Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Fortsätt med att först söka kungariket

Fortsätt med att först söka kungariket

Kapitel elva

Fortsätt med att först söka kungariket

1. a) Varför uppmanade Jesus sina åhörare att söka Guds kungarike först? b) Vilken fråga bör vi ställa oss?

FÖR mer än 1 900 år sedan höll Jesus ett tal i Galileen där han uppmanade sina åhörare: ”Fortsätt därför med att först söka kungariket och hans [Guds] rättfärdighet.” Men varför var det så angeläget? Skulle det inte dröja flera hundra år innan Kristus blev insatt som kung i Guds rike? Jo, men det var med hjälp av det messianska kungariket som Jehova skulle hävda sin rätt att härska och förverkliga sina storslagna avsikter med jorden. Alla som verkligen insåg betydelsen av detta skulle låta Riket inta första platsen i sitt liv. Om det var viktigt under det första århundradet, är det ännu viktigare i dag, nu när Kristus har blivit insatt som kung! Fråga därför dig själv: Visar mitt sätt att leva att jag söker Guds kungarike först? (Matteus 6:33)

2. Vad är människor i allmänhet upptagna av?

2 I dag finns det miljoner människor världen över som söker Guds kungarike först. De visar att de stöder Rikets styre genom att överlämna sig åt Jehova och låta livet kretsa kring att göra hans vilja. Människor i allmänhet går däremot helt upp i vardagens bestyr. Det mesta handlar om pengar och det som kan köpas för pengar – nöjen och materiella ägodelar. Eller också lägger de ner all sin energi på att göra karriär. Deras livsstil visar att de först och främst tänker på sig själva och på att få ut så mycket som möjligt av livet. Gud kommer på andra plats, om de över huvud taget tror på honom. (Matteus 6:31, 32)

3. a) Vilka skatter uppmuntrade Jesus sina lärjungar att söka, och varför? b) Varför finns det ingen anledning att vara överdrivet bekymrad för det materiella?

3 Men till sina lärjungar gav Jesus det här rådet: ”Sluta upp med att samla skatter åt er på jorden”, eftersom sådana tillgångar inte varar för evigt. Han tillade: ”Samla i stället skatter åt er i himlen”, nämligen genom att tjäna Jehova. Jesus uppmanade sina efterföljare att hålla sitt öga ”ogrumlat” genom att koncentrera sig på att göra Guds vilja och använda sina krafter till det. ”Ni kan inte vara slavar åt Gud och åt Rikedomen”, sade han till dem. Men hur var det då med de materiella behoven – mat, kläder och husrum? ”Sluta upp med att vara bekymrade”, var det råd Jesus gav. Han riktade deras uppmärksamhet på fåglarna – Gud ger dem mat. Jesus uppmuntrade sina efterföljare att lära av blommorna – Gud klär dem. Är då inte förnuftsbegåvade människor som tjänar Jehova värda mycket mer än någon av dessa? Jesus sade: ”Fortsätt därför med att först söka kungariket och hans rättfärdighet, så skall också allt detta andra [nödvändiga] tilldelas er.” (Matteus 6:19–34) Visar dina handlingar att du tror på det?

Låt inte sanningen om Riket förkvävas

4. Vad kan det leda till om man lägger alltför stor vikt vid det materiella?

4 Det är naturligt att man är intresserad av att tillgodose sina egna och sin familjs materiella behov. Men om man är överdrivet bekymrad för det materiella, kan det få ödesdigra följder. Fastän man kanske säger att man tror på Guds kungarike, kommer sanningen om det att förkvävas, eller trängas undan, om man i sitt hjärta låter något annat inta främsta platsen. (Matteus 13:18–22) Vid ett tillfälle frågade till exempel en rik ung styresman Jesus: ”Vad skall jag göra för att ärva evigt liv?” Han levde ett moraliskt rent liv och behandlade andra väl, men han var alltför fäst vid sina materiella ägodelar. Han kunde inte förmå sig att skiljas från dem för att bli en Kristi efterföljare. Därför gick han miste om något enastående – möjligheten att få vara tillsammans med Kristus i det himmelska kungariket. Jesus sade vid det tillfället: ”Hur svårt blir det inte för dem som har pengar att komma in i Guds kungarike!” (Markus 10:17–23)

5. a) Vad uppmanade Paulus Timoteus att vara nöjd med, och varför? b) Hur försöker Satan snärja oss genom ”kärleken till pengar”?

