Shinto — Japans sökande efter Gud
Kapitel 8
Shinto — Japans sökande efter Gud
”Eftersom min far var shintopräst, blev vi tillsagda att offra ett glas vatten och en skål ångkokt ris på kamidana [en shintoistisk ”gudahylla” i hemmet] varje morgon före frukost. Efter denna handling av tillbedjan tog vi ner risskålen och åt ur den. Jag var övertygad om att gudarna skulle beskydda oss när vi gjorde så.
När vi köpte ett hus, undersökte vi noga den gynnsammaste platsen för det nya huset i förhållande till vårt gamla genom att rådfråga en shaman, ett andemedium. Han varnade oss för tre demonportar och gav oss anvisningar om att följa den reningsprocedur min far föreskrev. Så vi renade huset med salt en gång varje månad.” — Mayumi T.
1. (Inbegrip introduktionen.) I huvudsak var utövas shinto, och vad inbegriper den religionen för några av de troende?
SHINTO är i huvudsak en japansk religion. I Nihon Shukyo Jiten (Uppslagsbok om japanska religioner) heter det: ”Utformningen av shintoismen är nästan identisk med den japanska etniska kulturen, och det är en religiös kultur som aldrig har praktiserats utanför detta etniska samhälle.” Men japanskt inflytande när det gäller affärer och kultur har nu nått så långt att det bör intressera oss att få reda på vilka religiösa faktorer som har format Japans historia och den japanska personligheten.
2. I vilken utsträckning påverkar shinto japanernas liv?
2 Även om shintoismen uppges ha mer än 91.000.000 medlemmar i Japan, omkring tre fjärdedelar av befolkningen, visar en undersökning att bara 2.000.000 människor, tre procent av den vuxna befolkningen, verkligen bekänner sig tro på shinto. Men Sugata Masaaki som forskar i shinto säger: ”Shinto är så oupplösligt invävt i det dagliga livet i Japan att människor knappt är medvetna om dess existens. För japanen är det inte så mycket en religion som något som hör till livet och som man knappt tänker på, ungefär som luften man andas.” Även de som menar sig vara likgiltiga för religion köper shintoistiska amuletter till skydd i trafiken, firar bröllop enligt shintoistisk tradition och lägger ner mycket pengar på shintoistiska fester.
Hur började det?
3, 4. Hur kom japansk religion att kallas shinto?
3 Benämningen ”shinto” uppstod på 500-talet v.t. för att skilja den gamla japanska religionen från buddismen, som höll på att införas i Japan. ”Naturligtvis fanns ’japanernas religion’ ... innan buddismen infördes”, förklarar Sachiya Hiro som forskar i japanska religioner, ”men det var en undermedveten religion som bestod av seder och bruk. I och med att buddismen infördes blev människor dock medvetna om att dessa seder utgjorde en japansk religion, olik buddismen som var en främmande religion.” Hur uppstod denna japanska religion?
4 Det är svårt att nämna ett datum då den ursprungliga shintoismen, ”japanernas religion”, uppstod. I Kodansha Encyclopedia of Japan förklaras det att i samband med att man började odla ris på fält som sätts under vatten gjorde denna form av jordbruk ”det nödvändigt med välorganiserade och stabila samhällen, och jordbruksriter — som senare kom att spela en så viktig roll i shinto — utvecklades”. Dessa forntida människor trodde på och dyrkade flera naturgudar.
5. a) Vad är shintoisternas syn på de döda? b) Jämför shintoisternas syn på de döda med bibelns.
5 Förutom denna dyrkan ledde fruktan för de avlidnas själar till riter som skulle blidka dem. Detta utvecklades senare till dyrkan av förfädernas andar. Enligt shinto behåller en ”bortgången” själ sin personlighet och fläckas av dödens orenhet omedelbart efter döden. När de anhöriga utför minnesriter, renas själen tills all illvilja är borta och den får en fridsam och välvillig personlighet. Med tiden upphöjs förfaderns ande till att bli en släktgud eller en skyddsgud. På så sätt finner vi att tron på den odödliga själen är grundläggande för ytterligare en religion och bestämmer de troendes tänkesätt och handlingar. — Psalm 146:4; Predikaren 9:5, 6, 10.
