KAPITEL 6

Vad händer med min kropp?

”Jag växte väldigt fort. Jag tyckte om att bli längre, men det gjorde ont. Jag fick kramp i benen och fötterna, och det var jättejobbigt!” – Paul.

”Man märker att kroppen förändras och hoppas att ingen annan ser det. Men så kommer någon som egentligen inte menar något illa och påpekar att man har blivit bredare över höfterna. Då vill man bara gå och gömma sig och aldrig komma fram igen!” – Chanelle.

HAR du och din familj någon gång flyttat till en ny plats? Hur kändes det? Det var kanske inte så lätt. Du lämnade bakom dig allt som var invant och välbekant – ditt hem, din skola och dina kompisar. Säkert tog det ett tag innan du hade anpassat dig till den nya omgivningen.

 När du kommer in i puberteten – den period i livet då du mognar fysiskt – börjar en av de största förändringarna i livet. Man kan säga att du flyttar till en helt ny ”plats”. Spännande? Ja, verkligen! Men flytten till vuxenvärlden kan väcka blandade känslor, och det kanske inte är så lätt att anpassa sig. Vad är det egentligen som händer under den här spännande men stormiga perioden i livet?

Förändringar hos tjejer

Under ungdomstiden sker dramatiska förändringar. En del av dem är ganska påtagliga. Hormoner gör till exempel att det börjar växa hår kring könsdelarna. Du kommer också att märka att brösten, höfterna, låren och stussen blir större. Du håller långsamt på att förvandlas från en flicka med barnsliga drag till en vuxen kvinna med rundare kroppsformer. Det är inget att bli förskräckt över – det är helt normalt. Det visar att kroppen förbereder sig för att du en dag skall kunna föda barn.

Någon tid efter det att du har kommit in i puberteten börjar du få mens. Om du inte är tillräckligt förberedd kan den här speciella händelsen i ditt liv bli en skrämmande upplevelse. ”Första gången jag fick mens var jag helt oförberedd”, säger Samantha. ”Jag kände mig smutsig. Jag stod och skrubbade mig i duschen och tänkte: ’Fy, vad äcklig jag är.’ Tanken på att jag skulle få mens varenda månad i åratal gjorde mig vettskrämd!”

 Men kom ihåg att menstruationscykeln är ett tecken på att du håller på att bli könsmogen. Även om det kommer att dröja flera år innan du är mogen att bli förälder, så håller du nu på att bli kvinna. Men det kan ändå kännas oroligt och nervöst när mensen börjar komma. ”Det värsta var humörsvängningarna”, säger Kelli. ”Det var så frustrerande att inte förstå hur jag kunde vara så glad hela dagen men sedan börja storgråta samma kväll.”

Om det är så du känner det just nu – ha tålamod. Med tiden kommer du att vänja dig. Annette, som är 20 år, säger: ”Jag kommer ihåg när jag till slut accepterade att det var det här som skulle göra mig till kvinna och att möjligheten att få barn är en gåva från Jehova. Det tar ett tag innan man finner sig i situationen, och för en del tjejer är det jättesvårt, men med tiden lär man sig att acceptera förändringarna.”

Har du märkt av några av de fysiska förändringar som tagits upp här? Om du har några frågor om de förändringar du upplever kan du skriva ner dem här.

․․․․․

Förändringar hos killar

Om du är kille kommer ditt utseende att förändras en hel del under puberteten. Du kanske får brottas med fet hy, akne och pormaskar. * ”Det är jättejobbigt när man får massor  av finnar”, säger Matt, som är 18 år. ”Det är rena kriget – man gör allt man kan för att bekämpa dem. Och man vet inte om de kommer att försvinna eller om de kommer att lämna ärr efter sig eller om andra kommer att se ner på en för att man är finnig.”

Men det finns också en positiv sida, nämligen att du blir större och starkare och bredare över axlarna. Under puberteten börjar det också växa hår på benen, på bröstet, under armarna och i ansiktet. Hur mycket hår man får på kroppen har förresten ingenting med manlighet att göra – det är bara en fråga om arvsanlag.

Eftersom vissa delar av kroppen växer snabbare än andra kan man ibland känna sig ganska klumpig. ”Jag var lika graciös som en giraff på rullskridskor”, säger Dwayne. ”Det var som om hjärnan skickade ut en befallning men att armarna och benen inte reagerade förrän en vecka senare!”

Någon gång i mitten av tonåren blir din röst mörkare, men övergången sker sällan över en natt. Ena stunden kan rösten vara djup och klangfull för att i nästa sekund pinsamt nog brytas och gå upp i falsett. Men var inte orolig. Det går över så småningom. Under tiden är det  bra om du lär dig att skratta åt dig själv – det kan lätta upp en pinsam situation.

