Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Hur kan jag få verkliga vänner?

Hur kan jag få verkliga vänner?

Kapitel 8

Hur kan jag få verkliga vänner?

”JAG har gått i skolan här i området i åtta år, men på hela den tiden har jag aldrig lyckats få en enda kompis. Inte en enda!” Så beklagade sig en yngling som heter Ronny. Kanske du också ibland har saknat vänner. Men vad är egentligen verkliga vänner? Och vad är hemligheten med att få sådana?

Ett ordspråk lyder: ”En vän älskar vid alla tillfällen och blir en broder i nödens stund.” (Ordspråksboken 17:17, The Bible in Basic English) Vänskap innebär mer än att ha en skuldra att gråta ut vid. En ung kvinna som heter Marvia säger: ”Ibland kan en så kallad vän se hur man råkar i svårigheter och säger sedan: ’Jag förstod att det skulle gå så, fast jag var rädd för att säga något.’ Men när en verklig vän ser att man har slagit in på fel väg, kommer hon att försöka varna en innan det är för sent — även om hon vet att man kanske inte tycker om det hon säger.”

Skulle du på grund av sårad självkänsla förskjuta någon som brydde sig tillräckligt mycket om dig för att säga dig sanningen? I Ordspråksboken 27:6 sägs det: ”Vännens örfil är ärligt menad, fiendens kyssar vill bedra.” (Bibelkommissionens provöversättning) En som är uppriktig i det han tänker och uppriktig i det han säger är det slags person du borde vilja ha som vän.

Sanna och falska vänner

”Mitt liv är ett bevis på att inte alla ’vänner’ tar fram det bästa hos en”, säger Peggy, 23 år. Som tonåring blev hon tvungen att lämna hemmet. Men hon fick hjälp av två Jehovas vittnen, Bill och hans hustru, Lloy. De började studera bibeln med Peggy. ”De månader jag var hos dem var fyllda av sann glädje, tillfredsställelse och frid”, säger hon. Ändå valde hon att ge sig i lag med några ungdomar hon hade träffat — och lämnade Bill och Lloy.

Peggy berättar vidare: ”Jag lärde mig mycket av mina nya ’vänner’ — att stjäla stereoanläggningar, lösa in falska checker, röka marijuana och till sist också hur jag skulle finansiera mina narkotikavanor med 200 dollar [1.200 kronor] om dagen.” Vid 18 års ålder träffade hon en ung man, Ray, som erbjöd henne så mycket narkotika hon behövde — gratis. ”Jag trodde att alla mina bekymmer var över. Jag skulle aldrig mer behöva stjäla och bedra”, tänkte Peggy. Men Ray drog in henne i prostitution. Till slut flydde Peggy från staden och från sina tygellösa ”vänner”.

En dag fick Peggy besök av två Jehovas vittnen i sin nya bostad. ”Jag grät av glädje när jag kramade om de två häpna kvinnorna”, berättar Peggy. ”Mitt förakt för mina före detta ’vänners’ skrymteri hade växt, men det här var verkligen rejäla människor.” Peggy återupptog sitt bibelstudium.

Men att forma sitt liv efter Guds vägar var inte lätt för henne. Särskilt svårt var det att sluta röka. Ett vittne, en av hennes vänner, gav henne då rådet: ”Varför inte be i förväg, i stället för att be om förlåtelse efteråt, när du har misslyckats? Be om styrka när du känner dig röksugen.” Peggy säger: ”Det här vänliga och praktiska förslaget hjälpte. ... För första gången på flera år kände jag mig ren inombords och visste vad det innebar att ha självaktning.”

Peggys erfarenhet understryker sanningen i Ordspråksboken 13:20: ”Ha ditt umgänge med de visa, så blir du vis. Den som ger sig i sällskap med dårar, honom går det illa.” Peggy säger: ”Om jag bara hade hållit mig till sådana vänner som älskade Gud, så hade jag sluppit ifrån allt det som nu är ett obehagligt minne.”

Att finna vänner

Var kan du finna vänner som älskar Gud? Inom den kristna församlingen. Välj ungdomar som inte bara bekänner sig tro, utan också har gärningar som understöder deras tro och hängivenhet. (Jämför Jakob 2:26.) Om det är svårt att hitta sådana ungdomar, bekanta dig då med kristna som är äldre än du. Åldern behöver inte vara ett hinder för vänskap. Bibeln omtalar den exemplariska vänskapen mellan David och Jonatan — och Jonatan var så gammal att han kunde ha varit Davids far. — 1 Samuelsboken 18:1.

Men hur kan man få i gång ett vänskapsförhållande?

