Kapitel 17

Skall jag strunta i skolan?

JACK har varit skolkurator i över 25 år. Så det är inte lätt för skolkande elever att komma med någon ursäkt som Jack inte redan har hört. ”Eleverna har berättat allt möjligt för mig”, säger han. ”Till exempel: ’Jag trodde att jag skulle bli sjuk i dag.’ ... ’Min farfar i Alaska dog.’” Den ursäkt Jack har som sin ”favorit” är när tre pojkar påstod att de ”inte kunde hitta skolan för att det var så tät dimma”.

Dessa löjligt klena ursäkter avspeglar den motvilja många ungdomar känner mot skolan. Den omfattar allt från likgiltighet (”Den är väl okej, skulle jag tro”) till ren fientlighet (”Skolan är vidrig! Jag hatar den”). Gary, till exempel, fick ont i magen så fort han steg upp för att gå till skolan. Han sade: ”När jag kom i närheten av skolan blev jag så svettig och nervös ... att jag blev tvungen att gå hem igen.” Många ungdomar lider av sådan tvångsmässig fruktan för skolan — något som läkare kallar skolångest. Utlösande faktorer är ofta skolvåld, mobbning och betygshets. Många av dessa ungdomar går visserligen till skolan (efter lite övertalning från föräldrarnas sida), men de lider av ständig ångest och även fysisk smärta.

Det är inte förvånande att ett oroväckande antal ungdomar väljer att inte alls gå till skolan. Enbart i USA är omkring två och en halv miljoner grundskole- och gymnasieelever frånvarande varje dag! I en artikel i The New York Times sades det att så många (omkring en tredjedel) är ”ständigt frånvarande” i New Yorks gymnasieskolor ”att det är närapå omöjligt att undervisa” dessa elever.

Andra ungdomar reagerar ännu mer drastiskt. ”Skolan  var tråkig och alldeles för sträng”, sade en ung man som heter Walter. Han hoppade av gymnasieskolan. Det gjorde också en flicka som heter Antonia. Hon hade problem med skolarbetet. ”Hur kunde jag göra mina uppgifter, när jag inte förstod det jag läste?” frågade hon. ”Jag bara satt där och blev dummare och dummare, så jag slutade.”

Faktum är att skolorna i många delar av världen brottas med allvarliga problem. Men ger det dig orsak att tappa allt intresse för skolan och hoppa av? Vad kan följden bli senare i livet, om man avbryter skolgången? Finns det goda skäl att fortsätta gå i skolan fram till examen?

Värdet av utbildning

Michael återvände till skolan så att han kunde få sitt avgångsbetyg. När han tillfrågades varför, sade han: ”Jag insåg att jag behövde en utbildning.” Men vad ligger egentligen i ordet ”utbildning”? Är det att kunna rabbla upp en imponerande rad fakta? Nej, lika lite som en trave med tegelstenar utgör ett hus.

Utbildningens syfte är att förbereda dig för vuxenlivet. Allen Austill, som har varit yrkesvalslärare i 18 år, talar om ”utbildning som lär en att tänka, att lösa problem, vad som är förnuftigt eller oförnuftigt, den grundläggande förmågan att tänka klart, att känna till vad som är fakta och veta sambandet mellan de enskilda delarna och helheten — att bedöma och gallra, att lära sig att lära”.

Var kommer då skolan in i bilden? För många hundra år sedan skrev kung Salomo ordspråk ”för att ge åt de oerfarna klokhet, åt en ung man kunskap och tankeförmåga”. (Ordspråksboken 1:1—4, NW) Ja, oerfarenhet hör ihop med ungdomen. Men skolan kan fostra dig och hjälpa dig att utveckla tankeförmåga. Det är förmågan att inte  bara rabbla upp fakta, utan också att analysera dem och få fram användbara uppslag ur dem. Även om många har kritiserat vissa skolors undervisningsmetoder, så tvingas man trots allt i skolan att använda huvudet. Visserligen kanske det är svårt att förstå vad man har för nytta i livet av att kunna lösa geometriuppgifter eller plugga in en rad historiska årtal. Men Barbara Mayer skriver i sin bok The High School Survival Guide (Råd i hur man klarar sig i gymnasieskolan): ”Alla kommer inte att minnas alla de fakta och all den teori som lärarna tycker om att ta med i proven, men sådana förmågor som rätt studieteknik och planering kommer man aldrig att glömma.”

Tre universitetsprofessorer som har studerat de långsiktiga verkningarna av utbildning kom likaså fram till att  ”de som är bättre utbildade har en bredare och djupare kunskap, inte bara om teoretiska fakta, utan också om dagens värld, och de är mer kunskapstörstiga och vet mer om hur man utnyttjar informationskällor. ... Dessa skillnader kvarstår även då man kommer upp i åren och inte gått i skolan på många år.” — The Enduring Effects of Education (Utbildningens bestående verkningar).

