Behöver vi Guds styre?
Kapitel 4
Behöver vi Guds styre?
1, 2. Vad kan man tänka när man ser de svåra förhållandena på jorden?
NÄR du ser dig omkring och lägger märke till allt det icke önskvärda som förekommer jorden utöver — sjukdomar, orättvisor, brottslighet, hat och krig — så kan du finna det svårt att få detta att stämma överens med tanken att det finns en högre makt som styr universum.
2 Du kanske säger: ”Om jag vore Skaparen, skulle jag göra något åt saken nu.” Många människor visar att de tänker så, när de frågar: ”Varför gör inte Gud något? Bryr Gud sig verkligen om människorna?”
3. Om en människa hade makt att vidta påtvingade förändringar i världen, skulle hon då kunna göra människor lyckliga?
3 Men låt oss anta att du vore mäktig nog att genast sätta stopp för allt som vållar problem och svårigheter. Skulle detta göra människor lyckliga? Det skulle kräva att du gjorde omfattande förändringar i denna världens alla system och institutioner, ja helt och hållet ändrade världens sätt att fungera. Det skulle kräva drastiska förändringar i alla människors personliga planer och levnadssätt. Skulle alla varmt välkomna dessa påtvingade förändringar? Knappast. Människor vill inte tvingas att leva på ett visst sätt. De vill ”leva sitt eget liv”, som de säger.
FRI VILJA ABSOLUT NÖDVÄNDIG
4, 5. Är människor lyckliga, om deras liv är reglerat in i minsta detalj? Ge ett exempel.
4 För att människor skall kunna komma överens och vara lyckliga behövs det en förändring i sinne och hjärta. Denna förändring kan inte uppnås enbart genom utövande av makt och myndighet. Människor måste vilja ändra sig.
5 En man kan till exempel vara en kärleksfull far, som förser sin son eller dotter med det nödvändiga i livet och en del därutöver. Men hur blir det om fadern använder sin myndighet till att reglera varje detalj i barnets liv, också när barnet når vuxen ålder? Barnet kan visserligen leva ett till synes tryggt liv utan att behöva bekymra sig om sina materiella behov, men kommer han (eller hon) att vara lycklig? Nej. Ofta hör man barn till rika och inflytelserika män beklaga sig: ”Jag vill leva mitt eget liv. Jag föredrar att själv fatta mina beslut. Jag kanske kommer att begå en del misstag, men mitt liv kommer åtminstone att vara verkligt.” Sådana personer visar att de faktiskt känner sig otrygga, trots alla sina skenbara fördelar. Människor är inte lyckliga när de helt och hållet domineras av någon annan.
6. Varför vill människor i grund och botten vara fria att göra som de själva finner lämpligt?
6 Gud, som danat människosläktet, vet att människorna har dessa djupt rotade känslor. Han danade dem ”till sin avbild”, vilket inbegriper att de skulle ha ett väl tilltaget mått av fri vilja och valfrihet. (1 Moseboken 1:27) Gud kunde ha skapat människorna som automater, som var så konstruerade att de inte kunde göra något orätt. Men det gjorde han inte. De styrs inte heller av någon inbyggd instinkt, som djuren gör. Gud danade människorna med egen fri vilja och åstundan att göra bruk av den.
7. a) Vilken faktor har Gud försett människor med, så att de kan göra bruk av sin fria vilja på ett förståndigt sätt? b) Vilka egenskaper har Jehova Gud visat däri att han inte tvingat människor att lyda honom vilket framhålls i Romarna 2:4 och 2 Petrus 3:15?
7 Till följd av detta värdesätter människor ibland friheten mer än livet självt. Men för att varje människa skulle kunna välja en förståndig kurs, när hon gjorde bruk av sin fria vilja, har han gett människorna vägledning i form av ett samvete och dessutom uppenbarat sina egna förståndiga råd och anvisningar för dem. Men Gud är ingen diktator. Han tvingar inte människor att välja det handlingssätt som han rekommenderar. Vi bör vara verkligt tacksamma för att Gud behandlar oss på detta förståndiga sätt. — Romarna 2:4; 2 Petrus 3:15.
