Kapitel 9

Universell lag vittnar om ett uppsåt med livet

1. Hur betraktar människor ofta lagar?

MÄNNISKOR, både unga och gamla, vill ofta betrakta all styrning av deras liv som icke önskvärd. Men leder det verkligen till lycka att vi harmas över eller gör motstånd mot varje reglering av våra handlingar? Eller kan vi i stället finna större glädje i vår personliga frihet genom att underordna oss vissa regler och verka i villig överensstämmelse med dem — i synnerhet sådana regler som vår Skapare fastställt?

2. Vilka lagar kan vi inte komma undan, men hur är de till nytta för oss?

² Hur lagar kan bidra till vår glädje i livet framgår av vissa vägledande eller bindande krafter i universum, som ofta kallas ”lagar”. En av dessa är gravitationslagen. Dessa lagar, som styr det materiella, kan inte kringgås. Vi kan inte bortse från dem eller utplåna dem. Vi kan inte ostraffat bryta mot dem. Straffet för att bryta mot sådana lagar verkställs vanligen  omedelbart, till exempel när någon hoppar från en hög byggnad.

3. Hur är det till nytta för oss att de fysiska lagarna är stabila, pålitliga?

³ De fysiska lagarna är också konstanta, beständiga. Om vi inte från den ena dagen till den andra kunde förutsäga hur de skulle verka, skulle vi inte kunna uträtta särskilt mycket. Om vi inte kunde räkna med att solen skulle gå upp varje dag eller lita på att årstiderna skulle följa på varandra i en viss ordning, skulle vi så småningom kunna förlora vårt sunda förstånd. Livet skulle vara ytterst svårt, om naturlagarna inte vore konstanta.

4. Ge ett exempel på ett grundämne som styrs av bestämda lagar, och visa hur detta är till nytta för oss.

⁴ Låt oss som exempel nämna några ämnen som vi ofta kommer i kontakt med. Tänk på syre, en gas som vi måste andas in för att leva. I sin normala form är det oumbärligt för människor och djur. Men tre atomer syre kan förena sig till ozon, som är en giftig gas. Det krävs emellertid speciella förhållanden i atmosfären för att ozon skall bildas. Det inträffar inte av en tillfällighet eller precis när som helst eller var som helst. Syreatomernas reaktioner styrs, liksom alla andra grundämnens reaktioner, av bestämda lagar, som förhindrar sådana slumpmässiga förändringar. Därför behöver vi inte för varje andetag vara rädda för att vårt syre kan ha förvandlats till ozon.

5. Vad visar de fysiska lagarnas existens beträffande Skaparen?

⁵ Där det finns tillämpade lagar måste det finnas ordning. En lag är inte någon tillfällig, slumpartad händelse, utan avser något som är bestående, varaktigt. Och när vi finner sådan stabilitet i de lagar som styr det materiella, så vet vi att det finns ett uppsåt med dem. Det hjälper oss att inse att Skaparen har ett uppsåt med allting. Gud måste då också vidmakthålla dessa lagar och vara personligen  engagerad i att upprätthålla dem. Han kan inte vara någon som är ”långt borta” eller som egentligen inte bryr sig om sitt universum. — Apostlagärningarna 17:27.

6. a) Förklara hur vetenskapsmän faktiskt har tro på de fysiska lagar som styr universum. b) Vad, som är större än dessa lagar, bör kunskapen om deras pålitlighet leda till tro på?

⁶ De universella lagarna förtjänar vårt fulla förtroende. När astronauterna färdades till månen, förlitade de sig på de lagar som gäller gravitationen och på jordens och månens exakta hastighet och position i sina banor vid en bestämd tidpunkt. De visste att dessa lagar skulle fungera pålitligt och med exakthet. Den allra minsta avvikelse skulle innebära att astronauterna slungades ut i rymden för evigt. De förlitade sig också på principerna för radioöverföring och en lång rad andra lagar. De litade — ja, utövade i själva verket tro — på dessa lagars säkerhet och tillförlitlighet. De vågade faktiskt sitt liv för denna tro. Deras framgång är ett enastående vittnesbörd om universell lag. Vittnar inte det förhållandet, att himlakropparna fortsätter att röra sig ordningsfullt och enligt en exakt tidtabell utan förvirring eller kollision, om att deras lagstiftare har ett uppsåt med att vidmakthålla dem? — Jesaja 40:26.

