Kapitel 9

Hur kan jag klara av kamrattryck?

VID 14 års ålder var Karen redan narkotikaslav och sexuellt aktiv. Vid 17 års ålder var Jim alkoholist och levde ett omoraliskt liv. Båda medgav att de egentligen inte tyckte om det liv de levde eller det de ägnade sig åt. Varför handlade de då som de gjorde? Kamrattryck!

”Alla som jag var ihop med höll på med sådant, och det påverkade mig kraftigt”, förklarar Karen. Jim instämmer och säger: ”Jag ville inte förlora mina kompisar genom att vara annorlunda.”

Varför ungdomar efterliknar sina kamrater

När somliga ungdomar blir äldre avtar inflytandet från föräldrarna, och en önskan att vara populär och accepterad av kamraterna växer sig stark. Andra känner helt enkelt ett behov av att tala med någon som ”förstår” eller som får dem att känna sig älskade eller att de behövs. När sådant kommunicerande saknas i hemmet — vilket ofta är fallet — söker man fylla det behovet bland sina kamrater. Ofta får också brist på självförtroende och osäkerhetskänslor somliga att ge efter för kamratpåverkan.

Kamratpåverkan behöver inte nödvändigtvis vara dålig. Ett ordspråk lyder: ”Järn ger skärpa åt järn, så skärper den ena människan den andra.” (Ordspråksboken 27:17) På liknande sätt kan gemenskap med andra ungdomar ”skärpa” ens personlighet och göra att man blir bättre som människa — förutsatt att ens kamrater har mogna och sunda värderingar.

Ungdomar brister dock alltför ofta i mogenhet — både  mentalt och andligt. Många ungdomar har uppfattningar och åsikter som är osunda, otillförlitliga och rentav lättsinniga. Så när en ung person tanklöst kommer under sina kamraters inflytande, kan det nästan bli som när en blind leder en blind. (Jämför Matteus 15:14.) Resultatet kan bli förödande.

Även om man av sina kamrater inte påverkas till tygellöst uppförande, kan deras inflytande ändå kännas som en press. ”Man är så rädd för att inte bli accepterad av andra ungdomar”, sade Debbie. ”När jag var arton skrämdes jag av tanken att bli impopulär, för i så fall hade ingen velat ta med mig ut på något roligt. Jag var rädd för att bli isolerad.” Debbie gjorde därför stora ansträngningar för att bli accepterad av sina kamrater.

Har jag påverkats?

Har du börjat klä dig, tala eller uppträda på ett visst sätt för att passa in? Sjuttonåriga Susie påstår: ”Andra kan inte få en att göra något som man själv inte vill göra.” Det stämmer, men kamrattrycket kan vara så försåtligt att du kanske inte inser hur mycket det påverkar dig. Tänk till exempel på aposteln Petrus. Han var en orädd man med stark övertygelse och en av kristendomens stöttepelare. Gud uppenbarade för Petrus att människor av alla nationaliteter och raser kunde få hans godkännande. Petrus hjälpte därför de första troende hedningarna att bli kristna. — Apostlagärningarna 10:28.

Tiden gick, och Petrus befann sig i Antiokia, en stad där många icke-judar hade blivit kristna. Där umgicks han fritt med dessa troende hedningar. En dag besökte några judekristna från Jerusalem Antiokia. De hyste fortfarande  vissa fördomar mot icke-judar. Hur skulle Petrus nu uppträda bland sina judiska landsmän?

Jo, Petrus avskilde sig från de hednakristna och vägrade att äta med dem. Varför det? Han var uppenbarligen rädd för att stöta sig med sina landsmän. Han kanske tänkte: ”Jag gör dem helt enkelt till viljes nu, medan de är här, och fortsätter att äta med hedningarna när de har rest hem. Varför skulle jag förstöra mitt goda förhållande till dem för en sådan liten sak?” Petrus förställde sig alltså — han övergav sina principer genom att handla tvärtemot sin övertygelse. (Galaterna 2:11—14) Så tydligtvis är ingen immun mot kamrattryck.

Hur skulle jag reagera?

Det är lätt att säga: ”Jag är inte rädd för vad andra tycker!” men det är en helt annan sak att hålla fast vid den  föresatsen när man ställs inför kamrattryck. Vad skulle du göra i följande situationer?

En av dina skolkamrater bjuder dig på en cigarrett inför andra ungdomar. Du vet att det är fel att röka. Men alla väntar på att få se vad du tänker göra ...