5 Flera år senare skrev aposteln Paulus till Timoteus, som då befann sig i Efesos, en blomstrande handelsstad. Paulus påminde honom: ”Vi har ... inte fört med något till världen, och inte heller kan vi föra med något ut. Har vi mat och kläder och tak över huvudet, skall vi vara nöjda med det.” Man bör arbeta för att skaffa ”mat och kläder och tak över huvudet” för sig och sin familj. Men Paulus gav varningen: ”De som är beslutna att bli rika faller i frestelse och en snara och många oförnuftiga och skadliga begär, som störtar människor i undergång och fördärv.” Satan är listig. Till en början kanske han försöker fresta någon i smått. Men sedan kan pressen bli starkare. Det dyker kanske upp en möjlighet att avancera eller att få ett bättre arbete som ger högre lön men som inkräktar på den tid man tidigare hade avsatt till andliga intressen. Om vi inte är på vår vakt, kan ”kärleken till pengar” förkväva det som är mycket viktigare – Guds kungarikes intressen. Paulus uttryckte det så här: ”Genom att sträva efter denna kärlek har några villats bort från tron och har genomborrat sig själva överallt med många kval.” (1 Timoteus 6:7–10)

6. a) Vad måste vi göra för att undvika materialismens snara? b) Vad kan vi vara säkra på, oavsett hur den ekonomiska situationen i världen ser ut?

6 Paulus drevs av äkta kärlek till sin kristne broder Timoteus, när han förmanade honom att ”fly från sådant” och att ”kämpa trons goda kamp”. (1 Timoteus 6:11, 12) Om vi skall kunna undvika att dras med i det materialistiska levnadssättet i världen runt omkring oss, måste vi kämpa hårt. Men om vi anstränger oss att leva enligt vår tro, kommer Jehova aldrig att svika oss. Trots höga priser och utbredd arbetslöshet kommer han att se till att vi får det vi verkligen behöver. Paulus skrev: ”Låt ert levnadssätt vara fritt från penningkärlek; nöj er med det som är. Ty han [Gud] har sagt: ’Jag skall under inga omständigheter släppa dig, inte heller under några omständigheter överge dig.’ Vi kan alltså vara vid gott mod och säga: ’Jehova är min hjälpare; jag skall inte vara rädd. Vad kan en människa göra mig?’” (Hebréerna 13:5, 6) Och kung David skrev: ”En ung man har jag varit och nu har jag blivit gammal, och ändå har jag inte sett den rättfärdige övergiven eller hans avkomma söka efter bröd.” (Psalm 37:25)

De första lärjungarnas exempel

7. Vilka anvisningar för predikandet gav Jesus sina lärjungar, och varför var de passande?

7 Sedan Jesus gett sina apostlar lämplig övning, sände han ut dem i Israel för att predika de goda nyheterna och säga: ”Himlarnas kungarike har kommit nära.” Det var ett spännande budskap. Jesus Kristus, den messianske kungen, var mitt ibland dem. Eftersom apostlarna ägnade sig helt åt tjänsten för Gud, uppmanade Jesus dem att lita på att Gud skulle sörja för dem. Han sade därför: ”För inget med er på färden, varken stav eller matpåse eller bröd eller silverpengar; ha inte heller två underklädnader. Men varhelst ni går in i ett hem, stanna där och utgå därifrån.” (Matteus 10:5–10; Lukas 9:1–6) Jehova skulle se till att deras landsmän fyllde deras behov, eftersom det bland israeliterna var vanligt att visa gästfrihet mot främlingar.

