Skapelse

Definition: Skapelsen betyder, enligt Bibelns förklaring, att den allsmäktige Guden utformade och frambringade universum, inräknat andra andevarelser och alla grundläggande slag av liv på jorden.

Är det förnuftigt att tro på en skapelse i denna moderna, vetenskapliga värld?

”Universums naturlagar är så exakta att vi inte har några problem med att bygga ett rymdskepp för att flyga till månen, och vi kan tidsberäkna flygningen på bråkdelar av en sekund. Dessa lagar måste ha stiftats av någon.” — Citerat yttrande av Wernher von Braun, som hade mycket att göra med uppsändningen av amerikanska astronauter till månen.

 Det fysiska universum: Om du fann ett precisionsur, skulle du då dra den slutsatsen att det hade blivit till genom att några dammpartiklar blåst samman av en slump? Någon med intelligens måste uppenbarligen ha gjort det. Det finns en ännu mer storslagen ”klocka”. Planeterna i vårt solsystem, även stjärnorna i hela universum, rör sig med större exakthet än de flesta klockor människan har konstruerat och tillverkat. Den galax som vårt solsystem befinner sig i består av mer än 100 miljarder stjärnor, och astronomer beräknar att det finns 100 miljarder sådana galaxer i universum. Om en klocka är ett bevis för att någon intelligent person har utformat den, i hur mycket högre grad måste det inte förhålla sig så när det gäller det långt större och mera komplicerade universum! I Bibeln beskrivs konstruktören av det som ”den sanne Guden, Jehova, ... himlarnas Skapare och den Store som utspänner dem”. — Jes. 42:5; 40:26; Ps. 19:1.

Planeten jorden: Om du for igenom en steril öken och kom till ett vackert hus som var väl rustat på allt sätt och var välförsett med livsmedel, skulle du då tro att det hade kommit till genom någon slumpartad explosion? Nej, du skulle inse att någon med avsevärd vishet hade byggt det. Vetenskapsmännen har ännu inte funnit något liv på någon av planeterna i vårt solsystem förutom jorden; alla tecken tyder på att de övriga är sterila. Denna planet är, som det heter i Arthur Beisers bok Jorden, ”universums under, en unik sfär”. (Bokklubben Svalan, 1963, sid. 10) Den befinner sig på exakt rätt avstånd från solen för att kunna ha mänskligt liv, och den rör sig med exakt rätt hastighet för att vara kvar i sin omloppsbana. Atmosfären, som är av ett slag som bara finns kring jorden, består av exakt rätt sammansättning av gaser för att kunna uppehålla liv. Det förunderliga är att ljuset från solen, koldioxiden i luften och vattnet och mineralerna i den bördiga jorden i förening kan frambringa mat åt jordens invånare. Har allt detta kommit till genom någon okontrollerad explosion i rymden? I Science News medges det: ”Det förefaller som om sådana speciella och exakta förhållanden knappast kan ha uppstått av en slump.” (24 och 31 augusti 1974, sid. 124) Bibelns slutledning är förnuftig, eftersom det heter: ”Nu uppförs ju vart och ett hus av någon, men Gud är den som har byggt allting.” — Hebr. 3:4.

Människohjärnan: Moderna datorer är en produkt av intensiv forskning och noggrant ingenjörsarbete. De har inte  ”bara kommit till”. Hur förhåller det sig då med människohjärnan? Till skillnad från ett djurs hjärna tredubblas ett människobarns hjärna i storlek under det första levnadsåret. Hur den fungerar är fortfarande ett stort mysterium för vetenskapsmännen. Hos människor finns det en inbyggd förmåga att lära sig komplicerade språk, att uppskatta skönhet, att komponera musik, att begrunda livets uppkomst och mening. Det är som hjärnkirurgen Robert White sade: ”Det enda rimliga för mig har varit att erkänna existensen av en högre intelligens som har utformat och utvecklat denna fantastiska enhet av hjärna och själ — något som helt ligger utanför människans fattningsförmåga.” (Det Bästa, februari 1979, sid. 101) Utvecklingen av detta under börjar med en liten befruktad cell i livmodern. Med beaktansvärd insikt sade bibelskribenten David till Jehova: ”Jag kommer att prisa dig, ty på ett sätt som inger fruktan är jag underbart gjord. Dina verk är underbara, som min själ mycket väl vet.” — Ps. 139:14.

Den levande cellen: En levande cell omtalas ibland som en ”enkel” livsform. Men ett encelligt djur kan fånga något att äta, smälta maten, göra sig av med avfallet, bygga sig ett hus och vara sexuellt verksam. Varje cell i människans kropp har liknats vid en muromgärdad stad, med en central regering som vidmakthåller ordningen, en kraftstation som alstrar energi, fabriker som producerar proteiner, ett komplicerat transportsystem och vakter som reglerar vad som tillåts komma in. En enda människokropp består av ända upp till 100 biljoner celler. Hur passande är inte orden i Psalm 104:24: ”Hur många är inte dina verk, o Jehova! Med vishet har du gjort dem alla”!

