Kapitel 2

Religion — Hur började det?

1, 2. Vad har observerats när det gäller ålder och variation i fråga om religion?

RELIGIONENS och människans historia är lika gamla. Så säger arkeologerna och antropologerna. Även bland de mest ”primitiva”, dvs. outvecklade, civilisationer har man funnit tecken på någon form av gudsdyrkan. I själva verket heter det i The New Encyclopædia Britannica att ”det, så långt forskarna har upptäckt, aldrig funnits något folk någonstans, någon gång, som inte i någon bemärkelse varit religiöst”.

² Förutom att religion funnits till sedan urminnes tider, finns det också stor variation i fråga om sådan. Huvudjägarna i Borneos djungler, eskimåerna i det frusna Arktis, nomaderna i Saharaöknen, stadsborna i de stora metropolerna i världen — alla folk och nationer på jorden har sin gud eller sina gudar och sin form av gudsdyrkan. Det finns verkligen en förbluffande mängd olika religioner.

3. Vilka frågor om världens religioner behöver begrundas?

³ Helt logiskt uppstår frågor i sinnet. Varifrån kommer alla dessa religioner? Eftersom det finns markanta skillnader men också likheter mellan dem, kan de då ha uppstått oberoende av varandra, eller kan de ha utvecklats från en och samma källa? Vi kan i själva verket fråga: Varför uppstod religion över huvud taget? Och hur? Svaren på dessa frågor är av avgörande betydelse för alla som är intresserade av att finna sanningen om religion och religiösa trosuppfattningar.

 Frågan om ursprunget

4. Vad vet vi om många religioners grundare?

⁴ När det gäller frågan om ursprung tänker människor som tillhör olika religioner på sådana namn som Muhammed, Buddha, Konfucius och Jesus. Vi kan i nästan alla religioner finna en centralfigur som får äran av att ha upprättat den ”sanna tron”. Några av dessa var reformatorer och motståndare till bilddyrkan. Andra var moralfilosofer. Ytterligare andra var osjälviska folkhjältar. Många av dem har efterlämnat skrifter eller uttalanden som bildat grunden till en ny religion. Med tiden förädlades och förskönades det de sade eller gjorde och gavs också en mystisk utstrålning. Några av dessa ledare blev rentav upphöjda till gudar.

5, 6. Hur uppstod många religioner?

⁵ Det måste poängteras att dessa individer, även om de betraktas som grundare av de stora religioner vi är bekanta med, egentligen inte är upphovsmän till religion som sådan. I de flesta fall växte deras läror fram ur redan existerande religiösa uppfattningar, även om de flesta av dessa grundare påstod att de hade blivit inspirerade av Gud. Eller också ändrade och modifierade de redan existerande religiösa system som på ett eller annat sätt hade blivit otillfredsställande.

⁶ Buddha, till exempel, var enligt historien, så exakt den nu är, en prins som förfärades över det lidande och de djupt beklagliga förhållanden som rådde omkring honom i det samhälle som dominerades av hinduism. Buddismen blev resultatet av hans sökande efter en lösning på livets kvalfulla problem. På liknande sätt kände sig Muhammed djupt oroad över den avgudadyrkan och den omoral han såg i de religiösa seder som utövades omkring honom. Han påstod senare att han hade fått särskilda  uppenbarelser från Gud, och dessa bildade Koranen och blev grunden för en ny religiös rörelse, islam. Protestantismen växte fram ur katolicismen som ett resultat av reformationen som började tidigt under 1500-talet, då Martin Luther protesterade mot den tidens avlatshandel i katolska kyrkan.

7. Vilken fråga om religion behöver fortfarande besvaras?

⁷ När det gäller de religioner som finns nu råder det således ingen brist på upplysningar om deras uppkomst och utveckling, deras grundare, deras heliga skrifter osv. Men hur är det med de religioner som fanns före dem? Och dem som fanns ännu längre bakåt i tiden? Om vi går tillräckligt långt tillbaka i historien, kommer vi förr eller senare att ställas inför frågan: Hur uppstod religion? Det är tydligt att vi måste se bortom de enskilda religionernas gränser för att finna svaret på den frågan.

