Oberoende

Definition: Ett tillstånd i vilket en person inte är, eller påstår sig inte vara, beroende av andra, inte är underställd deras ledning eller inflytande. Eftersom människor utrustats med fri vilja, har de en naturlig önskan att i visst mått vara oberoende. Men driver man denna önskan för långt, ger den upphov åt olydnad och till och med uppror.

Vinner människor verkligen frihet, när de förkastar Bibelns normer?

Rom. 6:16, 23: ”Vet ni inte att om ni fortsätter med att  framställa er som slavar åt någon till att lyda honom, då är ni hans slavar därför att ni lyder honom, antingen syndens med död till följd eller lydnadens med rättfärdighet till följd? ... Den lön synden betalar ut är död, men den gåva Gud ger är evigt liv genom Kristus Jesus, vår Herre.”

Gal. 6:7—9: ”Bli inte vilseledda: Gud driver man inte gäck med. Ty vadhelst en människa sår, detta skall hon också skörda; eftersom den som sår med tanke på sitt kött skall skörda förgängelse av sitt kött, men den som sår med tanke på anden skall skörda evigt liv av anden. Så låt oss inte ge upp i fråga om att göra vad som är gott.”

Sexualmoral: ”Den som bedriver otukt syndar mot sin egen kropp.” (1 Kor. 6:18) ”Den som begår äktenskapsbrott med en kvinna ... bringar fördärv över sin egen själ.” (Ords. 6:32) (Angående homosexualitet, se Romarna 1:24—27.) (Otillåtna sexuella förbindelser kan för ögonblicket verka vara njutbara. Men de leder till avskyvärda sjukdomar, oönskade havandeskap, abort, svartsjuka, ett oroat samvete, känslomässig förvirring och helt visst Guds ogillande, hans som våra möjligheter till framtida liv är beroende av.)

Materialistiska strävanden: ”De som är beslutna att bli rika faller i frestelse och en snara och många oförnuftiga och skadliga begär, som snabbt drar ner människorna till undergång och tillintetgörelse. Kärleken till pengar är nämligen en rot till alla slags skadliga ting, och genom att trakta efter denna kärlek har några villats bort från tron och har genomborrat sig själva överallt med många kval.” (1 Tim. 6:9, 10) ”Jag vill säga till min själ: ’Själ, du har många goda ting lagrade för många år; ta nu igen dig, ät, drick, roa dig.’ Men Gud sade till honom: ’Du oförnuftige, nu i natt avkräver man dig din själ. Vem skall då få de ting du har lagrat upp?’ Så går det den som samlar skatter åt sig själv men inte är rik inför Gud.” (Luk. 12:19—21) (Materiella ägodelar ger ingen varaktig lycka. Strävan att bli rik leder ofta till olyckliga familjeförhållanden, bruten hälsa, andlig undergång.)

Omåttligt bruk av alkohol: ”Vem har ve? Vem har obehag? Vem har stridigheter? Vem har bekymmer? Vem har sår utan orsak? Vem har dimmiga ögon? De som stannar länge vid vinet, de som kommer in för att pröva blandat vin.  På slutet biter det alldeles som en orm, och det avsöndrar gift alldeles som en huggorm.” (Ords. 23:29, 30, 32) (Alkohol kan först tyckas hjälpa en människa att glömma sina problem, men den löser inga problem. När hon nyktrat till finns problemen fortfarande kvar, ofta utökade. När en människa använder alkohol till övermått fördärvas hennes självaktning, hennes hälsa, hennes familjeliv och hennes förhållande till Gud.)

Drogmissbruk: Se sidorna 82—88, under rubriken ”Droger”.

Dåligt umgänge: Om några kom och sade till dig att de fått kännedom om hur man kan tjäna mycket pengar utan att arbeta så mycket, skulle du då gå med dem? ”Gå inte på vägen med dem. Håll tillbaka din fot från deras stig. Ty deras fötter, de löper till idel uselhet, och de skyndar ständigt att utgjuta blod.” (Ords. 1:10—19) Om någon tycks vara verkligt trevlig som människa, men inte tillber Jehova, betraktar du då honom som en lämplig vän? Sikem var son till en kanaaneisk hövding, och Bibeln säger att han var den ”mest hedervärde i hela sin fars hus”, men han tog Dina ”och låg med henne och kränkte henne”. (1 Mos. 34:1, 2, 19) Bör det spela någon roll för dig om andra människor tror eller inte tror på de sanningar som du har lärt känna i Guds ord? ”Bli inte vilseledda. Dåligt umgänge fördärvar nyttiga vanor.” (1 Kor. 15:33) Hur skulle Jehova känna det, om du valde att ha sådana som inte älskar honom till dina vänner? Jehovas talesman sade till en kung i Juda som gjorde just detta: ”På grund av detta har det kommit harm över dig från Jehovas person.” — 2 Krön. 19:1, 2.

