Kapitel 6

Buddism — ett sätt att söka upplysning utan Gud

1. a) Hur har buddismen gjort sig märkbar i det västerländska samhället? b) Vad är orsaken till denna utveckling i västvärlden?

BUDDISMEN var obetydligt känd utanför Asien vid sekelskiftet, men den har nu blivit en världsreligion. Ja, många människor i Väst blir ganska förvånade när de finner att buddismen har sådan framgång där de bor. Att det har blivit så beror till stor del på den internationella flyktingströmmen. Det har bildats ganska stora asiatiska invandrargrupper i bland annat Västeuropa, Nordamerika och Australien. Fler och fler immigranter rotar sig i sina nya länder, och för då också med sig sin religion. Samtidigt blir det fler västerlänningar som för första gången i sitt liv konfronteras med buddism. Detta förutom släpphäntheten och den andliga tillbakagången i de traditionella kyrkorna har gjort att en del människor gått över till denna ”nya” religion. — 2 Timoteus 3:1, 5.

2. Var finns buddismens anhängare i dag?

² Enligt 1989 Britannica Book of the Year har buddismen omkring 300 miljoner anhängare över hela världen, och av dessa finns omkring 200.000 i Västeuropa, ungefär lika många i Nordamerika, 500.000 i Latinamerika och 300.000 i Sovjetunionen. Men de flesta finns fortfarande i sådana asiatiska länder som Sri Lanka, Myanmar (Burma),  Thailand, Japan, Korea och Kina. Vem var då Buddha? Hur uppstod denna religion? Vilka läror och seder finns inom buddismen?

En fråga om tillförlitlig källa

3. Vilket källmaterial finns om Buddhas liv?

³ ”Vad som är känt om Buddhas liv är huvudsakligen grundat på de kanoniska skrifternas vittnesbörd, av vilka de mest omfattande och uttömmande är skrivna på pali, ett gammalt indiskt språk”, heter det i boken World Religions—From Ancient History to the Present. Vad detta betyder är att det inte finns något källmaterial från hans tid som kan berätta något för oss om Siddhārtha Gautama, grundaren av denna religion, vilken bodde i norra Indien på 500-talet f.v.t. Det är naturligtvis ett problem, men en fråga som är allvarligare är när och hur de ”kanoniska skrifterna” kom till.

4. Hur blev Buddhas äkta lära först bevarad?

⁴ Enligt buddistisk tradition sammanträdde en rådsförsamling av 500 munkar strax efter Gautamas död för att besluta vad som var Mästarens äkta lära. Om ett sådant konsilium verkligen ägt rum har debatterats mycket av forskare och historiker som studerat buddism. Men en sak som är viktig att komma ihåg är att det även i buddistiska skrifter erkänns att den äkta lära som fastställdes inte skrevs ner av lärjungarna, utan lärdes utantill. Det dröjde ganska lång tid innan de heliga skrifterna upprättades.

5. När blev skrifterna på pali nedskrivna?

⁵ Enligt lankesiska krönikor från 300- och 500-talen v.t. skrevs de första av dessa ”kanoniska skrifter” ner på pali under kung Vattagamani Abhayas regering i första århundradet f.v.t. Andra skildringar av Buddhas liv förekom inte i skriven form förrän kanske under första århundradet  v.t. eller kanske rentav inte förrän på 400-talet v.t., närmare tusen år efter hans tid.

6. Vilken kritik har riktats mot de ”kanoniska skrifterna”? (Jämför 2 Timoteus 3:16, 17.)

⁶ Således konstateras det i Abingdon Dictionary of Living Religions (Abingdons ordbok om levande religioner): ”  ’Biografierna’ är både av sent datum och fyllda av legender och myter, och de äldsta kanoniska skrifterna är produkter av en lång muntlig överföringsprocess som uppenbarligen medfört att de blivit något reviderade och fått många tillägg.” En forskare påstod rentav ”att inte ett ord av den nedskrivna läran med fullständig säkerhet kan tillskrivas Gautama”. Är sådan kritik berättigad?

Buddhas avlelse och födelse

7. Hur kom Buddhas mor att avla honom, enligt buddistiska skrifter?

⁷ Granska följande utdrag ur Jataka, som är en del av Pāli-kanon, och Buddha-charita, en sanskritisk skrift från 100-talet v.t. som handlar om Buddhas liv. Först skildras hur Buddhas mor, drottning Mahā-Māyā, kom att avla honom i en dröm.

”De fyra ärkeänglarna (storkonungarna) lyfte henne upp tillsammans med bädden och bar henne bort till Himālaya-bergen. ... Därefter kom deras hustrur fram till henne, förde henne till Anotatta-sjön och badade henne för att rena henne från varje mänsklig fläck. ... Ej långt därifrån ligger Silverberget, och på dess spets ligger ett gyllene hus. Där redde de henne ett himmelskt läger med huvudgärden åt öster och lade henne ned därpå. Bodhisatta hade blivit en härlig vit elefant. ... Han [gick] hän mot Silverberget. ... Tre gånger vandrade han omkring sin moders läger, med sin högra sida vänd däremot, och berörande hennes högra sida, syntes han liksom ingå i hennes liv. Så blev han avlad (antog han återfödelse) på sista dagen av midsommarfesten.”

8. Vad förutsades när det gällde Buddhas framtid?

⁸ När drottningen berättade drömmen för sin man, kungen, sammankallade han 64 framstående hinduiska präster och gav dem mat och kläder och bad dem göra en uttolkning. Så här svarade de:

 ”Bliv inte orolig, o konung! ... En son skall du erhålla; om denne väljer en husfaders liv, skall han bli en konung, en världshärskare (cakravartin); men om han uppgiver en husfaders liv och drager sig tillbaka från världen (som munk), skall han bli en buddha och förjaga syndens och okunnighetens moln från denna värld.”

9. Vilka ovanliga händelser sägs ha inträffat efter uttalandet om Buddhas framtid?

⁹ Därefter sägs 32 underverk eller ”goda förebud” ha inträffat:

”Då ... vacklade, darrade, bävade de tiotusen världarna våldsamt. ... Eldarna i alla helveten slocknade; ... sjukdomar upphörde bland människorna; ... alla instrument gav ifrån sig sina toner, utan att någon rörde dem; ... i det stora världshavet blev vattnet sött; ... alla de tio tusen världarna rullade sig ihop och blev till en enda massa av blomsterkransar av största möjliga prakt.”