 Många teorier

8. Vilken inställning hade människor till religion i århundraden?

⁸ Studiet av religionens uppkomst och utveckling är relativt nytt. I århundraden godtog människor i huvudsak den religiösa tradition som de föddes in i och uppfostrades i. Flertalet av dem var nöjda med de förklaringar de fick av sina förfäder och ansåg att deras religion var den rätta. Det fanns sällan någon orsak att ifrågasätta något och inte heller att undersöka hur, när och varför saker och ting hade börjat. I själva verket var det få människor som var medvetna om att det fanns andra religioner, eftersom de i århundraden knappt haft några möjligheter att resa och meddela sig med andra.

9. Vilka försök har gjorts sedan 1800-talet för att söka finna hur och varför religion uppstått?

⁹ Men under 1800-talet började bilden förändras. Evolutionsteorin svepte fram genom intellektuella kretsar. Den jämte den nystartade vetenskapliga forskningen fick många att ifrågasätta etablerade system, religionen inbegripen. Några forskare insåg begränsningarna med att söka ledtrådar i de existerande religionerna och började därför söka bland det som fanns kvar av forna civilisationer eller i de avlägsna hörn av världen där människor fortfarande levde i primitiva samhällen. De försökte tillämpa psykologiska, sociologiska, antropologiska och liknande metoder på dessa i hopp om att finna spår av hur och varför religion uppstått.

10. Vad blev resultatet av den forskning man gjorde i fråga om religionens ursprung?

¹⁰ Vad blev resultatet? Plötsligt blossade det upp en mängd olika teorier — lika många som det fanns forskare, tycktes det — och den ene forskaren motsade den andre, och den ene försökte överträffa den andre i djärvhet och originalitet. Några av dessa forskare kom  fram till viktiga slutsatser; andras verk har helt enkelt fallit i glömska. Det är både bildande och upplysande att titta lite på resultaten av denna forskning. Det hjälper oss att bättre förstå den religiösa inställning som människor vi träffar kan ha.

11. Förklara vad animism går ut på.

¹¹ En teori, som vanligtvis kallas animism, framfördes av den engelske antropologen Edward Tylor (1832—1917). Han menade att sådana erfarenheter som drömmar, syner, hallucinationer och en död kropps livlöshet fick primitiva människor att dra slutsatsen att en själ (latin: anima) bor i kroppen. Eftersom de ofta drömde om sina kära som dött, antog de, enligt denna teori, att själen levde vidare efter döden och att den lämnade kroppen och bodde i träd, klippor, floder osv. Till sist kom den döde och de föremål som själarna sades bebo att tillbes som gudar. Och därmed var religionen född, sade Tylor.

12. Förklara vad animatism går ut på.

¹² En annan engelsk antropolog, R. R. Marett (1866—1943), framförde tanken på en förfinad form av animism, som han kallade animatism. Sedan Marett hade studerat de trosuppfattningar som melanesierna i Stilla havet och infödingarna i Afrika och Amerika hade, kom han fram till att primitiva folk inte föreställde sig att allting hade en personlig själ, utan trodde att det fanns en opersonlig kraft eller en övernaturlig makt som besjälade allting; den tron väckte känslor av vördnad och fruktan  hos människan, och det blev grunden till hennes primitiva religion. För Marett var religion huvudsakligen människans emotionella svar på det okända. Hans favorituttalande var att religion var ”inte så mycket uttänkt som utdansad”.

13. Vilken teori om religion framförde James Frazer?

¹³ År 1890 utgav en skotsk expert på gammal folktro, James Frazer (1854—1941), en inflytelserik bok, Den gyllene grenen, i vilken han argumenterade och hävdade att religionen växt fram ur magi. Enligt Frazer försökte människan först behärska sitt liv och sina levnadsförhållanden genom att imitera det hon såg hända i naturen. Hon trodde till exempel att hon kunde framkalla regn genom att stänka vatten på marken till ackompanjemang av åskliknande trumslag eller att hon kunde orsaka sin fiende skada genom att sticka nålar i en docka. Detta ledde till att hon började bruka ritualer, trollformler och magiska föremål på många områden i livet. När dessa inte fungerade som hon väntade, övergick hon sedan till att blidka de övernaturliga krafterna och bönfalla dem om hjälp i stället för att försöka behärska dem. Ritualerna och besvärjelserna blev offer och böner, och så uppstod religion. Enligt Frazer är religion ”ett bevekande (propitiation) eller försonande (conciliation) av makter, som äro högre än människan”.