6, 7. a) Hur betraktade shintoisterna sina gudar? b) Vad är en shintai, och varför är den betydelsefull inom shinto? (Jämför 2 Moseboken 20:4, 5; 3 Moseboken 26:1; 1 Korintierna 8:5, 6.)
6 Naturgudar och släktgudar ansågs vara andar som ”flöt” i och uppfyllde luften. Under olika fester åkallade människor gudarna för att de skulle slå sig ner på de särskilda platser som var helgade för tillfället i fråga. Gudarna sades ta tillfällig boning i olika shintai, föremål för tillbedjan, till exempel träd, stenar, speglar och svärd. Shamaner eller andemedier ledde ritualer för att nedkalla gudarna.
7 Gudarnas ”landningsplatser”, som tillfälligt renades för festerna, fick efter hand en mer permanent form. Människor byggde tempel för välvilliga gudar, dem som föreföll välsigna dem. I början gjorde man inga avbilder av gudarna, utan tillbad den shintai i vilka gudarnas andar sades bo. Till och med ett helt berg, som berget Fuji, kunde tjäna som shintai. Med tiden kom det att finnas så många gudar att japanerna myntade uttrycket yaoyorozu-no-kami, vilket ordagrant betyder ”åtta miljoner gudar” (”kami” betyder ”gudar” eller ”gudomligheter”). Nu används uttrycket för att beteckna ”oräkneliga gudar”, eftersom antalet gudar inom shintoismen hela tiden ökar.
8. a) Hur kom Amaterasu Omikami till, och hur blev hon tvingad att lysa upp världen, enligt shintoistisk mytologi? b) Hur kom Amaterasu Omikami att bli nationalguden, och hur var kejsarna förbundna med henne?
8 I och med att shintoritualerna koncentrerades omkring tempel hade varje släkt sin egen skyddsgud i ett tempel. Men när den kejserliga familjen enade nationen på 600-talet v.t., upphöjde de sin solgudinna Amaterasu Omikami till nationalgud och centralgestalt bland shintogudarna. (Se rutan på sidan 191. Med tiden framväxte myten att kejsaren var en direkt avkomling av solgudinnan. För att bestyrka denna trosuppfattning sammanställdes två viktiga shintoskrifter, Kojiki och Nihon shoki, på 700-talet v.t. I dessa böcker användes myter som upphöjde den kejserliga familjen till gudaättlingar, och de hjälpte till att etablera kejsarnas överhöghet.
En religion med fester och ritualer
9. a) Varför beskriver en forskare shinto som en religion bestående av en serie ”utan”? b) Hur viktiga är lärorna i shinto? (Jämför Johannes 4:22—24.)
9 De här två böckerna med shintoistisk mytologi betraktades dock inte som inspirerade skrifter. Intressant nog har inte shinto någon känd grundare eller någon bibel. ”Shinto är en religion bestående av en serie ’utan’”, förklarar Shouichi Saeki, en shintokännare. ”Den är utan bestämda läror och utan detaljerad teologi. Den är så gott som utan regler att följa. ... Fastän jag växte upp i en familj som av tradition har hållit fast vid shinto, har jag inga minnen av att ha fått någon seriös religiös undervisning.” (Kursiverat av oss.) För shintoister är läror, regler och ibland till och med vad de tillber oviktigt. ”Vid ett och samma tempel byttes ofta templets gud ut mot en annan”, säger en shintoforskare, ”och ibland var de människor som dyrkade dessa gudar och sände upp böner till dem inte medvetna om förändringen.”
10. Vad är mycket viktigt för shintoister?
10 Vad är då viktigt för shintoister? ”Ursprungligen”, sägs det i en bok om japansk kultur, ”betraktades inom shinto handlingar som främjade harmonin och försörjningen inom ett litet samhälle som ’goda’ och handlingar som hindrade sådant som ’onda’.” Harmonin med gudarna, naturen och samhället ansågs vara av högsta värde. Allt som störde den fridfulla harmonin i samhället var ont, oavsett det moraliska värdet.
