Kapitel 12

Islam — vägen till Gud genom underkastelse

[Arabiska bokstäver]

1, 2. a) Hur lyder de inledande orden i Koranen? b) Varför är dessa ord så betydelsefulla för muslimer? c) På vilket språk skrevs Koranen ursprungligen, och vad betyder ordet ”Qur’ān”?

”I GUDS, den barmhärtige Förbarmarens namn!” Denna mening är en översättning av den arabiska texten här ovan, hämtad från Koranen. Fortsättningen lyder: ”Lov och pris hör Gud till, all världens Herre, den barmhärtige Förbarmaren, domedagens Konung! Dig dyrkar vi, och dig anropar vi om hjälp; led oss på den rätta vägen, deras väg, vilka du bevisat nåd, vilka ej drabbats av vrede och som ej fara vilse!” — Koranen, sura 1:1—7. *

² Dessa ord utgör Al-Fātiḥah (”Inledning till skriften”), första kapitlet (suran) i muslimernas heliga bok Koranen. Eftersom mer än en sjättedel av världens befolkning tillhör islam och hängivna muslimer upprepar dessa verser mer än en gång i sina fem dagliga böner, måste dessa ord höra till de mest reciterade på jorden.

3. Vilken omfattning har islam i våra dagar?

³ Enligt en källa finns det mer än 900 miljoner muslimer i världen, vilket gör att endast romersk-katolska kyrkan  är större än islam. Islam är kanske den av världens större religioner som ökar snabbast, och muslimska riktningar har fått allt större utbredning i Afrika och i västvärlden.

4. a) Vad betyder ordet ”islam”? b) Vad betyder ordet ”muslim”?

⁴ Namnet ”islam” är betydelsefullt för en muslim, för det betyder ”undergivenhet”, ”underkastelse” eller ”överlämnande” åt Allah, och enligt en historiker uttrycker denna term ”den innersta inställningen hos dem som har lyssnat till Muhammeds förkunnelse”. Ordet ”muslim” betyder ”en som tillämpar eller utövar islam”.

5. a) Vilken uppfattning har muslimerna om den islamiska religionen? b) Vilka paralleller finns mellan bibeln och Koranen?

 ⁵ Muslimerna menar att deras tro är höjdpunkten på de uppenbarelser som gavs åt forna tiders trogna hebréer och kristna. Deras läror skiljer sig emellertid från bibelns i vissa avseenden, även om både de hebreiska och de grekiska skrifterna citeras i Koranen. * (Se rutan på sidan 285.) För att bättre kunna förstå muslimernas trosuppfattningar behöver vi få veta hur, var och när denna religion fick sin början.

Muhammeds kallelse

6. a) Var hade arabernas tillbedjan av Allah sitt centrum på Muhammeds tid? b) Vad sade traditionen om Ka‛ba?

⁶ Muhammed * föddes i Mecka (arabiska: Makka) i Saudiarabien omkring år 570 v.t. Hans far, ‛Abdallāh, dog innan Muhammed föddes. Hans mor Āmina dog när han  var omkring sex år. På den tiden utövade araberna en form av tillbedjan av Allah som hade sitt centrum i Meckadalen, vid helgedomen Ka‛ba, en enkel kubformad byggnad, där man dyrkade en svart meteorsten. Enligt islamisk tradition ”byggdes Ka‛ba ursprungligen av Adam efter en himmelsk prototyp och återuppbyggdes efter syndafloden av Abraham och Ismael”. (Philip K. Hitti: History of the Arabs [Arabernas historia]) Den kom att hysa 360 avgudabilder, en för varje dag under månåret.

7. Vilka religiösa seder upprörde Muhammed?

⁷ När Muhammed växte upp, började han ifrågasätta sin tids religiösa seder. John Noss förklarar i sin bok Man’s Religions: ”[Muhammed] var upprörd över de ständiga strider som förekom i religionens och ärans öppet erkända intressen bland Quraysh-stammens hövdingar [Muhammed tillhörde denna stam]. Ännu större var hans missnöje med de primitiva kvarlevorna i den arabiska religionen, den avgudiska polyteismen och animismen, den omoraliskhet som florerade vid religiösa sammankomster och högtider, det drickande, hasardspel och dansande som då var på modet och seden att levande begrava oönskade nyfödda döttrar, något som praktiserades inte bara i Mecka, utan i hela Arabien.” — Sura 6:138.