10. Hur beskrivs Buddhas födelse i buddisternas heliga skrifter?

¹⁰ Sedan kom Buddhas ovanliga födelse i en lund av sālaträd kallad Lumbini-lunden. När drottningen ville ta tag i en gren på det högsta sāla-trädet i lunden, gick trädet  henne till mötes och böjde sig ner, så att hon kunde nå grenen. Och medan hon stod och höll grenen, förlöstes hon.

”Bodhisatta kom ut ur moderlivet, som en präst stiger ned från predikstolen, eller som en man går ned från en stege, i det han stod där med utsträckta händer och fötter utan att vara fläckad av orenlighet i följd av sin tillvaro i moderlivet. ...”

Den blivande Buddha ”ställde sig på marken. ... När han på detta sätt överskådat de fyra huvudväderstrecken och de fyra mellanliggande väderstrecken ... , men ändå ej upptäckt någon sin like, utropade han: ’detta är den bästa (nordliga) riktningen’  och gjorde sju stora steg, följd av Mahā-Brahmā, som över honom höll den vita solskärmen. ... Vid det sjunde steget gjorde han halt, och med sin hjältestämma ropade han lejon- (seger-)ropet. ’Jag är den förste i världen; jag är den bäste i världen, jag är den ädlaste i världen. Detta är min sista födelse. Aldrig ges det vidare någon återfödelse!’” — Citaten hämtade från Främmande religionsurkunder.

11. Vilken slutsats har en del forskare kommit fram till när det gäller skildringarna av Buddhas liv i de heliga skrifterna?

¹¹ Det finns också lika utstuderade berättelser om hans barndom, hans möten med unga beundrarinnor, hans vandringar, ja, om nästan allt som hänt honom under hans levnad. Det är kanske inte förvånansvärt att de flesta forskare avfärdar alla dessa skildringar som legender och myter. En tjänsteman vid British Museum antyder rentav att det på grund av den ”stora samlingen legender och under ... är omöjligt att få en historiskt riktig bild av Buddhas liv”.

12, 13. a) Vad sägs det i folksägnen om Buddhas liv? b) Vad erkänns allmänt om tiden för Buddhas födelse? (Jämför Lukas 1:1—4.)

¹² Förutom dessa myter finns det en folksägen om Buddhas liv som är vida spridd. I en nutida skrift, A Manual of Buddhism (Lärobok i buddism), publicerad i Colombo på Sri Lanka, ges följande förenklade skildring:

”Den dag i maj år 623 f. Kr. då det var fullmåne föddes i släkten Sakya i Nepal en indisk prins vid namn Siddhattha Gotama. * Kung Suddhodana var hans far, och drottning Mahā-Māyā var hans mor. Hon dog några få dagar efter det att hon  hade fött barnet, och Mahā Pajāpati Gotamī blev hans fostermor.

När han var sexton år, gifte han sig med sin kusin, den vackra prinsessan Yasodharā.

Lyckligt gift levde han sedan i närmare tretton år i lyx, lyckligt ovetande om livets skiften utanför palatsets grindar.

Sanningen gick gradvis upp för honom med tiden. Vändpunkten i hans liv kom när han var 29 år, då också hans son Rāhula föddes. Han betraktade sitt barn som ett hinder, för han insåg att alla utan undantag var underställda födelse, sjukdom och död. Han insåg således hur universell sorgen var och beslöt därför att söka finna ett universalmedel mot denna universella sjukdom bland människor.

Han drog sig därför bort från sina kungliga njutningar och lämnade hemmet en kväll ... , klippte håret, iklädde sig en askets enkla klädnad och vandrade i väg som sanningssökare.”

¹³ Dessa få biografiska uppgifter står helt klart i skarp kontrast till de fantastiska uppgifter som finns i de ”kanoniska skrifterna” och är allmänt godtagna, sånär som på årtalet för hans födelse.

Hur han fick upplysningen

14. Vad var vändpunkten i Gautamas liv?

¹⁴ Vad var ”vändpunkten i hans liv” som nämndes nyss? Den inträffade då han för första gången i sitt liv såg en sjuk människa, en gammal människa och en död människa. Denna upplevelse fick honom att våndas över meningen med livet — Varför föds människor? Är det bara för att lida, bli gamla och sedan dö? Sedan sägs det att han såg en helig man, en man som dragit sig bort från världen på jakt efter sanningen. Detta fick Gautama att överge sin familj, sina ägodelar och sitt furstliga namn och ägna de sex följande åren åt att söka svaret hos hinduiska lärare och guruer,  men utan framgång. Enligt berättelserna började han ägna sig åt meditation, fasta, yoga och extrem självförnekelse, men han fann ändå ingen andlig frid eller upplysning.

15. Hur nådde Gautama vad som antas vara upplysning?

¹⁵ Till sist insåg han att hans extremt självförnekande liv var lika meningslöst som det njutningslystna liv han hade levt tidigare. Han började nu gå vad han kallade medelvägen och undvek de extrema livsstilar han tidigare följt. Han kom fram till att svaret måste finnas i hans eget medvetande och satte sig därför och mediterade under ett pipalträd, ett indiskt fikonträd. Han stod emot djävulen Maras angrepp och frestelser och fortsatte ståndaktigt att meditera i fyra veckor (en del säger sju veckor) tills han enligt vad man antar överskred gränsen för all kunskap och förståelse och nådde upplysning.

16. a) Vad blev Gautama? b) Vilka olika uppfattningar har man om Buddha?