FORTPLANTNINGENS LAG VITTNAR OM ETT UPPSÅT

7. Kan man lägga märke till osynliga egenskaper genom att iaktta de fysiska lagarna? (Romarna 1:20)

⁷ Godhet och vishet är uppenbara i de fysiska lagarna och deras sätt att fungera i levande organismer. Godhet kan endast härröra från ett intelligent uppsåt. Ett mycket imponerande exempel på detta finner vi i Guds lag för fortplantningen.

8, 9. a) Hur vittnar Guds lag för fortplantningen om godhet? b) Vilket löfte av Gud bör detta ge oss tro på?

⁸ Adam och Eva trädde fram på den jordiska skådebanan för omkring 6.000 år sedan, enligt bibelns historia. De bröt  mot Guds lag — syndade och vidarebefordrade genetiska defekter till sina barn. Dessa defekter mångfaldigades i efterföljande generationer. Varje generation har ökat på dessa ofullkomligheter, och otaliga människor gör allt upptänkligt som har skadat deras kroppar. Många har blivit drinkare, narkomaner och drabbats av olika sjukdomar genom omoraliskhet. Orätta tankar, hat och mord har också haft sina skadliga verkningar.

⁹ Men trots att ingen är fullkomlig, är det stora flertalet barn som föds i våra dagar jämförelsevis friska och sunda. De har två ögon, två armar, två ben och har alla sina sinnesförmögenheter i behåll, så att de kan leva vad vi kallar ett ”normalt” liv. Med tanke på alla de ogynnsamma krafter som under flera tusen år verkat på människosläktet är detta nära nog ett underverk — ett bevis på Skaparens kärlek till människorna och omsorg om dem, såväl som på den höga kvaliteten och härdigheten hos hans verk. Skulle vi inte tro honom, när han lovar att ge oss evigt liv under fullkomliga förhållanden, med tanke på att han så omsorgsfullt gjorde föranstaltningar för människornas fortbestånd trots att de själva dragit olycka och svårigheter över sig?

 MORALLAGAR — OUMBÄRLIGA FÖR ATT LEVA MED ETT UPPSÅT

10. Vilka andra lagar måste vi beakta för att vinna full insikt om Gud och hans uppsåt?

¹⁰ Gud har gett sina förnuftsbegåvade skapelser även andra regler — morallagarna. Dessa återspeglar i ännu högre grad Guds uppsåt. Det anges faktiskt ofta uttryckligen ett uppsåt i förbindelse med Guds morallagar. (Läs till exempel 5 Moseboken 5:16, 33; Matteus 19:17; Psalm 19:8—127—11; 1 Timoteus 4:8.)

11. Är morallagarna lättare att rubba eller kringgå än de fysiska lagarna?

¹¹ Morallagarna är lika stabila och lika omöjliga att kringgå som de lagar som styr de livlösa eller förnuftslösa tingen. Den som bryter mot morallagarna kan inte ”komma undan”. Dessa regler är lika omöjliga att kringgå som tyngdlagen, men straffet för att man bryter mot dem kommer inte alltid lika omedelbart.

12. Vad säger bibeln om att man inte kan kringgå Guds morallagar?

¹² I bibeln finner vi följande princip med avseende på morallagarna: ”Gud driver man inte gäck med. Ty vadhelst en människa sår, detta skall hon också skörda; eftersom den som sår med tanke på sitt kött skall skörda förgängelse av sitt kött, men den som sår med tanke på anden skall skörda evigt liv av anden.” — Galaterna 6:7, 8.

13, 14. Förklara vad aposteln Paulus menade, då han talade om att så med tanke på köttet och med tanke på anden.

¹³ Med ”kött” menade aposteln den ofullkomliga, köttsliga kroppens begär. (Efesierna 2:3) Med ”anden” menade han Guds ande eller verksamma kraft, som tjänar till att leda hans tjänare på en hälsosam väg. Paulus belyser i Galaterna 5:19—23 hur dessa krafter verkar:

¹⁴ ”Men köttets gärningar är uppenbara, och de är otukt, orenhet, tygellöshet, avgudadyrkan, utövande av spiritism,  fientligheter, osämja, svartsjuka, yttringar av förbittring, av stridslystnad, söndringar, sekter, känslor av avund, dryckesorgier, bullersamma festupptåg och ting som dessa. ... Andens frukt däremot är kärlek, glädje, frid, långmodighet, omtänksamhet, godhet, tro, mildhet, självbehärskning. Mot sådana ting finns ingen lag.”

VEDERGÄLLNING FÖR ATT SÅ MED TANKE PÅ KÖTTET

15, 16. Hur visar aposteln Paulus vad det lett till för människor i allmänhet, när de brutit mot Guds morallagar?