Flickorna i skolan talar om att ha sexuellt umgänge med sina pojkvänner. En av flickorna säger till dig: ”Du är väl inte oskuld längre, eller hur?”

Du vill ha en likadan kjol som alla de andra flickorna har, men mamma säger att den är för kort. De kläder hon vill att du skall ha får dig att känna dig gammalmodig. Dina klasskamrater retar dig. En flicka frågar: ”Varför sparar du inte ihop dina fickpengar och köper något vettigt? Det behöver inte din mamma få reda på. Du kan ju ha dina skolkläder i skåpet.”

Är sådana situationer lätta att klara av? Nej, men om du är rädd för att säga nej till dina kamrater, blir slutresultatet att du säger nej till dig själv, till dina normer och till dina föräldrar. Hur kan du få styrka att stå emot kamrattrycket?

”Tankeförmåga”

Femtonåriga Robin började röka — inte därför att hon själv ville det, utan för att alla andra gjorde det. Hon  berättar: ”Längre fram började jag tänka: ’Jag tycker inte om det. Varför gör jag det då?’ Så jag slutade.” Genom att hon använde sin tankeförmåga fick hon styrka att stå emot sina kamrater.

Så det är med all rätt bibeln uppmanar ungdomar att utveckla ”kunskap och tankeförmåga”. (Ordspråksboken 1:1—5, NW) Den som har tankeförmåga är inte hänvisad till den vägledning som oerfarna kamrater ger. Samtidigt blir en sådan person inte självsäker och ignorerar andras åsikter. (Ordspråksboken 14:16) Han eller hon är villig att ”lyssna till råd och ta emot tuktan” i syfte att ”bli vis”. — Ordspråksboken 19:20, NW.

Bli inte förvånad om du blir impopulär eller rentav förlöjligad för att du använder dina tankeförmågor. ”Den man [eller kvinna] som har tankeförmågor blir hatad”, sägs det i Ordspråksboken 14:17 (NW). Men vem har egentligen mest styrka — den som ger efter för sina passioner och känslor eller den som kan säga nej till orätta begär? (Jämför Ordspråksboken 16:32.) Vart är de som retar dig på väg i livet? Är det så du vill att också ditt liv skall sluta? Kan det vara så att de bara är avundsjuka på dig och försöker dölja sin egen osäkerhet genom att retas?

 Fly snaran

”Människofruktan har med sig snaror”, sägs det i Ordspråksboken 29:25. På bibelns tid kunde en snara snabbt låsa sig kring ett intet ont anande djur som högg åt sig betet. I vår tid kan önskan att bli accepterad av sina kamrater likaså vara som ett bete. Du kan bli lurad in i fällan att bryta mot Guds normer. Hur kan man då fly från — eller undvika — människofruktans snara?

Först och främst bör du välja dina vänner med omsorg. (Ordspråksboken 13:20) Var tillsammans med sådana som har kristna värderingar och normer. Visserligen begränsar det din vänkrets. Som en tonåring sade: ”När jag inte följde efter de andra i skolan, med deras syn på knark och sex, lämnade de mig snart i fred. Även om mycket av pressen att vara lika dem försvann, gjorde det att jag kände mig lite ensam.” Men det är bättre att få stå ut med lite ensamhet än att låta kamratpåverkan dra ner en andligen och moraliskt. Umgänge inom den egna familjen och inom den kristna församlingen kan hjälpa till att fylla det tomrum av ensamhet man kan känna.

Att man lyssnar på sina föräldrar är också en hjälp i att stå emot kamrattrycket. (Ordspråksboken 23:22) De gör förmodligen stora ansträngningar för att lära dig rätta värderingar. En ung flicka sade: ”Mina föräldrar var fasta mot mig. Jag tyckte inte alltid om det, fast jag är glad att de sade ifrån och begränsade mitt umgänge.” Tack vare föräldrarnas hjälp gav hon inte efter för trycket att missbruka narkotika och ägna sig åt sex.

Tonårsrådgivaren Beth Winship påpekar dessutom: ”Ungdomar som är bra på något känner egenvärde. De är inte beroende av kamraters gillande för att få en positiv jagkänsla.” Varför då inte anstränga dig för att bli duktig på det du gör i skolan och i hemmet? Unga Jehovas vittnen strävar i synnerhet efter att bli ”arbetare som inte har något att skämmas för”, när de lär sig att ”rätt  handskas med sanningens ord” i sin kristna tjänst. — 2 Timoteus 2:15.