¹⁶ Härigenom blev Gautama, enligt buddistisk terminologi, Buddha — den uppvaknade eller upplyste. Han hade nått slutmålet, nirvana, tillståndet av fullkomlig frid och upplysning, fri från begär och lidande. Han har också blivit känd som Sakyamuni (vis man av Sakya-släkten), och han talade ofta om sig själv som Tathagata (en som således kom [för att undervisa]). Men olika sekter inom buddismen har olika uppfattningar i det här ämnet. En del betraktar honom strikt som en människa som fann vägen till upplysning för egen del och sedan lärde sina efterföljare den. Andra betraktar honom som den siste av en serie buddhor som kommit i världen för att predika eller återuppliva dharma (pali: dhamma), Buddhas lära eller levnadsväg. Ytterligare andra betraktar honom som en bodhisattva, en som fått upplysning men dröjt med att  träda in i nirvana för att kunna hjälpa andra i deras strävan att få upplysning. Hur som helst så är den här händelsen, upplysningen, av central vikt och betydelse för alla skolor av buddism.

Vad innebär upplysningen?

17. a) Var och för vilka höll Buddha sin första predikan? b) Förklara helt kort de fyra ädla sanningarna.

¹⁷ När Buddha hade fått upplysning och övervunnit en första tvekan, började han undervisa andra om sin nyfunna sanning, sin dharma. Han höll sin första och troligen mest betydelsefulla predikan i staden Benares, i en rådjurspark, för fem bhikshuer — lärjungar eller munkar. I den predikan lärde han att man för att bli frälst måste undvika både ett liv i lustar och njutningar och ett liv i asketism och följa medelvägen. Sedan måste man förstå och följa de fyra ädla sanningarna (se rutan på motsatt sida), vilka helt kort kan sammanfattas så här:

1) All existens är lidande.

2) Lidandet uppstår av begär eller längtan.

3) Upphävandet av begäret betyder upphävandet av lidandet.

4) Upphävandet av begäret uppnås genom att man följer den åttafaldiga vägen, att man behärskar sitt uppförande, sitt tänkande och sin tro.

18. Varifrån sade Buddha att han hade fått sin upplysning? (Jämför Job 28:20, 21, 28; Psalm 111:10.)

¹⁸ Denna predikan om medelvägen och om de fyra ädla sanningarna innehåller grunddragen i upplysningen och betraktas som ett koncentrat av Buddhas hela lära. (Jämför som kontrast Matteus 6:25—34; 1 Timoteus 6:17—19; Jakob 4:1—3; 1 Johannes 2:15—17.) Gautama påstod inte att den här predikan var inspirerad av Gud, utan tog själv äran åt sig med orden ”upptäckt av Tathagata”. Buddha lär  på sin dödsbädd ha sagt till sina lärjungar: ”Sök frälsning endast i sanningen; sök inte hjälp hos någon annan än er själva.” Enligt Buddha kommer upplysningen således inte från Gud, utan från ens egen ansträngning att försöka tänka rätt och utföra goda gärningar.

19. Varför välkomnades Buddhas budskap på den tiden?

 ¹⁹ Det är inte svårt att förstå varför denna lära välkomnades i det indiska samhället på den tiden. Den fördömde den girighet och den religiösa korruption som främjades av de hinduiska brahminerna, dvs. prästkasten, å ena sidan, och den extrema asketism som utövades inom jainismen och andra mystiska kulter å den andra. Den avvisade också offren och ritualerna, myriaderna av gudar och gudinnor och det tungsamma kastväsendet, som behärskade och förslavade varenda sida av människors liv. Kort sagt utlovades befrielse åt alla som ville följa Buddhas väg.

Buddismen sprids och ökar sitt inflytande

20. a) Vad är buddismens ”tre juveler”? b) Hur omfattande var Buddhas predikokampanj?

²⁰ När de fem munkarna, bhikshuerna, godtog Buddhas lära, blev de den första sanghan, dvs. munkorden. Så fullbordades buddismens ”tre juveler” (triratna), nämligen Buddha, dharma och sangha, vilka förmodades hjälpa människor att komma in på upplysningens väg. Gautama Buddha var nu beredd och gick så ut och predikade i hela Gangesdalen. Folk av alla samhällsklasser kom för att höra honom, och de blev hans lärjungar. När han dog vid 80 års ålder, hade han blivit välkänd och högt aktad. Hans sista ord till sina lärjungar lär ha varit: ”Förgänglig är varje gestaltning; kämpa med iver för Er frälsning.” — Främmande religionsurkunder.

21. a) Vem bidrog till att buddismen fick en sådan utbredning? b) Vad ledde hans ansträngningar till?

²¹ På 200-talet f.v.t., omkring 200 år efter Buddhas död, framträdde buddismens störste förkämpe, kejsar Aśoka, som lade större delen av Indien under sitt välde. Bedrövad av allt det slaktande och all den omvälvning som hans  erövringar lett till omfattade han buddismen och gav den statligt stöd. Han reste religiösa monument, sammankallade rådsförsamlingar och uppmanade människor att leva enligt Buddhas föreskrifter. Aśoka sände också missionärer till alla delar av Indien och till Sri Lanka, Syrien, Egypten och Grekland. Det var främst på grund av Aśokas ansträngningar som buddismen växte från att vara en indisk sekt till att bli en världsreligion. Han har med stor rätt av  somliga betraktats som den andre grundaren av buddismen.

22. Hur kom buddismen att bli befäst i hela Asien?

²² Från Sri Lanka spreds buddismen österut till Myanmar (Burma), Thailand och andra delar av Indokina. Norrut spreds buddism till Kashmir och Centralasien. Från dessa trakter färdades buddistmunkar redan under första århundradet v.t. genom de ogästvänliga bergs- och ökentrakterna och tog med sig sin religion in i Kina. Från Kina var steget inte långt för buddismen att spridas till Korea och Japan. Buddismen fördes också in i Tibet, Indiens granne i norr. Den blandades upp med landets trosuppfattningar och trädde fram som lamaism och kom att behärska både det religiösa och det politiska livet där. På 500- eller 600-talet v.t. hade buddismen blivit väl befäst i  hela Sydostasien och Fjärran Östern. Men vad hände i Indien?

23. Vad hände buddismen i Indien?

²³ Medan buddismen spreds och fick inflytande i andra länder, gick den successivt tillbaka i Indien. Munkarna blev djupt engagerade i filosofiska och metafysiska strävanden och började förlora kontakten med den buddistiska lekmannaklassen. Vad som också påskyndade buddismens fall i Indien var att man förlorade statens stöd och att hinduiska tankar och seder godtogs. Till och med sådana för buddister så heliga platser som Lumbini, där Gautama föddes, och Bodh Gayā, där han vann sin ”upplysning”, föll i ruiner. På 1200-talet hade buddismen praktiskt taget försvunnit från Indien, sitt ursprungsland.

