Kapitel 14

Respekt för livets gåva

1, 2. Varför bör vi visa djup respekt för livets gåva?

DJUP respekt för livets gåva är en grundval för verklig fred och säkerhet. Men sorgligt nog saknar många människor denna respekt. Det är ett välkänt faktum att människor kan ta liv genom att döda; men ingen kan återställa livet, när det en gång har gått förlorat.

² Det bör vara en helig förpliktelse för oss att visa respekt för livet. Inför vem har vi denna förpliktelse? Inför livets Givare, honom till vilken psalmisten sade: ”Hos dig”, nämligen Jehova Gud, ”är livets källa.” (Psalm 36:109) Vi står i skuld till honom för vårt liv, inte bara därför att han skapade människan, utan också därför att han har tillåtit människan att fortsätta att föröka sig intill nu och har tillhandahållit det som behövs för att uppehålla livet. (Apostlagärningarna 14:16, 17) Och mer än så: Han lät sin Son bli återköpare eller återlösare för den mänskliga familjen, i det denne köpte den med sitt eget dyrbara livsblod. (Romarna 5:6—8; Efesierna 1:7) Till följd därav erbjuder han nu åt alla som vill ta emot det det storslagna hoppet om liv i hans rättfärdiga nya ordning. Det är något som vi verkligen önskar, inte sant? Bör vi inte i betraktande av allt detta hysa djup respekt för Guds gåva, livet, och visa verklig uppskattning av den? Hur kan vi göra det?

3. Vilken verkan har det på vår inställning till livet, om vi ser på våld för att få underhållning?

³ För det första kommer vi, om vi är angelägna om att visa respekt för livet, inte att sluta oss till dem som bara för sitt nöjes skull matar sina sinnen med program  som skildrar våld. Godtagande av våld som ”underhållning” har förhärdat många och gjort dem känslolösa för det mänskliga lidandet och livets förlust. De lär sig att leva bara för ögonblicket och visar föga omsorg om sin egen eller någon annans framtida välfärd. Men om vi är tacksamma för Guds godhet och det hopp han ger, kommer vi att stå emot en sådan anda. Vi kommer att odla uppskattning av livet som en gåva från Gud. Detta kommer att påverka hur vi använder vårt eget liv, hur vi behandlar andra människor och till och med hur vi betraktar dem som ännu inte blivit födda.

RESPEKT FÖR DE OFÖDDAS LIV

4. a) När vidarebefordras livet till avkomman? b) Vad visar huruvida Gud intresserar sig för en människas liv före födelsen?

⁴ Förmågan att vidarebefordra liv är ett storslaget privilegium som Gud har gett. Det livet vidarebefordras inte vid födelsen, utan vid tiden för avlelsen. Som det förklaras i Encyclopædia Britannica är det då som ”individens utveckling såsom ett enskilt, biologiskt väsen börjar”.³⁷ På liknande sätt börjar Guds intresse för en människas liv före födelsen. Psalmisten David skrev ned vad han sade till Gud: ”Du höll mig skyddad i min moders liv. . . . Dina ögon såg till och med embryot av mig, och i din bok blev alla dess delar nedtecknade.” — Psalm 139:13—16, NW; Predikaren 11:5.

5. Varför är de argument som anförs i ett försök att rättfärdiga abort inte förnuftiga?

⁵ Nu för tiden utsläcks millioner ofödda barns liv uppsåtligt genom abort. Är detta rätt? Somliga hävdar att det ofödda barnet inte har någon medveten uppfattning om vad livet är eller kan uppskatta det och är ur stånd att existera för sig självt utanför moderlivet. Men detsamma gäller i själva verket också om ett nyfött barn. Vid födelsen har det ingen uppfattning om vad livet innebär, och inte heller skulle det kunna fortsätta  att existera utan föräldrarnas eller andras ständiga vård. Den levande cell som bildats i moderlivet vid tiden för avlelsen har alla möjligheter att bli ett barn, om den inte hindras. Att ta ett nyfött barns liv betraktas nästan överallt som ett brott. Till och med när barn föds i förtid, gör man stora ansträngningar för att rädda dem. Varför skulle det då inte också betraktas som ett brott, om någon tar ett ofött barns liv och därmed hindrar att det får vidareutvecklas och födas? Varför skulle livet betraktas som heligt först sedan det lämnat moderlivet och inte också medan det befinner sig i moderlivet?