8. Varför föredrar många mänskligt styre framför gudomligt styre?
8 Många menar att om man skulle erkänna att Gud existerar och godta hans styrelse, så skulle detta utan tvivel lägga hinder i vägen för dem att göra bruk av sin fria vilja. Därför föredrar de mänskligt styre, även om detta styre på sitt sätt medför inskränkningar, ja till och med prövningar och umbäranden. De väljer att tolerera mänskligt styre i stället för att söka Guds styre. Varför det? Därför att mänskligt styre tillåter ett avsevärt mått av själviskhet. Det kräver inte några djupgående inre förändringar — att man gör om sin personlighet. Mänskligt styre kräver inte att man bringar sitt liv i linje med vad som är helt och hållet rätt, vilket däremot Guds styre uppmuntrar till. Om någon tvivlar på detta, behöver han bara se sig omkring och ge akt på om flertalet människor visar verklig kärlek till nästan och följer rena, hederliga, rättrådiga principer i sitt dagliga liv.
9. De flesta människor har valt mänskligt styre, men är de verkligen lyckliga och tillfredsställda?
9 Men inte ens under mänskligt styre har människor någonsin varit verkligt nöjda. Och i våra dagar blir folk mer och mer missnöjda med alla människogjorda styrelseformer. Detta framgår av de många offentliga demonstrationerna mot vissa regeringars politik. Det kommer ännu tydligare till uttryck i de inre omvälvningar, revolutioner och regeringsskiften som inträffar världen utöver. Men ändå är det många som inte kan tänka sig att gudomligt styre skulle kunna leda till verklig lindring och befrielse. Varför inte?
ÄR GUD ”DÖD”?
10. Vad menar de som säger att ”Gud är död”, och vilket starkt bevis finns det för att de har fel?
10 Somliga säger: ”Gud är död”, dvs. han är ointresserad av och likgiltig för människornas angelägenheter och har inte för avsikt att hävda sin myndighet. Men långt därifrån! Den häpnadsväckande omsorg, in i minsta detalj, som Gud visade då han utformade universum, vittnar om att han är livligt intresserad av sina skapelser och i synnerhet av människan, som han danat ”till sin avbild”.
11. Hur visar Jesu Kristi och Jehovas egna ord att Gud är intresserad av människornas angelägenheter?
11 När hans Son var på jorden, lärde han de troende att be till Gud: ”Må ditt rike komma. Må din vilja ske, såsom i himmelen så också på jorden.” (Matteus 6:10) Han uppmanade människor att se fram emot den tid då Gud skulle utöva obestritt herravälde över jorden. Gud själv talade till några, som tvivlade på att han var intresserad av dem och som ifrågasatte att han ”levde”. Han klargjorde för dem i ord och gärning att ”’Jehová lever’, i sanning, rätt och rättfärdighet”. — Jeremia 4:2, Åkeson.
12. Varför väntar inte Gud på att människorna skall be honom härska över dem?
12 Väntar då Gud på att människor skall överge mänskligt styre och be honom bli deras ende härskare? Nej. Nationerna kommer aldrig frivilligt att överlämna sitt herravälde åt Gud. Bibeln säger profetiskt: ”Varför larma hedningarna och tänka folken fåfänglighet? Jordens konungar resa sig upp, och furstarna rådslå med varandra mot HERREN [Jehova] och hans Smorde [eller Kristus]: ’Låt oss slita sönder deras bojor och kasta deras band [alla krav och inskränkningar som Guds styre skulle medföra] ifrån oss.’” — Psalm 2:1—3.
13. a) Vad menar Gud när han säger: ”Jag är Alfa och Omega”? b) Har vi några bevis för att Gud ingripit i människornas angelägenheter?
13 Jehova förklarar: ”Jag är Alfa och Omega, den förste och den siste, början och slutet.” (Uppenbarelseboken 22:13) Eftersom Alfa och Omega är första och sista bokstaven i det grekiska alfabetet, menar Gud att när han påbörjar något, så genomför han det till dess fullbordan. Bibelns historia ger oss också den ena skildringen efter den andra av hur Gud ingripit i människors angelägenheter. Dessa handlingar visade hans starka intresse för att uträtta det som han ville vid det speciella tillfället. Alltsammans var steg emot fullbordandet av hans uppsåt att hans vilja skall ske på jorden vid hans fastställda tid, som vi skall tala om längre fram.
14. Hur kan vi vara säkra på att mänskligt styre aldrig kan införa frid och lycka på jorden?
14 Varför är Guds styre just vad vi behöver? Därför att det styre över jorden som kan införa frid och harmoni inte kan komma från något annat håll. Ingen person eller grupp av personer bland män och kvinnor kan utöva ett rätt och tillbörligt styre över mänskligheten. När Gud danade jorden var det inte hans uppsåt att människor skulle härska över mänskligheten. När israeliterna krävde att få en kung, precis som de andra nationerna, klargjorde Gud för dem att detta skulle leda till problem, däribland förlust av friheten. Så blev det också. (1 Samuelsboken 8:7—9) Till och med en av Israels kungar, en man som ägnade mycken tid åt att studera livet och dess problem, talade om att ”den ena människan har makt över den andra, henne till olycka”. — Predikaren 8:9.
