Kapitel 34

Varför säga nej till narkotika?

”KÄNSLOMÄSSIGT sett är jag som ett barn”, säger Mike, en ung man på 24 år. ”Ibland är jag rädd och känner till och med ångest för andra i min egen ålder. Jag lider av depression och osäkerhet, och ibland har jag funderat på självmord.”

Ann, 36 år, beskriver sig själv som ”väldigt känslomässigt omogen” och att hon har ”låg självaktning”. Hon tillägger: ”Det är svårt för mig att leva ett normalt liv.”

Mike och Ann har fått skörda följderna av ett beslut de fattade när de var ganska unga, nämligen att experimentera med narkotika. Miljontals ungdomar i dag gör likadant — de injicerar, sväljer, sniffar eller röker allt möjligt från kokain till hasch. För en del ungdomar är narkotikamissbruket ett sätt att fly problem. Andra prövar på för att stilla sin nyfikenhet. Ytterligare andra tar droger för att lindra depression eller skingra tristess. Och många som har börjat ta narkotika fortsätter att göra det enbart för njutningens skull. Sjuttonårige Grant säger: ”Jag röker [hasch] för att bli påtänd, inte för att vara tuff eller för att andra gör det. ... Det är inte kompisarna som har övertalat mig att röka, utan jag har själv velat det.”

Sannolikheten är i alla fall ganska stor att du förr eller senare kommer i kontakt med eller rentav blir erbjuden narkotika. ”Till och med vakterna i skolan säljer hasch”, säger en ungdom. Man skyltar öppet med och säljer olika tillbehör. Men trots narkotikans popularitet finns det goda skäl för dig att säga nej till detta. Varför det?

 Narkotika hämmar mognaden

Tänk på ungdomar som tar narkotika för att fly problem, i likhet med Mike och Ann. I förra kapitlet kom det fram att man uppnår känslomässig mognad genom att ta itu med livets problem, klara av framgångar och komma över motgångar. Ungdomar som tar sin tillflykt till kemiska medel för att fly från problemen hämmar sin känslomässiga mognad. De utvecklar aldrig de förmågor som krävs för att komma till rätta med problemen.

Precis som med andra förmågor krävs det övning för att lära sig ta itu med problem. Vi skulle kunna illustrera detta. Har du någon gång iakttagit hur en skicklig fotbollsspelare kan använda huvudet och fötterna på ett sätt som är helt förbluffande? Men hur har han lärt sig detta? Genom många års övning. Han har tränat tillslag, dribbling, olika sätt att finta och så vidare tills han blivit specialist på fotboll.

Att lära sig ta itu med problem fungerar ungefär likadant. Det krävs övning och erfarenhet. Men i Ordspråksboken 1:22 (NW) ställs frågan: ”Hur länge kommer ni oerfarna att fortsätta att älska oerfarenhet, ... och hur länge kommer ni enfaldiga att fortsätta att hata kunskap?” Ungdomar som gömmer sig bakom ett narkotikarus kan sägas ”älska oerfarenhet”. De bryr sig inte om att skaffa sig den kunskap och de förmågor som behövs för att klara av livets problem. I boken Talking With Your Teenager (Tala  med din tonåring) sägs det angående tonårsmissbrukare: ”De lär sig aldrig att man kan komma över de smärtsamma stunderna i livet utan dessa medel.”

Ann, som använde narkotika som verklighetsflykt, erkänner: ”I 14 år har jag struntat i mina problem.” Mike ger uttryck åt en liknande tanke, när han säger: ”Jag knarkade från det jag var 11 år. När jag slutade vid 22 års ålder kände jag mig som ett barn. Jag tydde mig till andra och försökte finna trygghet. Jag upptäckte att min känslomässiga utveckling stannade av, när jag började knarka.”

”Alla mina uppväxtår är bortkastade”, tillägger Frank, som började missbruka narkotika när han var 13 år. ”När jag slutade blev jag pinsamt medveten om att jag var totalt oförberedd på att klara mig i livet. Jag var som en 13-åring igen, med samma kaotiska känslor som alla tonåringar upplever.”

Kan narkotika fördärva hälsan?

Det här är en annan viktig sida av saken. De flesta ungdomar är medvetna om att så kallad tung narkotika kan medföra döden. Men hur är det med så kallad ”mjuk” narkotika, till exempel hasch och marijuana? Är alla de varningar man hör om dessa droger bara skrämselpropaganda? Låt oss som svar koncentrera oss på dem.