6. Hur visar bibeln Guds syn på att man uppsåtligt tar ett ofött barns liv?

⁶ Det viktiga är inte hur människor ser på saken, utan vad Gud, Livgivaren, säger. För Jehova Gud är det ofödda barnets liv dyrbart och inte något som kan behandlas lättsinnigt. Han gav det forntida Israel en lag som uttryckligen skyddade det ofödda barnets liv. Om två män slogs med varandra och en havande kvinna blev skadad i samband därmed eller följden blev ett missfall, fastställde denna lag stränga straff. (2 Moseboken 21:22, 23) Uppenbarligen skulle det betraktas som ännu allvarligare om någon avsiktligt tog ett ofött barns liv. Närhelst någon uppsåtligen tog en människas liv, skulle enligt Guds lag den skyldige dömas till döden som mördare. (4 Moseboken 35:30, 31) Gud bibehåller samma höga aktning för livet nu i våra dagar.

7. Vad blir vi skyddade mot, när vi respekterar Guds vilja i fråga om ett ofött barns liv?

⁷ Djup respekt för Guds vilja beträffande det ofödda barnets liv blir till verkligt gagn. Genom att Gud gör föräldrarna fullt ansvariga för det ofödda barnets liv lägger han hämsko på sexuell promiskuitet med alla dess dåliga följder — veneriska sjukdomar, oönskad graviditet, utomäktenskapliga barn, upplösta familjer  och den påfrestning för sinnet som ett orent samvete innebär. Detta kan bidra till familjefrid nu och är en viktig faktor när det gäller vår möjlighet att vinna välsignelser i framtiden.

RESPEKT FÖR DITT EGET LIV

8. Varför bör vi visa respekt för Guds vilja i vårt sätt att behandla vår egen kropp?

⁸ Hur förhåller det sig med det sätt varpå du behandlar din egen kropp, vad du gör med ditt eget liv? Somliga människor säger: ”Jag har inte bett att få bli född. Vad jag gör med mitt liv är därför min ensak. Jag gör som jag vill.” Men måste en gåva begäras för att mottagaren skall uppskatta den? Det kan inte förnekas att livet självt är gott; det är människans ondska och den mänskliga ofullkomligheten som berövar livet så mycket av dess glädje. Jehova Gud kan inte klandras för detta; han lovar att rätta till det genom sitt rikes regering. Medan vi är vid liv bör vi alltså leva så att vi visar respekt för hans vilja och uppsåt. — Romarna 12:1.

9. Vad säger bibeln om frosseri och dryckenskap?

⁹ Ett sätt varpå vi kan visa sådan uppskattning är genom att vara måttliga när det gäller mat och dryck. Frosseri och dryckenskap fördöms av Gud. (Ordspråksboken 23:20, 21) Men liksom det är tillbörligt att äta med måtta, är det också tillbörligt att använda alkoholhaltiga drycker, om det sker med måtta. Detta visas av många skriftställen. — 5 Moseboken 14:26; Jesaja 25:6; Lukas 7:33, 34; 1 Timoteus 5:23.

10. a) Hur visar en drinkare bristande respekt för livet? b) Varför är det viktigt att undvika dryckenskap, enligt vad som visas i 1 Korintierna 6:9, 10?

¹⁰ Bibeln fördömer alltså inte att man dricker, men att man dricker sig berusad. Och detta av goda skäl. Dryckenskap skadar kroppen, vållar att människor handlar dåraktigt och kan till och med göra dem till en  fara för andra. (Ordspråksboken 23:29—35; Efesierna 5:18) Det kan förkorta livet och leder ofta till skrumplever. Enbart i Förenta staterna, där kanske nio millioner människor uppvisar någon form av alkoholism, beräknas den sammanlagda förlusten varje år, när det gäller förlorade löner, olyckshändelser, läkarvård och brott, uppgå till mer än 750 millioner dollar. Kostnaderna i form av upplösta hem, fördärvade liv och mänskligt lidande kan ”inte beräknas”. (The Pharmacological Basis of Therapeutics, 1970, sid. 291) Det är därför inte förvånande att aposteln Paulus säger: ”Faren icke vilse. Varken otuktiga människor . . . eller drinkare eller smädare eller roffare skola få Guds rike till arvedel.” — 1 Korintierna 6:9, 10.

11. Är det förnuftigt att söka undfly personliga problem genom att dricka omåttligt?

¹¹ Det är sant att somliga mycket eftertryckligt får känna av världssituationens deprimerande verkan. Krig, brottslighet, inflation och fattigdom, stress och pressande förhållanden bidrar till att skapa kinkiga personliga problem. Men man vinner ingenting med att försöka undfly detta genom att gå till skadliga överdrifter. Sådant skapar bara fler problem för en själv och för andra, och medan det pågår fördärvar det ens värdighet och syftet med livet.

