Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

”Ha intensiv kärlek till varandra”

”Ha intensiv kärlek till varandra”

Kapitel sexton

”Ha intensiv kärlek till varandra”

1. Vad gör ofta intryck på nya som besöker Jehovas vittnens möten?

NÄR människor kommer till Jehovas vittnens möten för första gången, gör den kärlek som råder där ofta intryck på dem. Den märks i det välkomnande de får och i den varma gemenskapen. De som besöker våra sammankomster lägger också märke till den här kärleken. En reporter skrev om en sammankomst: ”Ingen var påverkad av droger eller alkohol. Ingen skrek och gapade. Ingen trängde sig fram. Ingen knuffades. Ingen svor. Inga smutsiga skämt och inget oanständigt språk. Ingen tobaksrök i luften. Inga stölder. Ingen kastade tomburkar på gräsmattorna. Det var verkligen ovanligt.” Allt detta vittnar om kärlek, det slag av kärlek som ”inte [bär sig] oanständigt åt” och ”inte [söker] sina egna intressen”. (1 Korinthierna 13:4–8)

2. a) Vad bör med tiden hända med vår kärlek? b) Vilket slag av kärlek som Kristus visade måste vi utveckla?

2 Broderlig kärlek är kännetecknet på sanna kristna. (Johannes 13:35) Allteftersom vi växer till andligen, lär vi oss att visa kärlek i högre grad. Aposteln Paulus bad för sina medkristna att deras ”kärlek än mer och mer” skulle ”överflöda”. (Filipperna 1:9) Aposteln Johannes visade att vår kärlek bör vara självuppoffrande. Han skrev: ”Av detta har vi lärt känna kärleken, att han [Guds Son] gav ut sin själ för oss; och vi är skyldiga att ge ut våra själar för bröderna.” (1 Johannes 3:16; Johannes 15:12, 13) Är vi villiga att ge vårt liv för våra bröder? Det är inte ofta detta krävs, men hur villiga är vi att hjälpa dem nu, också när det är lite besvärligt att göra det?

3. a) Hur kan vi visa kärlek i ännu högre grad? b) Varför är det viktigt att vi nu har intensiv kärlek till varandra?

3 Förutom att vi i handling visar en självuppoffrande anda måste vi känna varmt för våra bröder och systrar. Guds ord uppmanar oss: ”Ha i broderlig kärlek öm tillgivenhet för varandra.” (Romarna 12:10) Så känner vi alla för vissa människor. Men kan vi lära oss att känna sådan tillgivenhet också för andra? Eftersom den här gamla ordningen närmar sig sitt slut, är det viktigt att vi dras allt närmare varandra i församlingen. Bibeln säger: ”Slutet på allt har närmat sig. ... Framför allt, ha intensiv kärlek till varandra, eftersom kärleken övertäcker en mängd synder.” (1 Petrus 4:7, 8)

När det uppstår problem

4. a) Varför kan det uppstå problem mellan församlingens medlemmar? b) Vilka goda resultat kan vi uppnå om vi tillämpar Bibelns råd, även om vi ibland kanske är benägna att göra på annat sätt?

4 Så länge vi är ofullkomliga kommer vi naturligtvis då och då att göra sådant som sårar eller förnärmar andra. Våra bröder kan också komma att synda mot oss på olika sätt. (1 Johannes 1:8) Hur bör vi reagera när detta händer? Bibeln ger oss den vägledning vi behöver. Men det den säger är kanske inte vad vi som ofullkomliga människor är benägna att göra. (Romarna 7:21–23) Om vi ändå på allvar försöker tillämpa Bibelns råd, visar det att vi uppriktigt önskar behaga Jehova. Det leder också till att vi fördjupar vår kärlek till andra.

5. Varför bör vi inte ge igen om någon sårar oss?

5 När människor känner sig sårade, försöker de ibland hitta sätt att ge igen. Men det gör bara situationen värre. Om vedergällning krävs, bör vi lämna det åt Gud. (Ordspråken 24:29; Romarna 12:17–21) Andra kanske försöker undvika den som sårat dem. Men så skall inte vi göra mot våra bröder och systrar, eftersom vi måste älska dem för att vår tillbedjan skall vara godtagbar för Jehova. (1 Johannes 4:20) Paulus skrev därför: ”Fortsätt att ha fördrag med varandra och att villigt förlåta varandra, om någon har orsak till klagomål mot en annan. Så som Jehova villigt har förlåtit er, just så skall också ni göra.” (Kolosserna 3:13) Kan du göra det?

6. a) Hur många gånger bör vi förlåta vår broder? b) Insikten om vad kan hjälpa oss att förlåta dem som syndar mot oss?

6 Vad gör vi då om en broder syndar mot oss gång på gång men inte begår så allvarliga synder att det kan leda till att han blir utesluten ur församlingen? När det handlar om sådana mindre synder, föreslog aposteln Petrus att man skulle förlåta ”ända till sju gånger”. Men Jesus sade: ”Inte ända till sju gånger, utan ända till sjuttiosju gånger.” Han riktade uppmärksamheten på hur enormt stor vår skuld till Gud är i jämförelse med vad någon människa kan vara skyldig oss. (Matteus 18:21–35) Utan att vi ens själva inser det, syndar vi mot Gud varje dag på många sätt – genom att vi handlar själviskt, genom det vi säger och tänker eller genom det vi underlåter att göra. (Romarna 3:23) Men Gud fortsätter att vara barmhärtig mot oss. (Psalm 103:10–14; 130:3, 4) Han väntar sig att vi behandlar varandra på samma sätt. (Matteus 6:14, 15; Efesierna 4:1–3) Gör vi det, visar vi det slag av kärlek som ”inte [för] räkenskap över oförrätten”. (1 Korinthierna 13:4, 5; 1 Petrus 3:8, 9)

