Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gud — den frikostige husfadern

Gud — den frikostige husfadern

Kapitel 2

Gud — den frikostige husfadern

1, 2. Vilken borde vara vår normala reaktion som ”gäster” på jorden, när vi tänker på hur väl den är lämpad för människan att bo på?

TÄNK dig att du var ute på resa och letade efter en lämplig plats att tillbringa semestern på. Sedan du färdats ganska långt i ett ödsligt område kommer du till en vacker trädgård. Du ser ett hus och går fram till det för att fråga om du får logera där. Till din förvåning finner du en skylt på dörren som lyder: ”Välkommen. Känn dig som hemma!” När du går in i huset finner du att det har allt man kan önska för ett bekvämt liv — vatten, värme, ljus plus ett välförsett skafferi med en skylt: ”Ta för dig vad du vill ha.” Hur skulle du reagera? Skulle du säga: ”Det här är ju otroligt! Vilken omtänksam, frikostig person ägaren till det här huset måste vara!”?

2 Den här liknelsen passar faktiskt in på människans ställning i förhållande till jordens danare, Gud. Tänk på hur Skaparen, som en frikostig husfader, har sörjt för dem som har kommit att bebo detta planetariska ”hem”, jorden:

3, 4. Hur är detta vårt goda ”hem” utrustat med ljus, värme och energi?

3 Ett gott hem har ljus, vanligen i taket, och en mild nattlampa, så att de som bor där inte behöver treva sig fram i mörkret på natten. Jorden har solen till sin främsta ljuskälla och månens milda ljus ”till att råda över natten”. — 1 Moseboken 1:14—18.

4 Ett hus har en kraftkälla för uppvärmning, till att driva olika apparater osv. Jorden har solen. Den inte bara översköljer jorden med energi, som människan och växterna kan ta vara på, utan den har också under århundradenas lopp åstadkommit ett ofantligt förråd av bränsle, i synnerhet sådana fossila bränslen som kol och olja. Dessa förvaras, precis som i ett välförsett hem, i jordens ”källare” för att användas när de behövs.

5. Vilka andra ting till nytta och behag för oss finns lagrade i ”källaren” till vårt ”hus”? (Job 28:1—6)

5 I denna ”källare” placerade Skaparen också omtänksamt ett rikt förråd av metaller, och han gav människan förmåga att finna på sätt att utvinna dessa metaller ur malmen. Till särskild glädje för människan, och i synnerhet för kvinnorna, försåg han också denna ”källare” med dyrbara ädelstenar, som bidrar till glädjen i livet, men också kemiska ämnen som är nödvändiga för livet.

6. a) Hur vittnar vårt jordiska ”hems” ”vattenledningssystem” om en skapare som bryr sig om oss? b) Jämför Guds kullar och berg med människogjorda högar av sten och jord. (Psalm 104:10, 11)

6 Ett hus behöver också ordentliga vattenledningar. ”Vattenledningarna” i vårt jordiska ”hus” är ett verkligt under. Om människan kunde bygga ett berg genom att stapla upp en stor hög av stenar och jord, skulle då människor som bodde på detta berg kunna få klart, kallt, uppfriskande vatten ur källor på dess sluttningar? Vi har sett väldiga människogjorda högar i närheten av gruvor, och de är inget annat än fula skavanker i landskapsbilden. Men tänk då på den häpnadsväckande ingenjörskonst som måste ligga bakom det invecklade systemet av kanaler och underjordiskt tryck, som gör att jorden också högt uppe i bergen har tillgång på vatten. Och där det faller föga eller inget regn, till exempel i Saharaöknen, finns det ställen där man bara behöver gräva några få meter för att finna vatten.

7. Hur har Skaparen gett oss en självreparerande ”matta” till vårt ”hem”? (1 Moseboken 1:11, 12)

7 Precis som i många fina hem, där golven är täckta av vackra, sköna mattor, har Skaparen också klätt jorden med växtlighet, blommor och skogar. Och hur snabbt kan man inte förvandla en ödslig plats till en park! Platser som skövlats genom människans verksamhet täcks snart av en ”matta” av gräs. Förorenade vattendrag renar snart sig själva, om föroreningen stoppas.

8. Vilket förutseende och vilken omsorg visade vår frikostige ”husfader”, då han fyllde ”skafferiet” i vårt ”hem”?

8 Precis som ett gott hem har ett välförsett skafferi, finns det i jordens ”skafferi” födoämnen av alla slag, på åkrarna, i fruktträdgårdarna och i oceanerna. Tänk vilken vishet som krävts för att långt i förväg skapa växter i havet och på land och ordna det så att sädesslag och träd som bär frukt eller nötter regelbundet skulle ge ymnig avkastning i tusentals år, så att däggdjur, insekter, havsdjur och slutligen människan själv allesammans kunde fortsätta att existera. Förråden tar aldrig slut, och jorden kan ge överflödande avkastning och ge föda åt många fler, till dess att Gud förklarar att den är ”uppfylld” i behaglig utsträckning. — 1 Moseboken 1:28.