ANVÄNDNING AV NARKOTIKA

12. Varför vänder sig många människor till bruk av narkotika?

¹² I sin strävan att fly bort från livets problem vänder sig ett ökande antal människor till narkotika. Många narkotiska ämnen används naturligtvis för medicinskt bruk. Människor som är sjuka kan behöva använda dem för att återvinna hälsan. Men hur är det med användningen av narkotika när det inte gäller någon behandling av sjukdom, när den som använder dem helt enkelt önskar få en känsla av att drömma eller rentav falla i  en sorts trance? Hur påverkas deras liv som använder narkotika?

13. Vilka verkningar har somliga av dessa droger på den som använder dem, och vad anger alltså bibelns principer i fråga om att använda dem?

¹³ I dag använder många människor som söker denna tillfredsställelse sådana starka droger som heroin och kokain, eller också använder de så kallade ”psykedeliska” droger, sådana som LSD. Somliga tar stora doser amfetamin- och barbiturattabletter. Vad blir följden? Att de använder dessa droger leder ofta till att de förlorar självbehärskningen, vilket framkallar verkningar liknande dem man ser hos en drucken människa. (1 Korintierna 6:9, 10; Ordspråksboken 23:33) Det erkänns allmänt, också av de flesta som använder dem, att dessa droger kan vara farliga. I staden New York till exempel är heroinmissbruk den främsta dödsorsaken bland människor mellan 18 och 35 års ålder. Vilken grov ringaktning för livets gåva!

14, 15. Varför visar de som röker marijuana ingen verklig respekt för livets gåva, fastän den drogen i allmänhet betraktas som icke vanebildande?

¹⁴ Men hur är det med bruket av marijuana, som i allmänhet betraktas som en icke vanebildande drog? Också den kan vara farlig på flera sätt. Ett sätt framhålls i en broschyr som utgetts av Förenta staternas social- och undervisningsdepartement. Den förklarar att ”de som använder ett enda olagligt medel kan bli utsatta för många sådana genom kontakten med langarna och andra som använder dem”. Likaledes säger en rapport som publicerats i U. S. News & World Report för 1 februari 1971 under rubriken ”De senaste rönen angående marijuana” att ”det finns bevis för att människor som gett efter för marijuana av psykologiska skäl — i tron att den skall lindra spänning och depression — med sannolikhet kommer att fortsätta med starkare narkotika”.

 ¹⁵ Men även om detta inte inträffar, kan marijuanarökningen i sig själv vara farlig. Medan åsikterna går något isär, är det värt att lägga märke till att en undersökning avslöjade detta: ”Tillräckligt höga doser . . . kan vålla oförutsebara, akuta — fastän tillfälliga — sinnesförvirringar, som yttrar sig i form av inbillning, hallucinationer, paranoia, depression och ångest.”³⁸ Samma rapport säger också att fortsatt regelbunden användning av marijuana kan vålla fysiska skador, sådana som ”leverskador, ärftlighetsdefekter, hjärnskador och sjukdomar i de övre luftvägarna”. I betraktande av dessa risker kan man fråga: Visar den som använder marijuana respekt för livet?

16. Vilken annan allvarlig fara kan bruket av narkotika utsätta en människa för, och hur bör detta påverka vår syn på saken?

¹⁶ Det finns ännu ett kraftigt skäl till att undvika att använda narkotika i syfte att uppnå en falsk känsla av välbefinnande. Det kan leda till att en människa kommer under demonernas inflytande. Många som själva använder narkotika erkänner att bruk av narkotika ofta åtföljs av att man blir indragen i ockulta förehavanden. Detta förknippande av narkotika med ockultism är inte något nytt. Trollkarlar i forna tider använde narkotika. I Vine’s Expository Dictionary of New Testament Words (en ordbok med förklaringar till Nya testamentet) heter det: ”Vid förtrollning åtföljdes användningen av såväl svaga som starka narkotika vanligen av besvärjelseformler och åkallan av ockulta makter . . . för att göra intryck på klienten genom trollkarlens hemlighetsfulla hjälpmedel och krafter.” Dessa kommentarer görs i förbindelse med det grekiska ord som har återgetts med ”utövande av spiritism” (NW) eller ”trolldom” (pharmakiʹa, bokstavligen ”bruk av läkemedel”) i Galaterna 5:20. (Se också Uppenbarelseboken 9:21; 18:23.) I våra dagar kan följaktligen  narkotika, liksom i forna tider, utsätta en människa för demoniskt inflytande. Hur skulle någon som önskar vara en lojal tjänare åt Jehova vilja utsätta sig för sådan fara blott och bart för en övergående känsla av stimulans?