8. Under vilka omständigheter ägde Muhammeds kallelse att bli profet rum?

⁸ Muhammeds kallelse att bli profet ägde rum när han var omkring 40 år. Han hade för vana att dra sig undan till en närbelägen klippgrotta, kallad Ghār Ḥirā’, för begrundan, och han hävdade att det var vid ett av dessa tillfällen som han fick kallelsen att bli profet. Muslimsk tradition förtäljer att medan han var där, uppenbarade sig en ängel, som senare identifierades som Gabriel, och befallde honom att läsa i Allahs namn, men Muhammed vägrade.  Ängeln fattade då ett kraftigt tag om honom och kramade honom så hårt att han inte längre kunde uthärda det. Därefter upprepade ängeln sin befallning. Återigen vägrade Muhammed, och ängeln ”kvävde” honom därför ännu en gång. Detta upprepades tre gånger, innan Muhammed började läsa upp vad som kom att betraktas som den första av den rad uppenbarelser som nu utgör Koranen. Enligt en annan tradition uppenbarades det gudomliga budskapet för Muhammed likt en klockringning. — ”Uppenbarelsens bok”, ur Ṣaḥīḥ Al-Bukhārī.

Koranen uppenbaras

9. Vilken anses ha varit Muhammeds första uppenbarelse? (Jämför Uppenbarelseboken 22:18, 19.)

⁹ Vilken uppenbarelse sägs ha varit den första som Muhammed fick? De flesta islamiska auktoriteter är överens om att det var de fem första verserna i sura 96 i Koranen, med titeln Al-‘Alaq, ”Det stelnade blodet”, som lyder:

”I Guds, den barmhärtige Förbarmarens namn!

Läs upp i din Herres namn, som skapat,

som skapat människan av stelnat blod!

Läs upp! Ty din Herre är den nådigaste,

han, som undervisat med pennan,

som undervisat människan om vad hon ej visste.”

10—12. Hur har Koranen blivit bevarad?

¹⁰ Enligt den arabiska urkunden ”Uppenbarelsens bok” svarade Muhammed: ”Jag kan inte läsa.” Han var därför tvungen att lära sig uppenbarelserna utantill, så att han kunde upprepa och recitera dem. Araberna var skickliga i att använda minnet, och Muhammed var inget undantag. Hur lång tid tog det innan han hade fått hela det budskap som Koranen innehåller? Det anses allmänt att uppenbarelserna kom under en period av omkring 20 till 23 år, från omkring år 610 v.t. till hans död år 632 v.t.

 ¹¹ Muslimska källor förklarar att när Muhammed fick en uppenbarelse, läste han omedelbart upp den för dem som råkade befinna sig i hans närhet. Dessa i sin tur lärde sig uppenbarelsen utantill och höll den vid liv genom recitation. Eftersom konsten att tillverka papper var okänd för araberna, lät Muhammed skrivare teckna upp uppenbarelserna på de enkla material som då fanns att tillgå, till exempel skulderblad av kameler, palmblad, trästycken och pergament. Det var emellertid inte förrän efter profetens död som Koranen fick sin nuvarande utformning, under ledning av Muhammeds efterträdare och följeslagare. Detta skedde under det styre som utövades av de tre första kaliferna (muslimska ledare).

¹² Korantolkaren Muhammad Pickthall skriver: ”Samtliga suror i Koranen hade fått skriftlig form före Profetens död, och många muslimer hade lärt sig hela Koranen utantill. Men de skrivna surorna var utspridda bland folket; och då i en strid ... ett stort antal av dem som kunde hela Koranen utantill dödades, gjorde man en sammanställning av hela Koranen och satte den på pränt.”

13. a) Vilka tre källor ger muslimerna undervisning och vägledning? b) Hur betraktar somliga islamiska lärde översättningar av Koranen?

¹³ Tre urkunder styr muslimernas liv — Koranen, ḥadīth och sharī‛a. (Se rutan på sidan 291.) Muslimerna anser att Koranen på arabiska är den renaste formen av  uppenbarelsen, eftersom Gud, enligt deras mening, använde det språket när han talade genom Gabriel. I sura 43:2 heter det: ”Vi hava förvisso gjort den till en arabisk koran, för den händelse I månden hava förstånd.” Alla översättningar av Koranen betraktas således som urvattnade versioner, där renheten i viss mån gått förlorad. Somliga islamiska lärde vägrar rentav att översätta Koranen. Enligt deras uppfattning är en översättning alltid ett svek. ”Muslimerna har [därför] alltid ogillat och ibland även förbjudit varje försök att översätta den till något annat språk”, förklarar dr J. A. Williams, docent i islamisk historia.

