”Nya himlar och en ny jord” skapas
Kapitel 17
”Nya himlar och en ny jord” skapas
1. a) Varför är vi i denna tid intresserade av en dröm som det forntida Babylons härskare, Nebukadnessar, hade? b) Vad sade Daniel om en viss ”sten” och vad den skulle åstadkomma, då han påminde härskaren om detaljerna i drömmen?
DET som det babyloniska världsväldets härskare såg i en profetisk dröm för mer än två tusen fem hundra år sedan ser vi gå i uppfyllelse i våra dagar! Denna gudagivna dröm hjälper oss att förstå det som pågår i vår egen tid av allt svårare världsnöd. Vi kan vara tacksamma för att denna dröm, som imperiehärskaren Nebukadnessar fullständigt glömt bort och inte kunde erinra sig, uppenbarades för profeten Daniel för att denne med den allsmäktige Gudens hjälp skulle berätta drömmen och uttyda den för den högeligen oroade härskaren. När Daniel nådde höjdpunkten av sin berättelse om drömmens ”bildstod”, som var en bild av raden av politiska supermakter i världshistorien, från det babyloniska väldet fram till det av två makter bestående anglo-amerikanska världsväldet i våra dagar, sade han:
”Medan du nu betraktade den, blev en sten lösriven, dock icke genom människohänder, och den träffade bildstoden på fötterna som voro av järn och lera och krossade dem. Då blev på en gång alltsammans krossat, järnet, leran, kopparen, silvret och guldet, och det blev såsom agnar på en tröskloge om sommaren, och vinden förde bort det, så att man icke mer kunde finna något spår därav. Men av stenen som hade träffat bildstoden blev ett stort berg, som uppfyllde hela jorden.” — Daniel 2:34, 35.
2. Vad symboliserade denna ”sten”?
2 Det kan inte finnas någon annan förklaring än följande: Denna ”sten” symboliserade det messianska riket med universums suveräne Herres, Jehova Guds, smorde Son som konung.
3. Förklara detta messianska rikes anknytning till kung David och även hur detta rike kom att framstå såsom andligt.
3 Detta messianska rike hade sina rötter i det jordiska riket styrt av David, som Jehova lät smörja till kung över Israels nation. Sätet för hans regering kom slutligen att bli Jerusalem eller Sion. Med honom ingick Jehova Gud ett förbund om att det messianska riket skulle stanna kvar i hans släktlinje och bli ett evigt rike. I sinom tid kom detta rike att framträda som ett andligt rike, när Davids förblivande arvinge anlände till den jordiska skådebanan. Detta skedde genom att Guds himmelske Son genom ett underverk föddes såsom Jesus i Davids kungliga släktlinje. På grund av att han fick denna köttsliga släktskap blev han den köttslige arvingen till rätten till kung Davids tron. (Matteus 1:1—2:6) Så snart Jesus blivit döpt i vatten, vid trettio års ålder, smorde Jehova Gud honom i överensstämmelse härmed med helig ande till att bli den framtida konungen över Israel, ”Jakobs hus”. Gud pånyttfödde honom också till att bli en andlig Son av Gud och erkände honom såsom sådan. — Matteus 3:13—17; Lukas 1:32, 33; 3:21—23; Apostlagärningarna 10:38.
4. Hur har Davids förblivande arvinge verkligen blivit en konung i andevärlden?
4 Jesus Kristus dog martyrdöden, därför att han predikat om Guds rike, ”himmelriket”. Han dog till köttet, som ett fullkomligt, mänskligt offer; men, säger aposteln Petrus: ”Kristus själv led ju en gång döden för synder; rättfärdig led han för orättfärdiga, på det att han skulle föra oss till Gud. Ja, han blev dödad till köttet, men till anden blev han gjord levande.” (1 Petrus 3:18) Israel, ”Jakobs hus”, skulle därför ha en himmelsk konung över sig, en osynlig, andlig konung, nämligen den uppståndne Jesus Kristus, som blivit beklädd med odödlighet i himmelen. (Romarna 1:3, 4) Den uppståndne Jesus Kristus är alltså Davids förblivande arvinge eller konungslige arvinge, och hans rike är ett evigt rike. Det är detta messianska rike som blir lösrivet från Jehovas suveränitets ”berg” utan hjälp av människohänder.
5. a) När blev den symboliska ”stenen” lösriven från berget? b) Vilken tidsperiod började för denna onda tingens ordning på jorden, då ”stenen” blev lösriven och slungad mot den symboliska ”bildstoden”?
