Kapitel 4

Varför skilde sig pappa och mamma?

”Jag kommer ihåg när pappa lämnade oss. Vi fattade egentligen inte vad som hade hänt. Mamma var tvungen att börja arbeta, och vi fick jämt vara ensamma. Ibland satt vi bara vid fönstret och undrade om hon också hade lämnat oss. ...” — En flicka från en skilsmässofamilj.

DET kan kännas som världens undergång när ens föräldrar skiljer sig, en katastrof som orsakar så stor sorg och bedrövelse att man inte ser någon ände på det. En sådan händelse utlöser ofta en störtvåg av skamkänslor, vrede, ångestkänslor, fruktan för att bli övergiven, skuldkänslor, depression, känslor av djup förlust — ja, till och med hämndbegär.

Om dina föräldrar nyligen har skilt sig, kanske du också upplever sådana känslor. För egentligen var det vår Skapares mening att du skulle uppfostras av både en far och en mor. (Efesierna 6:1—3) Men nu har du berövats daglig kontakt med en förälder som du älskar. ”Jag såg verkligen upp till min pappa och ville vara tillsammans med honom”, klagar Paul, vars föräldrar skilde sig när han var sju år. ”Men mamma fick vårdnaden om oss.”

Varför föräldrar skiljer sig

Ofta har föräldrarna lyckats bra med att dölja sina problem. ”Jag har inget minne av att mina föräldrar bråkade”, säger Lynn, vars föräldrar skilde sig när hon var liten. ”Jag trodde att de kom bra överens.” Och även om föräldrarna kanske grälar på varandra, kan det ändå komma som en chock när man sedan ställs inför faktum.

 I många fall blir det skilsmässa därför att den ena föräldern har gjort sig skyldig till sexuell överträdelse. Gud tillåter den oskyldiga parten att ta ut skilsmässa. (Matteus 19:9) I andra fall har ”vrede och ... skrikande och skymfande” brutit ut i våld och gjort att den ena föräldern fruktar för sin egen och sina barns fysiska välfärd. — Efesierna 4:31.

Det kan inte förnekas att en del skilsmässor tas ut på lättvindiga grunder. Somliga tar själviskt ut skilsmässa i stället för att försöka lösa sina problem, därför att de påstår att de är ”olyckliga” eller inte längre ”kära i” sin partner. Att göra så är misshagligt för Gud, för han ”hatar äktenskapsskillnad”. (Malaki 2:16) Jesus visade också att somliga skulle upplösa sitt äktenskap därför att deras partner blivit kristen. — Matteus 10:34—36.

I vilket fall som helst har dina föräldrar inte slutat älska dig bara därför att de har valt att hålla tyst eller enbart ge dig vaga svar på dina frågor angående skilsmässan. * Dina föräldrar kan vara så uppslukade av den smärta de känner  att det helt enkelt är svårt för dem att tala om skilsmässan. (Ordspråksboken 24:10) De kanske också tycker att det är pinsamt eller genant att erkänna de felsteg de har begått mot varandra.

Vad du kan göra

Försök att fundera ut en lämplig tidpunkt för att i lugn och ro resonera med dina föräldrar om dina bekymmer. (Ordspråksboken 25:11) Låt dem få veta hur ledsen och konfunderad du är över skilsmässan. Kanhända att dina föräldrar då ger dig en tillfredsställande förklaring. Och om inte, så bör du ändå inte misströsta. Undanhöll inte Jesus sina lärjungar upplysningar som han ansåg att de inte var redo för? (Johannes 16:12) Och har inte dina föräldrar rätt till ett privatliv?

Dessutom bör du vara medveten om att skilsmässan, oavsett orsaken till den, är en konflikt mellan dem — och inte med dig. I sin studie av 60 splittrade familjer fann Wallerstein och Kelly att paren lade skulden för skilsmässan på varandra, sina arbetsgivare, sina släktingar och sina vänner. Men forskarna säger: ”Intressant nog var det ingen  som skyllde på barnen.” Dina föräldrars känslor gentemot dig är alltså oförändrade.

Tiden läker alla sår

”Läka har sin tid.” (Predikaren 3:3) Det kan dröja veckor eller rentav månader innan en bokstavlig skada, till exempel ett brutet ben, är helt läkt, och likaså krävs det tid för att läka känslomässiga sår.

Skilsmässoforskarna Wallerstein och Kelly har funnit att bara några år efter en skilsmässa har ”ångestkänslorna, sorgen, chocken och misstron ... mattats av eller helt försvunnit”. En del experter menar att det värsta har gått över inom bara tre år efter en skilsmässa. Du kanske tycker att det är en lång tid, men mycket måste hända innan ditt liv kan stabiliseras.

För det första måste rutinerna i hemmet — som kommit i olag genom skilsmässan — omorganiseras. Det tar också tid innan dina föräldrar kommer i känslomässig balans igen. De kanske först då klarar att ge dig det stöd du behöver. När ditt liv återgår till en någorlunda normal rutin, kommer även du att börja återfå jämvikten.