Ger Bibeln rum för tanken att Gud gjorde bruk av evolution för att frambringa de olika slagen av liv?

I Första Moseboken 1:11, 12 heter det att gräset och träden gjordes så att de kunde alstra nytt gräs och nya träd ”enligt sina arter”. I 1 Mos. 1 verserna 21, 24, 25 tilläggs det att Gud skapade havsdjur, flygande skapelser och landdjur, vart och ett ”enligt dess art”. Här ges inte rum för någon grundart att utveckla sig eller förändra sig till någon annan art.

 När det gäller människan sade Gud enligt 1 Moseboken 1:26: ”Låt oss göra människor till vår avbild, enligt vår likhet.” Människor skulle således få liknande egenskaper som Gud, inte egenskaper som var blott och bart en utveckling av ett djurs egenskaper. I Första Moseboken 2:7 tilläggs det: ”Jehova Gud grep sig an med att forma människan [inte av någon tidigare existerande livsform, utan] av stoft från marken och att blåsa in livets andedräkt i hennes näsborrar.” Här ges ingen antydan om någon evolution, utan här finner vi snarare en beskrivning av en ny skapelse.

Skapade Gud alla de miljoner varianter av organismer som finns på jorden i dag?

I Första Moseboken, kapitel 1, heter det helt enkelt att Gud skapade var och en ”enligt dess art”. (1 Mos. 1:12, 21, 24, 25) I samband med förberedelserna för den världsomspännande stora översvämningen på Noas tid gav Gud anvisning om att representativa medlemmar av varje ”art” av landdjuren och de flygande skapelserna skulle föras in i arken. (1 Mos. 7:2, 3, 14) I varje ”art” finns en genetisk potential för stor variation. Det sägs därför att det finns mer än 400 olika hundraser och mer än 250 raser och typer av hästar. Alla befruktningsbara varianter av ett visst djur utgör tillsammans en enda av de ”arter” som Första Moseboken talar om. Alla varianter av människor — orientaler, afrikaner, kaukasier, de som är mer än två meter långa, som dinka i Sudan, och de som är kortare än en och en halv meter, som pygméerna, — härstammar på liknande sätt allesammans från det första människoparet, Adam och Eva. — 1 Mos. 1:27, 28; 3:20.

Vad förklarar de grundläggande likheterna i uppbyggnaden av allt levande?

”Gud ... har skapat allt.” (Ef. 3:9) Allt har således utformats av samme store konstruktör.

”Allting blev till genom honom [Guds enfödde Son, som blev Jesus Kristus när han var på jorden], och utan honom blev alls ingenting till.” (Joh. 1:3) Det fanns således en enda ”mästerlig arbetare” genom vilken Jehova utförde sitt skaparverk. — Ords. 8:22, 30, 31.

 Varifrån kommer råmaterialet som universum är gjort av?

Vetenskapsmän har kommit fram till att materia är en koncentrerad form av energi. Det framkommer tydligt då kärnvapen exploderar. Astrofysikern Josip Kleczek säger: ”De flesta och kanske alla elementarpartiklar kan skapas genom materialisering av energi.” — The Universe (Boston, 1976), band 11, sid. 17.

Varifrån kunde sådan energi komma? Sedan frågan ”Vem har skapat dessa ting [stjärnorna och planeterna]?” ställts i Bibeln sägs följande om Jehova Gud: ”På grund av överflödet på dynamisk energi, också därför att han är väldig i kraft, saknas inte en enda av dem.” (Jes. 40:26) Gud själv är således källan till all den ”dynamiska energi” som behövdes för att skapa universum.

Fullbordades hela den fysiska skapelsen på bara sex dagar någon gång under de senaste 6.000 till 10.000 åren?

Fakta stämmer inte med en sådan slutsats: 1) Ljuset från Andromedanebulosan kan ses en klar kväll på norra halvklotet. Det tar omkring 2.000.000 år för det ljuset att nå jorden, vilket visar att universum måste vara åtminstone ett par miljoner år gammalt. 2) Slutprodukter av radioaktivt sönderfall i klippor på jorden vittnar om att somliga klippformationer har varit orörda i miljarder år.

I Första Moseboken 1:3—31 behandlas inte det ursprungliga skapandet av materia eller av himlakropparna. Där beskrivs beredandet av den redan befintliga jorden för att göra den beboelig för människor. Detta inbegrep skapandet av de grundläggande slagen av vegetation, liv i havet, flygande skapelser, landdjur och det första människoparet. Allt detta sägs ha utförts inom en tidsperiod av sex ”dagar”. Det hebreiska ord som översatts med ”dag” har emellertid olika betydelser, däribland ”en lång tid”; den ”tid då någon ovanlig händelse inträffar”. (W. Wilson: Old Testament Word Studies, Grand Rapids, Michigan; 1978, sid. 109) Det använda uttrycket ger rum för tanken att varje ”dag” kan ha varit flera tusen år lång.