8. a) Varför gav Jesus nya anvisningar för predikandet kort före sin död? b) Vad skulle fortfarande komma först i livet för Jesu efterföljare?

8 Längre fram, strax före sin död, förberedde Jesus sina apostlar på att de i framtiden skulle komma att arbeta under andra förhållanden. På grund av myndigheternas motstånd mot deras verksamhet skulle israeliterna kanske inte vara lika villiga att visa dem gästfrihet. Dessutom skulle de snart föra Rikets budskap till icke-judiska länder. Nu skulle de ta med sig ”en börs” och ”en matpåse”. Men de skulle ändå fortsätta att först söka Jehovas kungarike och hans rättfärdighet och lita på att Jehova skulle välsigna deras ansträngningar att skaffa sig det de behövde när det gällde mat och kläder. (Lukas 22:35–37)

9. Hur satte Paulus Guds kungarike främst i livet samtidigt som han sörjde för sina fysiska behov, och vilket råd gav han om detta?

9 Aposteln Paulus var ett fint exempel på en som följde Jesu råd. För honom var tjänsten det viktigaste i livet. (Apostlagärningarna 20:24, 25) När han kom till ett område för att predika, försörjde han sig själv och arbetade ibland som tältmakare. Han förväntade sig inte att andra skulle ta hand om honom. (Apostlagärningarna 18:1–4; 1 Thessalonikerna 2:9) Men han tog ändå tacksamt emot gästfrihet och gåvor när andra visade sin kärlek på det sättet. (Apostlagärningarna 16:15, 34; Filipperna 4:15–17) Paulus uppmuntrade inte de kristna att försumma sina familjeförpliktelser för att kunna predika, utan snarare att de skulle ha balans mellan sina olika plikter. Han gav dem rådet att arbeta, att älska sina familjer och att dela med sig åt andra. (Efesierna 4:28; 2 Thessalonikerna 3:7–12) Han uppmanade dem att förtrösta på Gud, inte på materiella ägodelar, och att leva på ett sätt som visade att de verkligen förstod vilka de viktigare tingen var. Det betydde att de först skulle söka Guds kungarike och hans rättfärdighet, precis som Jesus hade lärt dem. (Filipperna 1:9–11)

Låt Riket komma först i ditt liv

10. Vad betyder det att ”först söka kungariket”?

10 I vilken utsträckning är vi själva med och förkunnar de goda nyheterna om kungariket för andra? Det beror delvis på hur vår livssituation ser ut och hur djup vår uppskattning är. Kom ihåg att Jesus inte sade: ”Sök Riket när ni inte har något annat för er.” Eftersom han visste vilken betydelse Guds kungarike har, gav han uttryck åt sin Faders vilja och sade: ”Sök hela tiden hans kungarike.” (Lukas 12:31) De flesta av oss måste arbeta för att försörja sig och sin familj, men om vi har tro, kommer det predikoarbete som Gud har gett oss ändå att vara det centrala i vårt liv, samtidigt som vi sköter våra familjeförpliktelser. (1 Timoteus 5:8)

11. a) Hur illustrerade Jesus att inte alla skulle kunna göra lika mycket i förkunnartjänsten? b) Vilka faktorer påverkar hur mycket man kan göra?