14. Hur förklarade Sigmund Freud religionens uppkomst?

¹⁴ Även den kände österrikiske psykoanalytikern Sigmund Freud (1856—1939) försökte förklara religionens uppkomst, och det gjorde han i sin bok Totem und Tabu (Totem och tabu). Som psykoanalytiker förklarade Freud att den tidigaste religionen växte fram ur vad han kallade en fadersgestaltsneuros. Han teoretiserade att fadern i primitiva samhällen dominerade stammen, precis som det  var med vildhästar och boskap. Sönerna, som både hatade och beundrade fadern, gjorde uppror och dödade fadern. För att få faderns makt åt dessa kannibaliska vildar upp sitt offer, påstod Freud. Av samvetskval hittade de senare på riter och ritualer för att försona sin handling. Enligt Freuds teori blev fadersgestalten Gud, riterna och ritualerna blev den första religionen, och ätandet av den dräpte fadern blev den tradition av gemenskap, nattvard, som tillämpas i många religioner.

15. Vad har hänt med de flesta teorier om religionens uppkomst?

¹⁵ Ett otal andra teorier som är försök att förklara religionens uppkomst skulle kunna anföras. Men de flesta av dem har fallit i glömska, och ingen av dem har egentligen framstått som mer trovärdig eller godtagbar än de övriga. Varför det? Helt enkelt därför att det aldrig funnits några historiska vittnesbörd eller bevis för att dessa teorier var sanna. De har bara varit produkter av någon forskares fantasi eller gissningar och har snart ersatts av näste som trätt fram.

En bristfällig grund

16. Varför har många års forskning inte lyckats förklara hur religion uppstod?

¹⁶ Många har efter flera års brottande med denna fråga nu kommit fram till att det är högst osannolikt att man någon  gång kommer att finna svaret på frågan om hur religion uppstod. För det första därför att ben och kvarlevor från forntida människor inte säger något om hur dessa tänkte, vad de fruktade eller varför de dyrkade någon gud. De slutsatser man kan dra av dessa artefakter är i bästa fall kvalificerade gissningar. För det andra är den religion som utövas av nutida så kallade primitiva folk, till exempel australiska infödingar, inte nödvändigtvis någon säker måttstock att tillämpa på vad forntida människor gjorde eller tänkte. Ingen vet med säkerhet om eller hur deras kultur har förändrats under århundradenas lopp.

17. a) Vad vet nutida religionshistoriker? b) Vad tycks vara huvudintresset när man analyserar religion?

¹⁷ I boken World Religions—From Ancient History to the Present dras slutsatsen att ”den nutida religionshistorikern vet att det är omöjligt att nå fram till religionens ursprung”, detta på grund av alla osäkra faktorer som finns. Men när det gäller historikernas ansträngningar görs detta konstaterande i boken: ”Tidigare fanns det alltför många teoretiker som var intresserade av att inte bara beskriva eller förklara religionen, utan också att bortförklara den, i den tanken att om de tidiga religionsformerna visades vara grundade på illusioner, då kunde de senare och högre religionerna undermineras.”

18. a) Varför har de många forskarna inte lyckats förklara religionens ursprung? b) Vad var tydligen ”vetenskapsmännens” verkliga syfte med att forska i religion?

¹⁸ Den här sista kommentaren visar varför olika ”vetenskapsmän” som forskat i religionens ursprung inte har kommit med några hållbara förklaringar. Logiken säger oss att en riktig slutsats bara kan komma av en riktig förutsättning. Om man börjar med en oriktig förutsättning, är det inte sannolikt att man kommer fram till en riktig slutsats. ”Vetenskapsmännens”, forskarnas, upprepade misslyckande  när det gäller att ge en vettig förklaring kastar allvarliga tvivel över den förutsättning de grundat sina uppfattningar på. De har genom att följa sina förutfattade meningar i sina försök att bortförklara religionen försökt att bortförklara Gud.

