Enastående gåvor som vittnar om kärlekens Gud
Kapitel 8
Enastående gåvor som vittnar om kärlekens Gud
1, 2. Vilka frågor kan man komma att tänka på, när man läser bibelns ord i Psalm 25:8 och Markus 10:18?
HUR kan vi veta att Gud är god? Varför skulle inte den allsmäktige Guden lika gärna kunna vara ond eller åtminstone ha något ont i sig? Hur kan vi veta att han är alltigenom välvilligt inställd till mänskligheten och har ett gott uppsåt för oss?
2 Detta är frågor som kan genomkorsa ens sinne när man tänker på psalmistens ord: ”HERREN [Jehova] är god och rättfärdig”, och Jesu ord: ”Ingen är god utom en enda, Gud.” — Psalm 25:8; Markus 10:18.
3—5. a) Vilken egenskap måste Gud äga för att vara god? b) Vilka två ting måste han i så fall ge sina förnuftsbegåvade skapelser? Varför det?
3 För att Gud skall vara god måste han utan tvivel vara en Gud som bryr sig om sitt skaparverk, varenda del av det. Först och främst bör han vara en Gud som gör föranstaltningar för dess försörjning.
4 Om Gud är god, bör han för det andra inte bara förse sin skapelse med de materiella ting den behöver för att förbli vid liv. Detta bör särskilt vara fallet med mänskligheten, eftersom människan vill få ut mer av livet än att bara finnas till. Guds förnuftsbegåvade skapelser är uppenbarligen inte danade för att leva ett tråkigt, enformigt liv. Gud måste därför göra föranstaltningar för att tillfredsställa de mentala behoven genom de fem sinnena. Människor använder inte dessa sinnen enbart för att förbli vid liv. De har förmåga att uppskatta och njuta av sina omgivningar. Människor tycker faktiskt synd om en person som förlorar synen eller hörseln eller lukt- och smaksinnet eftersom han då går miste om glädjeämnen och njutningar som bidrar till livsglädjen.
5 Människans hem, jorden, bör följaktligen ha de ting som gör livet glädjefyllt. Visar fakta att det förhåller sig så?
SÅDANT SOM VI GLÄDER OSS ÅT
6, 7. Hur vittnar fruktträden om Guds godhet?
6 Tänk vilket under ett fruktträd är. Sådana träd är veritabla ”fruktfabriker”. Deras grenar tyngs av en häpnadsväckande ymnighet av deras näringsrika produkter. Och dessa ”fruktfabriker” arbetar tyst och utan förorening, rök, strålning eller oväsen. Samtidigt som de producerar föda är de en fröjd för ögat. Det är ett nöje att ströva genom en fruktträdgård. Träden ger svalkande skugga och renar atmosfären genom att avge syre och ofta en uppfriskande vällukt.
7 Frukten tjänar heller inte endast till att uppehålla livet hos dem som äter den. Den är välsmakande och njutbar att äta, liksom all annan föda som Gud har gett oss. Vilken människa skulle någonsin kunna tänka ut eller uppfinna en persikas, en apelsins, ett körsbärs, ett äpples, en banans eller en mangos smak och arom? Människan kan på sin höjd bristfälligt imitera dessa smaker.
8, 9. Varför kan musik inte vara något annat än en särskild gåva från en välvillig Gud?
8 Musik är en annan underbar gåva. Den kan verka lugnande. Den kan lyfta människan till extasens höjder. Den kan stimulera till nykter eller allvarlig begrundan. Den kan sporra till handling. Vissa melodier och harmonier framkallar minnen av angenäma platser och händelser.
9 Vem kan förklara exakt varför musiken skall ha sådan påtaglig inverkan på människans sinne och hjärta? Att vi kan reagera på musik, att vi har inbyggd känsla för rytmer och ljuddifferenser, så att vi kan njuta av musiken, är i sanning en fullödig gåva, varmed en skapare som uppskattar vackra ting utrustat vår kropp. Och de som har gåvan att kunna frambringa god musik — vilken glädje finner inte de i denna Guds gåva, som sätter dem i stånd att underhålla sina medmänniskor!
10. Anser du att förmågan att samtala är en gåva från en Gud som danat människorna ”till att vara honom lika”? Förklara.
10 Förmågan att samtala är en av de mest glädjefyllda av alla gåvor. Hur illa skulle det inte vara, om vi saknade möjlighet att meddela oss med varandra eller om vi bara kunde göra det skriftligen, med hjälp av teckenspråk eller grymtningar och brummanden! Människans sinne kan uttrycka sig och finna gensvar i samtal mycket bättre än till exempel genom läsning. Men att läsa och skriva är också gåvor som är källor till glädje.