5 När blev denna konungsliga ”sten” lösriven och slungad mot den symboliska ”bildstoden” av jordiska världsvälden? Den blev ”lösriven” då hedningarnas tider löpte ut, omkring den 4/5 oktober 1914, då konungakrönaren, Jehova, insatte den uppståndne Jesus Kristus som bemyndigad konung i himmelen. (Lukas 21:24; Psalm 2:1—6; Uppenbarelseboken 11:15; 12:5—10) Då kunde de profetiska orden i Psalm 110:2 tillämpas på den på tronen insatte Jesus Kristus: ”Din makts spira skall HERREN [Jehova] utsträcka från Sion; du skall härska mitt ibland dina fiender.” Av detta skäl började ”ändens tid” för denna onda tingens ordning på jorden. (Daniel 12:4) I överensstämmelse härmed har de ting som Jesus Kristus förutsade skulle inträffa under ”avslutningen på tingens ordning” också ägt rum, sedan hedningarnas tider löpte ut år 1914. — Matteus 24:3—25:33, NW.
6. a) Varför är det betecknande att stenen träffar bildstoden ”på fötterna som voro av järn och lera”? b) När träffar denna sten den symboliska ”bildstoden”?
6 Att stenen i kungens dröm träffar den människolika bildstoden ”på fötterna som voro av järn och lera” är betecknande. Det visar att Guds messianska rike stöter samman med världsväldenas ”bildstod” i det sjunde världsväldets, det av två makter bestående anglo-amerikanska världsväldets, sista dagar. Detta är den tid då denna världens mänskliga herravälden är uppdelade på imperialistiska, järnliknande styrelseskick och radikala, lerliknande styrelseskick. Dessa båda slag kan inte förenas. Den symboliska ”bildstoden” träffas inte i början av den nu omedelbart förestående ”stora vedermödan”, vid den tidpunkt då det religiösa stora Babylon blir tillintetgjort. Den blir i stället träffad därefter, i ”striden på Guds, den Allsmäktiges, stora dag” vid Harmageddon. (Matteus 24:21, 22; Uppenbarelseboken 7:14; 16:14, 16; 17:1—18; 18:20—19:3) Det är då som de världsliga nationerna, vilka nu inte längre befinner sig under det stora Babylons religiösa inflytande, står enade i öppet, avgjort motstånd mot Jehova Guds universella suveränitet och hans messianska rike.
7. Stöter ”stenen” i Nebukadnessars dröm samman med härskare i andevärlden och krossar dem?
7 Nebukadnessars profetiska dröm visar inte hur ”stenen” eller det messianska riket stöter samman med politiska fiender i de osynliga, andliga himlarna, till exempel den andlige ”fursten för Persiens rike” och den andlige ”fursten för Javan [Grekland]”. (Daniel 10:13, 20) Den konungsliga ”stenen” stöter samman med något jordiskt, synligt, mänskligt, nämligen denna världens politiska regeringar, vare sig de är imperialistiska, demokratiska, radikala, socialistiska eller kommunistiska.
8. Mot vilka och vad för något strider den konungsliga ”stenen”, enligt Uppenbarelseboken, kapitel 17 och 19?
8 I Uppenbarelseboken 17:12—14 uppenbaras det också att den konungsliga ”stenen” strider mot de militariserade representanterna för det åttonde världsväldet, Förenta nationerna, som då inte längre behärskas av det stora Babylon: ”De skola giva sig i strid med Lammet; men Lammet jämte de kallade och utvalda och trogna, som följa det, skall övervinna dem, ty Lammet är herrarnas herre och konungarnas konung.” Den detaljerade skildringen av ”striden på Guds, den Allsmäktiges, stora dag” vid Harmageddon, som återfinns i Uppenbarelseboken 19:11—21, visar också att den konungsliga, messianska ”stenen” drar ut i strid, inte mot andemakter i de osynliga himlarna, utan mot det världsomfattande politiska systemet på jorden med alla dess mänskliga härskare och deras härar och anhängare.
9. Hur kommer all denna krigföring att påverka den bebodda jorden?
9 Denna krigföring leder till den värsta tid av nöd som någonsin förekommit på den bebodda jorden. Detta förutsägs i Daniel 12:1: ”På den tiden [ändens tid] skall Mikael träda upp, den store fursten, som står såsom försvarare för dina landsmän [Daniels folk, Israel]; och då kommer en tid av nöd, vars like icke har funnits allt ifrån den dag, då människor blevo till, och ända till den tiden.”