 Islam vinner terräng

14. Vilken händelse utgjorde en viktig milstolpe i islams äldsta historia?

¹⁴ Muhammed kämpade mot ojämna odds när han grundade sin nya religion. Han avvisades av Meckas invånare, ja till och med av sina egna stamfränder. Efter 13 års förföljelser och hat flyttade han sitt verksamhetscentrum till en plats norr om Jatrib, som sedermera kom att kallas al-Madīna (Medina), profetens stad. Denna ”utvandring”, hidjra, som inträffade år 622 v.t., betraktas som en viktig milstolpe i islams historia, och detta år kom senare att bilda utgångspunkten för den islamiska kalendern. *

15. Hur kom Mecka att bli islams främsta vallfartsmål?

¹⁵ Muhammed lyckades till sist befästa sin maktställning, då staden Mecka gav sig för honom i januari 630 v.t. (8 A.H.) och han blev dess härskare. Med såväl de världsliga som de religiösa tyglarna i sin hand kunde han rensa Ka‛ba-helgedomen från avgudabilder och göra den till centrum för pilgrimsfärder till Mecka — en sedvänja som har fortsatt ända fram till vår tid. — Se sidorna 289, 303.

16. Hur långt spred sig islam?

¹⁶ Inom några decennier efter Muhammeds död år 632 v.t. hade islam spritt sig ända till Afghanistan och till Tunisien i Nordafrika. I början av 700-talet hade Koranens läror banat sig väg in i Spanien och nått så långt som till franska gränsen. Som professor Ninian Smart förklarade i sin bok Background to the Long Search (Bakgrund till det långa sökandet): ”Ur mänsklig synpunkt är denna bedrift av en arabisk profet som levde på 500- och 600-talen e. Kr. häpnadsväckande. Mänskligt sett var det från honom som en ny civilisation utgick. Men i muslimernas ögon var  naturligtvis detta verk av gudomligt ursprung och bedriften Allahs.”

Muhammeds död leder till splittring

17. Vilket stort problem mötte islam då Muhammed dog?

¹⁷ Vid profetens död uppstod en kris inom islam. Han dog utan att efterlämna någon manlig arvinge eller klart angiven efterträdare. Philip Hitti förklarar: ”Kalifatet [kalifämbetet] är således det äldsta problem som islam måste möta. Det är fortfarande en het stridsfråga. ... Som den muslimske historikern al-Shahrastāni [1086—1153] uttrycker det: ’Aldrig har en islamisk stridsfråga vållat större blodsutgjutelse än kalifatet (imāma).’” Hur löste man då problemet år 632 v.t.? ”Abu-Bekr ... utnämndes (den 8 juni 632) till Muhammeds efterträdare genom en form av val, där de ledare som befann sig i huvudstaden, al-Madīna, tog del.” — History of the Arabs.

18, 19. Vilka uppfattningar skiljer sunniter och shiiter åt?

¹⁸ Profetens efterträdare skulle bli islams överhuvud, khalīfa (kalif). Frågan om vem som var Muhammeds rättmätige efterträdare vållade emellertid splittring inom muslimernas led. Sunniterna hyllar principen att kalifämbetet bör besättas genom val och således inte är begränsat till profetens köttsliga avkomlingar. De anser därför att de tre första kaliferna, Abū Bekr (Muhammeds svärfar), ‛Omar (profetens rådgivare) och ‛Othmān (profetens svärson), var Muhammeds legitima efterträdare.

¹⁹ Denna uppfattning bestrids av shiiterna, som säger att det rättmätiga ledarskapet löper i profetens släktlinje och genom hans kusin och svärson, ‛Alī ibn Abī Ṭālib, den förste imamen (ledaren och efterträdaren), som gifte sig med Muhammeds älsklingsdotter Fāṭima. Muhammeds dottersöner Hasan och Husain var en frukt av deras äktenskap. Shiiterna hävdar också ”att Allah och hans Profet  från början tydligt utnämnt ‛Ali till den ende legitime efterträdaren men att de tre första kaliferna hade lurat av honom hans rättmätiga ämbete”. (History of the Arabs) Sunniterna är naturligtvis av en annan åsikt.

20. Vad hände med Muhammeds svärson ‛Alī?

²⁰ Vad hände då med ‛Alī? Under hans styre som den fjärde kalifen (656—661 v.t.) uppstod en maktkamp mellan honom och Syriens härskare, Mu‛āwija. Regelrätt krig utbröt, och för att skona muslimerna från ytterligare blodsutgjutelse lät de tvisten avgöras genom skiljedom. ‛Alīs godkännande av skiljedomsförfarandet försvagade hans ställning och stötte bort många av hans efterföljare, däribland de så kallade charidjiterna (separatisterna), som nu blev hans dödsfiender. År 661 v.t. mördades ‛Alī med en förgiftad sabel av en fanatisk charidjit. De två grupperna (sunniter och shiiter) låg i strid med varandra. Den sunnitiska grenen av islam valde då en ledare bland omajjaderna, rika hövdingar från Mecka som inte tillhörde profetens familj.

