Kapitel 10

Är du villig att oförskräckt möta sanningen i ditt liv?

1, 2. a) Hur kan sanningen bli oss till gagn? b) Varifrån tror du personligen att verklig fred och säkerhet skall komma?

SANNINGEN är mycket åtråvärd. Om du handlar enligt den, kan den skydda dig mot skada eller förlust och på så sätt bidra till din lycka, säkerhet och välfärd. Detta gäller i synnerhet sanningen om vad som förestår denna generation.

² I ljuset av de faktiska förhållandena, som vi har framlagt tidigare här i boken, torde du säkert hålla med om att människan inte kan åstadkomma verklig fred och säkerhet. Du torde inse att vad bibeln säger är sanningen — att endast Gud kan lösa de problem som mänskligheten står inför och att han kommer att göra det förmedelst det rike som han har anförtrott åt sin Son. Skulle det inte i så fall vara förståndigt om du å din sida handlade i överensstämmelse med vad du nu vet vara sanningen? (Jakob 1:22) Vad innebär detta?

3. Hur viktiga är de förändringar som en människa måste göra i sitt liv, om hon önskar bli bevarad av Gud in i hans nya ordning?

³ Bibeln anger normerna som måste följas av dem som Gud skall bevara in i sin rättfärdiga, nya ordning. Dessa normer kräver förändringar i livet hos var och en som önskar bli en Guds tjänare. Det är sant att inte alla har fört ett leverne som från mänsklig synpunkt sett betraktas som dåligt. Inte desto mindre är de förändringar som man måste vidta långt ifrån obetydliga;  de inbegriper en fullständigt ny syn på livet. Det är därför Romarna 12:2 säger: ”Skicken eder icke efter denna tidsålders väsende, utan förvandlen eder genom edert sinnes förnyelse, så att I kunnen pröva, vad som är Guds vilja, vad som är gott och välbehagligt och fullkomligt.”

4. Om vi verkligen skall vandra på sanningens väg, på vilken grundval måste vi då avgöra vad som är rätt och vad som är orätt?

⁴ En sådan omdaning kommer att påverka den grundval som vi använder för att avgöra vad som är rätt och vad som är orätt. I det förflutna kan vi ha förlitat oss på medmänniskors ofullkomliga meningar eller sökt bestämma våra egna normer för uppförandet. Men nu inser vi att det var genom att själva bestämma normen för vad som var gott och ont som Adam och Eva förkastade Gud som sin härskare, med ödesdigra konsekvenser. Om vi önskar Guds godkännande, måste vi blicka upp till honom för att få vägledning, i det vi avgör vad som är rätt och vad som är orätt på grundval av vad som står i bibeln. När vi väljer att underkasta oss Guds vilja, står vi inte i fara att bli vilseledda. Som Psalm 119:151 säger är alla hans bud sanning, och att rätta sig efter dem betyder alltså att vandra på sanningens väg. (Psalm 86:11) Är det inte just det du önskar göra?

BEHOVET AV RÅD OCH TUKTAN

5. a) Om vi skall göra förändringar i vårt liv, vilken sanning angående oss själva måste vi då vara villiga att inse? b) Vad är det som ofta hindrar en människa från att erkänna ett felsteg? Vad blir resultatet?

⁵ Om en människa skall göra förändringar i sitt liv, måste hon vara villig att erkänna sina fel och inse behovet av att bättra sig. Begår vi inte alla felsteg och behöver följaktligen tuktan? ”Ingen människa finnes, som icke syndar”, säger bibeln. (1 Konungaboken 8:46) Ändå är många människor ovilliga att erkänna felsteg.  Varför det? Stolthet står i vägen för dem. I stället för att ödmjukt erkänna sina fel ger de ofta andra skulden. Detta bara förvärrar problemet.

6. Varifrån bör vi söka råd och tuktan, och varför det?

⁶ Ett lika stort problem är detta att vi, eftersom vi är ofullkomliga, inte alltid urskiljer den rätta kurs som vi bör följa. Vi kan till och med bli bedragna att tänka att en skadlig kurs är helt riktig. (Ordspråksboken 16:25) Vi behöver alltså råd och tuktan från någon som står över människan för att vi skall kunna handla förståndigt, på ett sätt som kommer att vara till vårt eget bästa och även till våra medmänniskors bästa. Källan till denna tuktan är Jehova Gud. Därför ger Ordspråksboken 3:11 rådet: ”Min son, förkasta icke HERRENS tuktan.”