19. Vilken grundprincip ligger bakom framgångsrika vetenskapliga undersökningar? Ge exempel.

¹⁹ Situationen kan jämföras med de många försök astronomer som levde före 1500-talet gjorde att förklara planeternas rörelser. Det fanns många teorier, men ingen av dem var verkligt tillfredsställande. Varför det? Därför att de var grundade på antagandet att jorden var universums centrum  kring vilket stjärnorna och planeterna kretsade. Verkliga framsteg gjordes inte förrän vetenskapsmän — och katolska kyrkan — var villiga att acceptera det faktum att jorden inte var universums centrum, utan att den kretsade kring solen, solsystemets centrum. De många teoriernas oförmåga att förklara de verkliga förhållandena fick fördomsfria forskare att ompröva den förutsättning efter vilken de gjort sina  undersökningar och inte att försöka komma med nya teorier. Och det ledde till framgång.

20. a) Vilken felaktig förutsättning låg till grund för den ”vetenskapliga” undersökningen av religionens ursprung? b) Vilket fundamentalt behov omnämnde Voltaire?

²⁰ Samma princip kan tillämpas på undersökningen av religionens ursprung. Många människor har på grund av att ateismen ökat och evolutionsteorin accepterats så allmänt tagit för givet att Gud inte finns. De anser på grundval av detta antagande att förklaringen till att det finns religion finns i människan själv — i hennes tankeprocesser, hennes behov, hennes fruktan och hennes ”neuroser”. Voltaire sade: ”Om Gud ej fanns, måste man uppfinna honom”, och därför påstår de att människan har uppfunnit Gud. — Se rutan på sidan 28.

21. Vilken logisk slutsats kan vi dra av att så många teorier misslyckats med att förklara religionens uppkomst?

²¹ Är inte tiden nu inne för att ompröva den förutsättning på vilken dessa undersökningar har grundats, eftersom så många teorier har misslyckats med att ge ett verkligt tillfredsställande svar? Skulle det inte vara logiskt att söka svaret någon annanstans i stället för att helt meningslöst fortsätta att kämpa i samma gamla hjulspår? Om vi vill vara fördomsfria, kommer vi att hålla med om att det är både förnuftigt och vetenskapligt att göra det. Och vi har just ett sådant exempel som kan hjälpa oss att se det logiska i att handla så.

En gammal fråga

22. Hur påverkade atenarnas många teorier om sina gudar deras olika former av gudsdyrkan?

²² Aten i Grekland var under första århundradet enligt den vanliga tideräkningen ett framträdande lärdomscentrum. Men bland atenarna fanns det många olika  skolor i fråga om åsikter, till exempel den epikureiska och den stoiska, och var och en av dem hade sin egen föreställning om gudarna. På grund av dessa olika föreställningar vördades många gudar och utvecklades olika former av gudsdyrkan. Staden var därför full av människogjorda avgudabilder och tempel. — Apostlagärningarna 17:16.

23. Vilken helt annan uppfattning om Gud framförde aposteln Paulus för atenarna?

²³ Den kristne aposteln Paulus besökte Aten omkring år 50 v.t. och framförde då en helt annan uppfattning. Han sade till dem: ”Den Gud som har gjort världen och allting i den, denne som verkligen är Herre över himmel och jord, han bor inte i tempel gjorda med händer, inte heller betjänas han av människohänder som om han behövde något, eftersom han själv åt alla ger liv och andedräkt och allt.” — Apostlagärningarna 17:24, 25.

24. Vad sade Paulus i själva verket till atenarna om sann tillbedjan?

²⁴ Paulus sade med andra ord till atenarna att den sanne Guden, som ”har gjort världen och allting i den”, inte är en produkt av människans fantasi och inte heller kan betjänas på de sätt människan kanske tänker ut. Sann religion är inte helt enkelt en ensidig ansträngning av människan att försöka fylla ett visst psykologiskt behov eller dämpa en viss fruktan. Eftersom den sanne Guden är Skaparen, som gav människan tankeförmåga och förmåga att resonera, är det i stället enbart logiskt att han skulle ge människan möjlighet att komma i ett gott och tillfredsställande förhållande till honom. Enligt Paulus var det precis vad Gud gjorde. ”Han har från en enda människa gjort varje nation av människor, till att bo på jordens hela yta, ... för att de skall söka Gud, om de skulle kunna känna sig för efter honom och faktiskt finna honom,  fastän han i själva verket inte är långt borta från någon enda av oss.” — Apostlagärningarna 17:26, 27.