10. a) Vad skall hända med den symboliska ”bildstoden” vid höjdpunkten av ”Jehovas dag”? b) När skall Satan och hans demoner bli bundna med kedjor och slungade i avgrunden?
10 Det är då den slutliga delen av Nebukadnessars dröm går i uppfyllelse, att stenen ”krossade järnet, kopparen, leran, silvret och guldet”. Detta material blev ”alltsammans krossat, järnet, leran, kopparen, silvret och guldet, och det blev såsom agnar på en tröskloge om sommaren, och vinden förde bort det, så att man icke mer kunde finna något spår därav”. (Daniel 2:45, 35) Detta är höjdpunkten på ”de ogudaktiga människornas doms och förintelses dag”. Denna dag är ”Jehovas dag”, ”för vars skull himlar som står i lågor skall upplösas och starkt upphettade element skall smälta”. Det skall också ske att ”jorden och de verk som är på den skall bli upptäckta [som brännbart material]”. (2 Petrus 3:7, 10, 12, NW) Det är först efter denna ”de ogudaktiga människornas” förintelse som Satan, djävulen, och hans demonänglar enligt Uppenbarelseboken blir bundna med kedjor och kastade i avgrunden för tusen år. Att de blir bundna och kastade i avgrunden på detta sätt inträffar enligt den bildliga framställningen efter och åtskilt från ”striden på Guds, den Allsmäktiges, stora dag” vid Harmageddon. — Uppenbarelseboken 19:11—20:3.
11. Hur visar Skriften vilka som har utövat osynligt inflytande över de regerande ”himlarna” bland människorna?
11 Det är sant att Satan, djävulen, har varit vad Jesus Kristus kallade honom, ”denna världens furste”. (Johannes 14:30; 16:11) Dessutom talade aposteln Paulus om Satan, djävulen, som ”denna tingens ordnings gud” och som ”härskaren över luftens myndighet”. (2 Korintierna 4:4; Efesierna 2:2; NW) Paulus sade också att de kristna har en kamp att utkämpa mot ”ondskans andemakter i himlarymderna”. (Efesierna 6:12) Det har oförnekligen varit dessa andemakter som styrt och utövat osynligt inflytande över dessa regerande ”himlar” bland människorna. — Uppenbarelseboken 13:1, 2; Lukas 4:5—7.
12. a) Passar beskrivningen i 2 Petrus 3:10—12 in på vad som händer med Satan och hans demoner, när de blir kastade i avgrunden? b) Vad innebär det att de blir bundna och kastade i avgrunden?
12 Men det är dock så att Satan och hans demonänglar inte drabbas av den upplösning som beskrivs i 2 Petrus 3:10—12. De blir inte förintade på ”Guds, den Allsmäktiges, stora dag” vid Harmageddon. Men efter denna strid blir de helt enkelt undanröjda och försätts i ett tillstånd av overksamhet i avgrunden, där jorden är utom räckhåll för dem. Att dessa onda andemakter blir bundna och kastade i avgrunden beskrivs inte som en strid eller ett krig, vilket däremot gäller om Satans och hans demonänglars utkastande från himmelen. — Uppenbarelseboken 12:7—13.
”NYA HIMLAR OCH EN NY JORD” EFTERLÄNGTADE
13. Vad är det Jehovas kristna vittnen nu ser fram emot med ivrig förväntan?
13 Jehovas kristna vittnen i våra dagar nöjer sig inte med att bara ständigt ha ”Jehovas dags närvaro” i tankarna, under vilken de symboliska ”himlarna”, ”elementen” och ”jorden och de verk som är på den” skall upplösas, förintas. I tro ser de med ivrig förväntan fram emot det som skall följa omedelbart efter denna ”dag”, då denna tingens ordning skall upplösas, och efter det att Satan och hans demonänglar blivit kastade i avgrunden. De stämmer in i aposteln Petrus’ ord: ”Men det finns nya himlar och en ny jord som vi väntar på enligt hans löfte, och i dessa skall rättfärdighet bo.” — 2 Petrus 3:13, NW.
14. Hur stämmer uppfyllelsen av detta löfte, som nedtecknats av Petrus, överens med uppfyllelsen av Nebukadnessars dröm?
14 När dessa ”nya himlar och en ny jord” införs, går den avslutande delen av Nebukadnessars profetiska dröm i uppfyllelse, nämligen: ”Men av stenen som hade träffat bildstoden blev ett stort berg, som uppfyllde hela jorden.” (Daniel 2:35) På detta sätt framställs det himmelska, messianska riket i bild såsom ett berg på jorden, som uppfyller hela jorden.