11. Nämn några andra gåvor som inte är nödvändiga för livet självt men är så värdefulla för vår glädje i livet.
11 Skapelsen är full av prunkande färger: Den vackra och oändliga mångfalden av olika blommor, de praktfulla solnedgångarna, som ingen konstnär kan återge med full rättvisa, och oräkneliga andra underbara ting på jorden i mångskiftande överflöd. Dessa hundratals glädjeämnen är kärleksfulla gåvor, som vi kan njuta av tack vare de sinnen som Gud i sin omtänksamhet har gett oss.
12. Vad kan vi svara dem som tvivlar på att det finns en skapare och därför säger att det som vi gläder oss åt egentligen finns till bara därför att det är nödvändigt?
12 Men somliga som tvivlar på en skapelse kan ändå göra invändningar. De kan till exempel säga att blommornas vällukt och färg endast tjänar ett nödvändigt syfte, eftersom de attraherar insekter som pollinerar växterna. Det är utan tvivel delvis sant. Men om detta är enda orsaken till att dessa enastående gåvor existerar, hur kommer det sig då att de också är en sådan glädjekälla för oss människor? Varför bidrar de till sinnesfrid och en känsla av välbefinnande hos oss? Och vem kan nämna en uteslutande funktionell, av nödtvånget dikterad orsak till solnedgångarnas skönhet? Vem kan påstå att musiken är oumbärlig för människans fortsatta existens och inte i stället en glädjebringande gåva?
13. Vad kan vi säga om att många av de nödvändiga tingen också är en källa till glädje?
13 Det förhållandet, att många funktionella ting i livet samtidigt är en källa till stor tröst och glädje, vittnar vältaligt om Guds förunderliga sparsamhet, hans mångfaldiga vishet och hans kärlek till sina skapelser.
GÅVOR SOM VI KANSKE INTE SÄTTER VÄRDE PÅ
14. Hur är vi med orätt benägna att betrakta sådant som inte är njutbart för oss?
14 Ibland betraktar vi sådant, som inte förefaller oss vackert och njutbart, som ovärdigt vår uppmärksamhet. Så förhåller det sig i synnerhet med insekterna, som vi kan vara benägna att betrakta som ”ohyra”. Men också insekterna är en värdefull föranstaltning som Skaparen gjort för oss. Något av just detta som vi föraktar är i själva verket en föranstaltning som besparar oss otaliga timmars slit och slavgöra, så att vi får tid att njuta av livets glädjeämnen.
15. Vilket värdefullt arbete utför den oansenliga daggmasken till nytta för oss?
15 Daggmasken, som också tillhör de lägre djuren, är ett sådant exempel. Dessa små djur är absolut ofarliga. De uppgår ibland till mer än fem millioner i en hektar jord. De arbetar oupphörligt. De förflyttar varje år från 15 ända till 40 ton jord per hektar och gräver sig ner i jorden till ett djup av 2,5 meter under markytan. De bryter ner organiskt material i jorden, så att den berikas med kalcium, magnesium, kalium, fosfor och nitrater, vilka är nödvändiga för att växterna skall hålla sig friska. De bidrar till att vidmakthålla balansen mellan syra och bas i jorden. Daggmaskarnas gångar gör det lättare för luft och vatten att tränga ner i jorden och minskar förruttnelseprocesserna. De drar ner löv och andra växtdelar under markytan och berikar på så sätt jorden.
16. Hur bidrar daggmasken och insekterna till att människan kan njuta av livet?
16 Om det nu inte funnes några daggmaskar, skulle människan själv bli tvungen att utföra allt detta arbete. Men ack, det skulle vara omöjligt för jordbrukaren att bearbeta jorden lika omsorgsfullt som daggmaskarna gör, även om han arbetade både dag och natt. Och det skulle kosta honom mycket mer än han hade råd med. Daggmasken tjänar alltså människan, precis som fruktträden och växtligheten i övrigt — utan att hon själv behöver anstränga sig nämnvärt. Vi får heller inte glömma den stora hären av insekter, som utför många tråkiga och enformiga sysslor, så att människan får tid att ägna sig åt mera intellektuella och njutbara aktiviteter.
17, 18. I vilken utsträckning verkar insekterna till nytta för mänskligheten?
17 Beträffande de tjänster insekterna gör mänskligheten sade Carl D. Duncan, professor i entomologi och botanik vid San Jose State College:
18 ”Det är inte för mycket sagt att insekterna bestämmer beskaffenheten hos människans värld i större utsträckning än människan själv gör, och om insekterna plötsligt fullständigt försvann, skulle världen förändras i sådan omfattning att det är ytterst tvivelaktigt om människan skulle kunna vidmakthålla något som helst slag av organiserat samhälle.”
VAD ÄR ATT SÄGA OM ”SKADEDJUR”?
19, 20. a) Vad har i hög grad bidragit till att framkalla problem med ”skadedjur”? b) Vilken naturlig process leder till att det blir ännu svårare att ta död på vissa djur, insekter och sjukdomsframkallande bakterier?
