Kapitel 1

Varför vara intresserad av andra religioner?

1—7. Nämn några saker som är kännetecknande för olika religioner i världen.

VAR du än bor har du utan tvivel med egna ögon sett hur religionen påverkar miljoner människors liv, ja, kanske även ditt. I länder där hinduism utövas ser man ofta människor förrätta puja — en ceremoni i vilken man kan frambära offer i form av kokosnötter, blommor och äpplen till sina gudar. En präst tar ett rött eller gult färgämne, tilaka, och sätter ett märke på pannan på de troende. Miljoner människor vallfärdar också varje år till floden Ganges för att bli renade av dess vatten.

² I katolska länder ser man människor med ett krucifix eller ett radband i handen be i kyrkor och katedraler. Pärlorna i radbandet används för att räkna de böner man frambär till Maria. Och det är inte svårt att känna igen nunnor och präster i deras karakteristiska svarta dräkter.

³ I protestantiska länder vimlar det av kapell och kyrkor, och på söndagarna brukar församlingsborna sätta på sig sina bästa kläder och samlas för att sjunga psalmer och höra predikningar. Deras präster bär ofta en svart dräkt och har en särskild krage som visar att de är präster.

⁴ I islamiska länder kan man höra de muslimska böneutroparna ropa fem gånger om dagen från minareterna för att kalla samman de trogna till ṣalāt, dvs. en rituell bön. De betraktar Koranen som islams heliga bok. Enligt  den islamiska tron var det Gud som uppenbarade den och profeten Muhammed som fick den av ängeln Gabriel på 600-talet v.t.

⁵ På gatorna i många buddistiska länder ses buddistmunkarna, vanligtvis klädda i saffransgula, svarta eller röda dräkter, som ett tecken på fromhet. Gamla tempel med bilder av den fridfulle Buddha vittnar om att den buddistiska tron är mycket gammal.

⁶ Shinto, som utövas främst i Japan, kommer in i människors dagliga liv genom de altaren man har i hemmen och genom de offer man frambär till avlidna släktingar. Japanerna känner sig fria att be om de mest världsliga ting, till och med om att de skall lyckas väl med proven i skolan.

⁷ En annan religiös verksamhet som är känd över hela världen är den att människor går från hus till hus och står  på gatorna med biblar och biblisk litteratur. Nästan alla som ser någon komma med tidskrifterna Vakttornet och Vakna! förstår att han är ett Jehovas vittne.

8. Vad visar historien när det gäller religiositet?

⁸ Vad visar denna stora variation av religiositet i världen? Den visar att människor i tusentals år känt ett andligt behov och en längtan efter andliga ting. Människan har levt med sina prövningar och bördor, sina tvivel och frågor, däribland mysteriet med döden. Människors religiösa känslor har kommit till uttryck på många olika sätt, då de vänt sig till Gud eller till sina gudar för att söka välsignelse och tröst. Religionen försöker också besvara de stora frågorna: Varför finns vi till? Hur bör vi leva? Vilken framtid väntar mänskligheten?

9. I vilket avseende ägnar sig de flesta människor åt någon form av religion i sitt liv?

⁹ Å andra sidan finns det miljoner människor som inte tillhör någon religion och inte heller tror på någon gud. De är ateister. Andra är agnostiker och menar att Gud är okänd och troligen också omöjlig att lära känna. Men detta betyder självklart inte att de saknar principer eller etik, lika lite som det är självklart att den som bekänner sig tillhöra en religion har det. Men om man godtar att religion är ”hängivenhet för någon princip; strikt trohet eller trofasthet; samvetsgrannhet; from tillgivenhet eller hängivenhet”, då ägnar sig de flesta människor, även ateister och agnostiker, åt någon form av religion i sitt liv. — The Shorter Oxford English Dictionary.

10. Påverkar religion vår moderna värld? Ge exempel.

¹⁰ Eftersom det finns så många religioner i världen och världen krymper mer och mer på grund av de allt snabbare kommunikationerna, påverkas hela världen av de olika trosuppfattningar som finns, oavsett om människor  tycker om det eller inte. Det raseri som bröt ut år 1989 över boken Satansverserna, som skrevs av en som vissa människor betecknade som en avfällig muslim, är ett klart bevis för hur religiösa känslor kan blossa upp i global omfattning. Islamiska ledare krävde att boken skulle förbjudas och att författaren rentav skulle dödas. Vad får människor att reagera så våldsamt i religiösa frågor?