25. Förklara huvudtanken i Paulus’ argumentering om mänsklighetens ursprung.

²⁵ Lägg märke till huvudtanken i det Paulus sade: Gud ”har från en enda människa gjort varje nation av människor”. Även om det i dag finns många nationer av människor som lever över hela jorden, vet vetenskapsmännen att alla människor verkligen härstammar från en och samma familj. Denna tanke är av stor betydelse, därför att när vi talar om att alla människor härstammar från en och samma familj, betyder det mycket mer än att de är enbart biologiskt och genetiskt släkt med varandra. De är släkt även på andra områden.

26. Vad vet man om språk, något som stöder Paulus’ tanke?

²⁶ Lägg till exempel märke till vad som sägs i boken Story of the World’s Worship (Religionsutövningen i världen och dess historia) om människans språk. ”De som har studerat språken i världen och jämfört dem med varandra har något att säga, och det är detta: Alla språk kan grupperas i familjer eller klasser, och man kan se att alla dessa familjer har uppstått ur en gemensam källa.” Med andra ord uppstod språken i världen inte separat och oberoende av varandra, så som evolutionister vill få oss att tro. De framför teorin att grottmänniskor i Afrika, Europa och Asien började med att grymta och brumma och så småningom utvecklade egna språk. Men så var det inte. Vittnesbörden visar att språken ”har uppstått ur en gemensam källa”.

27. Varför är det logiskt att tro att människans uppfattningar om Gud och religion har uppstått ur en gemensam källa?

²⁷ Om det är så när det gäller något så personligt och unikt mänskligt som språket, skulle det då inte vara  rimligt att tro att människans uppfattningar om Gud och religion också borde ha uppstått ur en gemensam källa? När allt kommer omkring är religion förbunden med tankeverksamhet, och tankeverksamheten är förbunden med människans förmåga att använda språk. Det är inte så att alla religioner i verkligheten vuxit fram ur en enda religion, men idéerna och begreppen bör kunna spåras till någon gemensam början eller källa till religiösa uppfattningar. Finns det några bevis som stöder detta? Och om människans religioner verkligen kommer från en källa, vad skulle det då kunna vara för källa? Hur kan vi få reda på det?

Olika men ändå lika

28. Hur kan vi få reda på om världens religioner har något gemensamt ursprung?

²⁸ Vi kan få svaret på samma sätt som språkexperter fått sina svar om språkets ursprung. En etymolog kan genom att placera de olika språken sida vid sida och lägga märke till deras likheter spåra dem tillbaka till deras ursprung. Vi kan på liknande sätt placera religionerna sida vid sida och så undersöka deras läror, legender, ritualer, ceremonier, institutioner osv. och se om det finns någon tråd som är gemensam för dem alla, och om en sådan tråd finns se vart den leder oss.

29. Vad kan många av skiljaktigheterna mellan religionerna höra samman med?

²⁹ De många religioner som finns i dag tycks ytligt sett skilja sig ganska mycket från varandra. Men om vi bortser från det som bara är utsmyckningar och senare tillägg eller om vi bortser från sådana skiljaktigheter som beror på klimat, språk, förhållanden som är säregna för deras ursprungsland och andra faktorer, är det förvånansvärt hur lika de flesta av dem visar sig vara.

30. Vilka likheter finner man mellan romersk katolicism och buddism?

 ³⁰ Så till exempel skulle de flesta människor tänka att det knappast kan finnas två religioner som är mer olika varandra än romersk-katolska kyrkan i Väst och buddismen i Öst. Men vad ser vi om vi bortser från skiljaktigheter som kan höra samman med språk och kultur? Om vi är objektiva, måste vi medge att det finns mycket som de två religionerna har gemensamt. Både katolicismen och buddismen är genomsyrade av ritualer och ceremonier. I båda används bland annat ljus, rökelse, vigvatten, radband, helgonbilder, sång- och böneböcker och till och med korstecknet. Båda religionerna har institutioner för munkar och nunnor och är kända för prästerligt celibat, särskilda dräkter, heliga dagar och särskild mat. Den här listan är inte alls fullständig, men den illustrerar vad saken gäller. Frågan är: Varför har två religioner som verkar vara så olika så många saker gemensamt?