7. a) Hur når oss tuktan från Jehova? b) Att vi tar emot och rättar oss efter sådan tuktan visar vad för något om oss?

⁷ Hur ger Jehova denna tuktan? Han gör det förmedelst sitt ord, bibeln. När vi alltså läser bibeln, eller får det som den säger påpekat för oss av en medtroende, och kommer till insikt om att vi på något sätt inte motsvarar Guds krav, då får vi tuktan från Gud. Genom att ta emot denna tuktan såsom rättmätig och rätta oss efter den visar vi att vi ser sanningen i ögonen. Vi erkänner Guds rätt att vägleda oss och visar att vi är det slags människor som han önskar ha i sin nya ordning. Vårt liv beror av att vi rättar oss efter Guds tuktan. — Ordspråksboken 4:13.

8. a) Varför skulle vi i själva verket skada oss själva, om vi låtsades ta emot tuktan men inte verkligen förändrade vårt levnadssätt? b) Varför är det trösterikt att veta att Jehova ser oss varhelst vi befinner oss?

⁸ Om vi skall få gagn av Guds tuktan, måste vi naturligtvis vara ärliga mot oss själva. Det skulle vara till föga gagn att förställa sig när man är iakttagen av andra, bara för att återgå till det tidigare levnadssättet när man är utom synhåll för dem. Att hyckla kommer  inte att hjälpa oss att vända oss bort från våra orätta vägar; det skulle bara döva våra samveten. Och vidare, även om människor kan betrakta oss med beundran, så kan vi inte bedra Skaparen. Vad vi gör undgår inte hans uppmärksamhet. Ordspråksboken 15:3 säger: ”HERRENS ögon äro överallt; de giva akt på både onda och goda.” När vi vet att Jehova Gud ger akt på oss, borde detta avhålla oss från att handla orätt. Samtidigt kan vi finna tröst genom den försäkran att han ser med välbehag på de ”goda” och skall stödja dem i prövande tider. Vilka är de ”goda” som Gud således gynnar?

TALA ”SANNING MED VARANDRA”

9. a) Vad anses vara normalt i världen, när det gäller att tala sanningen? Varför? b) Vilken förändring krävs alltså, om en människa skall sluta upp med att skicka sig ”efter denna tidsålders väsende”?

⁹ Fastän de flesta människor i våra dagar inte påstår att de håller sig strikt till Guds ord, så betraktar de sig inte som oärliga. Men hur många är det som konsekvent talar sanningen? Är det inte i stället så att många människor är villiga att dölja sanningen eller tala endast det som de tror skall gagna deras egna syften? Detta betraktas som normalt i världen, men det blir inte därigenom rätt, eller hur? Människovärlden som är främmande för Gud ”är i den ondes våld”. Denne ”onde”, Satan, djävulen, är ”lögnens fader”. Han var den förste som ljög. (1 Johannes 5:19; Johannes 8:44) Det bör alltså inte förvåna en människa om hon finner att hon behöver göra en kraftig förändring i sin syn på vad som är sant och sannfärdigt, om hon skall sluta upp att skicka sig ”efter denna tidsålders väsende”.

10. Hur motarbetas verklig fred och säkerhet av oärlighetens onda cirkel?

¹⁰ Vi har goda skäl att önska vara ärliga. Ingenting undergräver fred och säkerhet mer än om man underlåter  att vara ärlig vid alla tider och tillfällen — i hemmet, på arbetsplatsen eller i affärslivet, vid avkoppling och i sällskapslivet. När människor inte håller sitt ord, när de bryter löften, bedrar eller fuskar, så har ingen fördel av detta. De som blir offer för oärligt beteende blir missräknade och ofta bittra och arga. Förutom emotionell och mental påfrestning orsakar oärlighet också fysisk skada och till och med död. Så har det varit, när till exempel dåligt utfört arbete, undermåligt material och bedrägliga påståenden bidragit till att vålla allvarliga olyckor. Den människa som menar att hon vinner något genom sin oärlighet förlorar samtidigt på grund av andras oärlighet. Hon får också betala högre priser för varor och tjänster på grund av att både anställda och kunder stjäl. Oärlighet åstadkommer således en ond cirkel. Allteftersom fler människor utnyttjar andra, mångfaldigas missräkningar, besvikelser, våldsdåd, oförrätter och dödsfall.