11. Varför är det inte orätt att undersöka andra trosuppfattningar?

¹¹ För att kunna svara på den frågan måste vi känna till något om bakgrunden till religionerna i världen. Det är som Geoffrey Parrinder förklarar i boken World Religions—From Ancient History to the Present (Världsreligioner — från forntidens historia till nutidens): ”Att studera olika religioner behöver inte innebära att man överger sin egen tro, utan den kan snarare växa av att man ser hur andra människor har sökt verkligheten och har berikats genom sitt sökande.” Kunskap leder till förståelse, och förståelse till att man tolererar människor med en annan åsikt.

Varför undersöka?

12. Vilka faktorer avgör i allmänhet vilken religion någon omfattar?

¹² Har du någon gång tänkt eller sagt: ”Jag har min egen religion. Det är en högst personlig fråga. Jag diskuterar inte religion med andra”? Det är sant att religion är en högst personlig fråga, för så gott som ända från födelsen har vi fått religiösa eller etiska tankar inskärpta i sinnet genom våra föräldrar och släktingar. Vi följer därför i allmänhet våra föräldrars och far- och morföräldrars religiösa ideal. Religionen har blivit så gott som en familjetradition. Vad har det lett till? Jo, till att det i många fall är andra som har valt religion åt oss. Det har helt enkelt  blivit en fråga om var och när vi föddes. Som historikern Arnold Toynbee visade avgörs en individs anslutning till en viss tro ofta av ”var han råkade födas geografiskt sett”.

13, 14. Varför är det inte förnuftigt att ta för givet att den religion man fick när man föddes automatiskt är godkänd av Gud?

¹³ Är det förnuftigt att ta för givet att den religion man fick när man föddes måste vara den helt igenom sanna? Om du föddes i Italien eller Sydamerika, skulle du, utan att ha möjlighet att välja, förmodligen ha uppfostrats som  katolik. Om du föddes i Indien, skulle du troligen automatiskt bli hindu, eller om du kom från Punjab, kanske sikh. Om dina föräldrar var från Pakistan, skulle du självklart vara muslim. Och om du föddes i ett socialistiskt land någon gång under de senaste årtiondena, skulle du kanske inte haft någon annan möjlighet än att bli uppfostrad som ateist. — Galaterna 1:13, 14; Apostlagärningarna 23:6.

¹⁴ Är den religion man fick när man föddes automatiskt den sanna, den som är godkänd av Gud? Om den tanken hade följts under årtusendenas gång, skulle många människor fortfarande utöva primitiv shamanism och ägna sig åt gammal fruktbarhetsdyrkan och förutsätta att ”det som dög bra åt mina förfäder duger bra åt mig”.

15, 16. Vilken nytta har man av att undersöka andra religioner?

¹⁵ Med de många och vitt skilda religiösa uttryck som har utvecklats världen runt under de gångna 6.000 åren, är det åtminstone allmänbildande och tankemässigt vidgande att förstå vad andra tror och hur deras trosuppfattningar kommit till. Och det kan också vidga vyerna och ge ett mera konkret hopp för framtiden.

¹⁶ På grund av invandring och allmän flyttning i många länder bor människor med olika religioner nu i samma trakt. Förståelse för varandras uppfattningar kan därför leda till att kommunikationer och samtal mellan människor med olika tro blir mera meningsfulla. Det kan kanske också skingra något av det hat som finns i världen på grund av religiösa skiljaktigheter. Det är sant att människor kan starkt ogilla andra människors trosuppfattningar, men det finns ingen anledning att hata någon bara därför att han eller hon har en annan uppfattning. —  1 Petrus 3:15; 1 Johannes 4:20, 21; Uppenbarelseboken 2:6.