17, 18. a) Vilka andra dåliga följder har blivit förbundna med användningen av narkotika? b) Hur betraktar därför Jehovas kristna vittnen användningen av narkotika?

¹⁷ Det är välkänt att användning av narkotika är oskiljaktigt förbunden med brottslighet och med det moraliska förfallet i samhället. Olaglig försäljning av narkotika är en av den organiserade brottslighetens största inkomstkällor. En stor procent av de personer som är beroende av narkotika begår stölder och gör inbrott för att få medel till att vidmakthålla sin vana. Andra börjar med prostitution. Familjer i tusental splittras när en medlem blir slav under giftet. Gravida kvinnor överför beroendet till sina barn, som ibland dör då de utsätts för de våndor avvänjandet medför. Och i de flesta länder är innehav och användning av sådana farliga narkotika annat än av medicinska skäl illegalt. — Matteus 22:17—21.

¹⁸ Önskar du ha någonting som helst att göra med en vana som är förbunden med alla dessa dåliga följder? Jehovas kristna vittnen gör det inte! De vill inte ha någon andel i att använda narkotika för att få spänning och kunna fly från verkligheten. De hyser hög aktning för livet och önskar använda sitt liv på ett sätt som är i överensstämmelse med Guds vilja.

BRUK AV TOBAK OCH LIKNANDE PRODUKTER

19. Varför kommer respekt för livets gåva med i bilden, när det gäller bruk av tobak, betelnöt och bladen från kokabusken?

¹⁹ Ännu vanligare är i våra dagar bruket av tobak och, i somliga länder, betelnöten och bladen från kokabusken. Fastän dessa produkter används av millioner människor världen över, är var och en av dem känd för  att vara skadlig för kroppen och i somliga fall för sinnet. Tobak har blivit föremål för varning från myndigheternas sida i förbindelse med sådana sjukdomar som lungcancer, hjärtsjukdomar, kronisk luftrörskatarr och emfysem. Visar man respekt för livets gåva genom att använda sådana vanebildande och skadliga produkter?

20, 21. a) Betyder det förhållandet att bibeln inte fördömer sådana vanor genom att namnge dem att de är tillbörliga och på sin plats? b) Vilka bibliska principer visar att sådana vanor inte har någon plats i den människas liv som uppriktigt önskar göra Guds vilja?

²⁰ Någon kanske kan säga att dessa ting alla är skapade av Gud. Det är sant, men det är också svampar, och ändå är somliga sorter livsfarliga för människan att äta. Någon annan kan säga att bibeln inte speciellt nämner eller fördömer sådana vanor. Nej, men som vi har sett finns det många saker som inte direkt fördöms i bibeln men som är uppenbart onda. Bibeln förbjuder inte någonstans uttryckligen att man använder sin grannes bakgård till att hälla ut sopor och slask på. Men budet ”älska din nästa såsom dig själv” bör vara nog för att vem som helst av oss skall kunna inse hur orätt detta skulle vara. — Matteus 22:39.

²¹ I 2 Korintierna 7:1 säger oss Guds ord att vi bör ”rena oss från allt som befläckar vare sig kött eller ande, i det vi fullborda vår helgelse i Guds fruktan”. För att något skall vara ”heligt” eller ”helgat” måste det vara ”klart, rent, obefläckat, ofördärvat”. Jehova Gud håller sig själv ren och fri från fördärv, i det han aldrig sänker sig ned till att utföra en handling på ett oheligt sätt. Gud förväntar med rätta att vi skall ”fullborda vår helgelse” i den utsträckning det är möjligt för oss människor. (Romarna 12:1) Han förväntar också att vi skall älska honom av allt vårt hjärta och av all vår själ och av allt vårt förstånd och av all vår kraft. Men hur kan någon göra det, om han ägnar sig åt sedvänjor som  orenar hans kropp, skadar hans hälsa och förkortar hans liv? — Markus 12:29, 30.

22. Vad kan göra det möjligt för en människa att bryta det grepp som en sådan dålig vana kan ha om henne?

²² Fastän en eller annan av dessa vanor kan tyckas ha ”hållhake” på en person, kan han övervinna den och vinna frihet. Kunskap om Gud och om hans storslagna uppsåt ger ett kraftigt motiv till att handla så. En människa kan förnyas i den kraft som påverkar hennes sinne. (Efesierna 4:23) Detta kommer att öppna vägen till ett nytt levnadssätt, ett som får till följd personlig tillfredsställelse och blir till ära för Gud.

