Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Är jag redo att gifta mig?

Är jag redo att gifta mig?

Kapitel 30

Är jag redo att gifta mig?

ÄKTENSKAPET är ingen lek. Gud avsåg att föreningen mellan man och hustru skulle vara bestående och att de skulle stå varandra närmare än någon annan människa. (1 Moseboken 2:24) En äktenskapspartner är alltså någon man skall hålla sig till och vara trogen mot resten av sitt liv.

En sak är säker: Alla äktenskap drabbas mer eller mindre av ”smärta och sorg”. (1 Korintierna 7:28, The New English Bible) Men Marcia Lasswell, professor i beteendevetenskap, säger varnande: ”Finns det något obestritt faktum vi kan peka på om huruvida ett äktenskap kommer att bestå eller inte, så är det att de som gifter sig väldigt unga har alla odds emot sig.”

Varför misslyckas så många tonårsäktenskap? Svaret på den frågan kan ha stor betydelse för att avgöra om du är redo att gifta dig eller inte.

Stora förväntningar

”Vi visste egentligen inte mycket om vad ett äktenskap innebar”, erkänner en tonårsflicka. ”Vi trodde att vi kunde komma och gå som vi ville, göra det vi hade lust med, diska eller strunta i disken — fast så är det inte.” Många ungdomar har en sådan omogen syn på äktenskapet. De föreställer sig det som en romantisk saga. Eller också gifter de sig för att de vill bli betraktade som vuxna. Andra vill helt enkelt komma ifrån en odräglig situation hemma, i skolan eller i samhället där de bor. En flicka sade till sin fästman: ”Jag kommer att vara så lycklig, när vi blir gifta. För då behöver jag aldrig mer fatta några beslut.”

Men äktenskapet är varken någon saga eller något universalbotemedel mot alla problem. Det ger i stället upphov åt en helt ny uppsättning problem att ta itu med. ”Många tonåringar gifter sig för att leka mamma, pappa, barn”, säger Vickie, som fick sitt första barn när hon var 20. ”Å, det ser så roligt ut! Man tänker sig ett barn som en liten docka, som är så söt och som man bara kan leka med — fast det är inte på det viset.”

Många ungdomar har också orealistiska förväntningar på det sexuella samlivet. En ung man som gifte sig när han var 18 år säger: ”Efter det att jag hade gift mig märkte jag att tjusningen kring det sexuella avtar rätt snart, och sedan började vi få verkliga problem.” I en studie som omfattade ett antal tonårspar fann man att det var det sexuella man grälade mest om — näst efter ekonomiska problem. Detta beror utan tvivel på att ett tillfredsställande äktenskapligt samliv bygger på osjälviskhet och självbehärskning — egenskaper som ungdomar ofta inte har uppodlat. — 1 Korintierna 7:3, 4.

I bibeln får kristna det förståndiga rådet att gifta sig när de är ”förbi ungdomsblomstringen”. (1 Korintierna 7:36) Att man gifter sig när passionen svallar högt kan hindra en att tänka klart och göra en blind för sin blivande äktenskapspartners fel och brister.

Oförberedda för sina roller

En tonårsbrud säger om sin man: ”Enda gången han är intresserad av mig, nu när vi är gifta, är när han vill ligga med mig. Han tycker att det är lika viktigt att vara med kompisarna som med mig. ... Jag trodde att jag skulle vara den enda för honom, men oj vad jag bedrog mig!” Det här är ett exempel på en missuppfattning som är vanlig bland unga män: De tror att de, fast de är gifta, kan fortsätta att leva ett ungkarlsliv.

En 19-årig nygift kvinna pekar på ett problem som är vanligt bland unga hustrur: ”Jag skulle hellre vilja se på TV och sova än städa och laga mat. Jag skäms när min mans föräldrar kommer på besök, för de har så snyggt hemma, och här är det jämt en enda röra. Dessutom är jag urusel på att laga mat.” Tänk vilka slitningar det kan bli i ett äktenskap, när flickan inte klarar att sköta hushållet. ”Äktenskapet kräver verkligt engagemang”, säger Vicky (som citerats tidigare). ”Det är ingen lek. Bröllopsfesten är över. Snart kommer den grå vardagen, och det är inte lätt.”

Hur är det då med det dagliga knoget att försörja en familj? Vickys man, Mark, säger: ”Jag minns det första jobbet jag hade. Jag fick lov att gå upp klockan sex på morgnarna, och jag tänkte: ’Det här är stenhårt. Kommer jag någonsin att få det lättare?’ Och sedan, när jag kom hem, kände jag att Vicky inte förstod hur jobbigt det var för mig.”

Problem med pengar

Detta leder oss in på ytterligare en orsak till äktenskapsproblem bland unga gifta par: pengar. Fyrtioåtta tonårspar medgav att deras största problem efter tre månaders äktenskap var ”hur familjens inkomster skulle fördelas”. Efter närmare tre år ställdes samma fråga till 37 av dessa par. Återigen var ekonomiska problem överst på listan — och nu var deras problem ännu värre. ”Vilken glädje får man ut av livet, om man aldrig har tillräckligt med pengar för att köpa det man behöver för att bli nöjd?” frågade Bill. ”När man inte har så det räcker från den ena avlöningsdagen till den andra, kan det leda till mycket bråk och missnöje.”