17. Varför bör vi inte hata dem som har andra religiösa tankar än vi?

¹⁷ I den forntida judiska lagen hette det: ”Du skall inte hysa hat till din broder i ditt hjärta, men väl må du tillrättavisa din nästa, så att du inte för hans skull kommer att bära på synd. Du skall inte hämnas och inte hysa agg mot någon av ditt folk, utan du skall älska din nästa som dig själv. Jag är Herren [Jehova].” (3 Moseboken 19:17, 18) Grundaren av kristendomen sade: ”Men till er som lyssnar säger jag: Fortsätt att älska era fiender, att göra gott mot dem som hatar er, ... och er lön skall vara stor, och ni skall vara den Högstes söner, för han är omtänksam om de otacksamma och onda.” (Lukas 6:27, 35) Under  rubriken ”Den prövade” framförs en liknande princip i Koranen (sura 60:7, Zetterstéen): ”Det kan hända, att Gud [Allah] åstadkommer vänskap mellan eder och dem, som I bekämpat; ja, Gud är mäktig, och Gud är ock överseende och barmhärtig.”

18. Hur har det betydelse vad man tror?

¹⁸ Men att tolerans och förståelse behövs innebär inte att det inte har någon betydelse vad man tror. Som historikern Geoffrey Parrinder sade: ”Det sägs ibland att alla religioner har samma mål eller är likvärdiga vägar till sanningen eller också att alla lär samma läror. ... Men de gamla aztekerna, som höll upp sina offers bultande hjärtan mot solen, hade sannerligen inte en religion som var lika god som den fridfulle Buddhas.” Och är det inte Gud själv som bör bestämma vad som är godtagbart eller inte när det gäller tillbedjan? — Mika 6:8.

Hur bör religion värderas?

19. Hur bör religionen påverka en persons uppförande?

¹⁹ Även om de flesta religioner har en samling bestämda trosuppfattningar eller läror, kan dessa ofta bilda en mycket komplicerad teologi, som går utöver vad den vanlige lekmannen kan förstå. Men principen om orsak och verkan gäller i alla fall. En religions läror bör påverka varje troendes personlighet och dagliga uppförande. Varje människas uppförande kommer således normalt sett att i större eller mindre grad vara en återspegling av hennes religiösa bakgrund. Vilken verkan har din religion på dig? Gör din religion dig till en mer omtänksam person? Till en mer frikostig, ärlig, ödmjuk, tolerant och medlidsam person? Detta är rimliga frågor, för som en stor religiös lärare, Jesus Kristus, sade: ”Varje gott träd [frambringar] fin frukt, men varje ruttet träd frambringar värdelös frukt; ett gott träd kan inte bära värdelös frukt, inte  heller kan ett ruttet träd frambringa fin frukt. Varje träd som inte frambringar fin frukt blir nerhugget och kastat i elden. Av deras frukter skall ni alltså verkligen känna igen dessa människor.” — Matteus 7:17—20.

20. Vilka frågor uppstår beträffande religion och historia?

²⁰ Världshistorien måste helt visst få oss att stanna upp och undra vilken roll religion spelat i de många krig som orsakat så många människors död och ett sådant  gränslöst lidande. Varför har så många människor dödat och dödats i religionens namn? Korstågen, inkvisitionen, striderna i Mellersta Östern och Nordirland, slaktandet i striden mellan Irak och Iran (1980—1988), striderna mellan hinduer och sikher i Indien — alla dessa händelser får sannerligen tänkande människor att ställa frågor om religiösa trosuppfattningar och moralprinciper. — Se rutan här nedan.

21. Nämn några exempel på den frukt kristenheten frambringat.

 ²¹ Kristenheten har gjort sig känd för sin skrymtaktighet på det här området. I två världskrig har katoliker dödat katoliker och protestanter dödat protestanter på befallning av sina ”kristna” politiska ledare. Men ändå sätter bibeln klart köttets gärningar i kontrast till andens frukt. Om köttets gärningar sägs det: ”De är otukt, orenhet, tygellöshet, avgudadyrkan, utövande av spiritism, fientligheter, osämja, svartsjuka, yttringar av förbittring, av stridslystnad, söndringar, sekter, känslor av avund, dryckesorgier, bullersamma festupptåg och ting som dessa. Om dessa ting förvarnar jag er nu, på samma sätt som jag har förvarnat er: de som ägnar sig åt sådana ting skall inte ärva Guds rike.” Trots detta har så kallade kristna utövat sådant i århundraden, och deras uppförande har ofta tolererats av deras präster. — Galaterna 5:19—21.