I samband med könsmognaden blir könsorganen större, och det börjar växa hår kring dem. De börjar också producera sädesvätska. Den här vätskan innehåller miljontals mikroskopiska spermier, som frigörs under samlag. En spermie kan befrukta en äggcell hos kvinnan så att ett barn blir till.

Kroppen absorberar en del av den sädesvätska som bildas, men då och då kan en spontan uttömning ske på natten medan du sover. Sådana uttömningar är helt normala. De omnämns till och med i Bibeln. (3 Moseboken 15:16, 17) De visar att fortplantningssystemet fungerar och att du är på väg att bli vuxen.

Har du märkt av några av de fysiska förändringar som tagits upp här? Om du har några frågor om de förändringar du upplever kan du skriva ner dem här.

․․․․․

Nya komplicerade känslor

I samband med könsmognaden börjar både killar och tjejer intressera sig för varandra mycket mer än tidigare. ”När jag kom in i puberteten insåg jag plötsligt hur många snygga tjejer det fanns”, säger Matt. ”Det var verkligen frustrerande, för jag förstod också att jag inte kunde bli ihop med någon förrän jag blev mycket äldre.” I kapitel 29 i den här boken skall vi se närmare på den här sidan av uppväxten. Men du bör vara medveten om att det är viktigt att du lär dig att  kontrollera dina sexuella impulser. (Kolosserna 3:5) Även om det verkar svårt, så kan du välja att inte följa dem!

Det finns också andra känslor som man kan få brottas med under puberteten. Det kan till exempel vara lätt att tycka illa om sig själv. Många unga känner sig ensamma och ibland deppiga. Vid sådana tillfällen är det bra att prata med en förälder eller någon annan vuxen som man kan lita på. Skriv ner namnet på en vuxen som du skulle kunna tänka dig att anförtro dig åt.

․․․․․

Den viktigaste förändringen

Den viktigaste förändringen har inte med din längd, din kroppsform eller dina ansiktsdrag att göra, utan med din utveckling som person – i mentalt, känslomässigt och, framför allt, andligt avseende. Aposteln Paulus sade: ”När jag var barn, talade jag som ett barn, tänkte jag som ett barn, resonerade jag som ett barn; men nu då jag har blivit man, har jag lagt bort de barnsliga dragen.” (1 Korinthierna 13:11) Lärdomen  är tydlig. Det räcker inte med att se ut som en vuxen. Du måste lära dig att tala, tänka och uppföra dig som en vuxen. Bli inte så fixerad vid det som händer med din kropp att du inte tar hand om din inre människa, ditt verkliga jag.

Kom också ihåg att Gud ”ser hur hjärtat är”. (1 Samuelsboken 16:7) Bibeln säger att kung Saul var lång och ståtlig, men han var misslyckad både som kung och som människa. (1 Samuelsboken 9:2) Sackeus däremot var ”liten till växten”, men han hade den inre styrka som krävdes för att han skulle kunna förändra sitt liv och bli en lärjunge till Jesus. (Lukas 19:2–10) Det är tydligt att det är insidan som räknas.

En sak är säker: Det finns inget riskfritt sätt att vare sig påskynda eller skjuta upp den fysiska utvecklingen. Så var inte rädd för de här förändringarna, utan försök att se dem från den ljusa sidan – och med lite humor. Puberteten är ingen sjukdom, och du är inte den första som går igenom den. Och var så säker, du kommer att överleva! När du har ridit ut pubertetens stormar kommer du att vara en vuxen man eller kvinna.

I NÄSTA KAPITEL

Är du missnöjd med vad du ser när du tittar dig i spegeln? Hur kan du vara balanserad när det gäller ditt utseende?

[Fotnot]

NYCKELSKRIFTSTÄLLE

”Jag vill prisa dig, ty jag är danad så underbart att det inger fruktan.” (Psalm 139:14)

TIPS

När din kropp börjar utvecklas, var då noga med att undvika utmanande klädstilar. Klä dig alltid ”med blygsamhet och sunt sinne”. (1 Timoteus 2:9)

VISSTE DU ... ?

Puberteten kan börja så tidigt som i 8-årsåldern eller så sent som i mitten av tonåren. Det finns stora skillnader inom gränserna för vad som är normalt.

HANDLINGSPLAN!