Hasch och marijuana (två olika former av cannabis; kallas bland ungdomar även brass, braj eller gräs) har varit föremål för mycket debatt bland experter. Egentligen är det mycket man inte vet om dessa populära droger. En sak är att de är ytterst komplexa. Röken från en marijuanacigarrett eller en haschpipa innehåller mer än 400 kemiska beståndsdelar. Det har tagit läkarna mer än 60 år att komma underfund med att cigarrettrök ger upphov åt cancer. Det kanske också tar flera årtionden innan man  med säkerhet vet vilken inverkan cannabisens 400 beståndsdelar har på kroppen.

En expertgrupp inom ett amerikanskt läkarsamfund, det ansedda U.S. Institute of Medicine, kom emellertid, efter att ha studerat tusentals vetenskapliga rapporter, fram till: ”De forskningsresultat som hittills publicerats visar att marijuana [som är vanligare i Amerika] har en lång rad psykologiska och biologiska verkningar, av vilka några, åtminstone under vissa omständigheter, är skadliga för människans hälsa.” Vilka är några av dessa skadeverkningar?

Hur hasch och marijuana skadar kroppen

Ta till exempel lungorna. Även cannabisens ivrigaste försvarare medger att det omöjligen kan vara bra att inandas rök. Cannabisröken består, liksom tobaksrök, av en rad olika giftiga ämnen, exempelvis tjära.

Doktor Forest S. Tennant undersökte 492 amerikanska soldater som hade rökt marijuana. Nära 25 procent av dem ”led av halsont till följd av cannabisrökning, och omkring 6 procent uppgav att de hade haft luftrörskatarr”. I en annan studie hade 24 av 30 marijuanarökare ”sjukliga förändringar [i luftrören], vilka kan betecknas som ett tidigt stadium av cancer”.

 Visserligen kan ingen med säkerhet säga att dessa personer verkligen får cancer längre fram. Men skulle du vilja ta den risken? Det sägs i bibeln att Gud ”åt alla ger liv och andedräkt”. (Apostlagärningarna 17:25) Skulle du visa respekt för livets givare, om du avsiktligt inandades något som skadar lungorna och halsen?

I Predikaren 12:6 kallas människans hjärna poetiskt för ”den gyllene skålen”. Hjärnan, som är något större än knytnäven och väger knappt 1,4 kilo, är inte bara ett dyrbart minnesförråd, utan är också en kommandocentral för hela nervsystemet. Lägg med tanke på detta märke till den varning som Institute of Medicine i USA framlägger: ”Vi kan med säkerhet säga att marijuana medför akuta verkningar i hjärnan, däribland kemiska och elektrofysiologiska förändringar.” Det finns för närvarande inga fastslagna bevis för att hasch och marijuana medför bestående hjärnskador. Men risken för att cannabis på något sätt kan skada ”den gyllene skålen” bör inte lättvindigt avfärdas.

Hur är det då med möjligheten att en dag gifta sig och få barn? Institute of Medicine rapporterar att marijuana ”medför fosterskador, när stora doser ges åt försöksdjur”. Om det har samma verkan på människor har hittills inte blivit styrkt. Men kom ihåg att det ofta tar många år (som i fallet med hormonet DES) innan fosterskador yttrar sig.  Hur det i framtiden kommer att gå för barn — och barnbarn — till hasch- och marijuanarökare återstår att se. Att röka hasch är enligt dr Gabriel Nahas som att spela ”genetisk roulette”. Kan någon som betraktar barn som ”en arvedel från Jehova” ta sådana risker? — Psalm 127:3, NW.

Bibelns syn på narkotika

Hasch är naturligtvis bara en av många populära droger. Men det är ett bra exempel på att det finns goda skäl att undvika att ta bedövande medel för njutningens skull. Det sägs i bibeln: ”Unga mäns skönhet är deras kraft.” (Ordspråksboken 20:29, NW) Som ung har man oftast god hälsa. Varför då riskera att fördärva den?