11. Vad menar Jehova om oärlighet och lögn?

¹¹ I betraktande av sådan dålig frukt skulle Jehova Gud aldrig kunna godkänna oärlighet och lögn. Bland de ting som ”HERREN hatar” är lögn, mened, falska vikter och falsk våg. (Ordspråksboken 6:16—19; 20:23) De som ljuger vanemässigt skall inte få någon del i de välsignelser som Gud har i beredskap åt dem som älskar honom. (Uppenbarelseboken 21:8) Är inte det vad vi borde förvänta av en rättfärdig Gud? Om Gud skulle fortsätta att tolerera dem som önskar profitera genom bedrägeri på sin nästas bekostnad, hur skulle någon då kunna känna sig säker och trygg i hans nya ordning?

12, 13. a) Vad säger bibeln själv om sannfärdigt tal? b) Hur inverkar vår ärlighet på möjligheten att tjäna Jehova som hans vittnen?

¹² Bibeln skämtar alltså inte, när den säger: ”Talen sanning med varandra.” (Sakarja 8:16; Efesierna 4: 25) I fråga om löften och överenskommelser bör vårt ”ja” betyda ja och vårt ”nej” nej. (Jakob 5:12) Det skall inte behövas en ed för att vårt tal skall bli mer pålitligt eller trovärdigt. Om vi önskar representera ”Jehova, sanningens Gud”, måste vi vara konsekventa i fråga om att tala sanning. (Psalm 31:65, NW) Om en människa inte talar sanningen, kan hon inte åtnjuta Guds eller sina medmänniskors respekt, och inte heller kan hon representera Gud som ett av hans vittnen. Psalmisten sade: ”Till den ogudaktige säger Gud: ’Huru kan du tala om mina stadgar och föra mitt förbund på tungan? Din mun släpper du lös till vad ont är, och din tunga hopspinner svek.’” — Psalm 50:16, 19.

¹³ Men någon kan undra: Kan en människa klara sig i denna värld, om hon är sanningsenlig och ärlig? Kan man få en affär att löna sig utan att göra som alla andra gör?

GUD SÖRJER FÖR DEM SOM TILLÄMPAR SANNINGEN

14. Hur hjälper bibeln oss att inse att det är möjligt att förtjäna sitt uppehälle här i världen utan att vara oärlig?

¹⁴ Att säga att en människa inte kan förtjäna sitt uppehälle utan att vara oärlig skulle vara att säga att Gud inte sörjer för dem som älskar honom. Detta är inte sant. Det är tvärtemot vad Guds tjänare har erfarit i tusentals år. (Hebréerna 13:5, 6) Psalmisten David till exempel sade: ”Jag har varit ung och är nu gammal, men jag har icke sett den rättfärdige övergiven eller hans barn gå efter bröd.” (Psalm 37:25) Detta betyder inte att rättfärdiga människor inte får erfara svårigheter eller hårda tider. David själv hade varit tvungen att en tid leva som utstött ur samhället, men han fick till livets uppehälle.

15. Vad sade Jesus angående Guds intresse för att vi skall kunna skaffa oss materiella ting till livets uppehälle?

¹⁵ Den sanna gudsdyrkan vädjar inte till begäret  efter materiell vinning; men Jesus Kristus lärde verkligen sina efterföljare att det är tillbörligt att bedja Gud välsigna deras strävanden att skaffa sig ”bröd för dagen efter dagens behov”. (Lukas 11:2, 3, NW) Utan att förringa lärjungarnas behov av mat och kläder försäkrade han dem: ”Eder himmelske Fader vet, att I behöven allt detta.” Men han uppmanade dem: ”Söken först efter hans rike och hans rättfärdighet, så skall också allt detta andra tillfalla eder.” (Matteus 6:25—34) Tror du detta? I så fall kommer du inte att bli frestad att överge Guds rättfärdiga normer bara därför att andra människor gör det. I stället kommer du att uppskatta visheten i vad som är skrivet i 1 Timoteus 6:6—8, där det sägs: ”Ja, gudsfruktan i förening med förnöjsamhet är verkligen en stor vinning. Vi hava ju icke fört något med oss till världen, just därför att vi icke kunna föra något med oss ut därifrån. Hava vi föda och kläder, så må vi låta oss nöja därmed.”

