Kapitel fyra

Den som alla profeterna vittnade om

1. Vad visar det som sägs om Jesu föremänskliga tillvaro om hans förhållande till Jehova?

”FADERN är fäst vid Sonen och visar honom allt vad han själv gör.” (Johannes 5:20) Ja, Sonen hade ett mycket nära förhållande till sin Fader, Jehova. Detta förtroliga förhållande började när han skapades, oräkneliga årtusenden innan han föddes som människa. Han var Guds enfödde Son, den ende som skapades direkt av Jehova själv. Allt annat i himlen och på jorden blev skapat med hjälp av Jehovas innerligt älskade förstfödde Son. (Kolosserna 1:15, 16) Han tjänade också som Guds Ord eller talesman, den som Gud talade genom när han gjorde sin vilja känd för andra. Denne Son, som Gud höll särskilt kär, blev människan Jesus Kristus. (Ordspråken 8:22–30; Johannes 1:14, 18; 12:49, 50)

2. I vilken utsträckning handlar profetiorna i Bibeln om Jesus?

² Innan Guds förstfödde Son på mirakulöst sätt blev avlad som människa, hade många inspirerade profetior skrivits ner om honom. Det bekräftade aposteln Petrus, då han sade till Cornelius: ”Om honom vittnar alla profeterna.” (Apostlagärningarna 10:43) Jesu uppgift framhävs i så hög grad i Bibeln att en ängel kunde säga till aposteln Johannes: ”Att vittna om Jesus är ju anden i profetian.” (Uppenbarelseboken 19:10) Profetiorna visade tydligt att han var Messias. De riktade uppmärksamheten  på de olika uppgifter han skulle ha i samband med förverkligandet av Guds avsikter. Allt detta bör vara av största intresse för oss i dag.

Vad profetiorna visade

3. a) Vilka representeras av ormen, kvinnan och ormens avkomma i profetian i 1 Moseboken 3:15? b) Varför skulle krossandet av ormens huvud vara av stort intresse för Jehovas tjänare?

³ Den första av dessa profetior uttalades efter upproret i Eden. Jehova sade till ormen: ”Jag skall sätta fiendskap mellan dig och kvinnan och mellan din avkomma och hennes avkomma. Han skall krossa huvudet på dig, och du skall krossa hälen på honom.” (1 Moseboken 3:15) Den här profetian riktades i själva verket till Satan, som representerades av ormen. ”Kvinnan” är Jehovas lojala himmelska organisation, som är som en trogen hustru för honom. Ormens ”avkomma”, eller säd, omfattar alla änglar och människor som visar samma anda som Satan, de som motarbetar Jehova och hans folk. Att ormens huvud skulle bli krossat betyder att upprorsmakaren Satan, som baktalade Jehova och förorsakade stort lidande för människorna, till sist skall bli förintad. Men vem är i första hand den ”avkomma” som skall krossa ormens huvud? Det förblev en ”helig hemlighet” i många hundra år. (Romarna 16:20, 25, 26)

4. Hur bidrog Jesu härstamning till att bekräfta att han var den utlovade avkomman?

⁴ När det hade gått omkring 2 000 år av människans historia, gav Jehova fler upplysningar. Han uppenbarade att avkomman skulle framträda i Abrahams släkt. (1 Moseboken 22:15–18) Men genom vem i hans släkt skulle den framträda? Det var inte bara en fråga om  härstamning efter köttet, utan det berodde på vem Gud utvalde. Trots att Abraham älskade sin son Ismael, som Hagar hade fött åt honom, sade Jehova: ”Mitt förbund skall jag upprätta med Isak, som Sara skall föda åt dig.” (1 Moseboken 17:18–21) Längre fram bekräftades det här förbundet, inte för Isaks förstfödde son Esau, utan för Jakob, som blev stamfar till Israels 12 stammar. (1 Moseboken 28:10–14) Med tiden uppenbarades det att avkomman skulle födas i Judas stam, i Davids släktlinje. (1 Moseboken 49:10; 1 Krönikeboken 17:3, 4, 11–14)

5. Hur kunde man veta att Jesus var Messias när han började sin jordiska tjänst?

⁵ Vilka andra ledtrådar gavs för att kunna identifiera avkomman? Över 700 år i förväg namngav Bibeln staden Betlehem som den plats där den utlovade avkomman skulle födas som människa. Den uppenbarade också att avkomman hade funnits till ”från en oöverskådlig tids dagar”, ända från den tid då han skapades i himlen. (Mika 5:2) Genom profeten Daniel blev det dessutom förutsagt exakt när han skulle framträda på jorden som Messias. (Daniel 9:24–26) Och då Jesus blev smord med helig ande, och alltså blev Jehovas Messias, omtalade Guds egen röst från himlen att han var Guds Son. (Matteus 3:16, 17) Nu var avkomman identifierad! Därför kunde Filippus med övertygelse säga: ”Vi har funnit den som Mose, i lagen, och profeterna har skrivit om, Jesus.” (Johannes 1:45)

6. a) Vad kom Jesu efterföljare med tiden att inse, enligt Lukas 24:27? b) Vem är den främsta delen av kvinnans avkomma, och vad betyder det att han skall krossa ormens huvud?