Något som är viktigare är dock bibelns syn på saken. Det sägs att vi skall ”bevara ... [vår] tankeförmåga”, inte fördärva den genom drogmissbruk. (Ordspråksboken 3:21, NW) Vidare ges förmaningen: ”Låt oss rena oss från varje förorening av kött och ande, i det vi fullkomnar vår helighet i Guds fruktan.” Ja, det är bara de som har renat sig från varje förorening, de som undviker sådant som narkotikamissbruk, som av Gud får löftet: ”’Jag skall ta emot er.’ ’Och jag skall vara en fader för er.’” — 2 Korintierna 6:17—7:1.

Men att säga nej till droger kanske inte är så lätt.

 Kamrattrycket

En sval sommarkväll gjorde Joe och Frank, som var kusiner och nära vänner, en överenskommelse. ”Vad alla andra än gör så skall vi aldrig pröva på knark”, föreslog Joe, den yngre av de två. De två ungdomarna räckte varandra handen på överenskommelsen. Bara fem år senare hittades Joe död i sin bil efter en olycka som berodde på att han var narkotikapåverkad. Och Frank blev djupt förslavad under narkotika.

Vad var det som gick på tok? Svaret ligger i följande angelägna bibliska varning: ”Bli inte vilseledda. Dåligt umgänge fördärvar nyttiga vanor.” (1 Korintierna 15:33)  Både Joe och Frank hamnade i fel sällskap. När de mer och mer umgicks med missbrukare, började de själva experimentera med narkotika.

I boken Self-Destructive Behavior in Children and Adolescents (Självdestruktivt beteende hos barn och ungdomar) sägs det: ”Ungdomar kommer i de flesta fall i kontakt med olika droger genom nära umgängesvänner. ... [Kamratens] avsikt kan vara att dela en spännande eller njutbar upplevelse.” Mike, som omnämndes i början, bestyrker detta när han säger: ”Kamrattrycket var bland det svåraste att stå emot. ... Första gången jag rökte hasch gjorde jag det för att alla kompisar jag var med gjorde det, och jag ville inte vara annorlunda.”

För att tala klartext: Om dina kamrater börjar använda narkotika, kommer du att utsättas för starka känslomässiga påtryckningar att låta dig formas av dem, att inte vara annorlunda. Om du inte byter umgängeskrets, kommer även du med största sannolikhet så småningom att bli missbrukare.

”Vandra med de visa”

”Den som vandrar med de visa kommer att bli vis, men den som umgås med de enfaldiga kommer det att gå illa”, sägs det i Ordspråksboken 13:20 (NW). Vi kan illustrera tanken. Vill man inte bli förkyld, så undviker man nära kontakt med personer som är smittade, eller hur? I boken Adolescent Peer Pressure (Kamrattryck bland ungdomar) sägs det: ”Likadant är det om vi skall kunna skydda oss mot ... narkotikamissbruk. ... Vi måste ha sunda, balanserade levnadsförhållanden och undvika skadlig påverkan.”

Vill du verkligen säga nej till narkotika? Var då noga med vem du umgås med. Sök dig vänner bland gudfruktiga  kristna som kommer att styrka dig i din föresats att vara drogfri. (Jämför 1 Samuelsboken 23:15, 16.) Tänk också på det som står i 2 Moseboken 23:2. Dessa ord är ett gott råd till ungdomar, även om de ursprungligen riktades till personer som skulle vittna i en rättegång: ”Du skall inte följa med mängden i vad ont är.”

Den som blint följer sina kamrater är helt enkelt en slav. I Romarna 6:16 (1981) sägs det: ”Ni vet ju att om ni gör er till slavar under någon och lyder honom, då är ni slavar under den ni lyder.” Det är därför bibeln uppmuntrar ungdomar att utveckla ”tankeförmåga”. (Ordspråksboken 2:10—12, NW) Lär dig att tänka självständigt, så kommer du inte att frestas att följa tygellösa ungdomar.

Visserligen kanske du är nyfiken på droger och deras verkningar. Men man behöver inte förorena sitt eget sinne och sin egen kropp för att få reda på hur droger påverkar människor. Du behöver bara iaktta andra i din egen ålder som använder narkotika — särskilt dem som har varit missbrukare en längre tid. Verkar de vara uppmärksamma och skärpta? Har de lyckats hålla sin betygsnivå? Eller är de slöa och ouppmärksamma och ibland kanske rentav omedvetna om vad som pågår runt omkring dem? Ett uttryck som av missbrukarna själva har kommit att användas om en sådan person är ”utbränd”. Många av dessa ”utbrända” började antagligen prova på narkotika av nyfikenhet. Det är inte så konstigt att bibeln uppmanar kristna att undertrycka osund nyfikenhet och vara ”spädbarn i fråga om uselhet”. — 1 Korintierna 14:20.