24, 25. Vilken vidare utveckling inom buddismen har kunnat iakttas under 1900-talet?

²⁴ På 1900-talet har buddismens karaktär undergått en annan förändring. De politiska omvälvningar som skett i Kina, Mongoliet, Tibet och länder i Sydostasien har gett buddismen ett förödande slag. Tusentals kloster och tempel har förstörts, och hundratusentals munkar och nunnor har drivits bort, fängslats eller rentav dödats. Men trots detta har buddismen fortfarande ett starkt inflytande på människors tänkande och vanor i dessa länder.

²⁵ I Europa och Nordamerika tycks buddismens tanke att man skall gå in i sig själv och söka ”sanningen” ha stor dragningskraft, och utövandet av meditation ger människor möjlighet att fly undan allt bråk och stim i västvärlden. I förordet till boken Living Buddhism (Levande buddism) skrev Tenzin Gyatso, den landsflyktige Dalai lama, följande intressanta ord: ”Buddismen kan kanske i dag ha del i att påminna västvärldens människor om den andliga dimensionen i deras liv.”

 Buddismens olika skolor

26. På vilka sätt är buddismen uppdelad?

²⁶ Även om man brukar tala om buddismen som en enda religion, är den i verkligheten uppdelad i flera olika skolor. Var och en av dessa har sina egna läror, seder och heliga skrifter grundade på olika tolkningar av Buddhas och hans lärors natur. Dessa skolor är sedan uppdelade i en mängd olika grupper och sekter, av vilka många är starkt påverkade av olika lokala kulturer och traditioner.

27, 28. Hur skulle du vilja beskriva theravada-buddismen? (Jämför Filipperna 2:12; Johannes 17:15, 16.)

²⁷ Theravada (de äldstes skola) eller hinayana (den lilla vagnen) är en skola av buddismen som har framgång på Sri Lanka och i Myanmar (Burma), Thailand, Kambodja (Kampuchea) och Laos. En del betraktar den här skolan som den konservativa. Den betonar att man kan vinna vishet och arbeta på sin egen frälsning genom att dra sig tillbaka från världen och leva som munk och som sådan ägna sig åt meditation och studium i ett kloster.

²⁸ I några av dessa länder ser man ofta grupper av unga män med rakat huvud gå omkring barfota i saffransgula dräkter bärande på en tiggarskål för att få bidrag av lekmännen, som har till uppgift att förse dessa munkar med vad de behöver för dagen. Det är sed att männen skall leva åtminstone någon del av sitt liv i kloster. Slutmålet för dem som lever i kloster är att bli en arhat, dvs. en som har nått andlig fullkomlighet och befrielse från smärta och lidande i återfödelsens kretslopp. Buddha har visat vägen, och sedan ankommer det på var och en att följa den.

29. Vad är kännetecknande för mahayana-buddismen? (Jämför 1 Timoteus 2:3, 4; Johannes 3:16.)

²⁹ Mahayana (den stora vagnen) är en skola av buddism som är vanlig i Kina, Korea, Japan och Vietnam. Den kallas  så därför att den betonar Buddhas lära att ”sanningen och frälsningens väg är för alla oavsett om man bor i en grotta, i ett kloster eller i ett hus. ... Den är inte bara för dem som överger världen.” Grundtanken i mahayana är att Buddhas kärlek och medlidande är så omfattande att han inte skulle kunna neka någon att få frälsning. Den lär att vi alla har buddhanaturen i oss och därför kan bli en buddha, en  upplyst, en bodhisattva. Upplysningen kommer inte av ihärdig självdisciplin, utan av tro på Buddha och medlidande med allt levande. Detta tilltalar naturligtvis de praktiskt sinnade massorna mera. Men på grund av denna liberalare inställning har en mängd olika grupper och kulter utvecklats.

30. Vilket mål söker anhängare av den buddistiska skolan ”Det rena landet”? (Jämför Matteus 6:7, 8; 1 Kungaboken 18:26, 29.)

³⁰ Bland de många mahayana-sekter som har utvecklats i Kina och Japan finner man de buddistiska skolorna Det rena landet och Zen. Den förra kretsar kring tron på Amida Buddhas frälsande makt, hans som lovade sina efterföljare en återfödelse i Det rena landet eller i Paradiset i väster, ett land av lust och glädje, ett land bebott av gudar och människor. Därifrån är det lätt att uppnå nirvana. Anhängaren av denna skola kan genom att upprepa bönen ”Jag tror på Amida Buddha”, och ibland göra det flera tusen gånger om dagen, rena sig för att så få upplysning eller bli återfödd i Paradiset i väster.

31. Vad är kännetecknande för zenbuddism? (Jämför Filipperna 4:8.)

³¹ Zenbuddismen (Ch’an-skolan i Kina) har fått sitt namn av seden att meditera. Orden ch’an (kinesiska) och zen (japanska) är varianter av det sanskritiska ordet dhyāna, som betyder ”meditation”. Denna skola lär att studium, goda gärningar och ritualer är av föga värde. Man kan få upplysning enbart genom meditation över sådana olösbara gåtor som ”Ljudet av handklappning med en hand — hur låter det?” och ”Vad finns där ingenting finns?” Zenbuddismens mystiska natur kommer bland annat till uttryck i sådan förfinad konst som blomsterarrangemang, kalligrafi, tuschmålning, poesi och trädgårdsskötsel, konstarter som fått ett gynnsamt mottagande i västvärlden.  Zenbuddistiska meditationscentra finns nu i många länder i Väst.