Vem uppmanade människor att känna sig fria att fatta egna beslut utan hänsyn till Guds befallningar?

1 Mos. 3:1—5: ”Ormen [som användes som språkrör av Satan; se Uppenbarelseboken 12:9] ... började [nu] säga till kvinnan: ’Skulle Gud verkligen ha sagt att ni inte får äta av varje träd i trädgården?’ Därvid sade kvinnan till ormen: ’Av frukten på träden i trädgården får vi äta. Men vad beträffar att äta av frukten på det träd, som är mitt i trädgården, har Gud sagt: ”Ni skall inte äta av det, nej, ni skall inte röra det,  så att ni inte dör.”’ Därvid sade ormen till kvinnan: ’Ni kommer med visshet inte att dö. För Gud vet att just på den dag då ni äter av det kommer era ögon helt visst att öppnas och kommer ni helt visst att vara som Gud, vetande vad som är gott och ont.’”

Vilken ande är det som driver en människa när hon ignorerar Guds vilja för att tillfredsställa sina egna begär?

Ef. 2:1—3: ”Er har Gud gjort levande fast ni var döda i era överträdelser och synder, som ni en gång vandrade i enligt tingens ordning i den här världen [som Satan härskar över], enligt härskaren över luftens myndighet, den ande som nu är verksam i olydnadens söner. Ja, bland dem uppförde vi oss alla en gång enligt begären hos vårt kött och gjorde de ting som köttet och tankarna ville, och vi var av naturen vredens barn liksom de övriga.”

Vilka oberoende attityder är det livsviktigt att undvika för dem som påstår sig tjäna Gud?

Ords. 16:18: ”Stolthet går före en krasch och en högmodig ande före snavande.”

Ords. 5:12: ”Du kommer att tvingas säga: ’Hur har jag inte hatat tuktan och mitt hjärta ringaktat tillrättavisning!’” (Som sammanhanget visar kan en sådan inställning att hata tuktan och ringakta tillrättavisning leda till allvarliga problem.)

4 Mos. 16:3: ”De församlade sig mot Mose och Aron [som Jehova använde som tillsyningsmän över sitt folk] och sade till dem: ’Nu får det vara nog för er del, ty hela menigheten är helig, allesammans är det, och Jehova är mitt ibland dem. Varför skulle ni då upphöja er över Jehovas församling?’”

Jud. v. 16: ”Det är dessa som knotar och klagar över sin lott i livet, i det de vandrar efter sina egna begär, och deras mun talar svulstiga ord, medan de beundrar personligheter för sin egen fördels skull.”

3 Joh. v. 9: ”Diotrefes, som tycker om att inta främsta platsen bland dem, tar inte respektfullt emot någonting från oss.”

 Ords. 18:1: ”Den som isolerar sig kommer att söka sin egen själviska längtan; mot all praktisk vishet kommer han att bryta ut.”

Jak. 4:13—15: ”Så hör nu, ni som säger: ’I dag eller i morgon vill vi fara till den och den staden och tillbringa ett år där, och vi skall driva handel och göra vinster’, ni som inte vet vad ert liv kommer att vara i morgon. Ty ni är ett dis som syns för en liten stund och sedan försvinner. I stället borde ni säga: ’Om Jehova vill, skall vi leva och också göra det här eller det där.’”

Under vems herravälde kommer en människa, om hennes önskan att vara oberoende får henne att efterlikna världen utanför den kristna församlingen? Och hur ser Gud på detta?

1 Joh. 2:15; 5:19: ”Älska inte världen, inte heller tingen i världen. Om någon älskar världen, är Faderns kärlek inte i honom.” ”Hela världen befinner sig i den ondes våld.”

Jak. 4:4: ”Därför, vemhelst som vill vara världens vän gör sig till Guds fiende.”