Salomo sade emellertid varnande: ”Fråga inte: ’Hur kommer det sig att forna dagar var bättre än våra?’ Ty inte av vishet kan du fråga så.” (Predikaren 7:11 [10]) Att hela tiden gå och älta det förflutna kan göra dig blind för din nuvarande situation. Hur var era familjeförhållanden före skilsmässan? ”Det var jämt en massa bråk — de bara skrek och skällde”, erkänner Annette. Är det möjligen så att du nu upplever lugn och ro i hemmet?

”Jag kan föra dem samman igen”

En del ungdomar drömmer om en återförening av sina föräldrar och kanske till och med lever kvar i dessa fantasier sedan föräldrarna har gift om sig.

Att förneka skilsmässan förändrar ändå ingenting. Och förmodligen kan inga tårar, böner eller planer i världen  föra dina föräldrar samman igen. Så varför plåga dig själv genom att hoppas på något orealistiskt? (Ordspråksboken 13:12) Salomo sade att ”förlora har sin tid”. (Predikaren 3:6, Åkeson) Försök därför acceptera att skilsmässan är ett faktum som inte går att ändra på. Att göra det är ett stort steg mot att komma över den.

Hur du kommer på god fot med dina föräldrar

Du kanske med rätta är arg på dina föräldrar för att de vänt upp och ner på ditt liv. En ung man sade med bitterhet i rösten: ”Mina föräldrar var själviska. De tänkte inte alls på oss och hur det de gjorde påverkade oss. De bara gjorde som de själva ville.” Detta kan mycket väl vara sant. Men kan du gå genom livet och ständigt känna dig arg och bitter utan att skada sig själv?

Bibeln ger rådet: ”Låt all illvillig bitterhet och häftighet och vrede ... skaffas bort ifrån er. ... Men bli hänsynsfulla mot varandra, ömt medlidsamma, och förlåt varandra villigt.” (Efesierna 4:31, 32) Hur skall du kunna förlåta någon som så djupt har sårat dig? Försök att betrakta dina föräldrar objektivt — som bristfälliga, ofullkomliga människor. Ja, även föräldrar syndar ”och är i saknad av Guds härlighet”. (Romarna 3:23) Att du inser det kan hjälpa dig att komma på god fot med dina föräldrar.

Tala ut om dina känslor

”Jag har egentligen aldrig talat med någon om hur jag kände det efter mina föräldrars skilsmässa”, sade en ung man när han intervjuades av oss. Fastän han till en början var oberörd, blev han mer och mer rörd — rentav tårögd — när han talade om sina föräldrars skilsmässa. Känslor som länge hade hållits instängda kom nu i dagen. Förvånad över detta erkände han: ”Det kändes verkligen skönt att få tala ut.”

Du kan också ha nytta av att anförtro dig åt någon i stället för att isolera dig. Låt dina föräldrar få veta exakt hur du känner det, vad som trycker dig och oroar dig.  (Jämför Ordspråksboken 23:26.) Mogna kristna kan också bistå. Keith, till exempel, fick nästan inget stöd från sin familj, som hade splittrats genom skilsmässa. Men han fick stöd från annat håll. Keith säger: ”Den kristna församlingen blev min familj.”

Du kan framför allt anförtro dig åt din himmelske Fader, den Gud ”som hör bön”. (Psalm 65:3 [2]) En ung man som heter Paul berättar om vad som hjälpte honom att komma över sina föräldrars skilsmässa: ”Jag bad jämt och kände hela tiden att Jehova var verklig för mig.”

Att leva vidare

Efter en skilsmässa kan saker och ting aldrig bli riktigt som förut. Men det betyder inte att ditt liv inte kan bli meningsfullt och lyckligt. Bibeln ger rådet: ”Var inte lata i era göromål.” (Romarna 12:11) Ja, i stället för att gräva ner dig i din sorg, dina sårade känslor eller din vrede bör du försöka leva vidare. Engagera dig i ditt skolarbete. Ägna dig åt någon hobby. Ha ”rikligt att göra i Herrens verk”. — 1 Korintierna 15:58.

Det kommer att krävas ansträngning, beslutsamhet och en viss tid. Men så småningom kommer dina föräldrars skilsmässa inte längre att vara det allt överskuggande i ditt liv.

[Fotnoter]

Frågor att resonera om

◻ Nämn några skäl till att föräldrar skiljer sig.

◻ Varför kan det vara svårt för föräldrar att tala om det? Vad kan man göra ifall de visar sig ovilliga att tala om det?

◻ Varför är det meningslöst att gå och älta det förflutna eller fantisera om en återförening av föräldrarna?

◻ Nämn några positiva saker man kan göra för att komma över en skilsmässa.