⁶ Med tiden kom Jesu efterföljare att inse att mängder  av profetiska uttalanden om honom hade vävts in i de inspirerade Skrifterna. (Lukas 24:27) Det blev alltmer tydligt att Jesus är den främsta delen av kvinnans avkomma, den som skall krossa ormens huvud, dvs. förinta Satan. Genom Jesus skall alla de löften Gud har gett människorna, allt det vi så intensivt längtar efter, uppfyllas. (2 Korinthierna 1:20)

7. Vad bör vi göra när vi har förstått vem det är profetiorna talar om?

⁷ Hur bör det påverka oss att vi känner till detta? I Bibeln berättas det om en etiopisk eunuck som hade läst några av dessa profetior om den kommande Återlösaren och Messias. Förbryllad frågade han evangelieförkunnaren Filippus: ”Om vem säger profeten detta?” Men när eunucken hade fått svar på sin fråga, lät han inte saken bero. Efter det att han noga hade lyssnat på Filippus förklaring till hur den här profetian fått sin uppfyllelse, insåg han att han måste visa sin tacksamhet genom att göra något. Han förstod att han måste bli döpt. (Apostlagärningarna 8:32–38; Jesaja 53:3–9) Reagerar vi på samma sätt?

8. a) Vad pekade Abrahams försök att offra Isak fram emot? b) Varför sade Jehova till Abraham att alla nationer skulle välsigna sig genom avkomman, och vad betyder det för oss i vår tid?

⁸ Tänk också på den rörande berättelsen om när Abraham försökte offra Isak, sin ende son med Sara. (1 Moseboken 22:1–18) Detta pekade fram emot vad Jehova skulle göra – offra sin enfödde Son: ”Gud älskade världen så mycket att han gav sin enfödde Son, för att var och en som utövar tro på honom inte skall bli tillintetgjord utan ha evigt liv.” (Johannes 3:16) Vi kan  därför lita på att alldeles som Jehova gav sin enfödde Son för att förverkliga sin avsikt, kommer han också att ”i sin ynnest ge oss allt annat”. (Romarna 8:32) Vad förväntas då av oss? I Första Moseboken 22:18 läser vi att Jehova sade till Abraham att alla nationer skulle välsigna sig genom avkomman därför att Abraham hade ”lyssnat till ... [Guds] röst”. Vi måste också lyssna till Jehova och till hans Son: ”Den som utövar tro på Sonen har evigt liv; den som inte lyder Sonen skall  inte få se livet, utan Guds vrede förblir över honom.” (Johannes 3:36)

9. Vad kommer vi att göra om vi sätter värde på hoppet om evigt liv, som gjorts möjligt genom Jesu offer?

⁹ Om vi sätter värde på det hopp om evigt liv som gjorts möjligt genom Jesu offer, vill vi lyda de befallningar Jehova har gett oss genom Jesus. Dessa har med vår kärlek till Gud och till vår nästa att göra. (Matteus 22:37–39) Jesus visade att kärleken till Jehova skulle få oss att vilja lära andra att hålla allt som Jesus har befallt oss. (Matteus 28:19, 20) Vi vill också visa denna kärlek till andra som tjänar Jehova genom att regelbundet ”komma tillsammans” med dem. (Hebréerna 10:25; Galaterna 6:10) Men vi bör inte tänka att Gud och hans Son kräver fullkomlighet av oss. Enligt Hebréerna 4:15 kan Jesus, vår överstepräst, ”hysa medkänsla med våra svagheter”. Detta är verkligen trösterikt att veta, särskilt när vi närmar oss Gud i bön genom Kristus för att be om hjälp att övervinna våra svagheter! (Matteus 6:12)

Visa tro på Kristus

10. Varför är det omöjligt att få räddning på något annat sätt än genom Jesus Kristus?

¹⁰ Sedan aposteln Petrus hade framhållit för den judiska högsta domstolen i Jerusalem att en profetia i Bibeln hade uppfyllts på Jesus, avslutade han med dessa kraftfulla ord: ”Det finns ingen räddning i någon annan, för det finns inte under himlen något annat namn, som har blivit givet bland människor, genom vilket vi skall bli räddade.” (Apostlagärningarna 4:12) Eftersom alla Adams avkomlingar är syndare, kan de inte med sin död återlösa någon annan. Men Jesus var  fullkomlig, och hans liv hade ett värde som offer. (Psalm 49:6–9; Hebréerna 2:9) Han frambar en lösen som exakt motsvarade värdet av det fullkomliga liv som Adam hade förlorat. (1 Timoteus 2:5, 6) Därmed öppnade han möjligheten för oss att få evigt liv i Guds nya värld.