11. Vilken roll spelar festerna i shintoisternas tillbedjan och dagliga liv?
11 Eftersom shinto inte har någon formell lära, främjar den harmonin i samhället genom ritualer och fester. Uppslagsboken Nihon Shukyo Jiten förklarar: ”Vad som är viktigast inom shintoismen är om man firar fester eller inte.” (Se rutan på sidan 193. Att tillsammans fira fester tillägnade släktgudar bidrog till en samarbetsvillig anda hos människor i det risodlande samhället. Större fester hade och har fortfarande med risodling att göra. På våren åkallar byborna ”risfältens gud” för att han skall komma ner till deras by, och de ber om god skörd. På hösten tackar de sina gudar för skörden. Under festerna bär de omkring sina gudar på en mikoshi, ett bärbart altarskrin , och dricker risvin (sake) och äter mat tillsammans med gudarna.
12. Vilket slags reningsriter utförs i shinto, och i vilket syfte?
12 För att vara i gemenskap med gudarna tror shintoisterna dock att de måste renas från all moralisk orenhet och synd. Det är här ritualerna kommer in i bilden. Det finns två sätt att rena en människa eller ett föremål. Det ena är oharai och det andra är misogi. Oharai går ut på att en shintopräst svänger en gren från det vintergröna trädet sakaki med papper eller lin fäst vid spetsen för att rena ett föremål eller en människa, medan man vid misogi använder vatten. Dessa reningsritualer är så viktiga för shinto att en japansk auktoritet konstaterar: ”Man kan lugnt säga att utan dessa ritualer kan inte shinto bestå [som religion].”
Shintoismens anpassningsförmåga
13, 14. Hur har shinto anpassats till andra religioner?
13 Fester och ritualer har hängt kvar inom shinto trots den förändring som denna religion har genomgått under åren. Vilken förändring? En shintoforskare liknar förändringarna inom shinto vid dem som en påklädbar docka genomgår. När buddismen kom, iklädde sig shinto den buddistiska läran. När människor behövde moralnormer, iklädde den sig konfucianismen. Shinto har varit oerhört anpassbar.
14 Synkretism, blandning av element från en religion med en annan, var något som skedde mycket tidigt i shintoismens historia. Även om konfucianism och taoism, i Japan kallat ”Yins och yangs väg”, hade infiltrerat shintoismen, var buddismen den viktigaste beståndsdelen i den uppblandade shintoismen.
15, 16. a) Hur reagerade shintoisterna för buddismen? b) Hur gick sammansmältningen mellan shinto och buddism till?
15 När buddismen kom via Kina och Korea, kallade japanerna sina traditionella religiösa seder för shinto, ”gudarnas väg”. Men i och med att en ny religion anlände splittrades Japan i frågan om huruvida buddismen skulle accepteras eller inte. De som var för buddismen insisterade: ”Alla grannländer tillber på det sättet. Varför skall Japan vara annorlunda?” De som var emot buddismen argumenterade: ”Om vi tillber grannländernas gudar, kommer vi att väcka våra egna gudars vrede.” Efter årtionden av oenighet vann slutligen de som var för buddismen. Vid slutet av 500-talet v.t., när prins Shōtoku omfattade buddismen, hade den nya religionen slagit rot.
16 När buddismen spreds till landsbygden, möttes den av de lokala shintogudarna, vars existens var mycket fast förankrad i folkets dagliga liv. De båda religionerna måste kompromissa för att kunna samexistera. Buddistmunkar som övade självdisciplin uppe i bergen hjälpte till att sammansmälta de bägge religionerna. Bergen ansågs vara shintogudarnas boningsplatser, och munkarnas asketiska livsföring i bergen gav upphov åt idén att blanda buddismen och shintoismen, vilket också ledde till att man byggde jinguji, tempel ägnade åt båda religionerna. Undan för undan kom de båda religionerna att sammansmälta, medan initiativet till att skapa religiösa teorier kom att ligga hos buddismen.