19 Professor Duncan framhöll också att en annan vetenskapsman, dr Frank Lutz, hade beräknat att inte mer än en halv procent av alla insekter i Förenta staterna kan betecknas som ”skadedjur”.
20 När det gäller problemet med ”skadedjur”, måste vi erkänna att människan har rubbat balansen. Hennes smutsaktighet och miljöförstöring har gjort sitt till för att bringa oreda i de ekologiska förhållandena. Ibland när människan dödar vissa insekter eller djur i stort antal, leder detta till en onormal ökning av andra organismer. Försöken att motarbeta en sådan ökning med hjälp av gifter leder sedan till att flertalet djur av denna art dödas, men de som är oemottagliga för giftet förökar sig och tränger ut de övriga. På så sätt blir problemet ännu större. Som ett exempel kan vi nämna ”superråttan”, som bara mycket starka och farliga gifter kan ta död på. Liknande problem har uppstått när det gäller vissa insekter och sjukdomsframkallande bakterier.
21. Varför gör sådana ”skadedjur” ofta intrång på människans domäner?
21 När de så kallade ”skadedjuren” ökar onormalt, lämnar de sitt rätta hemvist och tränger in på människans personliga domäner. De invaderar och förstör människans livsmedelsförråd och smutsar ner hennes egendom. De sprider sjukdomar, men vanligen inte själva, utan genom att bära med sig sjukdomsframkallande organismer från sophögar och kloaker. Detta är särskilt påtagligt i stora städer, där vårdslöst kastade sopor drar till sig flugor och råttor, som förökar sig där, och nu senast ”superråttorna”.
22. Hur kan till och med ”skadedjur” vara till nytta?
22 Men till och med dessa oansenliga djur tjänar till nytta för människan just genom att bli ”skadedjur”. De tar inte bara reda på en del av soporna, utan med sin blotta närvaro tvingar de människan att vidta vissa åtgärder för att hålla renare omkring sig, så att ”skadedjuren” inte lockas dit och alldeles pinar livet ur henne. På detta sätt utgör de en hållhake på människans vårdslöshet, lättja och orenlighet.
23. Vad har djur, däribland några som betraktas som ”skadedjur”, gjort för mänskligheten?
23 Den naturliga ”renhållningsstyrkan”, som utgörs av insekter, mikroorganismer och större djur, har uträttat andra ting som människan aldrig skulle ha kunnat klara av. Dessa renhållningsarbetare befriar marken i skogarna från sådan bråte som döda grenar och träd. De skaffar undan kadaver efter döda djur. På så sätt förhindrar de många förödande skogsbränder och nedbringar i avsevärd grad miljöförstöringen och sjukdomarna.
VARFÖR VI KAN VARA LYCKLIGA TROTS ORSAKER TILL SORG
24. På vilka sätt vittnar de många gåvor, som vi just dryftat, om att Gud är lycklig och vill att vi skall vara lyckliga?
24 Alla dessa gåvor från Gud och många fler, som är alltför talrika för att räknas, gör människans börda lättare. De skyddar henne också mot sjukdomar och skänker henne glädje och njutning. De vittnar följaktligen om att Gud i sanning är god och just därför är ”den lycklige Guden”. (1 Timoteus 1:11) Gud finner glädje i att leva, och hans uppsåt med att skapa är att dela denna glädje med andra. (Uppenbarelseboken 4:11) Men kan vi verkligen vara lyckliga i den nuvarande tingens ordning och finna glädje i det liv vi har?
25, 26. Ge ett exempel på en orsak till sorg som i stor utsträckning kan övervinnas genom att man har kunskap om Guds uppsåt.
25 I denna oroliga tingens ordning drabbas vi då och då av sorger. Men när vi förstår Guds goda uppsåt för oss, kan vi, när allt kommer omkring, vara lyckliga.
26 Döden kan till exempel drabba en familj. Den medför sannerligen sorg, eftersom döden är en fiende. (1 Korintierna 15:26) Men de som tror på Gud och hans godhet kommer inte att överväldigas av sorg. Aposteln Paulus skrev om detta: ”Bröder, . . . vi [vill] inte att ni skall vara okunniga om dem som sover i döden, för att ni inte skall sörja alldeles som de övriga, de som inte har något hopp.” Sedan talade Paulus tröstande om uppståndelsen. — 1 Tessalonikerna 4:13.