22, 23. Vilken frukt bör däremot sann religion bära?

²² Däremot beskrivs andens positiva frukt som ”kärlek, glädje, frid, långmodighet, omtänksamhet, godhet, tro, mildhet, självbehärskning. Mot sådana ting finns ingen lag.” Alla religioner borde frambringa detta slag av fridsam frukt. Men gör de det? Gör din det? — Galaterna 5:22, 23.

²³ Denna boks granskning av människans sökande efter Gud genom världens religioner bör därför kunna besvara några av våra frågor. Men enligt vilka normer bör en religion bedömas, och enligt vems måttstock?

”Min religion duger bra åt mig”

24, 25. Vilken uppfordran ställs varje individ inför i fråga om sin religion?

²⁴ Många människor som inte vill diskutera religion säger: ”Min religion duger bra åt mig. Jag gör ingen något  illa, och jag hjälper när jag kan.” Men räcker det? Är vår egen måttstock för religion tillräcklig?

²⁵ Om religion är ”uttrycket för en människas tro på och vördnad för en övernaturlig makt erkänd som universums skapare och härskare”, som det heter i en ordbok, då bör frågan verkligen vara: Är min religion god nog för universums skapare och härskare? I så fall skulle Skaparen också ha rätt att bestämma hur uppförandet, tillbedjan och läran skall vara för att vara godtagbar och hur den inte får vara. För att göra det måste han uppenbara sin vilja för människan, och den uppenbarelsen måste vara lättillgänglig för alla. Vidare bör hans uppenbarelser alltid vara harmoniska och konsekventa, även om de getts med flera hundra års tidsskillnad. Detta innebär en uppfordran för varje individ — att själv undersöka bevisen och pröva vad som är Guds godtagbara vilja.

26. Vilken helig bok bör tjäna som en måttstock för sann gudsdyrkan, och varför det?

²⁶ En av de äldsta böcker som ger sig ut för att vara inspirerad av Gud är bibeln. Den är också den mest spridda och översatta boken i hela historien. För närmare två tusen år sedan sade en av dess skribenter: ”Ta inte längre gestalt efter denna tingens ordning, utan förvandla er genom att göra om ert sinne, så att ni kan pröva er fram till vad Guds goda och välbehagliga och fullkomliga vilja är.” (Romarna 12:2) Vad skulle vara grunden för ett sådant prov? Samme skribent sade: ”Hela Skriften är inspirerad av Gud och nyttig till undervisning, till tillrättavisning,  till korrigering, till tuktan i rättfärdighet, så att gudsmänniskan kan vara fullt duglig, fullständigt rustad för allt gott verk.” Den inspirerade bibeln bör därför tjäna som en tillförlitlig måttstock för sann och godtagbar gudsdyrkan. — 2 Timoteus 3:16, 17.

27. a) Vilka heliga skrifter har några av världsreligionerna? b) Hur bör deras läror vara i jämförelse med bibelns?

²⁷ Den äldsta delen av bibeln är äldre än alla andra religiösa skrifter i världen. Torah, dvs. de fem första böckerna i bibeln, den lag som Mose skrev under inspiration, daterar sig till 1400- och 1500-talen f.v.t. Som en jämförelse kan nämnas att den hinduiska skriften Rigveda (en samling hymner) fullbordades omkring år 900 f.v.t., och den ger sig inte ut för att vara inspirerad av Gud. Den buddistiska kanon ”de tre korgarna” (Tripitaka) daterar sig till 400-talet f.v.t. Koranen, som påstås ha förmedlats från Gud genom ängeln Gabriel, kom till på 600-talet v.t. Mormons bok, som Joseph Smith i Förenta staterna sägs ha fått av en ängel kallad Moroni, kom till på 1800-talet. Om några av dessa verk har inspirerats av Gud som somliga påstår, får den religiösa vägledning de erbjuder inte strida mot lärorna i bibeln, som är den ursprungliga inspirerade källan. De borde också besvara några av människors mest förbryllande frågor.