16. Hur kan det bli till skydd för oss att vi tillämpar den sanning som uttrycks i de nämnda skriftställena?

¹⁶ Att följa denna förmaning kräver en inställning som är helt annorlunda än vad som är vanligt i världen i våra dagar. Den hör därför också med till att förnya sinnet. Att vi är nöjda med livets nödtorft hindrar oss från att göra penningen till vår Gud och att låta oss bli förslavade i dess tjänst. (Matteus 6:24) Det skyddar oss mot att göra materiella ting till vårt förnämsta mål i livet och att frestas till att bedra och utnyttja andra människor för att få sådana ting. (Ordspråksboken 28:20; 1 Timoteus 6:9, 10) De som gör rikedomen till sitt mål menar kanske att den representerar säkerhet och lycka. Men är det så? Är det inte i stället så som bibeln säger: ”Den som älskar penningar bliver icke mätt på penningar, och den som älskar rikedom har ingen vinning därav”? (Predikaren 5:9) De som har  mycket vill ha mer. Ofta offrar de sin hälsa och glädjen att få vara tillsammans med sin familj för att vinna det. I stället för att känna sig säkra lever de i fruktan för att förlora det de har.

17. a) När en människa inriktar sitt hjärta på att skaffa sig materiell rikedom, vilken sanning förbiser hon då? b) Vilket bevis har vi för att det är praktiskt i våra dagar att följa ärlighetens och sannfärdighetens principer, när det gäller att förtjäna uppehället?

¹⁷ När en människa ger efter för önskan att få rikedom, inser hon inte det faktum att, såsom Jesus sade, ”en människas liv beror icke därpå att hon har överflöd på ägodelar”. (Lukas 12:15) Det är långt bättre att sätta tro till Guds förmåga att sörja för sina tjänares behov. I över två hundra länder bland de mer än en och en halv million vittnena för Jehova har vi levande bevis för att Gud verkligen sörjer för de sina. Under alla slags regeringar och i varje slag av legitim sysselsättning kan vittnen av alla raser och med varje bakgrund fortsätta att leva ett lyckligt liv och få sina behov tillfredsställda. Det är sant att de får erfara att man gör narr av dem och att de på sina håll blir fysiskt förföljda på grund av sin tro. Inte desto mindre har deras tro på Guds förmåga att sörja för dem, till och med när deras ärlighet tycks verka till deras nackdel, blivit rikligen belönad. De har tillvunnit sig sina medmänniskors respekt och får ofta anställning framför andra på grund av sin ärlighet. Till och med i denna oärliga värld vill folk alltjämt ha att göra med sådana som är pålitliga. Men ännu viktigare är att rättskaffens människor kan glädja sig åt ett rent samvete på grund av sin ärlighet; och eftersom de gör Guds vilja, har de utsikt till evigt liv i hans nya ordning.

18, 19. a) Varför har dessa människor gjort om sitt liv till överensstämmelse med dessa normer? b) Vilket slags människor söker Gud för att bevara in i sin nya ordning?

¹⁸ I det förflutna, innan de blev Jehovas kristna vittnen, vandrade de i större eller mindre utsträckning  världens vägar. Men sedan de studerat bibeln och kommit till kunskap om sanningen, har de lagt bort dåliga vanor. Nu anstränger de sig att fortsätta med att göra förbättringar. De försöker ”på allt sätt visa . . . redbar trohet, så att de i alla stycken bliva en prydnad för Guds, vår Frälsares, lära”. (Titus 2:10) Det har inte alltid varit lätt för dem att oförskräckt möta sanningen och vidta förändringar i sitt liv. Men kärlek till sanningen har hjälpt dem att handla i överensstämmelse med den.

¹⁹ Hyser du sådan kärlek till sanningen? Om du gör det, då är du det slags människa som Gud söker för att bevara vid liv in i sin nya ordning. De som han godkänner måste ”tillbedja i ande och sanning”. (Johannes 4:24) Detta utmärker dem såsom annorlunda än världen omkring dem. Det finns också andra sätt varpå de måste skilja sig från världen, om de i sanning skall bli välbehagliga för Jehova. Vilka är de?

[Frågor]