Vad vi kan lära av att Gud har tillåtit ondskan
Kapitel sju
Vad vi kan lära av att Gud har tillåtit ondskan
1, 2. a) Hur skulle vi ha påverkats om Jehova genast hade avrättat upprorsmakarna i Eden? b) Vilka kärleksfulla anordningar har Jehova gjort för vår skull?
”FÅ OCH kvalfulla har mina levnadsårs dagar varit”, sade patriarken Jakob. (1 Moseboken 47:9) Och Job sade att människan ”lever en kort tid och mättas av oro”. (Job 14:1) I likhet med dem har de flesta av oss upplevt svårigheter, orättvisor och till och med tragedier. Men det var inte orättvist av Gud att låta oss bli födda. Det är sant att vi inte har fullkomliga sinnen och kroppar som Adam och Eva ursprungligen hade, och vi lever inte i något paradis. Men hur skulle det ha varit om Jehova omedelbart efter deras uppror hade avrättat dem? Visserligen skulle det inte ha funnits någon sjukdom, sorg eller död, men det skulle inte heller ha funnits något människosläkte. Vi skulle inte ha varit födda. Men i sin barmhärtighet lät Gud Adam och Eva sätta barn till världen, även om dessa barn ärvde ofullkomlighet. Och genom Kristus har Jehova sörjt för att vi kan få tillbaka det som Adam förlorade – evigt liv i ett paradis på jorden. (Johannes 10:10; Romarna 5:12)
2 Visst är det underbart att vi kan se fram emot att få leva för evigt i den nya världens paradisiska omgivningar, där vi kommer att vara fria från sjukdom, sorg, smärta och död, och där det inte kommer att finnas onda människor! (Ordspråken 2:21, 22; Uppenbarelseboken 21:4, 5) Men av Bibelns berättelse lär vi oss att även om vår egen räddning betyder mycket för oss och för Jehova, är något ännu mer betydelsefullt inbegripet.
För sitt stora namns skull
3. Vad är förverkligandet av Jehovas avsikt med jorden och människan förknippat med?
3 Förverkligandet av Guds avsikt med jorden och människan är knutet till hans namn. Detta namn, Jehova, betyder ”han förorsakar att någon (något) blir”. Hans anseende som universums Suverän, som sanningens Gud och som den Gud som alltid förverkligar sina avsikter är därför förknippat med hans namn. På grund av Jehovas ställning är freden i universum och alla skapelsers välbefinnande beroende av att hans namn och det som det står för visas den respekt det förtjänar och att alla lyder honom.
4. Vad ingick i Jehovas avsikt med jorden?
4 Sedan Jehova hade skapat Adam och Eva, gav han dem ett uppdrag att utföra. Han gjorde klart att hans avsikt var att de inte bara skulle lägga hela jorden under sig genom att utvidga paradisets gränser, utan att de också skulle befolka jorden med sina avkomlingar. (1 Moseboken 1:28) Skulle Guds avsikt nu gå om intet på grund av deras synd? Vilken vanära det skulle dra över den allsmäktige Jehovas namn, om han inte kunde förverkliga sin avsikt med jorden och människorna.
5. a) När skulle de första människorna dö, om de åt av trädet för kunskapen om gott och ont? b) Hur såg Jehova till att orden i 1 Moseboken 2:17 uppfylldes, samtidigt som han tog hänsyn till sin avsikt med jorden?
5 Jehova hade varnat Adam och Eva och sagt att om de var olydiga och åt av trädet för kunskapen om gott och ont skulle de dö på ”den dag” de åt av det. (1 Moseboken 2:17) Jehova höll sitt ord – samma dag som de syndade ställde han dem till svars och uttalade dödsdomen över dem. Från Guds ståndpunkt sett dog Adam och Eva den dagen. För att förverkliga sin avsikt med jorden tillät Jehova dem emellertid att sätta barn till världen innan de dog i fysisk bemärkelse. Adam dog när han var 930 år, men med tanke på att 1 000 år kan vara som en dag för Jehova, kan man säga att Adam dog inom loppet av en ”dag”. (2 Petrus 3:8; 1 Moseboken 5:3–5) Därmed blev det fastslaget att Jehova hade talat sanning när det gällde tidpunkten för verkställandet av straffet, och hans avsikt med jorden hindrades inte av deras död. Men detta har betytt att ofullkomliga människor, även de onda, har tillåtits leva under en tid.