15, 16. På vilket sätt är de nya himlarna och den nya jorden ”enligt hans löfte”, dvs. Jehovas löfte?
15 Aposteln Petrus säger att dessa väntade ”nya himlar och en ny jord” är ”enligt hans löfte”, Jehovas löfte, eftersom Petrus nämnde Jehova i föregående vers. Vi finner ett gudomligt löfte av detta slag, som inbegriper just det uttryck Petrus använde, i Jesaja 65:17, 18 och 66:22. Där är det skrivet under gudomlig inspiration:
16 ”Ty se, jag vill skapa nya himlar och en ny jord; och man skall ej mer komma ihåg det förgångna eller tänka därpå. Nej, I skolen fröjdas och jubla till evig tid över det som jag skapar; ty se, jag vill skapa Jerusalem till jubel och dess folk till fröjd.” ”Ty likasom de nya himlar och den nya jord, som jag vill göra, bliva beståndande inför mig, säger HERREN, så skall det ock vara med edra barn och med edert namn.”
17. Var och när fick denna profetia av Jesaja en uppfyllelse i mindre skala?
17 Aposteln Petrus tillämpade visserligen denna profetia av Jesaja, som nedtecknades omkring år 732 f.v.t., på framtiden, men den fick en uppfyllelse i miniatyr eller mindre skala ett par hundra år efter det att Jesaja nedtecknat profetian. Detta inträffade efter de sjuttio år under vilka Juda land och Jerusalem skulle ligga öde och hålla sabbat. Då återvände en trogen kvarleva av landsförvista judar från Babylon till sitt gudagivna hemland. Detta var år 537 f.v.t. På tredje dagen i månaden Adar år 515 f.v.t. hade man återuppbyggt Jerusalem och dess tempel. (Esra 6:13—22) År 455 f.v.t. hade Jerusalems murar blivit återuppbyggda under Nehemjas ståthållarskap, och detta firades som en glädjefylld tilldragelse. (Nehemja 6:15) Så småningom blev Jerusalem på nytt en världsberömd stad. — Daniel 9:24, 25.
18. Vad var de ”nya himlarna” i denna miniatyruppfyllelse?
18 I denna miniatyruppfyllelse av Jesajas profetia var de ”nya himlarna” den nya, rättfärdiga regeringen under ståthållaren Serubbabel och dem som blev hans efterträdare. Denna regering med sitt högkvarter i det återupprättade Jerusalem ersatte den korrumperade regering som utövats av kungarna Jojakim, Jojakin och Sidkia och som omstörtades av babylonierna år 607 f.v.t. Ståthållaren Serubbabel användes som en förebild till den större Serubbabel i följande profetia i Haggai 2:2423: ”På den tiden, säger HERREN Sebaot, skall jag taga dig, min tjänare Serubbabel, Sealtiels son, säger HERREN, och skall akta dig såsom min signetring; ty dig har jag utvalt, säger HERREN Sebaot.”
19. a) Vad var den ”nya jorden” på den tiden? b) Uppfylldes profetian i fullständig utsträckning där i det åter bebodda Juda land?
19 Dessa förebildliga ”nya himlar”, som bredde ut sig som en regering över det åter bebodda Juda land, hade en ”ny jord” under sig. Denna ”nya jord” var den renade, återförda judiska kvarleva som hade lämnat Babylon och som åter byggde upp Jerusalem och dess heliga tempel för att i enlighet med den mosaiska lagen kunna ägna Jehova ren tillbedjan i överensstämmelse med hans förbund. (Jesaja 66:8) Eftersom denna forntida uppfyllelse av profetian endast var en illustrativ uppfyllelse i mindre skala, var det endast i begränsad utsträckning som profetian om levnadsförhållandena under de ”nya himlarna” och på den ”nya jorden” förverkligades: ”Ingenstädes på mitt heliga berg skall man då göra, vad ont och fördärvligt är, säger HERREN.” (Jesaja 65:19—25) Det var de ”nya himlarna” och den ”nya jorden” i den större uppfyllelsen av Jesaja 66:22 som för evigt skulle bli beståndande inför Jehova Gud.
20, 21. a) Vad är de ”nya himlar” som vi väntar på enligt Guds löfte? b) Hur blir det messianska riket ”ett stort berg” som uppfyller hela jorden, enligt Daniels förutsägelse?