Aktivt intresse för andra

Jesus Kristus byggde upp vänskapsförhållanden som var så starka att hans vänner var villiga att dö för honom. Varför det? För det första brydde Jesus sig om människor. Han var tillgänglig och hjälpte andra. Han var villig att engagera sig. (Matteus 8:3) Att visa intresse för andra är alltså första steget i att bygga upp vänskapsförhållanden.

En yngling som heter David säger att han lyckades bra med att få vänner därför att han ”verkligen älskade människor och visade aktivt intresse för andra”. Han tillägger: ”Bland det viktigaste är att lära sig personens namn. Det gör ofta intryck på andra att man har engagerat sig så pass att man minns deras namn. På grund av det kanske de berättar någon erfarenhet eller lägger fram något problem, och så börjar vänskapen byggas upp.”

Det betyder inte att du måste vara världsvan. Jesus var ”anspråkslös i hjärtat”, inte stor i orden eller skrytig. (Matteus 11:28, 29) Människor tilltalas av att man visar uppriktigt intresse för andra. Ofta är det enkla handlingar som fördjupar vänskapen, till exempel att man äter en måltid tillsammans eller hjälper någon med ett arbete.

Att lyssna

”Ge ... akt på hur ni lyssnar”, rekommenderade Jesus. (Lukas 8:18) Även om han tänkte på värdet av att lyssna till Guds uttalanden, går principen bra att tillämpa på uppodlandet av vänskapsförhållanden. Att vara en god lyssnare är viktigt för att bygga upp ett vänskapsförhållande.

Om vi är uppriktigt intresserade av vad andra säger, dras de i allmänhet till oss. Men det kräver att vi inte ”håller ett öga bara på ... [våra] egna angelägenheter [kanske bara på det vi själva vill säga], utan också med personligt intresse på de andras”. — Filipperna 2:4.

Var lojal

Jesus förblev trogen mot sina vänner. Han ”älskade [dem] ... intill slutet”. (Johannes 13:1) En ung man som heter Gordon behandlar sina vänner på liknande sätt: ”Den viktigaste egenskapen hos en vän är lojalitet. Kommer han verkligen att ställa upp för dig under motgång? Min vän och jag försvarade jämt varandra när andra sade något nedsättande. Vi ställde verkligen upp för varandra — fast bara om den andre hade rätt.”

Falska vänner däremot kan hänsynslöst och skrymtaktigt falla varandra i ryggen. ”Det finns kamrater som är benägna att krossa varandra”, sägs det i Ordspråksboken 18:24 (NW). Skulle du vilja ”krossa” en väns rykte genom att delta i elakt skvaller, eller skulle du lojalt ta honom i försvar?

Dela dina känslor

Jesus vann andras tillgivenhet genom att visa sina innersta känslor. Ibland visade han att han ”kände ... medlidande”, ”greps av kärlek” och blev ”djupt bedrövad”. Vid åtminstone ett tillfälle ”brast [han] i tårar”. Jesus skämdes inte för att blotta sitt hjärta för dem som han litade på. — Matteus 9:36; 26:38; Markus 10:21; Johannes 11:35.

Det betyder naturligtvis inte att du bör utgjuta dina känslor för vem som helst. Men du kan vara ärlig mot alla. Och du kan gradvis avslöja mer av dina innersta känslor, ju mer du lär känna och litar på någon. Samtidigt är det viktigt att visa empati och ”medkänsla” för den andre, om vänskapen skall bli meningsfull. — 1 Petrus 3:8.

Vänta dig inte fullkomlighet

Även om ett vänskapsförhållande börjar bra, bör man inte vänta sig fullkomlighet. ”Vi gör alla misstag i många avseenden, men den människa som kan påstå att hon aldrig säger något orätt kan anse sig vara fullkomlig.” (Jakob 3:2, Phillips) Dessutom kostar vänskap något — nämligen tid och engagemang. ”Man måste vara villig att ge”, säger en ung man som heter Presley. ”Det är en viktig bit av vänskapen. Man har sina egna åsikter om saker och ting, men man är villig att ge efter för sin väns uppfattningar och åsikter.”

Det man får offra för vänskapen är dock ingenting jämfört med vad det kostar att inte älska — ett liv i tom ensamhet. Skaffa dig därför vänner. (Jämför Lukas 16:9.) Ge av dig själv. Lyssna på andra och visa verkligt intresse för dem. I likhet med Jesus kanske du får många om vilka du kan säga: ”Ni är mina vänner.” — Johannes 15:14.

Frågor att resonera om

◻ Hur känner man igen en verklig vän? Vilka slags vänner är falska?

◻ Var kan man söka vänner? Måste de alltid vara i ens egen ålder?

◻ Vad bör man göra om en vän har råkat i svårigheter?

◻ Nämn fyra sätt att bygga upp ett vänskapsförhållande.