Du kan säga nej!

I en broschyr som getts ut av USA:s nationella institut för bekämpning av narkotikamissbruk påminns vi: ”Att tacka nej till droger ... är din rättighet. Kompisar som försöker övertala dig inkräktar på dina rättigheter som självständig individ.” Vad kan du göra, om någon erbjuder dig narkotika? Ha mod att säga nej! Det betyder inte nödvändigtvis att du måste hålla en moralpredikan om  farorna med narkotikamissbruk. Samma broschyr föreslår följande enkla svar: ”Nej tack, jag röker inte” eller: ”Nix, jag tar inga risker” eller lite spydigt: ”Jag sysslar inte med gasförgiftning.” Om de envisas med att få dig att smaka, måste du kanske säga nej med övertygelse. Får de veta att du är kristen kanske det kan bli ett skydd för dig.

Det är inte lätt att växa upp. Men om man försöker lindra pubertetsproblemen genom att ta till narkotika, kan man allvarligt hämmas i utvecklingen mot att bli en ansvarsmedveten, mogen vuxen. Lär dig att se problemen i vitögat. Ta inte till någon konstlad verklighetsflykt, ifall påfrestningarna verkar alltför svåra. Tala igenom saken med en förälder eller någon annan ansvarsmedveten vuxen som kan hjälpa dig att reda upp situationen. Och glöm inte bibelns maning: ”Var inte bekymrade för någonting, utan låt i allting, genom bön och ödmjuk anhållan jämte tacksägelse, de ting ni begär göras kända för Gud; och Guds frid, som övergår allt förstånd, skall skydda era hjärtan och era tankeförmågor.” — Filipperna 4:6, 7.

Ja, Jehova Gud kommer att ge dig styrka att säga nej. Låt aldrig andra genom sina påtryckningar rubba dig i din föresats. Som Mike uppmanar: ”Experimentera inte med knark! Det får du lida för resten av livet.”

Frågor att resonera om

◻ Varför börjar så många ungdomar pröva på narkotika?

◻ På vilket sätt hämmas den känslomässiga utvecklingen av narkotika?

◻ Vad känner man till om hur hasch och marijuana påverkar kroppen?

◻ Vad är bibelns syn på att använda droger för njutningens skull?

◻ Varför är det viktigt att vara noga med umgänget, om man vill vara drogfri?

◻ På vilka sätt kan man säga nej till narkotika?

[Infälld text på sidan 274]

”Till och med vakterna i skolan säljer hasch”, säger en ungdom

[Infälld text på sidan 279]

”Jag upptäckte att min känslomässiga utveckling stannade av, när jag började knarka.” — Mike, före detta missbrukare

[Ruta på sidan 278]

Marijuana — en ny mirakelmedicin?

På en del håll i världen har man gjort stort väsen av påståenden att marijuana har medicinskt värde vid behandling av grön starr och astma och när det gäller att lindra det illamående som cancerpatienter upplever i samband med cellgiftsbehandling. I en rapport från U.S. Institute of Medicine medger man att det ligger en viss sanning i påståendena. Men betyder det att läkare inom den närmaste framtiden kommer att skriva ut recept på marijuanacigarretter?

Sannolikt inte. För även om några av de 400 kemiska beståndsdelarna i marijuanan kan vara till nytta, är det knappast logiskt att ta sådana mediciner genom att röka marijuana. Den ansedde experten dr Carlton Turner säger: ”Att använda marijuana skulle vara detsamma som att ge folk penicillin genom att låta dem äta mögligt bröd.” Om alltså några av marijuanans beståndsdelar någonsin blir godkända som mediciner, kommer det läkarna skriver ut att vara ”derivat” av dessa, det vill säga kemiska föreningar som liknar dem som förekommer i marijuana. Det är inte konstigt att USA:s hälsominister skrev: ”Det bör understrykas att eventuella medicinska fördelar inte på något sätt förändrar bilden av marijuanans negativa hälsoeffekter.”

[Bild på sidan 275]

Ha mod att säga nej till narkotika!

[Bilder på sidorna 276, 277]

Flyr du från problemen genom att ta narkotika nu ... kommer det att bli svårt för dig att tackla problemen som vuxen