◻ Vad kan man göra åt den vrede man kanske känner gentemot sina föräldrar?

 [Ruta på sidorna 36, 37]

Kommer skilsmässan att ödelägga mitt liv?

Somliga ungdomar reagerar på sina föräldrars skilsmässa med att formligen ödelägga sitt liv. En del fattar överilade beslut, som att hoppa av från skolan. Andra ger utlopp åt sin besvikelse och vrede genom dåligt uppförande — som om de ville straffa sina föräldrar för skilsmässan. Denny berättar: ”Jag var olycklig och deprimerad efter mina föräldrars skilsmässa. Jag började få problem i skolan och blev kuggad ett år. Sedan ... blev jag klassens pajas och hamnade i en massa slagsmål.”

Att man uppför sig väldigt illa kan mycket väl dra till sig föräldrarnas uppmärksamhet. Men vad vinner man på det, mer än att man försvårar en redan påfrestande situation? Det enda som händer är att man ”straffar” sig själv. (Galaterna 6:7) Försök förstå att även dina föräldrar plågas av det som har hänt och att deras skenbara försummande av dig inte är illa menat. Dennys mor medgav: ”Jag försummade helt uppenbart mina barn. Jag var själv så uppriven efter skilsmässan att jag helt enkelt inte kunde hjälpa dem.”

I Hebréerna 12:13 ger bibeln oss rådet: ”Fortsätt med att göra räta stigar för era fötter, för att det som är ofärdigt inte skall vridas ur led.” Även om det saknas en fast hand från föräldrarnas sida, så är inte det någon ursäkt för ett dåligt uppförande. (Jakob 4:17) Ta ansvar för dina handlingar och utöva självdisciplin. — 1 Korintierna 9:27.

Fatta inte heller några överilade beslut, som att exempelvis lämna hemmet. ”Den kloke ger akt på sina steg.” (Ordspråksboken 14:15) Om dina föräldrar verkar vara alltför splittrade för att just nu kunna lyssna på dig, varför då inte resonera igenom dina beslut med en äldre vän?

Du kanske ändå bekymrar dig för en del saker som gäller din framtid. Eftersom dina föräldrar har misslyckats i sitt äktenskap, är det inte så konstigt om du kanske oroar dig över dina egna möjligheter att bli lyckligt gift. Men glädjande nog är äktenskapsproblem inte något som man ärver från sina föräldrar — som det är med fräknar.  Du är en självständig individ, och hur ett framtida äktenskap kommer att utveckla sig för din del beror inte på dina föräldrars misstag, utan på i vilken utsträckning du och din partner tillämpar Guds ord.

Du kanske också upptäcker att du oroar dig över saker som du tidigare betraktade som självklara — mat, kläder, bostad, pengar. Men föräldrar brukar i allmänhet komma på något sätt att försörja sina barn efter en skilsmässa, även om mamma kan bli tvungen att skaffa sig ett arbete. I boken Surviving the Breakup (Att överleva upplösningen) ges dock ett realistiskt varningens ord: ”Det som en gång försörjde en familjeenhet måste nu försörja två familjer, vilket medför sämre levnadsstandard för alla familjemedlemmar.”

Det kan därför mycket väl hända att du måste finna dig i att vara utan sådant som du tidigare vant dig vid, exempelvis nya kläder. Men bibeln påminner oss: ”Vi har ju inte fört med något till världen, och inte heller kan vi föra med något ut. När vi har vad som när och skyler, skall vi vara nöjda med dessa ting.” (1 Timoteus 6:7, 8) Kanske du rentav kan hjälpa till med att utarbeta en ny familjebudget. Kom också ihåg att Jehova är ”de faderlösas fader”. (Psalm 68:6 [5]) Du kan vara säker på att han visar djupt intresse för dina behov.

Jeremia konstaterade: ”Det är gott för en man att han får bära ett ok i sin ungdom.” (Klagovisorna 3:27) Det är sant, det är knappast något ”gott” i att få se sina föräldrar skilja sig. Men det är möjligt att vända även en sådan negativ erfarenhet till sin egen fördel.

Forskaren Judith Wallerstein förklarade: ”Den känslomässiga och intellektuella utveckling [bland skilsmässobarn] som framkallades av familjekrisen var beundransvärd och ibland rörande. Barnen ... funderade sakligt över sina föräldrars erfarenheter och drog välbetänkta slutsatser angående sin egen framtid. De var intresserade av att komma på hur de skulle kunna undvika de misstag deras föräldrar hade gjort.”

Utan tvivel kommer dina föräldrars skilsmässa att sätta sina spår i ditt liv. Men om spåren blir förbleknande fläckar eller gapande sår beror till stor del på dig själv.

[Bild på sidan 35]

Att se sina föräldrar skilja sig kan vara en av de mest smärtsamma upplevelser man kan tänka sig

[Bild på sidan 38]

Att älta minnen om hur livet var förut gör bara att man blir nedstämd