Den egenskap jag behöver arbeta mest på nu när jag börjar bli vuxen är ․․․․․

För att gå framåt andligen skall jag ․․․․․

Frågor om det här ämnet som jag vill ställa till mina föräldrar: ․․․․․

VAD ANSER DU?

● Varför är de fysiska och känslomässiga förändringarna under puberteten så svåra att hantera?

● Vad tycker du är jobbigast med den här övergångsperioden?

● Varför skulle din kärlek till Gud kunna svalna under puberteten, men vad kan du göra för att det inte skall hända?

[Infälld text på sidan 61]

Det är så mycket som gör att man känner sig osäker under puberteten, och man vet aldrig riktigt säkert vad som håller på att hända med kroppen. Men när man blir äldre lär man sig att acceptera förändringarna och till och med att vara glad över dem.” – Annette

 [Ruta på sidorna 63, 64]

Hur kan jag prata med mamma eller pappa om sex?

”Om jag hade en fråga om sex skulle jag inte ställa den till mina föräldrar.” – Beth.

”Jag skulle inte våga ta upp det.” – Dennis.

Om du känner det som Beth och Dennis befinner du dig i en svår situation. Du har frågor om sex, men de som har svaren kanske är de som du helst inte vill fråga – dina föräldrar! Du kanske oroar dig över flera saker:

Vad skall de tro om mig?

”Jag vill inte att de skall bli misstänksamma för att jag ställer en fråga.” – Jessica.

”De vill att du skall vara ung och oskuldsfull för evigt, och den dag du börjar prata med dem om sex försvinner den bilden av dig till viss del.” – Beth.

Hur kommer de att reagera?

”Jag är rädd att mina föräldrar drar förhastade slutsatser och kommer med långa moralpredikningar innan jag har pratat färdigt.” – Gloria.

”Mina föräldrar är inte speciellt bra på att dölja sina känslor, och det skulle vara jobbigt att se dem bli besvikna. Pappa skulle förmodligen tänka ut ett förmaningstal medan jag pratade.” – Pam.

Kommer de att missförstå orsaken till att jag frågar?

”De kanske överreagerar och börjar fråga: ’Har du blivit frestad att ha sex?’ eller: ’Är det dina kompisar som pressar dig?’ Men man kanske bara är nyfiken.” – Lisa.

”Pappa ser alltid så bekymrad ut när jag säger något om en kille. Sedan börjar han direkt prata med mig om sex. Själv tänker jag: ’Pappa, jag sade ju bara att han är söt. Jag har inte sagt ett ord om äktenskap eller sex!’” – Stacey.

  Du kan trösta dig med att dina föräldrar förmodligen tycker att det är lika pinsamt att prata med dig om sex som du tycker att det är att prata med dem! Det kan förklara varför man i en undersökning fann att 65 procent av föräldrarna sade att de hade talat med sina barn om sex men att bara 41 procent av barnen kunde minnas att de hade haft ett sådant samtal.

Det kan vara så att dina föräldrar drar sig för att prata om sex. Deras föräldrar kanske aldrig pratade med dem om det! Hur som helst, försök att vara tålmodig – ge dina föräldrar en ärlig chans. Eller också kanske du kan ta initiativet och göra både dig själv och dina föräldrar en tjänst genom att ta upp det här ämnet. Hur då?

Hur du kommer in på ämnet

Dina föräldrar vet en hel del om det här ämnet, och de kan ge dig många goda råd. Frågan är bara hur du skall börja samtalet. Du kanske kan pröva det här förslaget:

1 Börja med att förklara varför det känns svårt att ta upp ämnet. ”Det känns lite svårt att prata om det här, för jag är rädd att du skall tro att ...”

2 Berätta sedan för din förälder varför du har kommit till honom eller henne. ”Men jag har en fråga, och jag vill helst att du och ingen annan skall svara på den.”

3 Ställ sedan din fråga. ”Det jag undrar är ...”

4 När ni har pratat färdigt, försäkra dig om att dörren är öppen för fler samtal längre fram. ”Om det är något mer jag undrar över, kan vi prata om det då?”

Även om du vet att svaret är ja kan det vara skönt att höra din förälder säga det. Det gör det lättare för dig att komma tillbaka nästa gång det är något du undrar över. Så använd det här förslaget! Till slut kommer du kanske att känna det som Trina, som nu är 24 år. Hon berättar: ”Jag kommer ihåg att när mamma och jag pratade med varandra kände jag att jag helst hade velat slippa alltihop! Men nu är jag glad att hon var så rättfram och öppen. Det har verkligen varit ett skydd!”

[Bild på sidan 59]

Att ta farväl av barndomen kan vara som att flytta – men du kommer att kunna anpassa dig