17. a) Vad betyder kamikaze? b) Hur förbands kamikaze med trosuppfattningen att Japan är en gudomlig nation?
17 Under tiden höll trosuppfattningen att Japan var en gudomlig nation på att slå rot. När mongolerna angrep Japan på 1200-talet, uppstod tron på kamikaze, som ordagrant betyder ”gudomlig vind”. Mongolerna anföll ön Kyushu två gånger med överlägsna flottstyrkor, och båda gångerna gäckades deras försök av stormar. Japanerna gav sina shintogudar (kami) äran för dessa stormar eller vindar (kaze), och detta ökade deras gudars ryktbarhet i hög grad.
18. Vilken konflikt uppstod mellan shinto och andra religioner?
18 I och med att förtroendet för shintogudarna växte kom de att betraktas som de ursprungliga gudarna, medan buddhorna (”de upplysta”) och bodhisattvor (blivande buddhor som hjälper andra att uppnå upplysning; se sidorna 136—138, 145, 146 betraktades som endast tillfälliga lokala manifestationer av gudomen. Som ett resultat av denna konflikt mellan shinto och buddismen utvecklades olika skolor inom shinto. Några betonade buddismen, andra upphöjde shintos många gudomligheter och ytterligare andra använde en senare form av konfucianism för att utsmycka sina läror.
Kejsardyrkan och statsshinto
19. a) Vad var restaurationsshintoisternas syfte? b) Vilket tänkesätt ledde Norinaga Motooris läror till? c) Vad inbjuder Gud oss att göra?
19 Efter många års kompromissande avgjorde shintoteologerna att deras religion hade befläckats av kinesiskt religiöst tänkande. De insisterade därför på en återgång till de gamla japanska sederna. En ny skola inom shinto, kallad restaurationsshinto, uppstod med Norinaga Motoori (uttalas Motoʹori), en 1700-talsforskare, som en av sina främsta teologer. Motoori studerade de klassiska skrifterna, i synnerhet de shintoskrifter som kallas Kojiki, för att söka ursprunget till den japanska kulturen. Han lärde om solgudinnan Amaterasu Omikamis överlägsenhet, men var något vag beträffande hur naturfenomenen kunde tillskrivas gudarna. Dessutom är den gudomliga försynen oförutsägbar, enligt hans lära, och det är respektlöst av människor att försöka förstå den. Fråga inte, utan underordna er den gudomliga försynen, var hans tanke. — Jesaja 1:18.
20, 21. a) Hur försökte en shintoistisk teolog rena shinto från ”kinesiskt” inflytande? b) Vilken rörelse bildades till följd av Hiratas filosofi?
20 En av hans efterföljare, Atsutane Hirata, utvidgade Norinagas tankar och försökte rena shinto från allt ”kinesiskt” inflytande. Vad gjorde Hirata? Han sammansmälte shinto med avfällig ”kristen” teologi! Han liknade Amenominakanushi-no-kami, en gud som omnämns i Kojiki, vid ”kristendomens” Gud och beskrev denne universums härskande gud som om han hade två underordnade gudar, ”Högalstraren (Takami-musubi) och Gudaalstraren (Kami-musubi), som förefaller representera de manliga och de kvinnliga principerna”. (Religions in Japan [Religioner i Japan]) Ja, han antog läran om en treenig gud från katolicismen, även om det aldrig blev en lära inom shintoismens huvudriktning. Men Hiratas blandning av så kallad kristendom med shinto inympade så småningom kristenhetens form av monoteism i det shintoistiska sinnet. — Jesaja 40:25, 26.
21 Hiratas teologi blev grunden för rörelsen kring kejsardyrkan vilken ledde till att de feodala militärdiktatorerna, shogunerna, störtades och kejsarstyret återinfördes 1868. I och med införandet av kejsardömet utsågs Hiratas lärjungar till regeringens ombud för shintokulten, och de arbetade för att göra shinto till statsreligion. Under den då nya konstitutionen ansågs kejsaren, som betraktades som ättling i rakt nedstigande led till solgudinnan Amaterasu Omikami, vara ”helig och okränkbar”. Han blev statsshintoismens högste gud. — Psalm 146:3—5.