¹⁵ Som ett vittnesbörd om sanningen att Guds morallagar inte kan ignoreras riktar aposteln Paulus uppmärksamheten på vad mänskligheten gjort. Han framhåller att människorna genom att iaktta Guds skaparverk hade full möjlighet att söka lära känna mer om honom och tjäna honom. Men på det hela taget förkastade de honom och tjänade gudar som de själva tillverkat. Paulus fortsätter:

¹⁶ ”Därför har Gud, i överensstämmelse med de ting deras hjärtan hade begär till, prisgett dem åt orenhet, så att deras kroppar kunde bli vanärade ibland dem. ... Därför bar Gud prisgett dem åt skamliga sexuella böjelser, för både deras kvinnor bytte det naturliga bruket av sig mot ett som är emot naturen, och likaså frångick även männen det naturliga bruket av kvinnan och blev häftigt upptända i sin lusta till varandra, män med män, i det att de gjorde vad som är oanständigt och på sig själva fick den fulla vedergällning som var tillbörlig för deras förvillelse.” — Romarna 1:24—27.

17, 18. Vilka andra svårigheter förutom kroppsliga sjukdomar har mänskligheten dragit över sig genom att bryta mot Guds lagar?

¹⁷ Denna ”vedergällning” bestod i många sjukdomar, i synnerhet könssjukdomar. Men att de på detta sätt vände sig bort ifrån det som är rätt ledde också till mentala svårigheter och allt slags ont. Paulus ger sedan ytterligare detaljer om denna ”vedergällning” och säger:

¹⁸ ”Och alldeles som de inte har behagat hålla fast vid Gud i exakt kunskap, så har Gud prisgett dem åt ett honom  misshagligt sinnestillstånd, till att göra ting som inte är tillbörliga, uppfyllda som de var av allt slags orättfärdighet, ondska, habegär, uselhet, fulla av avund, mord, osämja, svek, vrångsinthet, de var örontasslare, förtalare, Gudhatare, fräcka, övermodiga, inbilska, uppfinnare av skadliga ting, olydiga mot föräldrar, utan förstånd, avtalsbrytare, utan naturlig tillgivenhet, obarmhärtiga.” — Romarna 1:28—31.

19, 20. Nämn några förhållanden på jorden i våra dagar som vittnar om att den nuvarande onda tingens ordning är nära sitt slut.

¹⁹ Denna sådd med tanke på köttet har varit en av de främsta orsakerna till mänsklighetens sorgliga historia. Men i vår tid ser vi köttets gärningar vålla större nöd än någonsin tidigare, och detta i världsomfattande skala. Rashat och nationalistiskt hat, hyckleri, omoraliskhet, oärlighet, narkotikamissbruk, brottslighet, vandalism och terrorism har vållat stor fruktan och olycka på jorden. Enligt bibeln vittnar detta vittutbredda, skamlösa trotsande av Guds morallagar om att denna tingens ordning befinner sig i sina yttersta dagar. Vi läser:

²⁰ ”Det skall du veta, att i de yttersta dagarna skall kritiska tider som är svåra att komma till rätta med vara här. Ty människorna skall vara egenkära, penningkära, inbilska, övermodiga, hädare, olydiga mot föräldrar, otacksamma, illojala, utan naturlig tillgivenhet, ovilliga till någon som helst överenskommelse, baktalare, utan självbehärskning, vildsinta, utan kärlek till det goda, förrädare, egensinniga, uppblåsta av högmod, älskare av sinnliga njutningar hellre än älskare av Gud, i det de har en yttre form av gudaktig hängivenhet men visar sig falska när det gäller dess kraft; och från dessa skall du vända dig bort.” — 2 Timoteus 3:1—5.

RELIGIÖST HYCKLERI

21. Vilken uppfyllelse ser vi i denna tid av aposteln Paulus’ ord i 2 Timoteus 3:5?

²¹ Senare delen av apostelns uttalande visar att vi inte skulle bli förvånade över att finna den mest klandervärda  formen av hyckleri i våra dagar — personer som påstår sig vara Guds tjänare men bevisar sig falska mot sitt påstående. De har visserligen en form av gudaktig hängivenhet, men den är ihålig. De tror inte att gudaktighet medför de verkliga rikedomarna — andlighet, liv och frid. Detta är i verkligheten inte det slags vinning de vill ha. Deras ”form av gudaktig hängivenhet” är ett falskt yttre, så att de kan ge ett ”heligt” sken åt ett själviskt, omoraliskt liv. Som Guds ord säger: ”Offentligt bekänner de att de känner Gud, men med sina gärningar förnekar de honom, eftersom de är avskyvärda och olydiga och inte godkända för något som helst gott verk.” — Titus 1:16.