31. Vilka likheter finner man mellan andra religioner?

³¹ Lika upplysande som det visar sig vara att jämföra dessa två religioner med varandra är det att jämföra andra religioner med varandra. När man gör det, finner man att vissa läror och trosuppfattningar finns hos nästan alla av dem. De flesta av oss är bekanta med sådana läror som själens odödlighet, himmelsk belöning för alla goda människor, evig pina för de onda i en underjordisk värld, skärselden, en treenig gud eller en gudom bestående av många gudar och en gudamoder eller en gudom kallad himmelens drottning. Men utöver dessa finns det  en mängd legender och myter som förekommer lika allmänt. Det finns till exempel legender om människans fall från gudomlig nåd på grund av sitt olovliga försök att vinna odödlighet, behovet av att frambära offer till försoning av synd, sökandet efter ett livets träd eller en ungdomens källa, gudar och halvgudar som levde bland människor och frambringade en övermänsklig avkomma och en katastrofal flod som dödade nästan hela mänskligheten. *

32, 33. a) Vilken slutsats kan vi dra av de märkliga likheter som finns mellan världens religioner? b) Vilken fråga behöver besvaras?

³² Vilken slutsats kan vi dra av allt detta? Vi lägger märke till att de som trodde på dessa myter och legender bodde långt ifrån varandra geografiskt sett. Deras kultur och traditioner var olika. Deras sociala seder hade inget samband med varandra. Men när det gällde deras religioner, då trodde de på ungefär samma saker. Även om inte alla dessa människor trodde på allt det som nämnts, trodde de allesammans på något av det. Den självklara frågan blir då: Varför det? Det var som om det fanns en gemensam källa varifrån alla religioner hämtat sina grundläror — mer eller mindre. Allteftersom tiden gick utbroderades och modifierades dessa grundidéer, och andra läror utvecklades från dem. Men grunddragen är omisskännliga.

³³ Helt logiskt är likheten i de grundtankar som världens många religioner har ett starkt bevis för att de inte har uppkommit separat och oberoende av varandra. Går man tillräckligt långt tillbaka i tiden ser man i stället att deras idéer måste ha ett gemensamt ursprung. Vilket då?

 En tidig guldålder

34. Vilken legend om människans början är vanlig i många religioner?

³⁴ Bland de legender som är vanliga i många religioner är intressant nog en som säger att mänskligheten började i en guldålder, i vilken människan var utan skuld, levde i lycka och frid i nära gemenskap med Gud och var fri från sjukdom och död. Man har i många religioners skrifter och legender funnit samma tanke om ett fullkomligt paradis som en gång funnits, även om detaljerna kan variera.

35. Beskriv vad anhängarna av Zarathustra (Zoroaster) trodde om en tidig guldålder.

³⁵ I Avesta, den forntida persiska zoroastriska religionens heliga bok, talas det om ”den oförvitlige Yima, den gode herden”, som var den första dödliga människa med vilken Ahura Mazdah (skaparen) samtalade. Ahura Mazdah gav Yima anvisning att ”ge näring åt, härska över och vaka över min värld”. För att kunna göra det skulle han bygga ”en Vara”, en underjordisk bostad för alla  levande varelser. I den fanns ”varken övermod eller småaktighet, varken dumhet eller våld, varken fattigdom eller bedrägeri, varken svaghet eller missbildning, varken enormt stora tänder eller kroppar utöver det vanliga måttet. Invånarna led inte av någon befläckelse från den onda anden. De bodde bland väldoftande träd och gyllene pelare; dessa var de största, bästa och vackraste på jorden; de var själva ett högväxt och vackert släkte.”

36. Hur beskrev den grekiske poeten Hesiodos en ”gyllene” ålder?

³⁶ Bland de forntida grekerna talas det i Hesiodos’ poem Verk och dagar om människans fem åldrar, av vilka den första var den ”gyllene”, då människor åtnjöt fullständig lycka. Han skrev:

”Höge och evige gudar, som bygga och bo i Olympen,

danade först av dödliga människor ett gyllene släkte.