Efter varningen för människofruktans ”snara” sägs det vidare i Ordspråksboken 29:25 (NW): ”Den som förtröstar på Jehova kommer att bli beskyddad.” Kanske att ett förhållande till Gud, mer än något annat, kan ge dig styrka att stå emot dina kamrater. Debbie (som omnämnts tidigare) följde under en tid med strömmen och missbrukade alkohol och narkotika. Men sedan satte hon på allvar i gång med att studera bibeln och började förtrösta på Jehova. Vad blev resultatet? ”Jag bestämde mig för att sluta göra samma saker som det lilla kamratgänget”, sade Debbie. Hon sade till sina före detta vänner: ”Ni går åt ert håll, och jag går åt mitt. Om ni vill vara vänner med mig, måste ni respektera samma normer som jag. Jag bryr mig helt enkelt inte om vad ni tycker. Så här tänker jag göra.” Inte alla Debbies vänner respekterade hennes nya tro. Men hon säger: ”Jag blev mycket mer nöjd med mig själv efter det här beslutet.”

Även du kommer att bli mer nöjd med dig själv och slippa mycket sorg och elände, om du flyr från kamrattryckets snara.

Frågor att resonera om

◻ Varför låter ungdomar sig så lätt påverkas av sina kamrater? Behöver detta nödvändigtvis vara dåligt?

◻ Vad lär oss aposteln Petrus’ erfarenhet angående kamrattryck?

◻ Nämn några situationer (även sådana som du själv har upplevt) som kan pröva ens förmåga att säga nej.

◻ Vad kan man tänka på om man utmanas att göra något dumdristigt?

◻ Vad kan hjälpa en att fly från människofruktans snara?

[Infälld text på sidan 74]

”Man är så rädd för att inte bli accepterad av andra ung- domar”, sade Debbie. ”Jag skrämdes av tanken att bli impopulär. ... Jag var rädd för att bli isolerad”

 [Ruta på sidan 75]

”Gör det om du törs!”

”Gör det!” insisterade Lisas klasskamrater. ”Säg åt läraren att hon har dålig andedräkt!” Nej, det var knappast munhygien saken gällde. Man försökte övertala Lisa att anta en utmaning — och en ganska riskabel sådan till på köpet. Ja, en del ungdomar tycks finna ett perverst nöje i att övertala andra att utföra allt från mindre busstreck till rena självmordstilltag.

Men när man försöker övertala dig att göra något dumt, ovänligt eller rent ut sagt farligt, är det dags att du tänker dig för mer än en gång. En vis man sade: ”Döda flugor får parfymerarens olja att stinka och jäsa, och liten dårskap uppväger både vishet och ära.” (Predikaren 10:1, provöversättning av ”Svenska folkbibeln”) I forna tider kunde en dyrbar salva eller parfym fördärvas av något så obetydligt som en död fluga. Likaså kan ens mödosamt förvärvade rykte fördärvas av bara ”liten dårskap”.

Barnsliga tilltag kan leda till lägre betyg, förflyttning till en annan klass eller rentav till att polisen eller de sociala myndigheterna kopplas in. Men hur är det då om du menar att du inte riskerar att råka illa ut? Fråga dig själv: Är det man uppmanar mig att göra förnuftigt? Är det kärleksfullt? Är det emot bibelns normer eller det jag har lärt mig av mina föräldrar? Om så är fallet — vill jag då verkligen att skämtlystna ungdomar skall få styra mitt liv? Och förresten — är ungdomar som försöker få mig att sätta mitt liv och mitt rykte på spel verkligen mina vänner? — Ordspråksboken 18:24.

Försök sedan att resonera med den som kommer med utmaningen. Artonårige Terry gillar att ”förstöra det roliga” genom att ställa frågor som: ”Varför skall jag göra det? Vad skulle det bevisa, om jag gjorde det?” Låt dem också få veta att du har bestämda normer som du tänker leva efter. En ung flicka försökte utmanande förleda en pojke till omoraliskhet genom att säga: ”Du vet inte vad du går miste om.” ”Jo då, det vet jag”, svarade pojken. ”Herpes, gonorré, syfilis ...”

Ja, har du mod att säga nej till dina kamrater undviker du att göra något som du senare skulle få ångra.

[Bild på sidan 76]

Ungdomar håller ofta ihop och stöder varandra

[Bild på sidan 77]

Har du någonsin påverkats av dina kamrater att handla emot det du vet är rätt?

[Bild på sidan 78]

Var stark nog att stå emot kamrattryck!