32. Hur utövas tibetansk buddism?

³² Till sist finns det tibetansk buddism eller lamaism. Denna form av buddism kallas ibland mantrayana (mantravagnen) på grund av dess framträdande bruk av mantras, dvs. en lång serie ord eller stavelser som läses upp, ibland med och ibland utan mening. Denna form av buddism lägger stor vikt vid ritualer, böner, magi och spiritism i sin gudsdyrkan i stället för vid vishet och medlidande. Böner upprepas tusentals gånger om dagen med hjälp av radband och bönekvarnar. De komplicerade ritualerna kan bara läras in muntligt genom lamor eller munkledare, av vilka Dalai lama och Panchen lama är de mest kända. När en lama dör, söker man efter ett barn som laman sägs ha återfötts i för att bli näste andlige ledare.  Men den beteckningen används också allmänt om alla munkar, som vid ett tillfälle beräknades uppgå till ungefär en femtedel av hela befolkningen i Tibet. Lamor kan också vara lärare, läkare, jordägare och politiker.

33. Hur påminner den uppdelning i olika trosriktningar som finns inom buddismen om den som finns i kristenheten? (Jämför 1 Korintierna 1:10.)

³³ Dessa huvudskolor av buddism är i sin tur indelade i många mindre grupper eller sekter. En del håller sig till en viss ledare, till exempel Nichiren i Japan, som lärde att endast den mahayananska Lotus Sutra innehåller Buddhas uttryckliga läror, och Nun Ch’in-Hai på Taiwan, som följs av flertalet där. I det här avseendet skiljer sig inte buddismen mycket från kristenheten med dess många samfund och sekter. Det är vanligt att se människor som säger sig vara buddister ta del i seder som hör samman med taoism, shinto och förfädersdyrkan, ja, även i seder som finns i kristenheten. * Alla dessa buddistiska sekter påstår att deras tro och deras seder grundar sig på Buddhas läror.

De tre korgarna och andra buddistiska skrifter

34. Vad måste vi hålla i minnet när vi granskar buddismens läror?

³⁴ De läror som man tillskriver Buddha förmedlades muntligt och började skrivas ner först flera hundra år efter det att han hade försvunnit från scenen. I bästa fall representerar de således vad hans efterföljare i senare generationer ansett vara hans ord och gärningar. Vad som komplicerar saken ännu mera är att buddismen redan då hade splittrats i många skolor. Olika skrifter presenterar därför helt olika versioner av buddism.

35. Vilka är buddismens tidigaste heliga skrifter?

³⁵ De tidigaste buddistiska skrifterna skrevs på pali, som  sägs vara Buddhas modersmål, och skrevs omkring första århundradet f.v.t. De godtas av theravada-skolan som de äkta skrifterna. De består av 31 böcker organiserade i tre samlingar kallade Tipitaka (sanskrit: Tripitaka), som betyder ”tre korgar” eller ”tre samlingar”. Vinaya-pitaka (ordningens korg) innehåller huvudsakligen regler och bud för munkar och nunnor. Sutta-pitaka (lärotalens korg) innehåller predikningar, liknelser och ordspråk framförda av Buddha och hans ledande lärjungar. Och Abhidhamma-pitaka (metafysikens korg) till sist innehåller utläggningar av buddistiska läror.

36. Vad kännetecknar de buddistiska mahayana-skrifterna?

³⁶ Mahayana-skolans skrifter är däremot till största delen skrivna på sanskrit, kinesiska och tibetanska och är mycket omfångsrika. Enbart de kinesiska skrifterna omfattar mer än 5.000 band. De innehåller mycket som inte fanns med i de tidigare skrifterna, till exempel berättelser om lika många buddhor som det finns sandkorn i Ganges, buddhor som sägs ha levt i oräkneliga miljoner år under vilka var och en presiderat över sin egen buddhavärld. En skribent konstaterar utan överdrift att dessa skrifter ”kännetecknas av skiljaktigheter, mycket stor fantasi, färgstarka personligheter och ett övermått av upprepningar”.

37. Vilka problem uppstod genom mahayana-skrifterna? (Jämför Filipperna 2:2, 3.)

³⁷ Självfallet är det få som kan få grepp om dessa mycket abstrakta avhandlingar. Det har lett till att dessa senare riktningar har fört buddismen långt bort från det som Buddha ursprungligen hade tänkt sig. Enligt Vinaya-pitaka ville Buddha att hans läror skulle förstås av alla slags människor, inte bara av de utbildade. Han ville därför att hans uppfattningar skulle läras ut på det vanliga folkets  språk, inte på hinduismens heliga döda språk. På theravada-buddisternas invändning att dessa böcker inte är kanoniska svarar således de som följer mahayana att Gautama Buddha först undervisade de enkla och okunniga, men att han för de lärda och visa uppenbarade de läror som senare skrevs i mahayana-böckerna.

Kretsloppet med karma och samsara

38. a) Vilka jämförelser kan göras mellan buddismens och hinduismens läror? b) Vilken uppfattning om själen har buddister i teorin och i praktiken?

³⁸ Buddismen befriade visserligen människor från hinduismens bojor i viss utsträckning, men dess grundläror är ändå ett arv från hinduismens läror om karma och samsara. Enligt Buddhas ursprungliga lära skiljer sig buddismen från hinduismen däri att buddismen förnekar att det finns en odödlig själ och lär att människan är ”en kombination  av fysiska och mentala krafter eller energier”. * Men dess läror kretsar fortfarande kring uppfattningen att alla människor vandrar från liv till liv genom oräkneliga återfödelser (samsara) och får lida för de handlingar de utfört förr och nu (karma). Även om dess budskap om upplysning och befrielse från detta kretslopp kan verka tilltalande, frågar sig en del: Hur hållbar är grunden? Vilka bevis finns det för att allt lidande är ett resultat av ens handlingar i ett tidigare liv? Ja, och vilka bevis finns det för att man över huvud taget har levt tidigare?

39. Hur förklaras lagen om karma i en lärobok i buddism?

³⁹ En förklaring av lagen om karma lyder:

”Kamma [pali; motsvarar karma] är en lag i sig själv, men det betyder inte att det måste finnas en laggivare. Vanliga naturlagar, som gravitationen, behöver ingen laggivare. Lagen om kamma kräver inte heller någon laggivare. Den fungerar inom sitt område utan ingripande från någon yttre, oberoende styrande kraft.” — A Manual of Buddhism (Lärobok i buddism).

40. a) Vad visar existensen av naturlagar? b) Vad sägs det i bibeln om orsak och verkan?