15. Hur mycket skulle det herravälde omfatta som Gud gav människan?
15 I begynnelsen gav inte Gud människan någon myndighet att råda eller härska över andra människor. Gud uppmanade människorna: ”Varen fruktsamma och föröken eder och uppfyller jorden och läggen den under eder; och råden över fiskarna i havet och över fåglarna under himmelen och över alla djur som röra sig på jorden.” (1 Moseboken 1:28) Men människan har gått längre än så genom att tillvälla sig herravälde över andra människor och kämpa för detta.
16, 17. a) Hur är Guds vishet uppenbar i att han inte gav människor herravälde över andra människor? b) Hur uttryckte Guds inspirerade profet skälet till att människan är oförmögen att härska över sina medmänniskor?
16 Guds vishet i att inte ge människor herravälde över varandra blir uppenbar när man undersöker världshistorien. När det gäller en jordisk härskare, kan han göra väl ifrån sig under någon tid, men folkets intressen blir vanligen mindre och mindre viktiga för honom ju längre han härskar. Talesättet ”makt verkar korrumperande” är sant, eftersom en mänsklig härskare så småningom kommer att dra otillbörlig fördel av sin myndighet. Han blir vanligen partisk, så att han gynnar personer som han tycker om, i synnerhet dem som han får något av, och detta till skada för andra. De som står honom nära bedrar honom ofta i fråga om fakta och hindrar andra från att nalkas honom. Somliga av dessa är rädda för att rikta hans uppmärksamhet på sakernas verkliga tillstånd.
17 Herravälde över andra är för mycket för en människa. Undan för undan förlorar hon kontakten med gemene man, så att hon inte vet vad som pågår i de lägre skikten. Bibelns skildringar visar att de allra bästa av mänskliga härskare begick allvarliga misstag. Det är som profeten sade: ”Jag vet det, HERRE: människans väg beror ej av henne, det står icke i vandrarens makt att rätt styra sina steg.” — Jeremia 10:23.
GUDS STYRE — DET ENDA SOM ÄR TILLFREDSSTÄLLANDE
18. Varför är gudomligt styre det enda som är tillfredsställande?
18 Men så förhåller det sig inte med den allsmäktige Guden. Av den vishet som är uppenbar i skapelsen framgår det tydligt att hans förstånd omspänner oerhört mycket. (Psalm 147:5) Han har fullständig kunskap om varje detalj i skapelsen och om varje lag som styr den. (Jesaja 40:12—14) Vi kan resonera oss fram till slutsatsen att en högre makt uppehåller, försörjer och styr det materiella universum. Skulle det inte vara förståndigt att underordna sig en sedan härskare?
19. Hur är Gud vida överlägsen mänskliga härskare i sitt sätt att behandla enskilda individer?
19 Det finns ingen partiskhet i Guds sätt att utöva herravälde, vilket däremot kan sägas om jordiska härskare. Möjligheten att bli hans vän står öppen för alla. Han behöver ingenting från sina skapelser. Han kan inte mutas. (Psalm 50:9—12) Alla befinner sig på samma nivå inför honom. Vem kan väl ge Skaparen något? Aposteln Paulus frågar: ”Vem har först gett åt honom, så att det skall betalas igen åt honom?” — Romarna 11:35.
20. Varför är det endast Gud, som härskare, som kan veta vad som är allra bäst för var och en?
20 En passande härskare över mänskligheten skulle behöva vara mycket väl förtrogen med hur människan är danad. Om ingen annan än Jehova kan det sägas: ”Med alla mina vägar är du förtrogen. Ty förrän ett ord är på min tunga, se, så känner du, HERRE, det till fullo. Dina ögon sågo mig, när jag ännu knappast var formad; alla mina dagar blevo uppskrivna i din bok, de voro bestämda, förrän någon av dem hade kommit.” — Psalm 139:3, 4, 16.