6, 7. a) Vad är enligt 2 Moseboken 9:15, 16 anledningen till att Jehova tillåter de onda att finnas kvar en tid? b) Hur visades Jehovas makt i fallet med farao, och hur gjordes hans namn känt? c) Vad blir resultatet av att den nuvarande onda ordningen når sitt slut?
6 Det Jehova sade till Egyptens härskare på Moses tid klargör ytterligare varför Gud har tillåtit de onda att finnas kvar. När farao förbjöd israeliterna att lämna Egypten, utplånade inte Jehova honom omedelbart. Landet drabbades av tio plågor som på olika sätt var en fantastisk manifestation av Jehovas makt. När Jehova varnade för den sjunde plågan, sade han till farao att han enkelt kunde ha utraderat honom och hans folk från jordens yta. Men Jehova sade: ”Av just detta skäl har jag låtit dig bestå: för att visa dig min makt och för att få mitt namn förkunnat på hela jorden.” (2 Moseboken 9:15, 16)
7 När Jehova befriade israeliterna, blev hans namn känt vida omkring. (Josua 2:1, 9–11) Än i dag, omkring 3 500 år senare, kommer man fortfarande ihåg det han gjorde då. Den händelsen ledde inte bara till att hans egennamn, Jehova, blev förkunnat, utan också till att sanningen om honom som bär detta namn gjordes känd. Det befäste Jehovas anseende som den Gud som håller sina löften och som ingriper till förmån för sina tjänare. (Josua 23:14) Det bevisade att han är allsmäktig och att ingenting kan hindra att hans avsikter förverkligas. (Jesaja 14:24, 27) Vi kan därför vara säkra på att han snart kommer att ingripa till förmån för sina trogna tjänare genom att tillintetgöra hela Satans onda ordning. Denna manifestation av Jehovas allmakt och den ära som den kommer att skänka hans namn skall aldrig bli bortglömd. De goda verkningarna av detta kommer att bestå för alltid. (Hesekiel 38:23; Uppenbarelseboken 19:1, 2)
”O djup av Guds ... vishet!”
8. Vilka faktorer uppmanar Paulus oss att ta i betraktande?
8 I sitt brev till romarna ställer aposteln Paulus frågan: ”Finns det orättvisa hos Gud?” Han svarar med eftertryck: ”Aldrig må det bli så!” Sedan betonar han Guds barmhärtighet och hänvisar till det Jehova sade om att låta farao leva en tid till. Paulus visar också att vi människor är som lera i en krukmakares hand. Sedan säger han: ”Om nu Gud, fastän han ville visa sin vrede och göra sin makt känd, i stort tålamod har haft fördrag med vredens kärl, som gjorts lämpade för tillintetgörelse, för att han skulle kunna göra sin härlighets rikedom känd på barmhärtighetens kärl, som han i förväg har berett till härlighet, nämligen oss, som han kallade, inte bara från judarna, utan också från nationerna, vad är det med det?” (Romarna 9:14–24)
9. a) Vilka är ”vredens kärl, som gjorts lämpade för tillintetgörelse”? b) Varför har Jehova visat stort tålamod med sina motståndare, och hur kommer slutresultatet att bli till nytta för dem som älskar honom?
9 Ända sedan upproret i Eden har alla som satt sig emot Jehova och hans lagar varit ”vredens kärl, som gjorts lämpade för tillintetgörelse”. Under hela den tid som har gått sedan dess har Jehova visat tålamod. De onda har hånat honom för hans handlingssätt, förföljt hans tjänare och till och med dödat hans Son. Jehova har visat stor självbehärskning och har låtit tillräckligt lång tid gå för att hela skapelsen tydligt skall kunna se de katastrofala följderna av uppror mot Gud och av att människor försöker styra oberoende av honom. Samtidigt gjorde Jesu död det möjligt att befria lydiga människor och att ”göra slut på Djävulens gärningar”. (1 Johannes 3:8; Hebréerna 2:14, 15)