Viktigast av allt är att en utbildning kan rusta dig att fullgöra dina ansvarsuppgifter som kristen. Har du skaffat dig goda studievanor och lärt dig konsten att läsa är det lättare för dig att studera Guds ord. (Psalm 1:2) Har du i skolan lärt dig att uttrycka dig är det lättare för dig att undervisa andra om bibelns sanningar. Kunskaper i historia, naturvetenskap, geografi och matematik är också användbara och till hjälp för dig i dina kontakter med människor som har olika bakgrund, intressen och trosuppfattningar.

Skola och arbete

Skolan har också stor betydelse för dina framtida möjligheter att få arbete. Hur så?

Den vise kung Salomo sade om en skicklig arbetare: ”Hans plats är att tjäna kungar, inte må han tjäna ringa  män.” (Ordspråksboken 22:29) Det stämmer även i vår tid. ”Den som inte kan något går miste om mycket i livet”, sade Ernest Green vid USA:s arbetsministerium.

Man förstår då att de som hoppar av skolan har små möjligheter att få ett arbete. Walter (som nämndes tidigare) fick på ett smärtsamt sätt erfara det. ”Jag har många gånger sökt ett jobb och inte fått det bara för att jag inte har något avgångsbetyg.” Han tillade också: ”Ibland använder folk ord som jag inte förstår, och då känner jag mig dum.”

I åldersgruppen 16—24 år är arbetslösheten bland ungdomar som har hoppat av skolan ”nästan dubbelt så hög som bland jämnåriga med avslutad skolgång och nästan tre gånger så hög som den allmänna arbetslösheten”. (The New York Times) ”De som inte fullföljer sin skolgång stänger möjligheternas dörr”, tillägger författaren F. Philip Rice i sin bok The Adolescent (Ungdomen). Den som har hoppat av skolan har antagligen inte lärt sig de baskunskaper som behövs för att klara av de allra enklaste arbetena.

Paul Copperman skriver i sin bok The Literacy Hoax (Bluffen kring läskunnigheten): ”En nyligen genomförd studie visar att man måste ha en sjundeklassares läskunnighet för att klara av att arbeta som kock, en åttondeklassares kunnighet för att klara av att arbeta som mekaniker och en nionde- eller tiondeklassares kunnighet för att klara av att arbeta som kontorsbiträde.” Han fortsätter: ”Jag tror att det är rimligt att dra slutsatsen att  ett arbete som lärare, sjuksköterska, revisor eller ingenjör kräver en högre minimigräns i fråga om läskunnighet.”

Det är uppenbart att elever som verkligen anstränger sig för att lära sig sådana baskunskaper som läsning avsevärt förbättrar sina möjligheter att få ett arbete. Men på vilket annat sätt kan man dra nytta av skolan för livet?

En bättre människa

Det man har bestående nytta av i livet är att känna till sina starka och sina svaga sidor. Michelle, som för en tid sedan fick ett jobb inom databranschen, säger: ”I skolan lärde jag mig att arbeta under press, hur man klarar svåra uppgifter och hur man uttrycker sig.”

”Skolan lärde mig att få rätt syn på motgångar”, säger en ung flicka. Hon hade en tendens att skylla sina motgångar på andra och inte själv ta ansvar för dem. Andra ungdomar har haft nytta av att anpassa sig efter skolans rutiner och regler. Många kritiserar skolan för detta och påstår att det hämmar ungdomarnas mentala utveckling. Men Salomo uppmuntrade ungdomar att ”lära vishet och tukt [eller disciplin]”. (Ordspråksboken 1:2) Skolor där man upprätthåller disciplinen har frambringat många ungdomar som är disciplinerade men likväl kreativa.

Därför är det förståndigt av dig att dra full nytta av skoltiden. Hur kan du göra det? Låt oss börja med själva skolarbetet.

Frågor att resonera om

◻ Varför har så många ungdomar en negativ syn på skolan? Vad anser du om saken?

◻ Hur får man i skolan hjälp att utveckla sin tankeförmåga?

◻ Hur kan ens framtida möjligheter att få arbete påverkas av att man hoppar av skolan? Varför är det så?

◻ Vad har man mer för nytta av att fullfölja sin skolgång?

[Infälld text på sidan 135]

”Jag bara satt där och blev dummare och dummare, så jag slutade”

[Infälld text på sidan 138]

”En nyligen genomförd studie visar att man måste ha en sjundeklassares läskunnighet för att klara av att arbeta som kock, en åttondeklassares kunnighet för att klara av att arbeta som mekaniker och en nionde- eller tiondeklassares kunnighet för att klara av att arbeta som kontorsbiträde”

[Bilder på sidan 136]

Den disciplin man lär sig i skolan kan vara till nytta för livet

[Bild på sidan 137]

Det är svårt att få jobb för dem som inte har lärt sig de baskunskaper skolan ger