20 De ”nya himlar” som Jehovas kristna vittnen länge har väntat på enligt hans löfte förverkligas alltså i Guds messianska rike under kung Davids förblivande arvinge. Eftersom detta rike är den konungsliga ”sten” som krossar alla de jordiska kungarna och deras regeringar i ”striden på Guds, den Allsmäktiges, stora dag” vid Harmageddon, lämnar det inget mänskligt, politiskt herravälde kvar på vårt jordklot. Detta Messias’ stenliknande rike skall bli som ett stort berg som uppfyller och täcker hela jorden. Betyder detta att Kristus skall återupprätta Davids israelitiska rike här nere på jorden? Nej! Det skall inte ens bli någon jordisk manifestation av Davids rike på jordens yta. Jesus Kristus, hans förblivande arvinge, skall inte regera i synlig måtto, i köttet, i staden Jerusalem borta i Mellersta Östern.
21 Sätet för hans regering skall vara ”den levande Gudens stad, det himmelska Jerusalem”. (Hebréerna 12:22; Uppenbarelseboken 14:1) Hans berglika regering träder i stället för alla de mänskliga, politiska regeringar som utgjort den gamla tingens ordnings symboliska ”himmel”. (Jesaja 34:3—5) Det skall alltså bli en ny regerande ”himmel”, vilken i själva verket skall befinna sig i andevarelsernas osynliga himlar.
22, 23. a) Hur skall Jesus Kristus undanröja det sataniska inflytande som har behärskat denna tingens ordnings regerande ”himlar”? b) Varför är löftet om ”nya himlar” särskilt dyrbart för dem som är med anden smorda kristna? c) Vad är den ”förra himmelen”, den ”förra jorden” och ”havet”, som omtalas i Uppenbarelseboken 21:1—4, och vad ersätts dessa av?
22 Satan, djävulen, har varit den osynlige ”furste” som har behärskat dessa regerande ”himlar” över denna tingens ordning på jorden. ”Jehovas dags” förintande ”eld” skall upplösa, förinta, dessa regerande ”himlar”, så att Satan, djävulen, blir berövad dessa ”himlar”, som han har härskat över i flera tusen år. (Uppenbarelseboken 13:1, 2; 19:19—21) Han skall sannerligen inte få härska över de ”nya himlarna”. Hans osynliga ställning av herravälde över tingen på jorden skall ersättas av ett osynligt, övermänskligt, herravälde utövat av Davids förblivande arvinge, Jesus Kristus, som genom uppståndelsen från de döda gjordes till en odödlig, oförgänglig andevarelse, oerhört mycket mäktigare än Satan, djävulen, och alla hans demonänglar. Satan och hans änglar skall avlägsnas från sin plats i jordens närhet, där de varit pålagda återhållande band, och skall bli inspärrade i avgrunden, varifrån de inte kan utöva något inflytande över några som helst ”himlar”, som härskar över jorden. (Uppenbarelseboken 20:1—3) Eftersom Jesus Kristus nu är en himmelsk, andlig konung, skall hans ”nya himlar” vara himlar i mycket bokstavlig mening. Inga andra regerande himlar skall existera. Aposteln Petrus och hans smorda och av anden pånyttfödda medkristna kunde med ivrig förväntan se fram emot upprättandet av dessa utlovade ”nya himlar”. Varför det? Därför att de har Guds ”dyrbara och mycket stora löften” om att de, om de förblir trogna intill döden, skall få bli en del av dessa ”nya himlar” tillsammans med Jesus Kristus. De är Guds arvingar och Jesu Kristi medarvingar. (2 Petrus 1:4; Romarna 8:16, 17) Hela församlingen av dem skall utgöra konungens, Jesu Kristi, ”brud” med en drottnings värdighet. Mer än åtta hundra år efter det att Gud använt Jesaja till att profetera om dessa ”nya himlar och en ny jord” gav han ett ytterligare löfte om dessa härliga ting genom aposteln Johannes, som skrev:
23 ”Och jag såg en ny himmel och en ny jord; ty den förra himmelen [de politiska regeringarna jämte Satan och hans demonänglar] och den förra jorden [samhället av ogudaktiga människor] voro förgångna, och havet [rastlösa, upprörda folkmassor] fanns icke mer. Och jag såg den heliga staden, ett nytt Jerusalem, komma ned från himmelen, från Gud, färdigsmyckad såsom en brud, som är prydd för sin brudgum. Och jag hörde en stark röst från tronen säga: ’Se, nu står Guds tabernakel bland människorna, och han skall bo ibland dem, och de skola vara hans folk; ja, Gud själv skall vara hos dem och skall avtorka alla tårar från deras ögon. Och döden skall icke mer vara till, och ingen sorg eller klagan eller plåga skall vara mer; ty det som förr var är nu förgånget.’ ... Och en av de sju änglarna ... kom och talade till mig och sade: ’Kom hit, så skall jag visa dig bruden, Lammets hustru.’ Och han förde mig i anden åstad upp på ett stort och högt berg och visade mig den heliga staden Jerusalem, som kom ned från himmelen, från Gud.” — Uppenbarelseboken 21:1—4, 9, 10.