10. Varför har Jehova tolererat de onda under de senaste 1 900 åren?
10 Under de mer än 1 900 år som gått sedan Jesus uppstod har Jehova fortsatt att tolerera ”vredens kärl” och väntat med att tillintetgöra dem. Varför det? En anledning är att han har varit i färd med att samla in dem som skall vara tillsammans med Jesus Kristus i hans himmelska kungarike. De uppgår till 144 000, och det är dessa som är ”barmhärtighetens kärl” som aposteln Paulus talade om. Först blev judar inbjudna att utgöra den här himmelska klassen. Längre fram inbjöd Gud människor ur de icke-judiska nationerna. Jehova har inte tvingat någon av dessa att tjäna honom. Men vissa av dem som uppskattat hans kärleksfulla anordningar har fått privilegiet att bli medregenter till hans Son i det himmelska kungariket. Arbetet med att bereda den här himmelska klassen är nu så gott som fullbordat. (Lukas 22:29; Uppenbarelseboken 14:1–4)
11. a) Vilken grupp människor har nu nytta av Jehovas tålamod? b) Vilket hopp finns det för de döda?
11 Men vilka skall bo på jorden? Jehovas tålamod har också gjort det möjligt att församla ”en stor skara” ur alla nationer. Den uppgår nu till flera miljoner. Jehova har lovat att denna jordiska klass skall överleva slutet för den här ordningen och ha utsikten att leva för evigt i ett paradis på jorden. (Uppenbarelseboken 7:9, 10; Psalm 37:29; Johannes 10:16) I Guds rätta tid kommer många att bli uppväckta från döden och få möjlighet att bli jordiska undersåtar till det himmelska kungariket. Guds ord förutsäger i Apostlagärningarna 24:15: ”Det skall ske en uppståndelse för både de rättfärdiga och de orättfärdiga.” (Johannes 5:28, 29)
12. a) Vad har vi lärt oss om Jehova av att han har tillåtit ondskan? b) Vad tycker du om Jehovas sätt att hantera det här?
12 Finns det någon orättvisa i allt detta? Nej. Genom att Gud väntar med att tillintetgöra de onda, ”vredens kärl”, kan han visa medkänsla med andra. Detta är i harmoni med Jehovas avsikt och visar hur barmhärtig och kärleksfull han är. När vi lägger märke till hur hans avsikter steg för steg uppenbaras, lär vi oss också mycket om Jehova. Vi förundras över de många sidor i hans personlighet som kommer i dagen – hans rättvisa, hans barmhärtighet, hans tålamod och hans mångskiftande vishet. Den vishet med vilken Jehova har hanterat stridsfrågan om den universella suveräniteten – hans rätt att styra – kommer alltid att stå som ett vittnesbörd om att hans sätt att styra är det allra bästa. Vi instämmer med aposteln Paulus: ”O djup av Guds rikedom och vishet och kunskap! Hur outrannsakliga är inte hans domar och outforskliga hans vägar!” (Romarna 11:33)
En möjlighet att visa vår hängivenhet
13. Vad har vi möjlighet till när vi utsätts för lidande, och vad kommer att hjälpa oss att reagera förståndigt?
13 Många av Guds tjänare befinner sig i situationer där de utsätts för lidande. Deras lidande fortsätter därför att Gud ännu inte har tillintetgjort de onda och därför att människor ännu inte har gjorts fullkomliga. Bör detta göra oss bittra? Eller kan vi i stället se det som en möjlighet att få vara med och bevisa att Djävulen är en lögnare? Vi kan få styrka till det, om vi håller den här vädjan i minnet: ”Var vis, min son, och gläd mitt hjärta, så att jag kan ge den svar som smädar mig.” (Ordspråken 27:11) Satan, som är den som smädar Jehova, påstod att om människor fick lida materiella förluster eller blev utsatta för fysiskt lidande skulle de ge Gud skulden för det, ja, till och med förbanna honom. (Job 1:9–11; 2:4, 5) Vi gläder därför Jehovas hjärta när vi är lojala mot honom trots svårigheter – och bevisar därmed att Satans påstående inte stämmer i vårt fall.