Det är vanligt att tonåringar har ekonomiska problem, eftersom arbetslösheten oftast är störst bland dem och de har de lägsta lönerna. ”Bara för att jag inte kunde försörja min familj, fick vi lov att bo hos mina föräldrar”, berättar Roy. ”Det ledde till väldiga spänningar, speciellt som vi också hade ett barn.” Ordspråksboken 24:27 ger rådet: ”Fullborda ditt arbete på marken, gör allting redo åt dig på åkern — sedan må du bygga dig bo.” På bibelns tid arbetade männen hårt för att sedan vara i stånd att försörja en familj. Många unga män, som inte har gjort sådana lämpliga förberedelser, tycker att rollen som familjeförsörjare är betungande.

Men inte ens ett välfyllt lönekuvert gör slut på ett pars ekonomiska problem, ifall de har en omogen syn på materiella ting. En undersökning avslöjade att ”tonåringarna förväntade att genast kunna köpa åt sin familj många av de saker som det förmodligen tagit deras föräldrar åtskilliga år att skaffa sig”. Beslutna att njuta av dessa materiella ting nu skuldsätter sig många upp över öronen. Eftersom de saknar mogenheten att vara nöjda med det ”som när och skyler”, ökar de slitningarna i sitt äktenskap. — 1 Timoteus 6:8—10.

”Helt skilda mål”

Maureen berättar: ”Jag var kär i Don. Han var så snygg, så stark, så duktig i idrott och väldigt populär. ... Vårt äktenskap måste bli lyckat.” Men det blev inte så. Det uppstod känslor av agg, och det gick så långt att, som Maureen säger, ”jag retade mig på allt Don gjorde — till och med på hans sätt att smacka när vi åt. Till slut stod ingen av oss ut längre.” Deras äktenskap bröt samman efter mindre än två år.

Vad var problemet? ”Vi hade helt skilda mål i livet”, förklarar Maureen. ”Jag insåg nu att jag behövde någon jag kunde känna intellektuell samhörighet med. Men Dons liv kretsade bara kring idrotten. Det jag tyckte var så viktigt när jag var 18 betydde plötsligt ingenting för mig.” Ungdomar har ofta en omogen syn på vad de önskar sig hos en äktenskapspartner och tittar kanske främst på utseendet. I Ordspråksboken 31:30 (NW) sägs det varnande: ”Behagfullhet kan vara falsk, och skönhet kan vara tom.”

Granska dig själv

Den som gör ett högtidligt löfte inför Gud, men som börjar ”överväga sina löften, först när de är gjorda”, kallas i bibeln för obetänksam. (Ordspråksboken 20:25) Skulle det inte vara förnuftigt att du granskade dig själv i ljuset av bibeln innan du ger dig in på något så allvarligt som ett äktenskapslöfte? Vad har du egentligen för mål i livet? Hur kommer de att påverkas av att du gifter dig? Vill du gifta dig bara för att uppleva ett sexuellt samliv eller för att komma ifrån vissa problem?

Fundera också över hur pass redo du är att ikläda dig rollen som äkta man eller hustru. Klarar du av att sköta ett hushåll eller försörja en familj? Om det hela tiden förekommer motsättningar mellan dig och dina föräldrar, kommer du då att kunna komma överens med en äktenskapspartner? Kan du uthärda de prövningar och påfrestningar som ett äktenskap medför? Har du verkligen lagt bort ”de barnsliga dragen” när det gäller att sköta pengar? (1 Korintierna 13:11) Dina föräldrar har utan tvivel många synpunkter på hur pass mogen du är för detta.

Äktenskapet kan vara en källa till djupaste lycka men också till bittraste smärta. Det beror till stor del på hur pass redo man är att gifta sig. Om du fortfarande är i tonåren, varför då inte vänta ett tag innan du börjar sällskapa? Det skadar aldrig att vänta. Då får du tid att utvecklas, så att du är verkligt redo när du en vacker dag tar det allvarliga steget in i ett bestående förhållande — äktenskapet.

Frågor att resonera om

◻ Vilken omogen syn på äktenskapet har en del ungdomar?

◻ Vad tror du är orsaken till att det är orealistiskt att gifta sig av enbart sexuella skäl?

◻ I vilka avseenden har en del ungdomar visat sig vara oförberedda för sin roll som äkta man eller hustru?

◻ Varför har unga par ofta allvarliga ekonomiska problem?

◻ Vilket misstag begår en del ungdomar när de väljer äktenskapspartner?

◻ Vilka frågor kan man ställa sig för att se om man är redo att gifta sig? Hur pass redo tror du att du är att gifta dig, nu när du har begrundat dessa upplysningar?

[Infälld text på sidan 240]

”Finns det något obestritt faktum vi kan peka på om huruvida ett äktenskap kommer att bestå eller inte, så är det att de som gifter sig väldigt unga har alla odds emot sig.” — Marcia Lasswell, professor i beteendeforskning

[Bild på sidan 237]

Många ungdomar är inte mycket mognare än så här, när de gifter sig