Filosofi

Definition: Ordet filosofi kan härledas från två grekiska rotord och betyder ”kärlek till vishet”. Filosofi, i den mening vi använder ordet här, bygger inte på ett accepterande av tron på Gud, utan försöker ge människor en helhetssyn på världsalltet och strävar efter att göra dem till kritiska tänkare. Den brukar framför allt spekulativa medel hellre än observation i sitt sökande efter sanningen.

Hur kan vi alla förvärva sann kunskap och vishet?

Ords. 1:7; Ps. 111:10: ”Fruktan för Jehova är början” till ”kunskap” och till ”vishet”. (Om universum inte var produkten av en intelligent Skapare, utan bara av någon blind, irrationell kraft, skulle det vara omöjligt att ha en helhetssyn på världsalltet, eller hur? Ingenting som skulle kunna räknas som vishet skulle kunna komma som ett resultat av ett studium av någonting som i sig självt var irrationellt, eller hur? De som försöker förstå universum eller livet självt samtidigt som de försöker lämna Gud och hans uppsåt utan avseende, utsätts ständigt för missräkningar. De vantolkar det de lär sig och missbrukar de fakta de snappar upp. Om man lämnar tron på Gud utan avseende, omintetgör man nyckeln till exakt kunskap och omöjliggör varje verkligt konsekvent tankekonstruktion.)

 Ords. 2:4—7: ”Om du fortsätter att söka därefter som efter silver och du fortsätter att leta därefter som efter gömda skatter, då kommer du att förstå fruktan för Jehova, och kunskap om Gud kommer du att finna. Ty det är Jehova som ger vishet; från hans mun kommer kunskap och urskillning. Och åt de rättrådiga kommer han att förvara praktisk vishet som en skatt.” (Jehova ger den hjälp som behövs genom sitt skrivna ord och sin synliga organisation. En uppriktig önskan och personlig ansträngning, vilket inbegriper att man brukar sin tankeförmåga på ett konstruktivt sätt, är också ting som är nödvändiga.)

Är det realistiskt att förvänta att man kan finna absolut sanning i denna källa?

2 Tim. 3:16; Joh. 17:17: ”Hela Skriften är inspirerad av Gud.” ”[Jesus sade till sin himmelske Fader:] Ditt ord är sanning.” (Är det inte rimligt att Skaparen av universum har fullständig kunskap om det? Han har inte i Bibeln berättat om allt som rör universum, men det som han har låtit skriva ner där är sanning, inte spekulation. Han har också talat om i Bibeln vad som är hans uppsåt med jorden och mänskligheten och hur han skall förverkliga det. Hans allmakt, överlägsna vishet, fullkomliga rättvisa och stora kärlek garanterar att detta uppsåt helt och fullt kommer att förverkligas, på bästa möjliga sätt. Hans egenskaper utgör en garanti för att hans tillkännagivna uppsåt är helt tillförlitligt; det är sanning.)

Varifrån härstammar mänskliga filosofier?

De härstammar från människor som har begränsningar: Bibeln ger oss denna information: ”Det tillkommer inte mannen som vandrar att ens styra sitt steg.” (Jer. 10:23) Historien vittnar om att det inte leder till goda resultat att försöka ignorera denna begränsning. Vid ett tillfälle ”svarade [Jehova] ... Job ur stormvinden och sade: ’Vem är denne som fördunklar råd genom ord utan kunskap? Bind om dina länder som en kraftfull man, det ber jag dig, och låt mig fråga dig, och upplys du mig. Var befann du dig, när jag grundade jorden? Tala om det för mig, om du verkligen vet vad förstånd är.’” (Job 38:1—4) (Människor har av naturen begränsningar. Dessutom är deras livserfarenhet relativt kort och i allmänhet begränsad till en enda kultur eller en enda miljö. Den kunskap de äger är därför begränsad, och eftersom alla ting  är så sammanbundna med varandra, finner de ständigt aspekter som de inte hade tänkt igenom tillräckligt. All filosofi som härstammar från dem återspeglar dessa begränsningar.)