21. Vilka synpunkter har shiiterna på Muhammeds efterträdare?

²¹ I shiiternas ögon var ‛Alīs förstfödde son Hasan, profetens dotterson, den rättmätige efterträdaren. Han avstod emellertid frivilligt från makten och mördades. Hans bror Husain blev den nye imamen, men också han dödades — av omajjadernas trupper den 10 oktober 680 v.t. Hans död, som enligt shiiternas uppfattning var en martyrdöd, har haft stort inflytande på Shī‛at ‛Alī, ” ‛Alīs parti”, ända fram till våra dagar. Shiiterna menar att ‛Alī var Muhammeds rättmätige efterträdare och den förste ”imamen [ledaren], av Gud bevarad från villfarelse och synd”. ‛Alī och hans efterföljare betraktades av shiiterna som ofelbara lärare som förlänats ”syndfrihetens gudomliga gåva”. Den största shiitiska gruppen anser att det har  funnits endast 12 rättmätiga imamer, och den siste av dessa, Muhammad al-Muntaẓar, försvann (878 v.t.) ”i kryptan till den stora moskén i Sāmarra utan att lämna efter sig någon avkomling”. Han blev därigenom ”den ’dolde (mustatir)’ eller ’väntade (muntaẓar) imamen’. ... I sinom tid kommer han att framträda som Mahdi (den gudomligt vägledde) för att återupprätta det sanna islam, erövra hela världen och införa ett kortvarigt millennium före alltings slut.” — History of the Arabs.

22. Hur firar shiiterna minnet av Husains martyrdöd?

²² Shiiterna firar årligen minnet av imamen Husains martyrdöd. De anordnar processioner, där somliga av dem ristar sig med knivar och svärd eller på annat sätt tillfogar sig själva lidande. I modern tid har shiiterna fått stor publicitet på grund av sin nitälskan för islams sak. Men de representerar bara omkring 20 procent av världens muslimer — det stora flertalet är sunniter. Låt oss nu granska några av islams läror och se hur de påverkar muslimernas dagliga liv.

Gud, inte Jesus, är den Högste

23, 24. Hur betraktade Muhammed och muslimerna judendomen och kristendomen?

²³ De tre stora monoteistiska religionerna i världen är judendomen, kristendomen och islam. Men i början av 600-talet v.t., då Muhammed framträdde, hade de två förstnämnda religionerna, så vitt han kunde se, avlägsnat sig från sanningens väg. Enligt vissa islamiska kommentatorer antyder Koranen ett fördömande av judar och kristna med orden: ”Icke den andra leden, dessas du vredgas på, deras som vilse vandrar.” (Sura 1:7, Åke Ohlmarks) Vad är orsaken till detta?

²⁴ I en kommentar till Koranen heter det: ”De som fick  Skriften for vilse, judarna genom att bryta sitt förbund och utsprida beskyllningar om Maria och Jesus ... och de kristna genom att upphöja aposteln Jesus till jämlikhet med Gud” genom treenighetsläran. — Sura 4:152—175.

25. Vilka parallella uttalanden finner vi i Koranen och bibeln?

²⁵ Islams viktigaste lära är den så kallade shahāda, trosbekännelsen, som alla muslimer kan utantill: ”La ilāh illa Allāh; Muḥammad rasūl Allāh” (Ingen gud utom Gud [Allah]; Muhammed är Guds budbärare). Denna bekännelse stämmer överens med Koranens eget uttalande: ”Eder Gud är en enda Gud; det finns ingen gud utom honom, den barmhärtige Förbarmaren.” (Sura 2:158) Denna tanke hade uttryckts 2.000 år tidigare i följande uppmaning till det forntida Israel: ”Lyssna, o Israel: Jehova, vår Gud, är en Jehova.” (5 Moseboken 6:4, NW) Jesus upprepade detta det främsta av alla bud, som finns återgivet i Markus 12:29, omkring 600 år före Muhammed, och inte vid något tillfälle gjorde Jesus gällande att han var Gud eller att han var jämlik honom. — Markus 13:32; Johannes 14:28; 1 Korintierna 15:28.

26. a) Vilken inställning har muslimerna till treenighetsläran? b) Är treenighetsläran en biblisk lära?

 ²⁶ Beträffande Guds unika ställning sägs det i Koranen: ”Tron alltså på Gud och hans apostlar och sägen ej: ’De äro tre’, utan avhållen eder därifrån till fromma för eder själva! Gud är en enda Gud.” (Sura 4:169) Men vi bör lägga märke till att den sanna kristendomen inte har läran om en treenig Gud. Den läran är av hedniskt ursprung och infördes av avfällingar i kristenheten efter Kristi och apostlarnas död. — Se kapitel 11. *

Själen, uppståndelsen, paradiset och helveteselden

27. Vad säger Koranen om själen och om uppståndelsen? (Jämför med 3 Moseboken 24:17, 18, NW; Predikaren 9:5, 10; Johannes 5:28, 29.)

