Du kan vara säker på en belöning
Kapitel 16
Du kan vara säker på en belöning
1. Vem kan vi tacka för att vi befinner oss här på jorden?
LIVET är en gåva från Gud. Ingen människa över huvud taget skulle ha liv, om inte Gud på grund av sin egen frikostighet skapat den förste mannen och den första kvinnan. (Uppenbarelseboken 4:11) Eftersom vi är syndiga människor, skulle vi inte befinna oss här, om Gud inte tålmodigt hade haft fördrag med vårt handlingssätt. ”Om du, HERRE [Jehova], vill tillräkna missgärningar, Herre, vem kan då bestå?” skrev psalmisten. — Psalm 130:3.
2. Livet är visserligen en fri gåva, men vad är fortsatt liv beroende av?
2 Livet är i sanning en fri gåva. Och det är Guds vilja att människosläktet skall fortsätta att leva. (1 Timoteus 2:3, 4) Han gav inte människorna blott och bart liv, utan liv med ett uppsåt. Gud ger inte sina fiender evigt liv, eftersom de bara skulle vålla oordning på jorden och skada andra. Om vi skall få evigt liv eller ej beror alltså på vår tro på Gud, vilket i verkligheten betyder att vi måste vara Guds vänner. ”Utan tro är det för övrigt omöjligt att behaga honom väl, ty den som närmar sig Gud måste tro att han är till och att han blir deras belönare som uppriktigt söker honom.” — Hebréerna 11:6.
3. Vad är det främsta syftet med att studera bibeln?
3 Vår tro gör alltså att vi vinner Guds vänskap, och denna vänskap innebär en belöning. När du studerar bibeln, söker du i själva verket honom — dvs. du söker lära känna honom, behaga honom och bli vän med honom. Och allteftersom du lär dig mer om honom, kommer din tro att bli starkare, fastare grundad. — 2 Petrus 1:5—8.
4. Om du uppriktigt söker Gud genom att studera hans ord, vad kan du då vara förvissad om?
4 Du kanske undrar: ”Varför har jag kunnat förstå dessa ting om Guds uppsåt, när så många av mina vänner och bekanta inte förstår dem?” Du kan sannerligen vara lycklig över att du gör det. Av millioner människor har Gud funnit för gott att låta just dig lära känna hans uppsåt. Han drar till sig vem han vill, men inte godtyckligt eller utan goda skäl. Vi kan inte se det som Gud ser. Gud uppenbarar sina hemligheter för dem som har ett uppriktigt spörjande sinne och önskar lära känna honom, som Jesus framhöll. (Matteus 13:10—15) Och han vet precis när omständigheterna är de rätta för att en viss människa skall förstå och fatta sanningen i de goda nyheterna. (Apostlagärningarna 8:25—36) Guds val av vänner är rätt. Han gör inga misstag. Därför kan du vara förvissad om att ett tillfälle till evigt liv står öppet för dig. — Apostlagärningarna 13:48.
5. Vilken kärleksfull uppskattning visar Gud gentemot dem som uppriktigt söker honom?
5 Jehova Gud ser till hjärtat. Han välsignar dem som använder sina förnuftsgåvor och uppriktigt forskar i hans ord. Han uppskattar och gynnar dem som utför till och med den ringaste tjänst åt honom, och han ger dem ytterligare tillfällen att lära känna honom. — Matteus 10:40—42.
6. Varför bör vi inte undervärdera eller se ner på de tillfällen som Gud öppnar för oss att lära känna honom?
6 Men aposteln Paulus varnade: ”När vi nu samarbetar med Gud, bönfaller vi er också om att inte ta emot hans oförtjänta omtanke och förfela syftet med den.” (2 Korintierna 6:1) Det ankommer på den, som Gud har gynnat med sin omtanke, att sätta värde på detta och gå vidare och upprätta ett verkligt, bestående förhållande till honom. (2 Korintierna 6:2) Vilken skada är det inte för den som tar emot Guds ynnest men vänder sig bort och går miste om den värdefulla belöningen! — Ordspråksboken 4:5—9.