11 Några av oss kan använda mer tid än andra till att predika de goda nyheterna om Riket. Men i sin liknelse om de olika slagen av jordmån visade Jesus att alla vars hjärta är likt utmärkt jord kommer att bära frukt. I vilken omfattning? Människors livssituation varierar. Ålder, hälsa och familjeförpliktelser kommer in i bilden. Men med sann uppskattning kan mycket uträttas. (Matteus 13:23)

12. Vilket andligt mål uppmuntras särskilt ungdomar att överväga?

12 Det är bra att vi har mål som kan hjälpa oss att göra mer i tjänsten. Ungdomar bör tänka allvarligt på det fina exempel som Timoteus, en nitisk ung kristen, gav. (Filipperna 2:19–22) Kan de ha något bättre mål än att börja i heltidstjänsten när de är klara med sin utbildning? Även äldre har nytta av att sätta upp sunda, andliga mål.

13. a) Vem avgör vad vi personligen kan göra i förkunnartjänsten? b) Vad visar vi när vi söker kungariket först?

13 I stället för att kritisera dem som vi kanske tycker skulle kunna göra mer bör vår tro driva oss att själva söka göra framsteg, så att vi kan tjäna Gud i så stor utsträckning som vår egen situation tillåter. (Romarna 14:10–12; Galaterna 6:4, 5) Som det framgår av fallet med Job påstår Satan att vi tjänar Gud av själviska motiv och att vi först och främst är intresserade av våra materiella ägodelar och vår egen bekvämlighet och välfärd. Men om vi verkligen söker kungariket först, kan vi vara med och bevisa att Djävulen är en stor lögnare. Vi kan visa att tjänsten för Gud är det som kommer först i vårt liv. På så sätt visar vi i ord och gärning vår djupa kärlek till Jehova, vårt lojala stöd för hans suveränitet och vår kärlek till våra medmänniskor. (Job 1:9–11; 2:4, 5; Ordspråken 27:11)

14. a) Varför är det bra att ha ett schema för tjänsten på fältet? b) I vilken utsträckning tar många Jehovas vittnen del i tjänsten på fältet?

14 Ett schema kan hjälpa oss att få mer uträttat än vad vi annars skulle ha fått. Jehova har själv ”en bestämd tid” för det han har för avsikt att göra. (2 Moseboken 9:5; Markus 1:15) Det är bra att om möjligt ta del i tjänsten på fältet vid en eller flera bestämda tider varje vecka. Hundratusentals Jehovas vittnen runt om i världen är hjälppionjärer och använder i snitt två timmar om dagen till att predika de goda nyheterna. Hundratusentals andra tjänar som reguljära pionjärer och använder omkring två och en halv timme om dagen till att förkunna Rikets budskap. Pionjärer med särskilt uppdrag och missionärer använder ännu mer tid i tjänsten. Vi kan också söka tillfällen att vittna informellt för alla som vill lyssna. (Johannes 4:7–15) Det bör vara vår önskan att göra så mycket som våra omständigheter tillåter i detta arbete, för Jesus förutsade: ”Dessa goda nyheter om kungariket skall bli predikade på hela den bebodda jorden till ett vittnesbörd för alla nationerna; och sedan skall slutet komma.” (Matteus 24:14; Efesierna 5:15–17)

15. Varför tycker du att rådet i 1 Korinthierna 15:58 är aktuellt i samband med vår förkunnartjänst?

15 Överallt på jorden, oavsett vilket land de bor i, tar Jehovas vittnen med förenade krafter del i den här privilegierade tjänsten. De följer det inspirerade bibliska rådet: ”Bli fasta, orubbliga, och ha alltid rikligt att göra i Herrens verk, eftersom ni vet att er möda inte är förgäves i förbindelse med Herren.” (1 Korinthierna 15:58)

Repetitionsfrågor

• När Jesus sade att vi skulle fortsätta att ”först söka kungariket”, vad menade han då att vi skulle sätta på andra plats?

• Hur bör vi se på detta att sörja för de fysiska behoven för oss själva och vår familj? Hur kommer Gud att hjälpa oss?

• Vilka olika former av förkunnartjänst kan vi utföra?

[Frågor]

[Bild på sidan 107]

I alla länder förkunnar Jehovas vittnen i dag de goda nyheterna innan slutet kommer