²⁷ Islam lär att människan har en själ som lever vidare i ett liv efter detta. Som det sägs i Koranen: ”Gud tager själarna hädan vid deras död, så ock den [själ], som ej är död, under sömnen. Och han kvarhåller den [själ], för vilken han bestämt döden.” (Sura 39:43) Samtidigt ägnar Koranen hela sura 75 åt ”Qiyāmat”, dvs. ”Uppståndelsen”. Det heter där bland annat: ”Jag svär vid uppståndelsens dag. ... ’Tänker väl människan, att vi aldrig skola hopsamla hennes ben?’ ... Hon spörjer: ’När inträffar uppståndelsens dag?’ ... Har ej denne [Gud eller Allāh] makt att uppväcka de döda till liv?” — Sura 75:1, 3, 6, 40.

28. Vad säger Koranen om helvetet? (Jämför med Job 14:13; Jeremia 19:5; 32:35; Apostlagärningarna 2:25—27; Romarna 6:7, 23.)

²⁸ Enligt Koranen kan själen gå olika öden till mötes, antingen få liv i en paradisisk himmelsk lustgård eller  straff i ett brinnande helvete. Som det sägs i Koranen: ”De spörja, när domedagen skall komma. Jo, den dag, då de prövas i elden. ’Smaken eder prövning!’” (Sura 51:12—14) ”Dem [syndarna] väntar straff i det jordiska livet, men straffet i det tillkommande varder sannerligen ännu olidligare, och de få ingen försvarare i Gud.” (Sura 13:34) Man ställer frågan: ”Vet du ock, vad detta är? Jo, brinnande eld.” (Sura 101:7, 8) Detta hemska öde beskrivs i detalj: ”Dem, som förneka våra tecken, skola vi förvisso steka i eld. Så ofta deras hud varder genomstekt, skola vi giva dem en annan i stället, att de må smaka straffet; Gud är förvisso väldig och vis.” (Sura 4:59) I en annan beskrivning sägs det: ”Helvetet är förvisso ett bakhåll, ... där [de] må dväljas i åratal utan att njuta någon svalka eller dryck annat än sjudande vatten och var.” — Sura 78:21, 23—25.

29. Jämför och se kontrasten mellan islams lära och bibelns lära om själen och vad som händer den vid döden.

²⁹ Muslimerna tror att en död människas själ kommer till barzakh, ”skiljevägg”, en plats eller ett tillstånd där människor kommer att vara efter döden och före domen. (Sura 23:102, 103) Själen är där vid medvetet liv och får undergå något som kallas ”Dödens straff” om personen i fråga har varit ond eller åtnjuta lycka om han varit trogen. Men de trogna måste också genomgå vissa kval på grund av de få synder som de begått under livstiden. På domens dag lämnar alla detta övergångsstadium och går sitt eviga öde till mötes. *

30. Vad kan de rättfärdiga se fram emot, enligt Koranen? (Jämför med Jesaja 65:17, 21—25; Lukas 23:43; Uppenbarelseboken 21:1—5.)

³⁰ I kontrast till detta kan de rättfärdiga se fram emot  paradisets himmelska lustgårdar: ”Men dem, som tro och göra goda gärningar, skola vi låta komma in i lustgårdar, genomflutna av bäckar, att där i evighet förbliva.” (Sura 4:60) ”På den dagen skall Paradisets invånare endast tänka på sin egen lycksalighet. Tillsammans med sina hustrur skall de vila i skuggiga lundar på mjuka schäslonger.” (Sura 36:55, 56, N. J. Dawood) ”Vi hava ju efter hugfästelsen [Mose lag] skrivit i Psaltaren: ’Mina rättfärdige tjänare skola ärva landet.’” I kommentarer till denna sura hänvisas ofta till Psalm 25:13 och Psalm 37:11, 29, liksom också till Jesu ord i Matteus 5:5. (Sura 21:105) Omnämnandet av hustrur väcker också en annan fråga:

Monogami eller polygami?

31. Vad säger Koranen om månggifte? (Jämför med 1 Korintierna 7:2; 1 Timoteus 3:2, 12.)

³¹ Är polygami eller månggifte den vanliga samlevnadsformen bland muslimer? Koranen tillåter visserligen polygami, men många muslimer har bara en hustru. På grund av det stora antalet änkor som lämnades kvar efter fältslag med många dödsoffer gav Koranen rum för månggifte: ”Om I frukten att ej kunna iakttaga rättvisa mot de faderlösa, äkten då så många kvinnor det synes eder lämpligt, två eller tre eller fyra, men frukten I ändock, att I ej skolen kunna iakttaga billighetens krav, så tagen blott en enda eller blott de slavinnor, över vilka I råden!” (Sura 4:3) En biografi över Muhammed av Ibn-Hishām nämner att Muhammed gifte sig med en rik änka, Chadidja, som var 15 år äldre än han. Efter hennes död tog han sig många hustrur. När han dog efterlämnade han nio änkor.