14. Hur kan det bli till nytta för oss att vi förtröstar på Jehova när vi utsätts för prövningar?
14 Om vi förtröstar på Jehova när vi utsätts för prövningar, kan vi utveckla värdefulla egenskaper. Genom det lidande Jesus utstod lärde han sig lydnad under förhållanden som han tidigare inte hade upplevt. Vi kan också lära något av våra prövningar genom att utveckla tålamod, uthållighet och en fördjupad uppskattning av Jehovas rättfärdiga vägar. (Hebréerna 5:8, 9; 12:11; Jakob 1:2–4)
15. Hur kan det vara till nytta för andra att vi tålmodigt uthärdar svårigheter?
15 Andra kommer också att lägga märke till det vi gör. På grund av det vi går igenom därför att vi älskar rättfärdighet kanske några av dessa med tiden inser vilka som är de sanna kristna i vår tid. Och genom att förena sig med oss i tillbedjan av Jehova kan de också få hoppet om det eviga livets välsignelser. (Matteus 25:34–36, 40, 46) Jehova och hans Son vill att människor skall få den möjligheten.
16. Vilket samband finns det mellan vår syn på svårigheter och frågan om enhet?
16 Ja, det är berömvärt om vi kan se även svåra situationer som tillfällen att visa vår hängivenhet för Jehova och att få medverka till att hans vilja genomförs. När vi gör det, visar vi att vi strävar efter gemenskap med Gud och Kristus. Jesus hade alla sanna kristna i åtanke när han i bön till Jehova sade: ”Jag framställer en begäran, inte bara beträffande dessa [hans närmaste lärjungar], utan också beträffande dem som sätter tro till mig genom deras ord; för att de alla må vara ett, alldeles som du, Fader, är i gemenskap med mig och jag är i gemenskap med dig, att de också må vara i gemenskap med oss.” (Johannes 17:20, 21)
17. Vad kan vi lita på, om vi är lojala mot Jehova?
17 Om vi är lojala mot Jehova, kommer han att belöna oss rikligt. Det sägs i hans ord: ”Bli fasta, orubbliga, och ha alltid rikligt att göra i Herrens verk, eftersom ni vet att er möda inte är förgäves i förbindelse med Herren.” (1 Korinthierna 15:58) Det heter också: ”Gud är inte orättvis, så att han glömmer ert arbete och den kärlek ni har visat mot hans namn.” (Hebréerna 6:10) I Jakob 5:11 läser vi: ”Se! Vi prisar dem lyckliga som har hållit ut. Ni har hört om Jobs uthållighet och har sett det slutresultat Jehova gav, att Jehova är mycket ömsint och barmhärtig.” Vad blev slutresultatet för Job? ”Jehova välsignade Jobs sista tid mer än hans första.” (Job 42:10–16) Ja, Jehova ”belönar dem som uppriktigt söker honom”. (Hebréerna 11:6) Och tänk vilken belöning vi har att se fram emot – evigt liv i ett paradis på jorden!
18. Vad kommer med tiden att hända med de plågsamma minnen vi kan ha?
18 Guds kungarikes styre kommer att gottgöra den mänskliga familjen för all den skada som den tillfogats under de gångna årtusendena. Glädjeämnena i den nya världen kommer mer än väl att uppväga det lidande som vi får utstå nu. Vi kommer inte att plågas av några obehagliga minnen av det tidigare lidandet. De uppbyggande tankar och aktiviteter som då präglar människors dagliga liv kommer undan för undan att sudda ut de plågsamma minnena. Jehova förklarar: ”Jag skapar nya himlar [en ny himmelsk regering över mänskligheten] och en ny jord [ett rättfärdigt samhälle av människor]; och det som varit skall man inte mer komma ihåg, inte heller skall tanken på det komma upp i hjärtat. Men jubla och fröjda er för evigt över det som jag skapar.” Ja, i Jehovas nya värld kommer de rättfärdiga att kunna säga: ”Hela jorden har kommit till vila, den har fått ro. Människor gläder sig med höga fröjderop.” (Jesaja 14:7; 65:17, 18)
Repetitionsfrågor
• Hur har Jehova visat stor respekt för sitt namn, samtidigt som han har tillåtit ondskan?
• Hur har Guds tålamod med ”vredens kärl” gett oss möjlighet att få nytta av hans barmhärtighet?
• Hur bör vi försöka se på situationer som vållar oss lidande?
[Frågor]
[Bild på sidan 67]
”Jehova välsignade Jobs sista tid mer än hans första”