22. Vilka män var till störst bekymmer för Jesus då han var på jorden, och varför varnade han människorna för att följa deras handlingssätt?

²² Jesus Kristus hade besvär med sådana män bland judarnas religiösa ledare. Han sade till dem: ”Ni skrymtare, träffande profeterade Jesaja om er när han sade: ’Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärta håller sig långt borta från mig. Förgäves fortsätter de att dyrka mig, eftersom de såsom lärosatser lär ut människobud.’” (Matteus 15:7—9) Han förmanade människorna att ta sig till vara för att utöva sin rättfärdighet inför människor bara för att bli sedda av dem. Han sade att skrymtarna gjorde sina ”barmhärtighetsgärningar” i synagogorna och på gatorna ”för att de skall bli ärade av människor”. — Matteus 6:1, 2.

23. Har vi någon motsvarighet till dessa religiösa män i vår tid, när domen närmar sig?

²³ Jesus sade om den dag då han skulle fungera som mänsklighetens domare: ”Många skall säga till mig på den dagen: ’Herre, Herre, profeterade vi inte i ditt namn och drev ut demoner i ditt namn och utförde många kraftgärningar i ditt namn?’ Och likväl skall jag då bekänna för  dem: Jag har aldrig känt er! Gå bort ifrån mig, ni som övar laglöshet.” — Matteus 7:22, 23.

24. a) Skall det komma en tid då man inte längre kommer att bryta mot Guds lagar? b) Vilka människor skall få en ogynnsam dom, och vilka skall få barmhärtighet?

²⁴ Av Jesu ord ser vi att Jehova, universums lagstiftare, kommer att se till att hans lagar genomdrivs. Det är också hans uppsåt att bringa hela den förnuftsbegåvade skapelsen i full samklang med hans morallagar, så att det inte längre förekommer att man bryter mot dem. Detta kräver en ogynnsam dom mot framhärdande, oförbätterliga lagbrytare. (1 Petrus 4:17, 18) Det kommer också att kräva barmhärtig behandling av andra som brutit mot morallagarna. (Psalm 103:8—10) Vilka skulle detta vara? Personer som har syndat på grund av okunnighet, ofullkomlighet och svaghet. Det finns också en världslig anda, som nästan som vid masspsykos driver människor att bryta mot ärlighetens och moralens lagar. (Efesierna 2:1—3) Människor som låter sig dras med av denna anda kan längre fram beklaga detta och bli föremål för Guds barmhärtighet. — Lukas 19:8—10; Apostlagärningarna 7:57—60; 1 Korintierna 15:9.

25, 26. Varför är det förståndigt och på tiden att åter komma i samklang med Skaparen?

²⁵ Kan vi med tillförsikt räkna med sådan rättvis men ändå barmhärtig behandling? Ja, eftersom Guds lags hela uppbyggnad, både i fråga om det materiella och i fråga om moralen, i grund och botten är avsedd att vara till nytta för mänskligheten och inte att fördöma den.

²⁶ Är det då inte tid för människor på jorden med ärliga hjärtan att vända sig till universums laggivare för att åter komma i samklang med honom? Det är inte någon börda att lyda hans lagar, utan det ger frihet — raka motsatsen  till vad vi ser omkring oss i våra dagar. — 1 Johannes 5:3; 2 Korintierna 3:17.

27. Vad kan den som älskar liv och frid göra för att få frid och ynnest från Gud?

²⁷ Var och en som älskar liv i fred och säkerhet bör därför på allvar ta dessa ting till hjärtat och göra omedelbara förändringar i sitt liv. Han bör i så stor utsträckning som möjligt bringa det i samklang med Guds lagar. Jehova uppmanade Israels nation: ”Kom, låt oss gå till rätta med varandra. ... Om edra synder än äro blodröda, så kunna de bliva snövita.” — Jesaja 1:18.

28. Vilka viktiga frågor förtjänar nu vår uppmärksamhet?

²⁸ Någon kanske frågar: ”Men kan jag gå till rätta med Gud? Skulle Jehova Gud bry sig om mig och handla med mig individuellt? Jag kanske är en alltför dålig människa för att han skall lyssna till mig.” Om Gud verkligen är intresserad av dig är det ämne vi skall undersöka i följande kapitel.

[Frågor]

[Bild på sidan 97]

Astronauter som färdats till månen visade tro på de lagar som gäller för hastighet, gravitation och jordens och månens banor

[Bild på sidan 100]

Trots tusentals år av mänsklig ofullkomlighet medför Guds lagar fortfarande att de flesta barn föds normala