av en viss person, vilket hjälper oss att inse hur lätt Gud skulle kunna uppväcka en viss person? b) Kan Gud komma ihåg och uppväcka människor som varit döda i flera tusen år?
23 Någon kan säga: ”Det där verkar ju omöjligt.” Men redan nu kan människor filma en person eller göra en upptagning på videoband. Sedan kan de, till och med efter hans död, spela upp det hela på en skärm eller en duk och se hans uppträdande och rörelser och höra hans röst. Hundratals detaljer är inspelade. Om människor kan göra något sådant, skulle då inte Gud, för vilken ”alla ting [är] möjliga”, kunna bevara de tusentals detaljer som ingår i en personlighet? — Matteus 19:26; Job 42:2.
24 Också vi ofullkomliga människor vet många detaljer om en nära vän, så att vi kan beskriva honom med stor exakthet. Men allteftersom tiden går glömmer vi undan för undan hurudan han var. Gud, som har långt större insikt, har fullständig kunskap om varje detalj beträffande alla människor. Han vet vad som finns i hjärtat hos var och en. (Hebréerna 4:13) Och även om någon varit död i flera hundra år, fördunklas inte Guds minne av honom. — Job 14:13—15.
25. Gäller uppståndelsen också människor som inte blivit begravna i en grav, utan gått förlorade till havs, blivit uppätna av djur osv.?
25 Följaktligen finns de milliarder människor som befinner sig i graven fortfarande i Guds minne i skarp detalj. (Ordspråksboken 15:11) Också de som inte blivit begravna, utan förgåtts i havet eller genom att brinna upp eller på annat sätt, är precis lika levande i hans minne. — Uppenbarelseboken 20:13.
26. Vad menade Jesus då han talade om Jehova som Abrahams, Isaks och Jakobs Gud och sedan sade: ”Han är inte de dödas Gud utan de levandes, för honom lever de nämligen alla”? (Lukas 20:37, 38)
26 Jesus sade om dem som det är Guds uppsåt att uppväcka: ”Han är inte de dödas Gud utan de levandes, för honom lever de nämligen alla.” (Lukas 20:38) Hans makt och vishet gör hans uppsåt så säkra och vissa att han ”gör de döda levande och kallar på de ting som inte är till som om de vore till”. — Romarna 4:17.
27. Hur kan vi vara säkra på att Kristus har fått makt och myndighet att uppväcka de döda?
27 Gud har gett Jesus Kristus makt att verkställa uppståndelsen. När han var på jorden visade han vid flera tillfällen prov på denna makt. — Lukas 7:14, 15; 8:49—56; Johannes 11:39, 43, 44.
28. a) Hur kan vi ge gensvar med uppskattning till det som Jehova har gjort för oss? b) Bör någon normal människa mena att hon är mentalt oförmögen att lära känna Jehovas uppsåt från bibeln?
28 Kan då någon med rätta säga att Gud och hans Son inte är intresserade av honom? Väcker denna omsorg och detta intresse från Jehovas sida genklang i ditt hjärta? Du kan visa honom din uppskattning genom att lära mer om honom och genom att uppmuntra andra att göra det. Och den kunskap och insikt du inhämtar om honom kommer att stå i proportion till den uppriktiga ansträngning du gör för att lära känna honom. Han kommer att ge dig den ”uppfattningsförmåga” du behöver för att göra det. — 1 Johannes 5:20.
[Frågor]
[Bild på sidan 108]
Betraktar Gud människorna endast som en mängd ansikten? ...
[Bild på sidan 109]
... Eller är Gud intresserad av oss som individer?
[Bild på sidan 116]
Människor kan göra filmer som bevarar en persons uppträdande och röst långt efter hans död. Gud minns ännu mer än så, och han kan uppväcka de döda