ETT PERSONLIGT UPPSÅT I LIVET NU
7. a) Vilken slutsats kan vi dra av det vi hittills studerat? b) Vad kommer att hända, om en person strävar efter att förverkliga ett uppsåt i livet som inte tar hänsyn till Guds vilja?
7 När du har kommit så här långt i fråga om att lära känna Guds uppsåt genom hans ord, kanske den sanningen står klar för dig att du också själv faktiskt HAR ETT UPPSÅT i livet. Guds vilja är att vi rättar vårt liv efter hans uppsåt, eftersom endast Guds vishet och vägledning kan föra oss till ett önskvärt, glädjefyllt mål. En man eller kvinna kan gripa sig an med att förverkliga ett uppsåt med goda avsikter, och detta uppsåt kan tyckas ha framgång till en tid. Men om det inte tar hänsyn till Guds ledning, kommer det endast att sluta med besvikelse. En sådan människa kommer i själva verket att vara i disharmoni med resten av Guds skapelse.
8, 9. Hur kommer det att gå för den som går genom livet utan något uppsåt?
8 Aposteln Paulus skrev till den unge mannen Timoteus och framhöll skälet till att vi bör göra det till vårt eget uppsåt att följa Guds vägar. Han sade: ”Nu finns det i ett stort hus inte bara kärl av guld och silver utan också av trä och lera, och några för ett hedersamt ändamål men andra för ett ändamål utan heder. Om alltså någon håller sig undan från de senare, kommer han att vara ett kärl för ett hedersamt ändamål, helgat, till nytta för sin ägare [Jehova Gud har köpt hela mänskligheten förmedelst sin Sons offer], berett till allt gott verk.” — 2 Timoteus 2:20, 21.
9 Men utan ett uppsåt i livet kommer en människa i denna värld lätt att falla offer för dåligt inflytande, så att hon ”kastas av och an liksom av vågor och förs hit och dit av varje lärdomsvind genom människors knep, genom slughet i att finna medel till förvillelse”. (Efesierna 4:14) Hon kommer att bli ett kärl för ett ändamål utan heder.
DOPET — ETT ALLVARLIGT MEN NÖDVÄNDIGT STEG
10. När bör en människa låta döpa sig?
10 Sedan du lärt känna och tagit reda på vad Guds vilja är, och sedan du genom Kristus överlämnat dig åt att göra Guds vilja för evigt, kan du bli döpt i vatten. Detta är ett mycket allvarligt steg. Du måste vara säker på att detta är den kurs du vill slå in på. Därigenom efterliknar du Jesu exempel och lyder hans befallning. Dopet är absolut nödvändigt för att man skall bli en Jesu Kristi efterföljare. (Hebréerna 10:7; Matteus 3:13—15; 28:19, 20) När du blir döpt, förklarar du offentligt att ditt uppsåt i livet är att tjäna Gud helt och fullt, allteftersom du får kännedom om hans vilja och uppsåt. Fatta själv ditt beslut. Du bör inte bli döpt därför att du låter någon ”pressa” dig till det eller bara därför att någon annan blir döpt.
11. Bör den som nyligen blivit döpt mena att han (eller hon) nu inte längre behöver några råd eller någon hjälp? Ge skäl för svaret.
11 Dopet som symbol av ditt överlämnande är dock bara början av din kristna levnadsbana. Oavsett vilken utbildning eller ställning du haft i världen, är du bibliskt sett ett andligt ”barn”. Det är absolut nödvändigt att du fortsätter att studera och fortsätter att få hjälp av dem som tjänar Gud. (1 Korintierna 14:20) Du behöver regelbunden samvaro med den kristna församlingen. Försök inte klara dig på egen hand. — Hebréerna 10:24, 25.
12. Är man nödvändigtvis en mogen kristen bara därför att man varit med ”i sanningen” länge? Ge skäl för svaret.