9. Kan människor ta åt sig äran för hans vackra ”hem” och dess utrustning? (Job 38:4, 26, 27)

9 Det är sannerligen ingen av oss som kan göra gällande att han eller hon varit med om att bereda detta välutrustade ”hus”. Bibeln säger oss att himmelen är Guds himmel, ”och jorden har han givit åt människors barn”. (Psalm 115:16) Det sätt, på vilket vårt hem, jorden, har utrustats med allt som behövs för att man skall kunna njuta av livet, vittnar om omtänksamma förberedelser. Och vi har fått denna jord som en fri gåva! Kan vi få ett mera övertygande bevis för att det existerar en danare, som inte bara är mäktig och vis, utan också omtänksam och frikostig? Han har i själva verket sagt till alla: Var så goda och ta för er — genom att han låter ”sin sol gå upp över onda och goda och låter det regna över rättfärdiga och orättfärdiga”. (Matteus 5:45) Om det inte vore så att människan misskött och missbrukat jordens möjligheter och resurser, skulle människor i alla länder kunna finna verklig glädje i livet på denna vackra planet.

10. Vad kan man med tanke på dessa synpunkter säga om teorin att jorden kommit till genom blinda krafters spel?

10 Att jorden i många hundra år fyllt människans alla behov, utan att hon själv behövt ägna någon större uppmärksamhet åt det, utgör en allvarlig invändning mot teorin att jorden kommit till genom blinda krafters spel. Om man skulle godta den teorin, hur kan man då förklara jordens förmåga att försörja alla sina innebyggare, både djur och människor, i årtusende efter årtusende? Dessutom är uppsåt och utformning uppenbara här. Blinda krafter kan varken ha ett uppsåt eller i förväg utforma något ändamålsenligt. — Jeremia 10:12.

11. Vilka faktorer utvisar att det jordiska skaparverket inte är blott och bart ett experiment — något tillfälligt eller en leksak i Skaparens händer? (Jesaja 45:18)

11 Vårt jordiska hems förträfflighet är verkligen ett övertygande bevis för att jorden är skapad, ja mer än så, att den är skapad för ett bestämt uppsåt och inte är blott och bart ett experiment eller en leksak i händerna på något högre väsen. Den är också utformad för att bestå för evigt. ”Till evig tid” skall jorden bestå, säger den inspirerade psalmisten. — Psalm 104:5.

12, 13. Vilket uttalande av Gud visar att det jordiska skaparverket inte behövde förbättras?

12 Vad bibeln säger om hur jorden förbereddes för att bli ett hem för människan är i full överensstämmelse med denna slutsats beträffande Guds uppsåt med den. Vi läser att när Gud fullbordade de inledande stegen, när det gällde att utforma och bereda jorden, tillkännagav han att hans skaparverk var ”gott”. När hela arbetet var fullbordat, förklarade han att det var ”mycket gott”. (1 Moseboken 1:4, 10, 12, 18, 21, 25, 31) Detta gudomliga uttalande betyder att verket var fullkomligt och väl lämpat för sitt syfte — den ofullkomliga människan kan inte föreställa sig hur förstklassigt det var. — Psalm 145:3—5, 16.

13 Att det jordiska skaparverket förklarades vara ”mycket gott” betyder också att Gud inte behöver ingripa med jämna mellanrum för att förvissa sig om att jorden verkligen frambringar det som mänskligheten behöver. Nej, för många tusen år sedan använde han mycken tid till att bereda och utrusta denna planet för att fylla sin tilldelade uppgift under en obegränsad framtid. Detta upphöjer Skaparens vishet. Hur då?

GUDS FÖRUTSEENDE

14, 15. Hur visade Gud utomordentligt förutseende då jorden skapades?