32. Vad är mut‛a?

³² En annan form av äktenskap inom islam kallas mut‛a. Det definieras som ”ett speciellt avtal som ingås mellan en man och en kvinna genom anbud om och godkännande  av äktenskap för en begränsad tidsperiod och med en tydligt angiven hemgift, på samma sätt som vid avtal om ett permanent äktenskap”. (Muṣṭafā al-Rāfi‛ī: Islamuna) Sunniterna kallar denna form för ”fröjdeäktenskap”, och shiiterna betraktar det som ett temporärt äktenskap. Det heter vidare i detta verk: ”Barnen [som föds i sådana äktenskap] betraktas som legitima och har samma rättigheter som barnen i ett permanent äktenskap.” Denna form av tillfälliga äktenskap var tydligen vanligt förekommande på Muhammeds tid, och han tillät den. Sunniterna hävdar att denna typ av äktenskap senare blev förbjuden, medan imamerna, den största shiitiska gruppen, menar att den fortfarande är tillåten. Ja, många tillämpar detta, i synnerhet när en man är borta från sin hustru under en längre tid.

Islam och det dagliga livet

33. Vad är islams fem grundpelare och dess fem grundläggande trossatser?

³³ Islam inbegriper fem viktiga bud eller förpliktelser och fem grundläggande trossatser. (Se rutorna på sidorna 296 och 303.) En av förpliktelserna är att en rättrogen muslim skall vända sig mot Mecka i bön (ṣalāt) fem gånger om dagen. På den muslimska sabbaten (som infaller på fredagen) samlas männen i stora skaror till bön i moskén, när de hör böneutroparens enträgna maning från minareten. I många moskéer är böneutropningen numera inspelad på band eller skiva.

34. Vad är en moské, och hur används den?

³⁴ Moskén (arabiska: masdjid) är muslimernas gudstjänstlokal. Kung Fahd Ibn Abdul-Aziz av Saudiarabien kallade den ”grundvalen för kontakten med Gud”. Han definierar moskén som ”en plats för bön, studium, rättslig och dömande verksamhet, rådplägning, predikande,  vägledning, undervisning och förberedelse. ... Moskén är det muslimska samhällets hjärta.” Sådana gudstjänstlokaler finns nu i hela världen. En av de mest berömda genom tiderna är La Mezquita (moskén) i Córdoba i Spanien, som i många hundra år var världens största moské. I dess mitt ligger nu en katolsk katedral.

Konflikter med och inom kristenheten

35. Vilket förhållande rådde i det flydda mellan islam och katolicismen?

³⁵ Med början på 600-talet spred sig islam västerut till Nordafrika, österut till Pakistan, Indien och Bangladesh och vidare ner till Indonesien. (Se kartan på främre försättsbladet.) Islam kom därmed i konflikt med en militant katolsk kyrka, som organiserade korståg för att återerövra det heliga landet från muslimerna. År 1492 fullbordade drottning Isabella och kung Ferdinand den katolska återerövringen av Spanien. Muslimer och judar var tvungna att omvända sig till katolicismen för att inte bli landsförvista. Den anda av ömsesidig tolerans som hade rått i Spanien under det muslimska styret försvann med tiden under påverkan av den katolska inkvisitionen. Islam överlevde dock och har under 1900-talet fått uppleva en återuppblomstring och stor tillväxt.

36. Vilken utveckling ägde rum inom den katolska kyrkan samtidigt som islam expanderade?

³⁶ Samtidigt som islam expanderade genomgick katolska kyrkan sina egna kriser i sina försök att bevara endräkten inom sina led. Men två inflytelserika företeelser skulle snart uppenbara sig på scenen, företeelser som ytterligare skulle komma att skaka denna kyrkas monopolställning — nämligen tryckpressen och bibeln på folkets språk. I nästa kapitel skall vi dryfta kristenhetens ökade splittring till följd av dessa och andra faktorer.

[Fotnoter]

[Frågor]

[Ruta på sidan 285]

Koranen och bibeln

”Han har nedsänt skriften med sanningen till dig till bekräftelse på vad som kommit före den; han har ock nedsänt tora och evangelium förut till vägledning för människorna, och han har nedsänt urskillningen.” — Sura 3:2.