12 Den tid du lagt bakom dig ”i sanningen” är inte det enda måttet på din andlighet. Fortsatt studium och tillämpning av bibelns principer är också nödvändiga för att man skall frambringa de frukter som tyder på mogenhet. (Hebréerna 5:14; Romarna 12:1, 2) Aposteln Paulus klargjorde detta för de hebreiska kristna i det första århundradet. Han sade till dem: ”Fastän ni borde vara lärare med tanke på tiden, behöver ni återigen någon till att från början undervisa er om de elementära tingen i Guds heliga utsagor; och ni har blivit sådana som behöver mjölk, inte fast föda.” Han gav dem rådet: ”Låt oss ... skynda framåt mot mogenhet.” — Hebréerna 5:12; 6:1.
INTE SJÄLVISKT ATT SE FRAM EMOT BELÖNINGEN
13. Är det själviskt att tjäna Gud med en belöning i sikte? Förklara.
13 När vi försöker förverkliga ett uppsåt i livet som Jesu Kristi efterföljare, är det helt och hållet tillbörligt, och inte själviskt, att förvänta att Gud skall belöna oss för vår trohet mot honom. (Kolosserna 3:24) Jehova vill att vi skall veta att han är en Gud som belönar dem som älskar honom. Han är inte som många världsliga människor, som inte visar någon uppskattning eller hänsyn för dem som handlar av kärlek eller lojalitet. Och en gud som saknade uppskattning och lojalitet, som aldrig belönade sina tjänare, skulle inte vara värd att dyrka. Men Jehova Gud är lojal; han är varmhjärtad och kommer sina vänner nära. (Jeremia 3:12) Även om du skulle begå ett allvarligt misstag, så vänd dig till honom i bön och bönfall honom om förlåtelse. (1 Johannes 1:9; 2:1, 2; Lukas 18:1—8) Sök hjälp av medkristna. (Jakob 5:16—18) Om du håller fast vid din tro på honom, skall han ”på inga villkor släppa dig, inte heller på några villkor överge dig”. — Hebréerna 13:5, 6.
14. Vilken inställning bör vi ha, även om vi kommer att tjäna Gud av all vår kraft?
14 Men Jesus sade att vi för vår del inte bör mena att vi gör Gud en ”tjänst” eller förtjänar liv som lön för att vi tjänar honom. Han sade till sina lärjungar: ”När ni har gjort alla de ting som har anvisats er, säg då: ’Vi är onyttiga slavar. Vad vi har gjort är bara vad vi borde göra.’” (Lukas 17:10) Men vi vet ändå att Gud älskar oss och inte tycker att våra ansträngningar är av intet värde för honom.
15. Vilka belöningar ger oss trohet nu och i framtiden?
15 Det finns alltså stora belöningar att se fram emot, sådant som vida övergår allt som vi kan göra oss en föreställning om. Att vi bevarar oss trogna mot Gud ger oss först och främst ett bättre liv redan nu, ett liv med ett uppsåt. (1 Timoteus 4:8) Vi har också utsikten att få ingå i ”grundvalen” för den ”nya jorden”. Vilken glädje att få ta del i att lägga ”grunden” för att göra jorden till ett paradis! Och hur storslaget kommer det inte att bli att få vara till hands för att ta emot andra i uppståndelsen och undervisa, hjälpa och öva dem! Det finns ett storslaget uppsåt i vårt framtida liv!
16. Varför är det ett så stort privilegium att få tjäna Gud nu?
16 Men förakta inte det underbara tillfälle du har att tjäna Gud nu. Det här är nämligen sista gången som människor kommer att få tillfälle att ställa sig på Guds sida i stridsfrågan om universellt herravälde mitt i en hel värld av människor som inte känner Guds föranstaltningar. Det är vidare sista möjligheten att förkunna de goda nyheterna för dessa människor under förhållanden som präglas av motstånd. Vilket utmärkt sätt att bevisa din lojalitet mot Gud! (Matteus 24:14) Att göra detta ger den allra största belöning. Det är nu som tillfället står öppet att få verka tillsammans med ”Guds husfolk, som är den levande Gudens församling, en pelare och ett stöd för sanningen”, i att förkunna och dela med sig åt andra av de goda nyheterna om Riket. — 1 Timoteus 3:15.