EN RÄTTFÄRDIG ”NY JORD”
24. Vad skall den ”stora skaran” utgöra i den ”nya jorden”, och under vilka gynnsamma omständigheter skall de gripa sig an med sina uppgifter?
24 Med ivrig förväntan ser också den ”stora skaran” av dem som skall få överleva den ”stora vedermödan” fram emot dessa ”nya himlar och en ny jord”. Denna ”nya jord” skall vara det nya samhälle av människor som lever under de ”nya himlarna”. (Uppenbarelseboken 7:9—14) Precis som Noa och hans familj överlevde den världsomfattande syndafloden och bildade kärnan i det nya samhället av människor på jorden, så skall också den ”stora skaran” överleva den annalkande ”stora vedermödan” och bilda den förblivande kärnan av det nya samhället av människor, den symboliska ”nya jorden”. De skall redan från början befinna sig i det andliga paradis som överlever den ”stora vedermödan” tillsammans med dem, men sedan skall de gripa sig verket an att förvandla den bokstavliga jorden till ett världsomfattande paradis. Både de vilda djuren och husdjuren skall befinna sig i frid med dem.
25. Hur skall situationen då vara långt gynnsammare än den var för de återförda israeliterna, då Jesajas profetia gick i uppfyllelse i miniatyr?
25 Det kommer att vara ett ojämförligt privilegium att då få leva på den renade jorden, befriad från miljöförstöring, under de rättfärdiga ”nya himlarna”. Det kommer att vida överträffa vad de återförda israeliterna fick uppleva i Jesajas profetias miniatyruppfyllelse på den persiska provinsen Juda. Tänk bara, att få leva på jorden, när ”det som förr var” är förgånget, när döden inte mer är till, när man inte längre behöver sörja de döda och det inte finns någon klagan eller någon hjärtats plåga!
26. Vad skall Jehova då göra till och med för de döda?
26 När den evige fadern, Jesus Kristus, och hans medarvingar till Riket regerar, skall medlemmarna av den ”stora skaran” vara på väg mot evigt liv i ett världsomfattande paradis av skönhet, överflöd, lycka och frid. Man kommer inte längre att behöva sörja över sina kära som dött. Den allsmäktige Guden, Jehova, skall nämligen förmedelst de ”nya himlarna” åstadkomma en uppståndelse för de döda människorna, som Jesu Kristi lösenoffer tjänar till gagn för. (Johannes 11:25, 26; 5:28, 29; Apostlagärningarna 24:15; Uppenbarelseboken 20:11—14) Dessa uppväckta, däribland män och kvinnor av tro från Abel till Johannes döparen, skall få möjligheten att bli en del av denna ”nya jord”.
27. a) Hur kan vi vara säkra på att mänskligheten skall bli räddad på detta sätt, trots att världsförhållandena nu ter sig så dystra? b) Vad behöver vi personligen göra nu för att bereda oss för att få gagn av denna räddning?
27 Det verkar nästan otroligt att sådana hjärtevärmande framtidsutsikter skulle ligga omedelbart framför oss som tillhör denna generation. Och ändå är det så! Förhållandena i världen har aldrig tett sig mörkare. Världsnöden fördjupas alltmer. Människans hjälplöshet blir mer och mer uppenbar. Det blir omöjligt för människor att råda bot på situationen. Men ändå skall mänskligheten räddas ur den nöd som råder på jorden, när den är som allra värst. Människosläktet skall inte dö ut. Det skall inte utplånas. Det kommer att finnas några av människosläktet som skall komma ut ur världsnöden och träda in i en rättfärdig ny ordning, där sådan världsnöd aldrig skall uppstå mera. Vi har fått den allsmäktige Gudens eget ord på att det skall bli så. Om vi nu lever med full tro på detta gudomliga ord, kommer detta att bereda oss för att bli räddade ur världsnöden. Denna räddning är nära! — Matteus 24:21, 22; Nahum 1:9.
[Frågor]