11. Förklara hur Jesu offer kan vara till stor nytta för oss.

¹¹ Lösen öppnade också möjligheten för oss att få andra välsignelser redan nu. Trots att vi är syndfulla kan vi ha ett rent samvete, eftersom Jesu offer gör det möjligt för oss att få förlåtelse för synder. Detta är långt mer än israeliterna någonsin kunde uppnå genom de djuroffer som de frambar i enlighet med den mosaiska lagen. (Apostlagärningarna 13:38, 39; Hebréerna 9:13, 14; 10:22) Men för att vi skall få en sådan förlåtelse måste vi uppriktigt erkänna att vi verkligen behöver Kristi offer: ”Om vi skulle påstå: ’Vi har ingen synd’, vilseleder vi oss själva, och sanningen är inte i oss. Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet.” (1 Johannes 1:8, 9)

12. Varför är det så viktigt att bli döpt i vatten för att få ett gott samvete inför Gud?

¹² Hur kan syndare visa tro på Kristus och hans offer? När människor under det första århundradet blev troende, visade de det offentligt. Hur då? Genom att bli döpta. Varför det? Därför att Jesus hade befallt att alla hans lärjungar skulle döpas. (Matteus 28:19, 20; Apostlagärningarna 8:12; 18:8) Den som av hjärtat verkligen värdesätter det Jehova så kärleksfullt har gjort genom Jesus håller sig inte tillbaka. Han gör de förändringar i sitt liv som behövs, överlämnar sig åt Gud i bön  och blir döpt i vatten som ett tecken på sitt överlämnande. Genom att på det här sättet visa tro framställer han till Gud en ”begäran om ett gott samvete”. (1 Petrus 3:21)

13. Vad bör vi göra om vi inser att vi har begått en synd, och varför?

¹³ Naturligtvis har vi kvar våra syndfulla tendenser även efter dopet. Hur skall vi se på det? Aposteln Johannes sade: ”Detta skriver jag nu till er, för att ni inte skall begå en synd. Och om någon ändå begår en synd, då har vi en hjälpare hos Fadern, Jesus Kristus, en som är rättfärdig. Och han är ett försoningsoffer för våra synder.” (1 Johannes 2:1, 2) Betyder det att oavsett vad vi har gjort så är allt i sin ordning om vi bara ber Gud om förlåtelse? Nej, inte nödvändigtvis. För att få förlåtelse måste vi visa uppriktig ånger. Vi kanske också behöver hjälp av äldre, mer erfarna kristna i församlingen. Vi måste erkänna att det vi gjort är orätt, uppriktigt ångra det och göra allt vi kan för att förhindra att det upprepas. (Apostlagärningarna 3:19; Jakob 5:13–16) Då kan vi vara säkra på att Jesus skall hjälpa oss och att vi återigen kan få Jehovas godkännande.

14. a) Förklara hur Jesu offer har varit till stor nytta för oss. b) Vad kommer vi att göra om vi verkligen har tro?

¹⁴ Genom Jesu offer kan den ”lilla hjorden”, den underordnade delen av avkomman i 1 Moseboken 3:15, få evigt liv i himlen. (Lukas 12:32; Galaterna 3:26–29) Det har också öppnat möjligheten till evigt liv på en paradisisk jord för miljarder andra. (Psalm 37:29; Uppenbarelseboken 20:11, 12; 21:3, 4) Evigt liv är ”den gåva Gud ger ... genom Kristus Jesus, vår Herre”. (Romarna  6:23; Efesierna 2:8–10) Om vi har tro på den gåvan och sätter värde på hur den gjordes möjlig, kommer vi att visa det i handling. När vi inser på vilket underbart sätt Jehova har använt Jesus för att genomföra sin vilja och hur viktigt det är att vi alla följer tätt i Jesu fotspår, kommer vi att göra den kristna tjänsten till något av det viktigaste i vårt liv. Vår tro kommer att märkas i den övertygelse vi visar när vi berättar för andra om denna storslagna gåva från Gud. (Apostlagärningarna 20:24)

15. Hur har tron på Jesus Kristus en förenande verkan?

¹⁵ Vilken förenande verkan en sådan tro har! Genom den dras vi närmare Jehova, hans Son och varandra inom den kristna församlingen. (1 Johannes 3:23, 24) Den fyller oss med glädje över att Jehova i sin godhet har gett sin Son ”det namn som är över varje annat namn [förutom Guds], så att i Jesu namn varje knä skall böja sig, deras som är i himlen och deras som är på jorden och deras som är under jorden, och varje tunga öppet skall erkänna att Jesus Kristus är Herre till ära för Gud, Fadern”. (Filipperna 2:9–11)

Repetitionsfrågor

• Hur kunde de som verkligen trodde på Guds ord veta att Jesus var Messias?

• Vad bör vi göra för att visa att vi sätter värde på Jesu offer?

• På vilka sätt har Jesu offer redan varit till nytta för oss? Hur är detta till hjälp när vi ber till Jehova om förlåtelse för våra synder?

[Frågor]

[Bild på sidan 36]

Jesus sade till sina efterföljare att de skulle lära andra att hålla Guds bud