⁴⁰ Låter detta förnuftigt? Behöver naturlagarna verkligen ingen laggivare? Raketexperten dr Wernher von Braun sade vid ett tillfälle: ”Universums naturlagar är så exakta att det inte är några svårigheter för oss att bygga ett rymdskepp som kan flyga till månen, och vi kan tidsbestämma färden med en precision på en bråkdel av en sekund. Dessa lagar måste ha stiftats av någon.” Lagen om  orsak och verkan omnämns också i bibeln. Det heter: ”Gud driver man inte gäck med. Ty vadhelst en människa sår, detta skall hon också skörda.” (Galaterna 6:7) Det sägs inte att den här lagen inte behöver någon laggivare, utan det sägs att ”Gud driver man inte gäck med”, vilket visar att den här lagen har satts i verksamhet av den som stiftat den, Jehova.

41. a) Vilken skillnad kan man se om man jämför lagen om karma med den lag domstolarna följer? b) Jämför karma med bibelns löfte.

⁴¹ Dessutom sägs det i bibeln att ”den lön synden betalar ut är död” och ”den som har dött har ... blivit frikänd från sin synd”. Till och med domstolar erkänner att ingen skall behöva lida två gånger för något brott. Varför skulle då någon som redan betalt sina synder med döden återfödas bara för att på nytt lida för sina tidigare handlingar? Och hur skall man kunna ångra sig och bättra sig, om man inte vet vilka tidigare handlingar man straffas för? Kan detta kallas rättvisa? Är detta i överensstämmelse med den barmhärtighet som sägs vara Buddhas mest framträdande egenskap? I bibeln däremot sägs det efter uttalandet ”den lön synden betalar ut är död”: ”Men den gåva Gud ger är evigt liv genom Kristus Jesus, vår Herre.” Ja, här ges löftet att Gud skall ta bort all förgängelse, synd och död och skall ge hela mänskligheten frihet och fullkomlighet. — Romarna 6:7, 23; 8:21; Jesaja 25:8.

42. Hur förklarar en forskare i buddism återfödelsen?

⁴² När det gäller återfödelsen förklarar buddistforskaren dr Walpola Rahula, som forskat i buddism:

”En varelse är ingenting annat än en kombination av fysiska och mentala krafter eller energier. Vad vi kallar död är den fysiska kroppens fullständiga upphörande att fungera. Upphör alla dessa krafter och energier samtidigt som kroppen  slutar att fungera? Buddismen säger ’nej’. Viljan, längtan, törsten att existera, att fortsätta, att bli mer och mer är en enorm kraft som driver hela liv, hela existenser, ja, hela världen. Detta är den största kraften, den största energin i världen. Enligt buddismen upphör inte denna kraft när kroppen upphör att fungera, dvs. dör, utan den fortsätter att visa sig i en annan form genom att frambringa en ny existens, och detta kallas återfödelse.”

43. a) Hur fastställs ens genetiska uppbyggnad biologiskt sett? b) Vilket ”bevis” framförs ibland till stöd för återfödelsen? c) Stämmer ett sådant ”bevis” för återfödelse med vanlig erfarenhet?

⁴³ I det ögonblick man avlas ärver man 50 procent av sina gener av sin mor och 50 procent av sin far. Ingen kan därför till 100 procent likna någon i en tidigare existens. Återfödelsens process kan verkligen inte finna stöd i någon känd vetenskaplig princip. De som tror på läran om återfödelse anför ofta som bevis människor som påstår sig känna igen ansikten, händelser och platser som de tidigare aldrig haft kännedom om. Är detta logiskt? Om man kan säga att någon som kan berätta saker från en förgången tid måste ha levt under den tidsperioden, kan man också säga att den som kan förutsäga framtiden — och det är många som påstår sig kunna det — måste ha levt i framtiden. Men så är naturligtvis inte fallet.

44. Jämför bibelns lära om ”anden” med buddismens lära om återfödelsen.

⁴⁴ Drygt 400 år före Buddhas tid kunde man i bibeln läsa om en livskraft. Där beskrivs vad som händer när någon dör: ”Stoftet vänder åter till jorden, varifrån det har kommit, och anden vänder åter till Gud, som har givit den.” (Predikaren 12:7) Ordet ”ande” är översatt från det hebreiska ordet rú·ach, som betyder den livskraft som ger liv åt alla levande varelser, både människor och djur.  (Predikaren 3:18—22) Men den viktiga skillnaden är att rú·ach är en opersonlig kraft. Den har inte någon egen vilja och behåller inte heller någon avlidens personlighet eller karaktärsdrag. Den går inte från en person till en annan vid döden, utan den ”vänder åter till Gud, som har givit den”. Med andra ord ligger en persons möjligheter till framtida liv — hoppet om en uppståndelse — helt i Guds händer. — Johannes 5:28, 29; Apostlagärningarna 17:31.

Nirvana, är det att uppnå det ouppnåeliga?

45. Vad är nirvana, enligt buddismen?

⁴⁵ Detta leder vidare till Buddhas lära om upplysning och frälsning. Grunduppfattningen om frälsning är för en buddist befrielse från lagarna om karma och samsara och uppnåendet av nirvana. Och vad är nirvana? Enligt buddistiska skrifter är det något som man inte kan beskriva eller förklara, utan bara uppleva. Det är inte en himmel dit man kommer när man dör, utan det är något uppnåeligt som är inom räckhåll för alla, här och nu. Ordet sägs betyda ”blåsa ut, utsläcka”. Några förklarar därför nirvana vara upphörandet av all passion och längtan; en tillvaro som är fri från alla sådana sinnesförnimmelser som smärta, fruktan, brist, kärlek eller hat; ett tillstånd av evig frid, vila och oföränderlighet. Nirvana sägs i allt väsentligt vara upphörandet av en individs existens.

46, 47. a) Vad är källan till frälsning, enligt buddismen? b) Varför strider buddismens uppfattning om källan till frälsning mot vanlig erfarenhet?