LÅT DIG INTE AVSKRÄCKAS AV MOTSTÅND
17. Varför kan man förvänta att möta motstånd, och hur bör man betrakta det?
17 Du kan samverka med denna församling, åt vilken Gud har ”anförtrott” sanningen om honom och hans uppsåt. Men när du i ditt liv försöker tillämpa Guds ords sanning och tala om sanningen, så bli inte förvånad eller förskräckt, när du får möta motstånd. Aposteln Petrus gav sina medkristna dessa trösterika ord: ”Ni älskade, var inte förbryllade över den eld som brinner ibland er och som drabbar er till en prövning, som om något märkvärdigt händer med er. Fortsätt tvärtom att glädja er, då ni ju har del i den Smordes lidanden, för att ni måtte glädja er, ja vara jublande glada också under hans härlighets uppenbarelse. Om ni blir smädade för Kristi namns skull, lyckliga är ni då, därför att härlighetens ande, ja Guds ande, vilar över er.” — 1 Petrus 4:12—14.
18. a) Hur kan man utveckla större medkänsla med dem som motstår en? b) Bör man mena att de som motstår en är oförbätterligt ”ogudaktiga”? c) Hur bör man reagera, även om man blir ovänligt behandlad?
18 När du får möta motstånd, är det bra att du ser tillbaka på hurudan du tidigare var — ditt liv och din inställning innan du lärde känna Guds uppsåt. Detta hjälper dig att förstå och sätta dig in i deras situation som motstår dig och att hysa medlidande med dem. Du kanske inser att du tidigare i din okunnighet om Guds vägar också ägnade dig åt många av de orätta ting som de nu bedriver. Du kanske rentav haft en negativ inställning till Gud, till bibeln och till dem som är vittnen för Jehova Gud. (Jämför Kolosserna 3:5—7.) Genom att betrakta ditt dåvarande sätt att tänka och känna kan du undvika inställningen att dessa människor är oförbätterligt ”ogudaktiga” därför att de inte lyssnar. Du kommer då inte att fördöma dem eller ge upp hoppet om dem och mena att de är hopplösa. Även om någon barskt skulle anklaga din tro, kommer du då alltid att vara ”redo att komma med ett försvar inför var och en som av er kräver ett skäl för det hopp som är i er, men ... med mildhet och djup respekt”. — 1 Petrus 3:15.
UNDVIK ATT VARA ”ALLTFÖR RÄTTFÄRDIG”
19. a) Hur kan man fastna i snaran att bli ”alltför rättfärdig”? b) Vad bör man inse och göra, i stället för att mena att man är bättre än dem som inte tjänar Gud?
19 Det finns en viss frestelse för den som urskiljer det rätta levnadssättet att bli ”alltför rättfärdig”. Han kan få en tendens att bli ”perfektionist”. Detta kan få honom att börja bli kritisk mot andra, att se ner på dem och börja döma sina medmänniskor. (Predikaren 7:1716; Matteus 7:1, 2) Han kan så småningom komma att få känslan att han helt enkelt är litet bättre än de som ännu inte känner sanningen. Men man måste komma ihåg att Kristus dog för alla människor. Du är en av dem, och utan hans hjälp skulle du vara precis som de övriga. Jesus Kristus hyser medlidande med alla. Han vet att omständigheterna och denna världens ande och dess gud, Satan, har tvingat många människor till ett dåligt levnadssätt. Det sades profetiskt: ”Mörker övertäcker jorden och töcken folken.” Så förhåller det sig i våra dagar. (Jesaja 60:2) Vi måste därför ha förståelse och medkänsla och göra det till vårt syfte att hjälpa i stället för att anklaga eller fördöma. — 1 Tessalonikerna 2:7, 8.
20, 21. Vilken princip och vilket handlingssätt bör man följa gentemot dem som står en nära?