Shintos ”Heliga skrift”
22, 23. a) Vilka två förordningar utfärdade kejsaren? b) Varför betraktades dessa förordningar som heliga?
22 Shintoismen hade visserligen sina forntida uppteckningar, ritualer och böner i skrifterna Kojiki, Nihon shoki och Engishiki, men statsshinto behövde en helig bok. År 1882 utfärdade kejsar Meiji (Mutsuhito) Kejserliga förordningen för soldater och sjömän. Eftersom den kom från kejsaren, betraktades den av japanerna som en helig skrift, och den blev grunden för daglig meditation för män i det militära. Den betonade att en människas plikt att betala sina skulder till och fullgöra sina förpliktelser mot den gudomlige kejsaren stod över alla andra förpliktelser hon kunde ha mot någon annan.
23 Ett tillägg till shintoismens heliga skrifter kom när kejsaren den 30 oktober 1890 utgav Kejserliga förordningen om undervisning. I den ”lades inte bara grunden för skolundervisningen, utan den blev praktiskt taget statsshintoismens heliga skrift”, förklarar Shigeyoshi Murakami som forskar i statsshinto. Förordningen klargjorde att det ”historiska” förhållandet mellan de mytiska kejserliga förfäderna och deras undersåtar var grundvalen för undervisningen. Hur betraktade japanerna dessa förordningar?
24. a) Ge ett exempel på hur de kejserliga förordningarna betraktades av folket. b) Hur kom statsshinto att leda till kejsardyrkan?
24 ”När jag var flicka brukade vicerektorn [i skolan] hålla ett träskrin i ögonhöjd och vördnadsfullt bära upp det på podiet”, påminner sig Asano Koshino. ”Rektorn tog emot skrinet och drog ut rullen på vilken Kejserliga förordningen om undervisning var skriven. Medan förordningen lästes, skulle vi böja huvudet tills vi hörde de avslutande orden: ’Hans Majestäts namn och sigill.’ Vi hörde den så många gånger att vi lärde oss orden utantill.” Fram till år 1945 formades genom ett undervisningssystem grundat på mytologi hela nationen till att viga sig åt kejsaren. Statsshinto betraktades som den högsta religionen, och de 13 övriga shintosekterna med olika läror degraderades till att kallas sektshinto.
Japans religiösa mission — världserövring
25. Hur betraktades den japanske kejsaren av folket?
25 Statsshinto hade en avgud också. ”Varje morgon klappade jag händerna mot solen, symbolen för gudinnan Amaterasu Omikami, och sedan vände jag mig österut mot det kejserliga palatset och tillbad kejsaren”, påminner sig Masato, en äldre japansk man. Kejsaren tillbads som gud av sina undersåtar. Han betraktades som den högste i både politiskt och religiöst avseende på grundval av sin härstamning från solgudinnan. En japansk professor sade: ”Kejsaren är gud uppenbarad bland människor. Han är en manifesterad gudom.”
26. Vilken lära blev resultatet av vördandet av kejsaren?
26 Som följd av detta utvecklades läran att ”centrum för fenomenens värld är Mikados [kejsarens] land. Från detta centrum måste vi föra ut denna Stora ande över hela världen. ... Stor-Japans expansion utöver världen och upphöjandet av hela världen till Gudarnas land är den brådskande uppgiften nu, ja, vårt eviga och oföränderliga syftemål.” (D. C. Holtom: The Political Philosophy of Modern Shinto [Den politiska filosofin i nutida shinto]) Där fanns ingen åtskillnad mellan kyrka och stat!
27. Hur användes tillbedjan av den japanske kejsaren av militarister?
27 John B. Noss ger i sin bok Man’s Religions följande kommentar: ”Den japanska militären var inte sen att ställa sig till förfogande för att åstadkomma detta. Den gjorde det till en del av sin krigspropaganda att erövringar var Japans heliga mission. I sådana ord kan vi sannerligen se den logiska följden av en nationalism som sammansmälts med religiösa värderingar.” Vilken tragedi som höll på att förberedas för japanerna och för andra folk, i första hand på grundval av den shintoistiska myten om kejsarens gudomlighet och sammanblandningen av religion och nationalism!