De har utvecklats av människor som är ofullkomliga: ”Alla har ju syndat och är i saknad av Guds härlighet.” (Rom. 3:23) ”Det finns en väg som är rätt i en mans ögon, men dödens vägar är dess slut efteråt.” (Ords. 14:12) (På grund av denna ofullkomlighet återspeglar ofta mänskliga filosofier en grundläggande själviskhet som kanske leder till kortvarig njutning, men också till missräkningar och stor bedrövelse.)

De är påverkade av demonandar: ”Hela världen befinner sig i den ondes våld.” (1 Joh. 5:19) ”Han som kallas Djävul och Satan ... vilseleder hela den bebodda jorden.” (Upp. 12:9) ”En gång vandrade [ni] ... enligt tingens ordning i den här världen, enligt härskaren över luftens myndighet, den ande som nu är verksam i olydnadens söner.” (Ef. 2:2) (Filosofier som uppmuntrar människor att överträda Guds sunda och rättrådiga lagar återspeglar en sådan påverkan. Det är inte underligt att mänskliga filosofier och projekt ofta har lett till sorg och bedrövelse för stora delar av mänskligheten, vilket bekräftas av historien.)

Varför vittnar det om klar tankeförmåga att studera Jesu Kristi läror i stället för mänsklig filosofi?

Kol. 1:15—17: ”Han [Jesus Kristus] är den osynlige Gudens avbild, den förstfödde av all skapelse; därför att med hjälp av honom skapades alla andra ting i himlarna och på jorden. ... Alla andra ting har skapats genom honom och för honom. Och han är före alla andra ting, och med hjälp av honom har alla andra ting kommit att existera.” (Genom att han står så nära Gud kan han hjälpa oss att lära känna sanningen om Gud. Dessutom har Jesus, som den genom vilken alla andra ting gjordes, fullständig kunskap om hela det skapade universum. Ingen mänsklig filosof kan erbjuda något av detta.)

Kol. 1:19, 20: ”Gud fann för gott att låta hela fullheten bo i honom [Jesus Kristus] och att genom honom försona alla andra ting med sig igen genom att stifta fred med hjälp av det blod han utgöt på tortyrpålen.” (Gud har således för avsikt att föra hela skapelsen tillbaka in i ett harmoniskt förhållande till sig själv genom Jesus Kristus. Gud har också anförtrott Jesus  herraväldet över hela jorden, vilket framkommer i Daniel 7:13, 14. Våra utsikter till ett framtida liv är således beroende av att vi lär känna honom och välvilligt tar emot hans anvisningar och sedan följer dem.)

Kol. 2:8: ”Se upp: kanske skall det finnas någon som vill bortföra er som sitt byte genom den filosofi och det tomma bedrägeri som är i överensstämmelse med människors tradition, i överensstämmelse med världens elementära ting och inte i överensstämmelse med Kristus.” (Vilket sorgligt misstag det skulle vara att välja sådan bedräglig mänsklig filosofi framför förvärvandet av sann vishet som en lärjunge till Jesus Kristus, den näst största personen i universum, den som kommer efter Gud själv!)

Hur betraktar Gud den ”vishet” som mänsklig filosofi erbjuder?

1 Kor. 1:19—25: ”Det är ju skrivet: ’Jag skall komma de visas vishet att förgås, och de förståndigas förstånd skall jag skjuta åt sidan.’ Var är den vise? Var den skriftlärde? Var denna tingens ordnings debattör? Har inte Gud gjort världens vishet dåraktig? Ty då, i Guds vishet, världen genom sin vishet inte lärde känna Gud, fann Gud för gott att genom dårskapen [som den ter sig för världen] i det som predikas rädda dem som tror. ... Därför att det dåraktiga hos Gud [som världen betraktar det] är visare än människor, och det svaga hos Gud [som världen kan se det] är starkare än människor.” (Ett sådant ställningstagande från Guds sida är helt visst inte godtyckligt eller oresonligt. Han har klart deklarerat sitt uppsåt i Bibeln, den mest spridda boken i världen. Han har sänt ut sina vittnen för att de skall resonera om det med alla som vill lyssna. Så dåraktigt det skulle vara, om någon skapad varelse tänkte att han har större vishet än vad Gud har!)