TVÅ stora bergskedjor kantar den platå som utgör det nutida Iran – Elburz (söder om Kaspiska havet) och Zagros (som löper i sydostlig riktning ner mot Persiska viken). De genomskärs av bördiga dalgångar med trädbevuxna sluttningar. Dalarna har ett tempererat klimat, men på de högre torra och blåsiga slätterna är vintrarna kalla. I närheten ligger platåns glesbefolkade öken. I det här stora området, öster om Mesopotamien, trädde det medo-persiska väldet fram.

Mederna levde på den norra delen av platån, men de spred sig senare till Armenien och Kilikien. Perserna levde på den sydvästra delen av platån, öster om Tigrisdalen. Under Kyros styre i mitten av 500-talet f.v.t. förenades de båda rikena och bildade det medo-persiska världsväldet.

Kyros intog Babylon år 539 f.v.t. I öst sträckte sig hans rike mot Indien. Västerut omfattade det Egypten och det som nu är Turkiet. Daniel beskrev passande det medo-persiska världsväldet som en glupsk ”björn” som slukade ”mycket kött”. (Dan 7:5) Kyros styre var humant och tolerant. Han delade in riket i provinser, och varje provins styrdes av en satrap, vanligtvis en perser, men under honom hade en lokal härskare en viss makt.  Folken i riket uppmuntrades att behålla sina seder och sin religion.

I överensstämmelse med sin politik lät Kyros judarna återvända för att återupprätta sann tillbedjan och återuppbygga Jerusalem, som Esra och Nehemja beskriver. Tror du att den här stora folkmassan återvände den väg som Abraham hade tagit längs Eufrat upp mot Karkemish, eller tog de kanske den kortare vägen genom Tadmor och Damaskus? Bibeln talar inte om det för oss. (Se sidan 6 och 7.) Så småningom bosatte sig judar också i andra delar av riket, till exempel i Nildeltat och på andra platser längre söderut. Ganska många judar stannade kvar i Babylon, vilket troligen förklarar aposteln Petrus besök där flera hundra år senare. (1Pe 5:13) Ja, det medo-persiska världsväldet medverkade till att det fanns judar på många platser under de efterföljande grekiska och romerska världsväldena.

Sedan Medo-Persien hade erövrat Babylon använde de staden, med sina torra och heta somrar, som administrativt centrum. Susa, den tidigare elamitiska huvudstaden, var en av de kungliga städerna. Det var där som den persiske kungen Ahasveros (tydligtvis Xerxes I) senare gjorde Ester till sin drottning och omintetgjorde en plan att utrota Guds folk i hela det stora riket. Två andra medo-persiska huvudstäder var Ekbatana (som låg på en höjd av över 1 900 meter och hade ljuvliga somrar) och Pasargadae (som låg på samma höjd, omkring 65 mil åt sydost).

Hur fick då det här världsväldet sitt slut? När Medo-Persien var som mäktigast försökte det slå ner de uppror som anstiftats av grekerna vid den nordvästra gränsen. Grekland bestod då av stadsstater som förde krig mot varandra, men de samarbetade för att besegra persiska styrkor i avgörande slag vid Marathon och Salamis. Det här beredde vägen för ett enat Grekland som var överlägset Medo-Persien.

[Karta på sidan 24]

(För formaterad text, se publikationen)

Medo-persiska världsväldet

A2 MAKEDONIEN

A2 THRAKIEN

A4 Kyrene

A4 LIBYEN

B2 Byzantion

B2 LYDIEN

B3 Sardes

B4 Memfis (Nof)

B4 EGYPTEN

B5 No-Amon (Thebe)

B5 Syene

C3 KILIKIEN

C3 Tarsos

C3 Issos

C3 Karkemish

C3 Tadmor

C3 ARAM (SYRIEN)

C3 Sidon

C3 Damaskus

C3 Tyros

C4 Jerusalem

D2 Fasis

D2 ARMENIEN

D3 ASSYRIEN

D3 Nineve

D4 Babylon

E3 MEDIEN

E3 Ekbatana (Achmeta)

E3 HYRKANIEN

E4 Susa

E4 ELAM

E4 Pasargadae

E4 Persepolis

E4 PERSIEN

F3 PARTIEN

F4 DRANGIANA

G2 Marakanda (Samarkand)

G3 SOGDIANA

G3 BAKTRIEN

G3 AREIA

G4 ARACHOSIEN

G4 GEDROSIEN

H5 INDIEN

[Andra platser]

A2 GREKLAND

A3 Marathon

A3 Aten

A3 Salamis

C1 SKYTIEN

C4 Elat (Elot)

C4 Tema

D4 ARABIEN

[Berg]

E3 ELBURZBERGEN

E4 ZAGROSBERGEN

[Vattensamlingar]

B3 Medelhavet (Stora havet)

C2 Svarta havet

C5 Röda havet

E2 Kaspiska havet

E4 Persiska viken

[Floder]

B4 Nilen

C3 Eufrat

D3 Tigris

H4 Indus

[Bild på sidan 24]

Kyros trupper var tvungna att ta sig över Zagrosbergen för att nå Babylon.

[Bild på sidan 25]

Ovan: Xerxes port, portal i Persepolis

[Bild på sidan 25]

Infälld bild: Kyrus grav i Pasargadae