”Nästan alla historiska berättelser i Koranen har paralleller i bibeln. ... Bland Gamla testamentets gestalter är Adam, Noa, Abraham (som nämns omkring sjuttio gånger i tjugofem olika suror och har sitt namn som överskrift till sura 14), Ismael, Lot, Josef (som tillägnats sura 12), Mose (vars namn förekommer i trettiofyra olika suror), Saul, David, Salomo, Elia, Job och Jona (som har fått ge namn åt sura 10) flitigt förekommande. Berättelsen om skapelsen och Adams fall nämns fem gånger, floden åtta gånger och Sodom åtta gånger. I själva verket uppvisar Koranen fler paralleller med Pentateuken än med någon annan del av bibeln. ...

Av Nya testamentets gestalter framhålls endast Sakarias, Johannes döparen, Jesus (ʽĪsa) och Maria. ...

En jämförande undersökning av ... Koranens och bibelns berättelser ... avslöjar inget verbalt beroende [inget direkt citat].” — History of the Arabs.

[Ruta på sidan 291]

De tre källorna till undervisning och vägledning

Koranen sägs ha blivit uppenbarad för Muhammed av ängeln Gabriel. Koranens arabiska text betraktas som inspirerad.

Ḥadīth eller sunna, ”Profetens gärningar, uttalanden och tysta bifall (taqrīr) ... som fastställdes under det andra århundradet [A.H.] i form av nedskrivna ḥadīther. En ḥādīth är således en skriftlig redogörelse för en handling eller för uttalanden som gjorts av Profeten.” Termen kan också tillämpas på handlingar eller uttalanden som gjorts av någon av Muhammeds ”följeslagare eller deras efterträdare”. I en ḥadīth är det bara innebörden som betraktas som inspirerad. — History of the Arabs.

Sharīʽa, den kanoniska lagen, grundar sig på Koranens principer och reglerar muslimernas hela liv i religiöst, politiskt och socialt avseende. ”Alla människans handlingar faller inom fem rättsliga kategorier: 1) det som betraktas som en absolut plikt (farḍ) [där utförandet av handlingen belönas och underlåtenhet bestraffas]; 2) berömvärda eller förtjänstfulla handlingar (mustaḥabb) [där utförandet belönas men uraktlåtenhet inte bestraffas]; 3) tolererbara handlingar (jāʼiz, mubāḥ), som rättsligt sett är neutrala; 4) klandervärda handlingar (makrūh), som fördöms men inte bestraffas; 5) förbjudna handlingar (ḥarām), vilka kräver att förövaren bestraffas.” — History of the Arabs.

[Ruta på sidan 296]

Islams fem grundläggande trossatser

1. Tron på en enda Gud, Allah (sura 23:116, 117)

2. Tron på änglar (sura 2:172)

3. Tron på många profeter men ett enda budskap. Adam var den förste profeten. Bland de övriga märks Abraham, Mose och Jesus samt ”profeternas insegel”, Muhammed (sura 2:130; 4:135, 161; 33:40)

4. Tron på en domens dag (sura 15:35, 36)

5. Tron på att Gud är allvetande, förutvetande och styr alla händelseförlopp. Människan har dock valfrihet i sitt handlingssätt. [Islamiska sekter har delade meningar i fråga om människans fria vilja] (sura 9:51)

 [Ruta på sidan 303]

Islams fem grundpelare

1. Uppläsning av trosbekännelsen (shahāda): ”Ingen gud utom Gud [Allah]; Muhammed är Guds budbärare” (sura 33:40)

2. Bön (ṣalāt) mot Mecka fem gånger om dagen (sura 2:144)

3. Allmosegivande (zakāh), förpliktelsen att ge en viss procent av sin inkomst och sitt kapital som allmosa (sura 24:55)

4. Fasta (ṣawm), i synnerhet under det månadslånga firandet av ramaḍān (sura 2:179—181)

5. Vallfärd (ḥaddj). En gång i livet måste varje muslimsk man vallfärda till Mecka. Endast sjukdom och fattigdom är giltiga ursäkter att slippa ifrån denna förpliktelse (sura 3:90, 91)

 [Ruta/Bild på sidorna 304, 305]

Baha’i — Söker en enad värld

¹ Bahaʼi är inte en islamisk sekt, utan är en utlöpare av Babi-religionen, en religiös grupp som uppstod i Persien (nuvarande Iran) och som bröt sig loss från den shiitiska grenen av islam år 1844. Ledaren för denna rörelse var Mirza ʽAli Muhammad från Shiraz, som utropade sig själv till Bab (”port”) och imām-mahdī (”den rätt vägledde ledaren”) från Muhammeds släktlinje. Han avrättades år 1850 av de persiska myndigheterna. År 1863 förklarade Mirza Husain Ali Nuri, en framträdande medlem av Babi-gruppen, att ”han var ’Den som Gud skall uppenbara’, den som Bab hade förutsagt”. Han tog sig också namnet Bahaʼu’lla, (”Guds härlighet”) och grundade en ny religion, baha’i.