[Infälld text på sidan 66]

”Jag lärde mig mycket av mina nya ’vänner’ — att stjäla stereoanläggningar, lösa in falska checker, röka marijuana och till sist också hur jag skulle finansiera mina narkotikavanor med 200 dollar [1.200 kronor] om dagen”

[Ruta på sidorna 68, 69]

Skall jag avslöja det min kompis har gjort?

Om du fick veta att en av dina vänner experimenterade med narkotika eller sex, fuskade eller stal — skulle du då berätta det för någon ansvarig? De flesta skulle inte göra det, utan hålla fast vid ett slags tystnadsplikt som ofta förekommer bland ungdomar.

Somliga är rädda för att stämplas som ”tjallare”. Andra har en missriktad känsla av lojalitet. Man betraktar tillrättavisning som något farligt och föreställer sig att man genom att dölja problemet gör sin vän en tjänst. Och bryter man ”tystnadsplikten” riskerar man att bli förlöjligad av sina jämnåriga och förlorar kanske deras vänskap.

När en ung pojke som heter Lee fick veta att hans bäste vän, Chris, rökte, bestämde han sig för att göra något åt det. Lee säger: ”Mitt samvete gnagde i mig, för jag visste att jag borde berätta det för någon.” En ung man på bibelns tid ställdes inför en liknande situation. ”När Josef var sjutton år gammal, hände det sig att han vallade får med sina bröder bland småboskapen. ... Då bar Josef fram en dålig rapport om dem till deras far.” (1 Moseboken 37:2, NW) Josef visste att hans bröders andliga välfärd var i fara, om han förblev tyst.

Synden är en destruktiv och nedbrytande kraft. Om en felande vän inte får hjälp — kanske i form av fast tillrättavisning från bibeln — kan det hända att han eller hon sjunker allt djupare ner i ondska. (Predikaren 8:11) Att dölja en väns felaktiga handlingssätt är följaktligen inte bara till föga nytta. Det kan också leda till obotlig skada.

I bibeln uppmanas vi därför: ”Bröder, även om en människa innan hon vet ordet av begår ett eller annat felsteg, skall ni som har andliga förutsättningar söka föra en sådan till rätta igen i en ande av mildhet.” (Galaterna 6:1) Du kanske inte tycker dig ha de andliga kvalifikationerna för att tillrättavisa en felande vän. Men skulle det inte då vara förnuftigt att se till att någon som är kvalificerad att bistå fick kännedom om saken?

Därför är det absolut nödvändigt att du talar med din vän och blottar hans fel. (Jämför Matteus 18:15.) Det kräver mod och handlingskraft av dig. Var fast och lägg fram övertygande bevis om hans synd. Du bör i synnerhet berätta vad du vet och hur du har fått reda på det. (Jämför Johannes 16:8.) Lova inte att hålla tyst om det, för ett sådant löfte skulle vara ogiltigt i Guds ögon, eftersom han fördömer att man döljer överträdelse. — Ordspråksboken 28:13.

Kanske det har blivit något missförstånd. (Ordspråksboken 18:13) Om inte, och det verkligen rör sig om ett felsteg, kan det hända att din vän känner sig lättad över att få sitt problem uppdagat. Var en god lyssnare. (Jakob 1:19) Hindra inte din vän från att fritt ge uttryck åt sina känslor genom fördömande uttalanden som: ”Du borde inte ha!” eller uttryck av förvåning som: ”Hur kunde du!” Visa empati och sätt dig in i hur din vän känner det. — 1 Petrus 3:8.

Ofta krävs det mer hjälp än du själv är i stånd att ge. Säg då till din vän att han måste avslöja sitt felsteg för sina föräldrar eller någon annan ansvarig vuxen. Och om din vän vägrar att göra det? Låt honom då få veta att om han inte ordnar upp saken inom en rimlig tid, så blir du, som hans verklige vän, tvungen att gå till någon i hans ställe. — Ordspråksboken 17:17.

Till att börja med kanske din vän inte förstår varför du gör så. Han kanske till och med blir arg och i rena ilskan klipper av vänskapen. Men Lee säger: ”Jag vet att jag gjorde rätt när jag berättade det. Mitt samvete blev mycket lugnare, för Chris fick den hjälp han behövde. Senare kom han och sade till mig att han inte var arg på mig för det jag hade gjort, och det gjorde också att jag kände mig lugnare.”

Om din kamrat fortsätter att motsätta sig ditt modiga ingripande, har han eller hon tydligen aldrig varit någon verklig vän. Men själv kommer du att känna tillfredsställelse över vetskapen att du bevisade din lojalitet mot Gud och att du visade dig vara en verklig vän.

[Bild på sidan 67]

Har du svårt att få vänner?

[Bild på sidan 70]

Nyckeln till vänskap är att visa intresse för andra