28. Vilken roll spelade shinto i den japanska krigsansträngningen?
28 Japanen i allmänhet hade inget annat alternativ än att tillbe kejsaren under statsshinto och dess imperialistiska system. Norinaga Motooris lära: ”Fråga inte, utan underordna er den gudomliga försynen” genomsyrade och styrde japanernas tänkande. År 1941 hade hela nationen mobiliserats i andra världskrigets krigsansträngning under statsshintoismens baner och i hängivenhet för den ”levande människoguden”. ”Japan är en gudomlig nation”, tänkte folket, ”och kamikaze, den gudomliga vinden, kommer att blåsa när det uppstår en kris.” Soldaterna och deras familjer bad sina skyddsgudar om framgång i kriget.
29. Vad ledde till att många förlorade tron efter andra världskriget?
29 När den ”gudomliga” nationen besegrades år 1945 i och med de båda atombomberna som förintade Hiroshima och större delen av Nagasaki, kom shinto att ställas inför en allvarlig kris. Över en natt blev den förment oövervinnlige gudomlige härskaren Hirohito en enkel besegrad mänsklig kejsare. Japanernas tro slogs i spillror. Kamikaze hade svikit nationen. I uppslagsboken Nihon Shukyo Jiten sägs det: ”En av orsakerna var nationens besvikelse över att ha blivit förrådd. ... Vad värre var: den shintoistiska världen gav ingen religiöst kvalificerad och skälig förklaring till de tvivel som [nederlaget] gav upphov åt. Den allmänna tendensen blev därför den religiöst omogna reaktionen: ’Det finns ingen gud eller Buddha.’”
Vägen till verklig harmoni
30. a) Vilken lärdom kan vi dra av det som hände shinto under andra världskriget? b) Varför är det så viktigt att vi använder vårt förnuft när det gäller vår tillbedjan?
30 Den kurs som statsshinto slog in på betonar hur viktigt det är för varje individ att undersöka de traditionella trosuppfattningar han omfattar. Shintoister kanske sökte en väg till harmoni med sina medjapaner medan de understödde militarismen. Men det bidrog naturligtvis inte till världsvid harmoni, och i och med att familjeförsörjarna och de unga dödades i strid medförde det inte heller någon harmoni i hemlandet. Innan vi överlämnar vårt liv åt någon, måste vi förvissa oss om vem och vad det är vi ger ut oss för. ”Jag [bönfaller] er”, sade en kristen lärare till romare som tidigare hade tillbett kejsaren, ”att framställa era kroppar till ett levande, heligt, Gud välbehagligt slaktoffer, er förnuftsmässiga heliga tjänst.” Precis som de romerska kristna skulle använda sitt förnuft till att välja vem de skulle överlämna sig åt, är det oerhört viktigt att vi använder vårt förnuft till att avgöra vem vi bör tillbe. — Romarna 12:1, 2.
31. a) Vad har varit tillräckligt för de flesta shintoister? b) Vilken fråga måste besvaras?
31 För shintoister i allmänhet var en viss guds identitet inte den viktiga faktorn i deras religion. ”För människor i allmänhet hade gudar eller buddhor ingen betydelse”, säger Hidenori Tsuji, som undervisar i japansk religionshistoria. ”Vare sig de var gudar eller buddhor, var det nog för folket om de hörde bönerna om goda skördar, tillfrisknande från sjukdom och trygghet för familjen.” Men ledde det dem till den sanne Guden och till hans välsignelse? Historiens svar är entydigt.
32. Vad kommer att behandlas i nästa kapitel?
32 I sitt sökande efter en gud gjorde shintoisterna, därför att de grundade sina trosuppfattningar på myter, en vanlig människa, deras kejsare, till en gud, den så kallade ättlingen till solgudinnan Amaterasu Omikami. Men tusentals år innan shinto fick sin början hade den sanne Guden uppenbarat sig för en trons man av semitisk härkomst i Mesopotamien. I nästa kapitel kommer vi att behandla denna betydelsefulla händelse och vad som blev följden.