⁴⁶ Buddha lärde att upplysning och frälsning — nirvanas fulländning — inte kommer från någon Gud eller yttre kraft, utan inifrån människan själv genom hennes egen ansträngning att utföra goda handlingar och ha rätta tankar. Detta väcker frågan: Kan något fullkomligt komma  ur något ofullkomligt? Säger inte vanlig erfarenhet oss, i likhet med vad den hebreiske profeten Jeremia sade, att ”jordemänniskans väg inte tillkommer henne. Det tillkommer inte mannen som vandrar att ens styra sitt steg”? (Jeremia 10:23, NW) Om man inte kan ha fullständig kontroll över sina handlingar ens i enkla vardagliga angelägenheter, är det då logiskt att tro att någon helt i egen kraft kan arbeta fram sin egen eviga frälsning? — Psalm 146:3, 4.

⁴⁷ Precis som en man som fastnat i kvicksand med största sannolikhet inte kan ta sig ur den på egen hand är alla människor fångade i synd och död, och ingen är i stånd att själv ta sig ur denna svåra belägenhet. (Romarna 5:12) Men enligt Buddha beror frälsningen helt och hållet på ens egen ansträngning. Hans avskedsförmaning till sina lärjungar löd: ”Förlita er på er själva och inte på någon hjälp utifrån; håll fast vid sanningen som en lampa; sök frälsning endast i sanningen; sök inte hjälp hos någon annan än er själva.”

Upplysning eller desillusion?

48. a) Hur beskriver en bok vilken verkan till exempel den komplicerade buddistiska läran om nirvana har? b) Vad har resultatet blivit av det intresse för buddism som på senare tid uppstått i vissa länder?

⁴⁸ Vilken verkan har en sådan lära? Väcker den sann tro och hängivenhet hos sina anhängare? I några buddistiska länder är det, enligt boken Living Buddhism, så att inte ens ”munkar tänker särskilt mycket på det storslagna och sublima i sin religion. Uppnåendet av nirvana anses allmänt vara en hopplöst orealistisk strävan, och meditation utövas sällan. Förutom ett planlöst studerande av Tipitaka ägnar de sig åt att utöva ett välgörande och harmoniskt inflytande i samhället.” I ”World Encyclopedia” (på  japanska) kommenteras också det nu återuppvaknade intresset för buddismens läror, och man konstaterar: ”Ju mer specialiserat studiet av buddism blir, desto mer avlägsnar det sig från det ursprungliga syftet — att vägleda folket. Ur denna synvinkel behöver den nya trenden att noggrant studera buddismen inte betyda ett återupplivande av en levande tro. Man kan snarare konstatera att när en religion blir föremål för en komplicerad metafysisk forskning, förlorar dess verkliga liv som tro sin kraft.”

49. Vad har buddismen blivit för många?

⁴⁹ Buddismens grundtanke är att kunskap och förståelse leder till upplysning och frälsning. Men de komplicerade lärorna i de olika skolorna av buddism har enbart medfört ovan nämnda ”hopplöst orealistiska” situation, och de går över de flesta anhängarnas fattningsförmåga. För dem har buddismen reducerats till att göra gott och följa några få ritualer och enkla föreskrifter. Man ger sig inte in på sådana invecklade livsfrågor som: Varifrån kommer vi? Varför är vi här? Och vilken framtid väntar människan och jorden?

50. Vilken fråga dyker upp i sinnet med tanke på vad en del uppriktiga buddister erfarit? (Jämför Kolosserna 2:8.)

 ⁵⁰ En del uppriktiga buddister har erkänt att förvirring och desillusion har uppstått till följd av de komplicerade läror och de betungande ritualer som finns i den buddism som utövas i dag. De humanitära ansträngningar som gjorts av grupper och föreningar av buddister i en del länder har kanske gett många lindring från plåga och lidande, men har buddismen som källa till sann upplysning och befrielse för alla levt upp till sitt löfte?

Upplysning utan Gud?

51. a) Vad sägs det i en anekdot om Buddhas undervisning? b) Vilken viktig sak saknades helt uppenbart i Buddhas undervisning? (Jämför 2 Krönikeboken 16:9; Psalm 46:2; 145:18.)

⁵¹ I skildringar av Buddhas liv berättas det att han och hans lärjungar vid ett tillfälle var i en skog. Han tog upp en handfull löv och sade till sina lärjungar: ”Vad jag har lärt er kan jämföras med löven i min hand, vad jag inte har lärt er kan jämföras med alla övriga löv i skogen.” Lärdomen var naturligtvis att Buddha bara hade lärt ut en del av sin kunskap. Men en viktig sak saknades — Gautama Buddha hade knappt sagt något alls om Gud, men heller aldrig påstått sig vara Gud. Ja, det sägs att han sade till sina lärjungar: ”Om det finns en Gud, är det inte troligt att han skulle bry sig om mina dagliga göromål”, och ”det finns inga gudar som kan eller vill hjälpa människan”.

52. a) Vad är buddismens syn på Gud? b) Vad har buddismen förbigått?

⁵² I den här bemärkelsen spelar buddismen mycket liten roll i människans sökande efter den sanne Guden. I The Encyclopedia of World Faiths konstateras det att ”den tidiga buddismen tycks ha fäst föga avseende vid frågan om Gud, och den lärde och krävde sannerligen inte tro på  Gud”. Eftersom buddismen framhåller att var och en skall söka frälsning på egen hand och tränga in i sitt eget sinne eller medvetande för att få upplysning, är den i själva verket agnostisk, om inte ateistisk. (Se rutan på sidan 145.) Buddismen har i sitt försök att frigöra sig från hinduismens bojor av vidskepelse och dess förbryllande skara av mytiska gudar svängt till den andra ytterligheten. Den förbigår den grundläggande tron på ett Högsta väsen, genom vars vilja allt existerar och fungerar. — Apostlagärningarna 17:24, 25.

53. Vad kan sägas om att söka upplysning utan Gud? (Jämför Ordspråksboken 9:10; Jeremia 8:9.)

⁵³ På grund av detta självupptagna och oberoende tänkesätt har resultatet blivit en verklig labyrint av legender, traditioner, invecklade läror och tolkningar frambringade av de många skolor och sekter som bildats under århundradenas lopp. Vad som var avsett att ge en enkel lösning på de komplicerade livsproblemen har resulterat i ett religiöst och filosofiskt system som går över de flesta människors fattningsförmåga. Den genomsnittlige buddisten är i stället helt upptagen med att dyrka avgudar och reliker, gudar och demoner, andar och förfäder och att utföra många andra ritualer och seder som har föga samband med vad Gautama Buddha lärde. Att söka upplysning utan Gud fungerar uppenbarligen inte.