20 En äkta man eller hustru som lär känna sanningen bör därför vinnlägga sig om att bli en bättre äkta man eller hustru. Ett barn bör bli ett bättre, lydigare barn. Detta kan ha mycket större inverkan på andra än ord har. Alla som tar emot sanningen bör visserligen vara entusiastiska och nitiska, men man måste inse att varje försök att ”driva på” en icke troende äkta hälft, släkting eller vän faktiskt kan driva honom eller henne bort från att lyssna. ”Gnata” inte på någon därför att han har en vana eller trosuppfattning som du inte kan godkänna. Visa i stället tålamod och mer än vanlig omtänksamhet. Var ”försiktiga som ormar och ändå oskyldiga som duvor” även mot dem som är fientligt stämda och använd i kärlek varje upptänkligt medel för att hjälpa andra att förstå sanningen. (Matteus 10:16; 1 Korintierna 9:20, 23) Vare sig du är hustru, äkta man eller barn, bör du följa den princip som aposteln Petrus gav uttryck åt i 1 Petrus 3:1, 2:
21 ”På samma sätt skall ni hustrur underordna er era egna män, för att, om några inte är lydiga mot ordet, de må vinnas utan ett ord, genom sina hustrurs uppförande, efter att ha varit ögonvittnen till ert kyska uppförande, förbundet med djup respekt.”
VAR LYCKLIG GENOM ATT BEVARA OSTRAFFLIGHETEN
22. a) Kommer dina ansträngningar att tillämpa bibelns principer alltid att röja problemen ur vägen? b) Vilken inställning bör man undvika, när saker och ting inte utfaller på det allra bästa sättet?
22 Under ditt levnadslopp som kristen kommer saker och ting inte alltid att utfalla på allra bästa sätt, på grund av att vi ännu inte befinner oss i Guds nya tingens ordning. Dina ansträngningar att tillämpa bibelns principer kommer inte alltid fullständigt att lösa eller avlägsna dina problem, men de hjälper dig i mycket stor utsträckning att ta itu med dessa problem. De sätter dig i stånd att göra allt som kan göras för att problemen skall bli mindre svåra och bekymmersamma. Om det alltså inträffar sådant som bekymrar dig, så bli inte en sådan som ständigt gnäller och beklagar sig. Var i stället glad och lycklig. Gläd dig åt sanningen. Inse att Adams synd och Satans inflytande såsom ”denna tingens ordnings gud” ligger bakom alltsammans; det är inte Guds fel. — 2 Korintierna 4:4.
23. Om något negativt skulle inträffa i Guds folks församling, är då detta något skäl att bli missmodig, stött eller missnöjd?
23 Beklaga dig därför inte över vedermödor eller icke önskvärda händelser, som du kanske menade inte skulle inträffa bland Guds folk, utan ta vara på tillfället att visa att du liksom Kristus är en som bevarar sin ostrafflighet. Hävda och rättfärdiga Jehovas namn genom att visa att inte alla människor låter svårigheter vända dem bort från Gud, som djävulen förfäktat, utan att man kan bevara sin ostrafflighet.
24. a) Hur får vi ett tillfredsställande uppsåt i livet genom att vi tjänar Gud? b) Kan vi räkna med att för evigt ha ett värdefullt uppsåt i livet utan att det blir långtråkigt eller enformigt?
24 Vilket glädjefyllt och givande uppsåt vi kan ha i livet! Med tanke på alla de värdefulla ting vi kan göra nu genom att använda de ”gåvor” eller förmågor vi har till att ära Gud och hjälpa våra medmänniskor, finns det verklig tillfredsställelse i livet — vi finner vår plats i livet. Och när Gud använder oss, begär han inte att vi skall avstå från att leva ett normalt, produktivt liv och bli asketer eller fanatiska på något sätt. I stället gör han vårt liv bättre och mera produktivt i fråga om sådant som har bestående värde. Dessutom kommer vi för evigt att ur Guds hand få ta emot nya och spännande projekt att förverkliga, så att livet blir alltmera meningsfyllt och aldrig någonsin enformigt. Som aposteln Paulus skrev till sina kristna medarbetare: ”Min Gud skall i sin tur fullständigt fylla hela ert behov efter vidden av sin rikedom i härlighet genom Kristus Jesus.” — Filipperna 4:19; Psalm 145:16; Romarna 8:38, 39.
[Frågor]