[Frågor]
[Ruta på sidan 191]
Solgudinnan i shintoistisk mytologi
I Shintoistisk mytologi sägs det att för länge sedan tvättade guden Izanagi ”sitt vänstra öga, och födde på så sätt den stora gudinnan Amaterasu, solgudinnan”. Senare skrämde Susanoo, havsslätternas gud, Amaterasu så att hon ”gömde sig i en klippgrotta i himlen och stängde för ingången med ett stenblock. Världen lades i mörker.” Gudarna smidde därför ihop en plan för att få ut Amaterasu ur grottan. De samlade ihop galande tuppar som förkunnar gryningen och gjorde en stor spegel. I sakakiträden hängde de upp juveler och tygremsor. Sedan började gudinnan Ama no Uzume dansa och trumma på ett kar med sina fötter. I sin vilda dans slet hon av sig kläderna, och gudarna brast i skratt. Allt det här väckte Amaterasus nyfikenhet, så hon tittade ut och fick se sig själv i spegeln. Spegelbilden lockade henne ut ur grottan, och då tog Styrkans gud tag i hennes hand och förde ut henne i det fria. ”Än en gång lystes världen upp av solgudinnans strålar.” — New Larousse Encyclopedia of Mythology. — Jämför 1 Moseboken 1:3—5, 14—19; Psalm 74: 16, 17; 104:19—23.
[Ruta på sidan 193]
Shinto — en religion med fester
Det japanska året är fullt av religiösa fester, matsuri. Här följer några av de viktigaste:
▪ Sho-gatsu, nyårsfesten, 1—3 januari.
▪ Setsubun, bönkastning inomhus och utomhus medan man ropar: ”Demonerna ut, lyckan in”; 3 februari.
▪ Hina matsuri, flickornas dockfest, 3 mars. Man ställer fram en scen med dockor som föreställer ett gammalt kejserligt hushåll.
▪ Pojkfesten, 5 maj. Koi-nobori (vindstrutar som föreställer karpar och som symboliserar styrka) hängs upp på pålar.
▪ Tsukimi, beundran av höstens fullmåne medan man offrar små runda riskakor och förstlingen av skörden.
▪ Kanname-sai, kejsarens offrande av det första nya riset, i oktober.
▪ Niiname-sai firas av kejserliga familjen i november, när kejsaren, som fungerar som kejsar-shintoismens överstepräst, smakar det nya riset.
▪ Shichi-go-san, som betyder ”sju-fem-tre”, firas av shintoistiska familjer den 15 november. Sju, fem och tre betraktas som viktiga övergångsår; barn klädda i färggranna kimonor besöker familjetemplet.
▪ Många buddistiska fester firas också, däribland Buddhas födelsedag den 8 april och Obon, lyktfesten, den 15 juli, vilken slutar med att lyktor seglar ut på havet eller en flod ”för att vägleda förfädernas andar tillbaka till den andra världen”.
[Bild på sidan 188]
En shintoist ber gudarna om ynnest
[Bild på sidan 189]
Shinto, ”Gudarnas väg”
[Bild på sidan 190]
Ett helt berg, som Fuji, betraktas ibland som shintai, ett föremål för tillbedjan
[Bilder på sidan 195]
Shintoister som bär en mikoshi, ett bärbart altarskrin, och (ovan) blad från stockrosen (aoi) bärs under Aoifesten i Kyoto
[Bild på sidan 196]
Svängandet av papper eller lin fäst vid en gren av ett ständigt grönt träd anses rena människor och föremål och garantera dem trygghet
[Bilder på sidan 197]
En japan upplever ingen motsägelse i att be inför både ett shintoaltare (till vänster) och ett buddistiskt altare
[Bild på sidan 198]
Kejsar Hirohito (på podiet) tillbads som ättling till solgudinnan
[Bild på sidan 203]
En ung kvinna fäster en inköpt ema, en böneplatta av trä, vid altaret