14 Jo, tänk vilken insikt, ja vilket förutseende, Gud måste ha för att ordna så att jorden oupphörligt skulle fortsätta att försörja livet på den. Innan människan visade sig på skådebanan gjordes lämpliga förberedelser för djurlivet genom att ymnig tillgång på föda bereddes i form av växter. Längre fram fick det första människoparet uppmaningen: ”Föröken eder och uppfyllen jorden.” (1 Moseboken 1:28) Detta betydde att människosläktet skulle tillväxa för att så småningom omfatta milliarder människor. Men ändå skulle jorden fortsätta att försörja växterna, djuren och människorna. Och den har gjort detta trots att millioner tunnland av landytan ligger obrukade och människan har gjort mycket för att fördärva åter andra områden. Psalmisten uttryckte sin uppskattning av hur storslaget Gud har utrustat jorden med allt som behövs:

15 ”Du [Jehova] låter gräs skjuta upp för djuren och örter till människans tjänst. Så framalstrar du bröd ur jorden och vin, som gläder människans hjärta; så gör du hennes ansikte glänsande av olja, och brödet styrker människans hjärta. Huru mångfaldliga äro icke dina verk, o HERRE [Jehova]! Med vishet har du gjort dem alla. Jorden är full av vad du har skapat.” — Psalm 104:14, 15, 24.

16. Behöver vi frukta att jorden någon gång i framtiden inte skall kunna frambringa tillräckligt med föda åt alla? (Psalm 65:109)

16 Hur stor är egentligen jordens förmåga att frambringa föda? Chefen för Förenta nationernas byrå för samarbetet och förbindelserna mellan de olika FN-organen har sagt att om jordens jordbruksmöjligheter utnyttjades till fullo, skulle den kunna livnära minst 38 milliarder människor (nästan tio gånger så många som jordens nuvarande befolkning). Men detta skulle naturligtvis kräva bättre internationellt samarbete än det som nu är rådande.

GUD KOMMER ATT VRÄKA ”GÄSTER” SOM MISSBRUKAR HANS ”HUS”

17. Har någon människa orsak att anklaga Gud för att gynna endast vissa människor, till exempel hans tillbedjare, med materiellt överflöd? (Psalm 36:8, 97, 8

17 Människor i allmänhet har ingen orsak att klaga, utan bör i stället sätta värde på jordens rika tillgångar. De kan inte heller anklaga Gud för att ha varit partisk. Också de som inte dyrkar honom har fått nytta av hans frikostighet. Aposteln Paulus sade till en grupp människor i Lystra i Mindre Asien, som dyrkade Zeus och Hermes (Merkurius): ”I de gångna generationerna har han [Gud] tillåtit alla nationerna att vandra vidare på sina egna vägar, fastän han sannerligen inte låtit sig vara utan vittnesbörd, i det att han har gjort gott ock gett er regn från himlen och fruktbara tider och till brädden fyllt era hjärtan med mat och munterhet.” — Apostlagärningarna 14:16, 17.

18. a) Har människor i allmänhet tackat Gud eller gett honom äran för den godhet han visat oss alla? b) Vem bär skulden för att de goda ting Gud har gett oss blivit orättvist fördelade?

18 Men människorna har i allmänhet varit otacksamma ”gäster” hos Skaparen. De har i stor utsträckning varit vanvördiga och slösaktiga med jordens goda tillgångar. Girighet har lett till att människor roffat åt sig stora landområden och hamstrat väldiga mängder livsmedel. Dessa giriga människor har inte brytt sig mycket om sina ”medgäster” här på jorden. Till följd av detta har många människor berövats det nödvändiga. Girighet har legat till grund för grymma, förödande krig. — Jämför Jakob 4:1, 2.

19, 20. a) Kan människan hoppas på att bringa ordning i förhållandena här på jorden till godo för alla? b) Vad är det rimligt att Gud, som en förnuftig husägare, skall göra?

19 Med tanke på denna situation kan man undra om vårt jordiska ”hus” någonsin skall kunna bringas i ordning. Från mänsklig ståndpunkt sett är det omöjligt. Som kung Salomo sade: ”Det som är krokigt kan icke bliva rakt, och det som ej finnes kan ej komma med i någon räkning.” (Predikaren 1:15) Men som en god husfader är Gud intresserad av sitt ”hus” och ”gästerna” i det. Skulle inte en förnuftig husägare kasta ut dem som förstör huset och städa upp i sitt hus till nytta för sådana gäster som verkligen sätter värde på det? Bör vi inte förvänta att Gud skall göra samma sak? — Uppenbarelseboken 11:18.

20 Hur skall Skaparen städa upp på jorden, som missbrukats i så många hundra år? Är det hans uppsåt att bevara den ren? Är det möjligt för jorden att bli en bestående paradisliknande trädgård, som människan kan ha till hem?

[Frågor]

[Bild på sidan 20]

Liksom ett välförsett hem vittnar om en förståndig och frikostig husägare...

[Bild på sidan 21]

... vittnar också den produktiva jorden om att en frikostig skapare insiktsfullt danat den