² Baha’u’lla blev förvisad från Persien och blev så småningom fängslad i Akka (i det nuvarande Israel). Där skrev han sitt viktigaste verk, al-Kitāb al-Aqdas (Den heligaste boken), i vilket han utvecklade baha’i till en religion med omfattande läror. Vid Baha’u’llas död övergick ledarskapet för den nystartade religionen till hans son ʽAbd al-Bahaʼ, därefter till hans barnbarnsbarn Shoghi Effendi Rabbani och år 1963 till ett administrativt organ med valda medlemmar, det så kallade Universella rättvisans hus.

³ Baha’i-rörelsen menar att Gud har uppenbarat sig för människan genom ”gudomliga Manifestationer”, däribland genom Abraham, Mose, Krishna, Zarathustra (Zoroaster), Buddha, Jesus, Muhammed, Bab och Baha’u’lla. De tror att dessa budbärare kom för att vägleda mänskligheten genom en utvecklingsprocess, i vilken Babs framträdande markerade början på en ny era för mänskligheten. Baha’ierna säger att hans budskap är den fullständigaste uppenbarelsen av Guds vilja som mänskligheten hittills fått och att det är det viktigaste gudagivna redskapet för att kunna åstadkomma en enad värld. — 1 Timoteus 2:5, 6.

⁴ En av baha’i-rörelsens grundprinciper är att ”världens alla stora religioner är gudomliga till sitt ursprung, att deras grundprinciper är i fullständig harmoni”. De ”skiljer sig endast i sina lärosatsers mindre väsentliga aspekter”.  — 2 Korintierna 6:14—18; 1 Johannes 5:19, 20.

⁵ Baha’ierna tror också på en enda Gud, själens odödlighet och människosläktets utveckling (i biologiskt, andligt och socialt avseende). Å andra sidan förkastar de den gängse tron på änglar. De förkastar också treenighetsläran, hinduismens reinkarnationslära och uppfattningen att människan förlorat sin ursprungliga fullkomlighet och är i behov av en lösen genom Jesu Kristi blod. — Romarna 5:12; Matteus 20:28.

⁶ Människans brödraskap och jämlikheten mellan man och kvinna är viktiga principer inom baha’i. Baha’ierna praktiserar engifte. Minst en gång om dagen ber de någon av de tre böner som uppenbarats av Baha’u’lla. De fastar från soluppgången till solnedgången under de 19 dagarna i baha’i-månaden ‛Alā, som infaller i mars. (Baha’i-kalendern består av 19 månader med vardera 19 dagar, plus vissa skottdagar.)

⁷ Baha’i-religionen har inte många ritualer och har inte heller något prästerskap. Var och en som bekänner sig tro på Baha’u’lla och godtar hans läror kan bli antagen som medlem. De samlas för tillbedjan den första dagen i varje baha’i-månad.

⁸ Baha’ierna ser som sin uppgift att verkställa en andlig erövring av planeten. De försöker sprida sin tro genom samtal, sitt eget föredöme, deltagande i olika samhällsprojekt samt informationskampanjer. De tror på absolut lydnad för landets lag, och även om de röstar, engagerar de sig inte i politik. I militära sammanhang föredrar de vapenfri tjänst när sådan är möjlig, men de är inte vapenvägrare.

⁹ Som missionerande religion har baha’i-rörelsen vuxit snabbt under de senaste åren. Baha’ierna uppskattar antalet troende till närmare 5.000.000 världen utöver, men det faktiska antalet vuxna medlemmar är för närvarande lite drygt 2.300.000.

[Frågor]

1, 2. Hur uppstod baha’i-rörelsen?

3—7. a) Vilka är några av baha’is trosuppfattningar? b) Hur skiljer sig baha’is trosuppfattningar från bibelns läror?

8, 9. Vad ser baha’i-rörelsen som sin uppgift?

[Bild]

Baha’i-templet vid baha’is världscentrum i Haifa i Israel

[Bilder på sidan 286]

Enligt muslimsk tradition for Muhammed upp till himlen från denna klippa i Klippmoskén i Jerusalem

 [Bilder på sidan 289]

Muslimska pilgrimer i Mecka går sju gånger runt Ka‛ba och rör vid eller kysser den svarta stenen (nedan till vänster)

[Bild på sidan 290]

Arabiska är det språk man måste kunna för att läsa Koranen

 [Bilder på sidan 298]

Medurs uppifrån vänster: Klippmoskén i Jerusalem; moskéer i Iran, Sydafrika och Turkiet

[Bilder på sidan 303]

La Mezquita i Córdobavar en gång i tiden världens största moské (en katolsk katedral ligger nu i mitten av den)