Dessa av Kronos styrdes den tid, då han rådde i himlen,

levde som gudar sitt liv med glada och sorgfria sinnen,

fjärran från mödor och kval; ej känna de åldern sig tynga,

nej, med spänstiga leder, som vore de än i sin ungdom,

njuta de yrande festens behag, från plågorna fria.”

Den legendariska guldåldern gick förlorad, enligt den grekiska mytologin, då Epimetheus tog emot den vackra Pandora som hustru, en gåva av den olympiske guden Zeus. En dag öppnade Pandora locket på sin stora ask, och ur den flög plötsligt bekymmer, elände och sjukdom som människorna aldrig skulle befrias från.

37. Beskriv den forntida kinesiska legendariska skildringen av ett ”paradis” i historiens början.

³⁷ Forntida kinesiska legender talar också om en guldålder i Huang-tis (Gule kejsarens) dagar. Han sägs ha härskat i hundra år på 2500-talet f.v.t. Han får äran av att ha kommit på allt som har med civilisation att göra  — kläder och husrum, transportfordon, vapen och krigföring, markskötsel, hantverk, silkesodling, musik, språk, matematik, tideräkningen osv. Under hans regering, sägs det, ”fanns det inga tjuvar och inte heller några slagsmål i Kina, och folket levde i ödmjukhet och frid. Regn i rätt tid och bra väderlek ledde till mycket stora skördar år efter år. Det mest häpnadsväckande var att inte ens vilddjuren dödade och att rovfåglarna inte gjorde någon skada. Kort sagt: Kinas historia började med ett paradis.” Kineserna påstår ännu i denna dag att de härstammar från Gule kejsaren.

38. Vilken slutsats kan vi dra av alla de snarlika legendariska skildringarna av människans början?

³⁸ Man kan finna liknande legendariska skildringar av en tid av lycka och fullkomlighet i början av människans historia i många andra folks religioner — hos egyptierna, tibetanerna, peruanerna, mexikanerna och andra. Var det bara av en händelse som alla dessa folk, som levde långt ifrån varandra och hade helt olika kulturer, språk och seder, hade samma idéer om sitt ursprung? Var det bara av en tillfällighet eller en slump som de alla valde att förklara sin början på samma sätt? Logik och erfarenhet säger oss att det knappast kan vara så. Tvärtom måste det i alla dessa legender vara invävt några gemensamma trådar av sanning om människans och hennes religions början.

39. Vilken sammansatt bild kan man få, om man sammanfogar de gemensamma dragen i de många legenderna om människans början?

³⁹ Ja, man kan verkligen urskilja många gemensamma drag i alla de olika legenderna om människans början. När man för samman dem, börjar en mera fullständig bild framträda. Den visar hur Gud skapade den förste mannen och den första kvinnan och satte dem i  ett paradis. De var mycket nöjda och mycket lyckliga till att börja med, men de blev snart upproriska. Detta uppror ledde till att de förlorade det fullkomliga paradiset, och i stället bara fick slita och släpa, plågas och lida. Till sist blev människorna så onda att Gud straffade dem genom att sända en stor syndaflod som dödade alla utom en familj. Allteftersom denna familj växte, gick några av dess barn samman och började bygga ett väldigt torn i trots mot Gud. Gud omintetgjorde deras planer genom att förbistra deras språk och sprida ut dem till jordens avlägsnaste hörn.

40. Förklara bibelns samband med legenderna om ursprunget till människans religioner.

⁴⁰ Är denna sammansatta bild bara ett resultat av att någon övat sina mentala förmågor? Nej, i verkligheten är det den bild bibeln för fram i de 11 första kapitlen i 1 Moseboken 1—11. Utan att här gå in på om bibeln är sann eller  inte kan man lägga märke till att bibelns skildring av människans tidigaste historia återspeglas i huvuddragen i många legender. * Redogörelsen visar att när människorna började spridas ut från Mesopotamien tog de med sig sina minnen, erfarenheter och uppfattningar vart de än begav sig. Med tiden utvecklades och förändrades dessa och blev grundstommen i religionen i alla delar av världen. Om man med andra ord går tillbaka till den analogi som tillämpades tidigare, utgör skildringen i 1 Moseboken den ursprungliga, kristallklara källan från vilken man hämtat de grundidéer om människans och hennes gudsdyrkans början som man finner i de olika religionerna i världen. Till dessa fogade de sina särskilda läror och sedvänjor, men sambandet är helt klart.