21. Visa att Gud inte bara är intresserad av människosläktet som helhet betraktat, utan av varje enskild människa.
21 Gud bryr sig om och är intresserad av var och en av oss. ”HERRENS ögon äro överallt; de giva akt på både onda och goda”, lyder det inspirerade ordspråket. (Ordspråksboken 15:3; jämför 2 Krönikeboken 16:9; 1 Petrus 3:12.) I vilken utsträckning kan vi lita på hans omsorg? Jesus Kristus sade: ”Säljs inte två sparvar för ett mynt av ringa värde? Ändå faller inte en enda av dem till marken utan er Faders vetskap. Men på er är själva huvudhåren allesammans räknade. Hys därför ingen fruktan: ni är värda mer än många sparvar.” (Matteus 10:29—31) Endast Skaparen känner människors sinnen och hjärtan. ”HERREN ser till hjärtat.” (1 Samuelsboken 16:7) Endast han vet vad som behövs för att forma människor med villiga hjärtan, så att han kan föra dem in i ett tillstånd av enhet och frid med honom och med varandra.
22, 23. Hur kan man besvara frågorna: ”Varför övertar inte Gud herraväldet över jorden nu? Är han långsam?”
22 ”Men varför”, kanske du undrar, ”tillåter då Gud att människan utövar herravälde? Varför hävdar han inte sitt suveräna styre nu och undanröjer mänsklighetens lidande och inför fred?” Det har han sannerligen lovat att göra. Men han har en bestämd tid för det. Vi kan dock vara säkra på att det inte kommer att dröja längre än vad som är absolut nödvändigt. Aposteln Petrus skrev till dem som tyckte att Gud är långsam: ”Jehova är inte långsam med avseende på sitt löfte, såsom några betraktar långsamhet, utan han är tålmodig mot er, eftersom han inte önskar att någon skall drabbas av förintelse, utan önskar att alla skall nå fram till sinnesändring.” — 2 Petrus 3:9.
23 Petrus gav också rådet: ”Men låt inte detta ena undgå er uppmärksamhet, ni älskade, att en dag för Jehova är såsom tusen år och tusen år såsom en dag.” (2 Petrus 3:8) Eftersom Jehova lever för evigt och inte är begränsad av tiden, är han annorlunda än människan, som måste uppnå sina syften på några korta år. På grund av att han oinskränkt kan överblicka det förflutna, det nuvarande och framtiden, kan han ingripa vid den allra bästa tidpunkten så att det leder till frälsning och liv för det största antalet människor. Och på grund av hans förmåga att uppväcka de döda kan all skada som tidigare vållats dem utplånas och omintetgöras. — Lukas 20:37, 38.
24. a) Är Gud, som härskare över det vidsträckta universum, ointresserad av den relativt oansenliga planeten jorden? b) Varför är det till större ära för Gud att ha människor som lyder honom än att ha stjärnor och planeter som rör sig enligt hans vilja?
24 Jehova Gud, som styr och behärskar det vidsträckta stjärnefyllda universum, i vilket jorden ter sig blott och bart som ett stoftkorn jämförelsevis talat, är inte fördenskull mindre intresserad av detta ”stoftkorn”. Han är angelägen om att utöva fullständigt, suveränt herravälde över sina förnuftsbegåvade skapelser i himmelen och på jorden och sörja för att de är lyckliga. Att härska över förnuftsbegåvade, levande skapelser — att de villigt och medvetet underordnar sig hans suveränitet — är till mycket större ära för Gud och hans härliga herravälde än att de förnuftslösa, livlösa stjärnorna lyder honom i sina banor. Det är hans uppsåt att återställa detta slag av insiktsfull harmoni. (Psalm 66:3, 4) Och när Gud åstadkommer detta, skall han inte vidta en enda åtgärd mer eller mindre än vad som är absolut nödvändigt.
25. Vilken viktig fråga bör vi härnäst begrunda?
25 Men hur uppstod det disharmoni, så att Gud måste ingripa för att återställa friden på jorden? Svaret på den frågan hjälper oss också att besvara många andra, till exempel: ”Varför har ondskan tillåtits?” ”Varför så länge?” Det är av största vikt för oss att vi skaffar oss korrekt och grundlig insikt i detta. Låt oss undersöka det.
[Frågor]
[Bild på sidan 38]
En god far resonerar med sin son, eftersom han inser att pojken måste fatta beslut. Gud erkänner likaså sina förnuftsbegåvade skapelsers fria vilja
[Bild på sidan 44]
Ända från vår födelse känner Gud våra personlighetsdrag och individuella behov; han kan åstadkomma det rätta slaget av styrelse för hela mänskligheten