Frågor som kräver svar

28. Nämn några frågor som kräver svar.

²⁸ 1) Lär bibeln det som de flesta religioner lär och det som många människor tror, nämligen att människor har en odödlig själ och att den vid döden går vidare till en annan plats, till ”livet efter detta” — himmelen, helvetet eller skärselden — eller att den återvänder i en reinkarnation?

 2) Lär bibeln att universums suveräne Herre är namnlös? Lär den att han är en Gud eller att han är tre personer i en Gud eller att han är många gudar?

3) Vad var, enligt bibeln, Guds ursprungliga uppsåt med att skapa människor till liv på jorden?

4) Lär bibeln att jorden skall förintas, eller pekar den bara på ett slut eller en avslutning på den fördärvade världsordningen?

5) Hur kan man i verkligheten få inre frid och frälsning?

29. a) Vilken grundprincip bör vägleda oss i vårt sökande efter sanningen? b) Vilka svar ger bibeln på våra frågor?

²⁹ Alla religioner har olika svar, men i vårt sökande efter den religion ”som är ren” bör vi till sist komma fram till det som Gud vill att vi skall komma fram till. (Jakob 1:27; 1917; Hd) Varför kan vi säga det? Därför att vår grundprincip är: ”Låt Gud befinnas sannfärdig, om också varje människa befinns vara en lögnare, alldeles som det är skrivet: ’Att du må bevisas rättfärdig i dina ord och må vinna, när du håller på att dömas.’” — Romarna 3:4. *

30. Bland annat vilka frågor kommer att behandlas i nästa kapitel?

³⁰ Låt oss nu, när vi har lagt grunden för att undersöka världens religioner, övergå till människans första sökande efter andlighet. Vad vet vi om hur religion började? Vilka mönster av tillbedjan bildades bland forntidens kanske lite primitiva människor?

[Fotnoter]

[Frågor]

[Infälld text på sidan 16]

Alla religioner borde frambringa fridsam frukt, men gör de det?

[Ruta på sidan 14]

Religion, kärlek och hat

▪ ”Religionskrig är ofta särskilt våldsamma. När folk kämpar om landområden för ekonomisk vinnings skull, kommer de till en punkt där striden kostar mer än det förväntade utbytet, och därför kompromissar de. När bakgrunden är av religiös natur, tycks kompromiss och förlikning vara av ondo.” — Roger Shinn, professor i socialetik vid Union Theological Seminary i New York.

▪ ”Människor är beredda att argumentera för sin religion, skriva för den, slåss för den, dö för den; allt utom att leva för den. ... Där sann religion har förhindrat ett brott, har falska religioner erbjudit en ursäkt för tusen.” — Charles Caleb Colton (1825).

▪ ”Vi har religion nog för att få oss att hata, men inte nog för att få oss att älska varandra.” — Jonathan Swift (1667—1745).

▪ ”Människor går aldrig så helt och så villigt in för att göra det onda som när de gör det av religiös övertygelse.” — Blaise Pascal (1623—1662).

▪ ”Det verkliga syftet med en högre religion är att sprida de andliga råd och sanningar som utgör dess kärna in i så många själar som den kan nå för att var och en av dessa själar därigenom skall kunna uppfylla det verkliga syftet med människan. Det verkliga syftet med människan är att hon skall ära Gud och behaga honom för evigt.” — Arnold Toynbee, historiker.

 [Bilder på sidan 4]

Hinduer vördar floden Ganges — den så kallade Ganga Ma, dvs. Moder Ganga

Uppriktiga katoliker riktar sig till Maria när de använder radbandet

I vissa buddistiska länder tjänar flertalet män någon tid som munkar i saffransgula kläder

Trogna muslimska män vallfärdar åtminstone en gång till Mecka

[Bild på sidan 6]

Jehovas vittnen, kända över hela världen för sin predikoverksamhet, i en stad i Japan

[Bild på sidan 9]

Ett spädbarn som döps i en av kristenhetens kyrkor. Är den religion man får när man föds ovillkorligen den sanna?

[Bild på sidan 11]

Aztekiskt människooffer. Är alla religioner verkligen ”likvärdiga vägar till sanningen”?

[Bild på sidan 13]

Miljoner människor har dödat och dödats i religionens namn