54. Vilka andra orientaliska religiösa tänkares läror skall vi undersöka i nästa kapitel?

⁵⁴ Ungefär samtidigt som Gautama Buddha sökte vägen till upplysning levde i en annan del av kontinenten Asien två filosofer vars tankar kom att påverka miljoner människor. Det var Lao-tzu och Konfucius, de två visa män som vördats av generationer kineser och andra. Vad lärde de, och hur påverkade de människans sökande efter Gud? Det skall vi undersöka i nästa kapitel.

[Fotnoter]

[Frågor]

[Ruta på sidan 139]

Buddhas fyra ädla sanningar

Buddha framställde sin grundlära i de så kallade fyra ädla sanningarna. Vi citerar här boken Buddha talade och sade, som innehåller Predikan i Benares, där dessa fyra ädla sanningar finns uppräknade, i en översättning till nutidssvenska av Åke Ohlmarks:

▪ ”Detta, ni tiggarmunkar, är den ädla sanningen om lidandet. Födelse är lidande, åldrande är lidande, sjukdom är lidande, död är lidande; att vara förenad med det man tycker illa om är lidande; att vara skild från det man tycker om är lidande; lidande är ävenledes alla behov som icke blir tillfredsställda. ...

▪ Och detta, ni munkar, är den ädla sanningen om lidandets ursprung: I sanning, det är åtrån som ger upphov till existensens förnyande, åtrån som beledsagad av sinnenas glädje söker sin tillfredsställelse än här, än där, åtrån efter lidelsernas tillfredsställande, åtrån efter ett kommande liv, åtråns krav på lycka i det liv som är. ...

▪ Och detta, ni munkar, är den ädla sanningen om lidandets upphävande: I sanning, det är upphävandet av åtråns törst genom lidelsens fullständiga förintelse; förkastandet av den, frigörelsen från den, att inte längre ge den någon hemvist. ...

▪ Och detta, ni munkar, är den ädla sanningen om den väg som leder till lidandets upphävande. I sanning, detta är den ädla åttafaldiga vägen, vilket vill säga: Rätt tro, rätt beslut, rätt tal, rätt uppträdande, rätt leverne, rätt strävan, rätt tänkande och rätt försjunkande.”

[Ruta på sidan 145]

Buddismen och Gud

”Buddismen lär ut vägen till fullkomlig godhet och vishet utan en personlig Gud; den högsta kunskapen utan en ’uppenbarelse’; ... möjligheten till förlossning utan ställföreträdande förlossare, en frälsning i vilken var och en är sin egen frälsare.” — Bhikshu Subhadra: The Message of Buddhism (Buddismens budskap), citatet hämtat från What Is Buddhism? (Vad är buddism?)

Är då buddister ateister? I boken What Is Buddhism?, utgiven av Buddhist Lodge i London, ges detta svar: ”Om man med ateist menar en som förkastar tanken på en personlig Gud, så är vi det.” Och sedan sägs det: ”Ett växande sinne kan lika lätt smälta tanken på ett universum lett av en orubblig lag som det kan smälta tanken på en avlägsen person som man aldrig kan se, som bor någonstans man inte känner till och som någon gång av ingenting skapat ett universum genomsyrat av fientlighet, orättvisa, ojämnt fördelade möjligheter och lidande och stridigheter utan ände.”

Teoretiskt sett förespråkar inte buddismen tro på Gud eller på en Skapare. Men i nästan alla länder där buddism utövas i dag finner man buddistiska tempel och stupor, och uppriktiga buddister dyrkar buddha- och bodhisattvabilder och reliker av sådana och frambär dessutom böner till och offer åt dem. Buddha, som aldrig påstod sig vara Gud, har blivit en gud i ordets alla bemärkelser.

[Karta på sidan 142]

(För formaterad text, se publikationen)

På 600-talet v.t. hade buddismen spritts från Indien till hela östra Asien

INDIEN

Benares

Bodh Gayā

200-TALET V.T. SRI LANKA

1:A ÅRHUNDRADET F.V.T. KASHMIR

CENTRALASIEN

1:A ÅRHUNDRADET V.T. KINA

MYANMAR

THAILAND

KAMBODJA

JAVA

300-TALET F.V.T. KOREA

500-TALET V.T. JAPAN

600-TALET V.T. TIBET

[Bilder på sidan 131]

Buddisttemplen varierar i stil i olika delar av världen

Chengteh, norra Kina

Kofu, Japan

New York, USA

Chiang Mai, Thailand

[Bild på sidan 133]

Stenrelief: Māyā från Gandhara i Pakistan drömmer att den blivande Buddha som en gloriaomgiven vit elefant tränger in i höger sida på drottning Māyā och gör henne havande

[Bilder på sidan 134]

Buddistmunkar och andra som tillber i ett tempel i New York

[Bilder på sidan 141]

Buddhabilder med stiliserade gester

träder in i nirvana

undervisar

mediterar

motstår frestelse

[Bild på sidan 147]

Procession för att fira Buddhas födelsedag i Tokyo i Japan. Den vita elefanten i bakgrunden symboliserar Buddha

[Bilder på sidan 150]

Sidor i Lotus Sutra (900-talet), på kinesiska, där bodhisattvan Kuan-yins makt att frälsa från eld och översvämning beskrivs. Bodhisattva Ksitigarbha (till höger) var populär i Korea på 1300-talet

 [Bild på sidan 155]

Buddistisk skriftrulle från Kyoto i Japan; skildrar plågorna i ”helvetet”

 [Bilder på sidan 157]

Nutida buddister tillber inför (medurs uppifrån vänster) en linga i Bangkok i Thailand; relik av Buddhas tänder i Kandy på Sri Lanka; buddhabilder i Singapore och i New York

[Bilder på sidan 158]

En buddistkvinna i bön framför familjealtare, och barn som tar del i tempeltjänst