27. Vilket är vårt största exempel på en person som förblivit lycklig under mycket svåra omständigheter?
27 Vi kan emellertid ha en benägenhet att låta sorger fullständigt fördärva vår lycka. Men här ger oss Jehova Gud det största exemplet. Tänk bara på det största uttrycket för hans godhet, då han sände sin Son till jorden som människa för att dö för oss. Detta var något långt utöver det normala. Det var helt och hållet oförtjänt omtanke från Jehovas sida. Aposteln riktar vår uppmärksamhet på vilken kärlek Jehova visade oss genom denna handling: ”Gud anbefaller sin egen kärlek åt oss däri att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare.” (Romarna 5:8) Tror du att detta inte vållade Gud sorg? Vad kan vara svårare för en far än att se sin egen älskade son dö? Men ändå kände Gud stor lycka då han såg sin Sons lydnad och trohet och hans villighet att dö för människorna. Gud var också lycklig, därför att han tänkte på allt det goda som detta offer skulle åstadkomma för vår skull, trots den vånda det vållade honom och hans Son. (Jesaja 53:10, 12) Ja, den gåva som Guds egen Son utgjorde är det största av alla uttryck för kärlek!
28. Har den dåliga situation, som mänskligheten på grund av synden befinner sig i, någon inverkan på Jehova Guds känslor?
28 Och har du tänkt på vilken sorg Jehova känner i hjärtat, när han ser människorna, hans skapelser, befinna sig i nöd just därför att de har förkastat och inte velat lyda hans lagar? När människorna gjorde det onda och drog stor nöd över sig själva och över Guds tjänare, som levde ibland dem, blev Gud ”bedrövad i sitt hjärta”. — 1 Moseboken 6:6.
JESUS — ETT FÖREDÖME I FRÅGA OM LYCKA TROTS LIDANDE
29. Vad fick Jesus uppleva under sitt liv på jorden?
29 När Jesus Kristus befann sig på jorden, återspeglade han fullkomligt sin Faders personlighet och sätt att handla. Jesus sade: ”Den som har sett mig, han har också sett Fadern.” (Johannes 14:9) Människor behöver därför inte se Gud med sina bokstavliga ögon för att förstå honom. Var Jesus någonsin sorgsen? Han omtalades profetiskt som ”en smärtornas man ..., så föraktad, att vi höllo honom för intet”. Men ändå var han lycklig över det han uträttade. Samma profetia säger: ”Av den vedermöda hans själ har utstått skall han se frukt och så bliva mättad; ... han [skall] göra många rättfärdiga.” — Jesaja 53:3, 11.
30. I synnerhet vad för något gjorde Jesus sorgsen?
30 Jesus var ofta sorgsen över att Israels folk, som borde ha känt Gud, hade gjorts främmande för Gud genom människors religiösa traditioner. Han blev ”bedrövad över deras hjärtans känslolöshet”. (Markus 3:5) Han kände medlidande med folkskarorna därför att ”de var skinnade och skuffade hit och dit såsom får utan herde”. (Matteus 9:36) Detta vållade honom utan tvivel sorg. Då Jesus gick till sin nyligen döde vän Lasarus’ grav, sägs det att ”Jesus brast i tårar”. — Johannes 11:35.
31. Hur visade Jesus att han aldrig förlorade sin glädje, trots många ting som kunde göra honom sorgsen?
31 Jesus hade alltså stunder av sorg, precis som vi har. Men lät han detta fördärva hans lycka över att veta att han utförde sin Faders verk? Visade han inte glädje över lärjungarna, som han undervisade och umgicks med i tre år? Det finns inget som vittnar om att han gick omkring med en sörjande, negativ inställning till dem eller i deras närvaro. Inte heller försvagades han eller vacklade i tro eller handling. Han visste att ”i hans hand . . . [skulle] det som är Jehovas behag ha framgång” och att han av sin Fader skulle få ”nycklarna till döden och till hades” och så småningom med hjälp av dem skulle omintetgöra all den skada som synden och döden vållar. — Jesaja 53:10, NW; Uppenbarelseboken 1:18; 20:13.
32. a) Vilken slutsats kan vi dra, när vi begrundar Guds gåvor? b) Hur kan vi i vår tur skänka Gud glädje? (Psalm 149:4)
32 Allt detta ger oss en glimt av Guds godhet. Det förmår vårt hjärta att efterlikna honom. Och det underbara med att efterlikna honom är att vi kan vara lyckliga, även om vi drabbas av sorg i den nuvarande tiden. Och genom att lyda Jehova kan vi glädja hans hjärta. (Psalm 149:4; Ordspråksboken 27:11) Vi kan också vara förvissade om att det en gång kommer att finnas ett liv, då varken ”sorg eller skrik eller smärta [skall] vara mer”. — Uppenbarelseboken 21:4.
[Frågor]
[Bild på sidan 88]
Gud gav oss vackra solnedgångar, doftande blommor, läckra födoämnen och förmåga att njuta av vackra ljud — alltsammans för att öka vår glädje i livet
[Bilder på sidan 90]
Daggmaskar utför ett arbete som ingen jordbrukare skulle klara