7. Vad bör vi göra om en broder har något emot oss?

7 Ibland kanske vi märker att en broder har något emot oss, även om vi inte har något emot honom. Vi kan då välja att ha överseende med det och låta ”kärleken övertäcka” det, som det heter i 1 Petrus 4:8. Eller så kan vi ta initiativet till att tala med honom och försöka återställa goda relationer. (Matteus 5:23, 24)

8. Vad kan man göra om en medtroende gör något som får oss att bli upprörda?

8 Men låt säga att en medtroende gör något som inte bara upprör dig, utan också andra. Skulle det då vara bra att tala med honom om det? Kanske det. Om du förklarar problemet för honom på ett vänligt sätt, kan det få positiva resultat. Men först bör du fråga dig själv: Är det han gör verkligen i strid med Bibeln? Eller beror problemet till stor del på att jag har en annan bakgrund och uppfostran än han? Var på din vakt så att du inte ställer upp egna normer och sedan dömer andra efter dem. (Jakob 4:11, 12) Jehova tar opartiskt emot alla slags människor oberoende av deras bakgrund, och han är tålmodig mot dem medan de växer till andligen.

9. a) Vilka behandlar fall av allvarlig synd i församlingen? b) Under vilka omständigheter är det den som synden har begåtts mot som skall agera först, och vad bör målet vara?

9 Om någon i församlingen blir inblandad i allvarlig synd, till exempel ett omoraliskt uppförande, bör det omedelbart uppmärksammas. Av vilka? Av de äldste. (Jakob 5:14, 15) Men om det gäller en synd som har begåtts mot en enskild person, kanske i en affärsangelägenhet eller genom ett skadligt bruk av tungan, bör den personen först på tu man hand försöka tala med den som handlat orätt. (Matteus 18:15) Om inte detta löser problemet, behöver man gå vidare med de steg som räknas upp i Matteus 18:16, 17. Kärleken till vår broder som begått felet och en önskan att ”vinna” honom hjälper oss att göra detta på ett sätt som visar att vi söker nå hans hjärta. (Ordspråken 16:23)

10. Vad kan hjälpa oss att se saker och ting på rätt sätt, när det uppstår problem?

10 När det uppstår ett problem, stort eller litet, är det till hjälp för oss att försöka förstå hur Jehova ser på saken. Han godkänner inte synd i någon form, och när hans rätta tid är inne, avlägsnas förhärdade syndare från hans organisation. Men låt oss aldrig glömma att vi alla begår mindre synder och är i behov av hans tålamod och barmhärtighet. Vi bör därför efterlikna Jehova när vi konfronteras med andras synder. När vi är barmhärtiga, återspeglar vi hans kärlek. (Efesierna 5:1, 2)

Sök efter sätt att vidga dig

11. Varför uppmanade Paulus dem som bodde i Korinth att vidga sig?

11 Paulus använde flera månader till att bygga upp församlingen i Korinth i Grekland. Han arbetade hårt för att hjälpa vännerna där, och han älskade dem. Men vissa av dem besvarade inte hans varma känslor. De var mycket kritiska. Han uppmanade dem att ”vidga” sig när det gällde att visa tillgivenhet. (2 Korinthierna 6:11–13; 12:15) Vi bör alla tänka över i vilken utsträckning vi visar kärlek till andra och söka efter sätt att vidga oss. (1 Johannes 3:14)

12. Hur kan vi få vår kärlek att växa så att den omfattar alla i församlingen?

12 Finns det några i församlingen som vi tycker att det är svårt att lära känna? Om vi verkligen försöker överse med eventuella olikheter i personligheten – precis som vi vill att de skall göra – kan det bidra till att vi får ett närmare förhållande till dem. Vi kan också få en mer positiv syn på dem om vi söker efter deras goda egenskaper och koncentrerar oss på dessa. Detta kommer helt visst att göra att vi älskar dem mer. (Lukas 6:32, 33, 36)

13. Hur kan vi vidga oss när det gäller att visa kärlek till andra i församlingen?

13 Det finns förstås gränser för vad vi kan göra för andra. Vi kanske inte hinner hälsa på alla vid varje möte. Det är som regel inte möjligt att bjuda alla när vi skall ha gäster. Men skulle vi kunna vidga oss genom att använda bara några få minuter till att bli bättre bekant med någon i vår församling? Skulle vi då och då kunna samarbeta i tjänsten på fältet med någon som vi inte känner så väl?

14. Hur kan vi visa innerlig kärlek till varandra när vi är tillsammans med medkristna som vi inte träffat förut?

14 Vid våra kristna sammankomster har vi gyllene tillfällen att vidga oss i vår kärlek. Det kan vara tusentals närvarande. Vi hinner inte hälsa på alla, men vi kan uppföra oss på ett sätt som visar att vi sätter deras intressen före vår egen bekvämlighet. I pauserna kan vi visa personligt intresse genom att ta initiativet till att samtala med några av dem som står eller sitter runt omkring oss. En dag kommer alla som lever på jorden att vara bröder och systrar, förenade i tillbedjan av allas vår Gud och Fader. Vilken glädje det skall bli att lära känna varandra! Innerlig kärlek kommer att få oss att vilja göra det. Varför inte börja redan nu?

Repetitionsfrågor

• Hur bör problem mellan kristna lösas, och varför det?

• På vilka sätt bör vår kärlek växa samtidigt som vi växer andligen?

• Hur är det möjligt att visa innerlig kärlek till fler än bara våra närmaste vänner?

[Frågor]

[Bild på sidan 148]

Kristen kärlek kommer till uttryck på många sätt, till exempel vid församlingens möten