41. Vad bör du tänka på när du studerar kapitlen som nu följer i den här boken?

⁴¹ I de kapitel som nu följer i den här boken skall vi gå igenom lite mer detaljerat hur vissa bestämda religioner började och hur de utvecklades. Du kommer att finna det upplysande att lägga märke till inte bara hur alla religioner skiljer sig från varandra, utan också hur de liknar varandra. Du kommer också att kunna se hur alla religioner passar in tidsmässigt i människans historia och i religionshistorien, hur deras heliga böcker eller skrifter har samband med varandra, hur deras grundare eller ledare påverkades av andra religiösa idéer och hur det har påverkat människans uppförande och historia. Om du med dessa tankar i minnet studerar människans långa sökande efter Gud, får du hjälp att klarare se sanningen om religion och religiösa läror.

[Fotnoter]

[Frågor]

[Infälld text på sidan 23]

Den nystartade vetenskapliga forskningen och evolutionsteorin fick många att ifrågasätta religion

[Infälld text på sidan 34]

Det är som om det fanns en gemensam källa varifrån alla religioner hämtat sina grundläror

[Ruta på sidan 28]

Varför är människan religiös?

▪ John B. Noss framhåller i sin bok Man’s Religions (Människans religioner): ”Alla religioner säger på ett eller annat sätt att människan inte står ensam och inte heller kan göra det. Hon är på ett avgörande sätt förbunden med och även beroende av makter i naturen och i samhället utanför henne själv. Hon vet, dunkelt eller klart, att hon inte är ett oberoende kraftcentrum som kan vara fristående från världen.”

I boken World Religions—From Ancient History to the Present sägs något liknande: ”Studiet av religionen visar att en viktig del av den är längtan efter värden i livet, en tro på att livet inte är en slump och saknar mening. Sökandet efter en mening leder till tron på en kraft som är större än den mänskliga och slutligen till ett universellt eller övermänskligt sinne som har uppsåtet och viljan att bevara de högsta värdena för mänskligt liv.”

Religion tillfredsställer alltså ett grundläggande mänskligt behov, ungefär som mat stillar vår hunger. Vi vet att om vi äter vad som helst och hur mycket som helst när vi känner oss hungriga, kan vi visserligen stilla vår hunger, men i det långa loppet kommer vi att skada vår hälsa. För att leva ett hälsosamt liv måste vi äta nyttig och närande mat. Likaså måste vi äta nyttig andlig mat för att bevara oss andligt friska. Det är därför som det sägs i bibeln: ”Inte bara av bröd lever människan, utan av varje yttrande från Jehovas mun lever människan.” — 5 Moseboken 8:3, NW.

[Karta på sidan 39]

(För formaterad text, se publikationen)

När människorna spreds ut från Mesopotamien, tog de med sig sina religiösa uppfattningar och minnen

BABYLON

LYDIEN

SYRIEN

EGYPTEN

ASSYRIEN

MEDIEN

ELAM

PERSIEN

[Bilder på sidan 21]

Sådana män som Buddha, Konfucius och Luther ändrade religiösa system som redan fanns; de var inte upphovsmän till religion

[Bild på sidan 25]

Den österrikiske psykoanalytikern Sigmund Freud hänförde religion till fruktan för en fadersgestalt

[Bild på sidan 27]

Antagandet att jorden var universums centrum ledde till helt felaktiga slutsatser om planeternas rörelser

 [Bilder på sidan 33]

Varför tycks buddism och romersk katolicism ha så mycket gemensamt?

Kinesisk buddistisk barmhärtighetsgudinna med litet barn

Katolsk madonnabild med barnet Jesus

Tibetansk buddist som använder bönekvarn och radband

Katolik som använder radband

[Bild på sidan 36]

Kinesiska legender talar om en guldålder under Huang-tis (Gule kejsarens) regering i sagornas värld