RESPEKT FÖR LIVET, SOM REPRESENTERAS AV BLODET

23. a) Vilken var den enda användning av blod som Gud godkände i sin lag till Israel? b) Varför bör innebörden i dessa offer förmå oss att omsorgsfullt begrunda Guds vilja i denna sak?

²³ Vårt blod förtjänar också att begrundas, när vi talar om livet. Gud har gjort blodet, både människors och djurs, till symbol av livet. Detta visas i den lag han gav Noa och hans söner, från vilka vi alla härstammar, och i den lag han senare gav Israels nation. Den enda användning av blod som Gud godkände var i förbindelse med offren som frambars på altaret enligt hans föreskrifter. (1 Moseboken 9:3, 4; 3 Moseboken 17:10—14) Dessa offer var alla en bild av Guds Sons ena och enda offer, varigenom han utgöt sitt livsblod till gagn för mänskligheten. (Hebréerna 9:11—14) Detta bör i och för sig föranleda oss att ägna noggrann uppmärksamhet åt Guds vilja i denna sak.

24. Vad säger oss Apostlagärningarna 15:28, 29 om den syn de kristna bör ha på användningen av blod?

²⁴ Gäller Guds förbud angående användningen av blod alltjämt för sanna kristna? Ja, det framgår av det officiella uttalande som apostlarna och andra äldste i den kristna församlingen gjorde i det första århundradet.  Under Guds andes vägledning skrev de: ”Den helige Ande och vi hava nämligen beslutit att icke pålägga eder någon ytterligare börda utöver följande nödvändiga föreskrifter: att I skolen avhålla eder från avgudaofferskött och från blod och från köttet av förkvävda djur [från vilka blodet följaktligen inte fått rinna av] och från otukt. Om I noga tagen eder till vara för detta, så skall det gå eder väl.” — Apostlagärningarna 15:28, 29.

25. Genom vilka förehavanden visar världen ringaktning för Guds vilja beträffande blodet?

²⁵ Men i våra dagar visar många människor fullständig ringaktning för Guds vilja beträffande denna för livet så viktiga faktor. De använder blodet urskillningslöst till föda, för medicinska ändamål och till och med som ingrediens i kommersiella produkter, däribland konstgödsel. Ja, är inte detta karakteristiskt för en värld som visar så ringa hänsyn för livets gåva? Om vi emellertid uppriktigt sätter värde på livet och inser vårt ansvar inför Gud, kommer vi inte att ignorera hans vilja och skymfa honom genom att överträda hans uttryckliga befallningar.

26, 27. Varför skulle ansträngningar att bevara det nuvarande livet genom olydnad mot Gud inte visa verklig respekt för Guds gåva — livet?

²⁶ Fastän vi sålunda bör ha omsorg om vår hälsa och söka skydda vårt liv som en gåva från Gud, finns det också i detta avseende vissa gränser att ta hänsyn till. Guds Son klargjorde detta, då han sade: ”Den som älskar sitt liv, han mister det, men den som hatar sitt liv i denna världen, han skall behålla det och skall hava evigt liv.” — Johannes 12:25.

²⁷ Vad betyder detta? Det betyder att om det gäller att gå döden till mötes, därför att man lyder Gud, eller att visa olydnad mot honom för att bevara sitt nuvarande liv, så kommer Guds trogna tjänare att föredra döden  framför olydnad. Genom att visa olydnad mot Gud kunde Jesus Kristus själv ha undgått döden på pålen, men han gjorde det inte. Och människor före honom hade visat samma obrytbara hängivenhet för vad som var Guds vilja. (Matteus 26:38, 39, 51—54; Hebréerna 11:32—38) De lät inte sitt dåvarande liv hindra dem att kvalificera sig för evigt liv.

28. Vad förbereder vi oss för genom att odla uppskattning av bibelns syn på livet?

²⁸ Betraktar du också livet på det sättet? Inser du att du måste leva ditt liv i överensstämmelse med Guds vilja, om det skall ha verklig mening? Att nu odla den synen på livet är en del av förberedelsen för livet i Guds nya ordning. Då kommer man att känna sig verkligt trygg och säker, överallt och alltid, i det man vet att alla som lever på jorden hyser verklig respekt för Guds gåva — livet.

[Frågor]