Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Vilken levnadsbana skall jag välja?

Vilken levnadsbana skall jag välja?

Kapitel 22

Vilken levnadsbana skall jag välja?

”VAD skall jag göra resten av mitt liv?” Förr eller senare ställs du inför denna betydelsefulla fråga. Det finns en hel uppsjö olika valmöjligheter — medicin, handel, konst, undervisning, data, teknik och hantverk. Du kanske tänker som den unge mannen som sade: ”Det jag menar med att lyckas i livet ... är att kunna behålla den levnadsstandard man har växt upp med.” Eller du kanske i likhet med andra drömmer om att förbättra din ekonomiska lott i livet.

Men ligger det något annat i framgång än bara materiell vinning? Kan en yrkeskarriär skänka verklig tillfredsställelse?

”Alltsammans så meningslöst”

Glamorösa, spännande, lukrativa! Så framställs ofta yrkeskarriärer i TV, filmer och böcker. Men för att uppnå så kallad framgång måste karriärister ofta tävla mot varandra i en kamp på liv och död för att bli erkända. Doktor Douglas LaBier berättar om hur unga vuxna, många ”som gjort snabbkarriär inom högteknologiska yrken, uppger sig ha känslor av otillfredsställelse, oro, depression, tomhet, förföljelsemani såväl som en hel rad fysiska besvär”.

För länge sedan avslöjade kung Salomo det meningslösa i enbart världslig framgång. Tack vare sina nära nog obegränsade möjligheter kunde Salomo rada upp en imponerande förteckning av mänskliga prestationer. (Läs Predikaren 2:4—10.) Ändå sammanfattade Salomo det hela med att säga: ”Men när jag såg på allt det som jag hade prövat, fann jag alltsammans så meningslöst, precis som om jag jagat vinden.” — Predikaren 2:11, Levande Bibeln.

Ett yrke kan i och för sig medföra ekonomiskt välstånd och anseende, men det kan inte tillfredsställa ens ”andliga behov”. (Matteus 5:3) De som bygger sitt liv enbart kring världslig framgång känner alltså ingen tillfredsställelse.

En tillfredsställande levnadsbana

Kung Salomo ger rådet: ”Slutet på saken, när allting har blivit hört, är: Frukta den sanne Guden och håll hans bud. Ty detta är människans hela förpliktelse.” (Predikaren 12:13, NW) De kristnas främsta förpliktelse i vår tid är att predika Rikets budskap. (Matteus 24:14) Ungdomar som tar sin förpliktelse gentemot Gud på allvar känner sig manade att ha så full andel som möjligt i det här verket — även om de inte har naturlig fallenhet för att predika. (Jämför 2 Korintierna 5:14.) I stället för att satsa på heltidssysselsättning inom något yrke har tusentals ungdomar valt att tjäna som pionjärförkunnare på heltid. Andra tjänar som missionärer utomlands eller vid något av Sällskapet Vakttornets avdelningskontor.

Emily, som lämnade en befattning som chefssekreterare för att bli pionjär, säger: ”Jag har fattat verklig kärlek till det här arbetet.” Ja, heltidstjänsten är den mest tillfredsställande och spännande levnadsbana man kan tänka sig. Kan man ha något större privilegium än att vara ”Guds medarbetare”? — 1 Korintierna 3:9.

Till vilken fördel är högskoleutbildning?

De flesta pionjärer försörjer sig med något deltidsarbete. Men hur är det då om man längre fram behöver försörja en familj? Säkert ångrar man aldrig att man har ägnat ungdomsåren åt att tjäna Gud. Men skulle det inte ändå vara förståndigt av ungdomar att först skaffa sig en högskoleexamen och därefter kanske satsa på den kristna tjänsten?

Bibeln anger naturligtvis inte exakt hur många år kristna ungdomar skall gå i skolan. Inte heller fördöms utbildning. Jehova, den ”store Undervisaren”, uppmuntrar sitt folk att läsa väl och uttrycka sig klart. (Jesaja 30:20, NW; Psalm 1:2; Hebréerna 5:12) Dessutom kan en utbildning vidga vår förståelse för människor och den värld vi lever i.

Men är högskole- eller universitetsutbildning värd den höga insats i fråga om tid och pengar som krävs? * Visserligen visar statistiken att de som har akademisk examen tjänar mer och drabbas mindre av arbetslöshet än de som enbart har gymnasieutbildning, men boken Planning Your College Education (Planera din högskoleutbildning) påminner oss om att dessa statistiska uppgifter bara är ett genomsnitt. Det är bara en minoritet av dem som har akademisk examen som får de verkligt högavlönade arbetena. De övriga har betydligt mer medelmåttiga löner. För övrigt kan de höga inkomster som anges för akademiker bero på sådana faktorer som ”ovanlig skicklighet, motivation, lokala skillnader i tillgång på arbeten, ... speciella begåvningar” — och inte bara på graden av utbildning.

”En akademisk examen garanterar inte längre framgång på arbetsmarknaden”, säger man på USA:s arbetsmarknadsministerium. ”Andelen [högskoleutbildade] sysselsatta i akademiska, tekniska och administrativa befattningar ... har minskat, eftersom antalet sådana befattningar inte har ökat snabbt nog för att kunna sysselsätta den allt större tillgången på akademiker. I runt tal var femte akademiker som gav sig ut på arbetsmarknaden mellan 1970 och 1984 fick till följd av detta ta ett arbete som i normala fall inte kräver akademisk examen. Detta överskott på akademiker kommer sannolikt att fortsätta under större delen av 1990-talet.”

Ytterligare faktorer att begrunda

En akademisk examen kan eventuellt öka ens chanser att få arbete, men det finns inga garantier. En sak är däremot säker: ”Den tid som återstår är förkortad”! (1 Korintierna 7:29) Kan man, trots alla eventuella fördelar, säga att fyra år eller mer på en högskola eller ett universitet är det bästa sättet att utnyttja den återstående tiden? — Efesierna 5:16.

Skulle en högskoleutbildning göra dig mer inriktad på dina andliga mål eller inte? Kom ihåg att hög inkomst inte är det väsentliga för en kristen. (1 Timoteus 6:7, 8) I en undersökning som gjorts av högskolemyndigheter i USA beskrivs studenterna som ”karriärinriktade, intresserade av ekonomisk framgång, självupptagna”. En grupp studenter sade: ”Pengar. Det verkar som om det enda vi pratar om är pengar.” Hur skulle man själv påverkas av att hela tiden befinna sig i en atmosfär av hård konkurrens och självisk materialism?

Det förekommer kanske inte längre sådana våldsamma upplopp vid universiteten som i vissa länder på 1960-talet. Men att oroligheterna vid universiteten har minskat betyder inte nödvändigtvis att studentlivet är sunt. I en studie sades det beträffande studentlivet: ”Studenterna har fortfarande nästan obegränsad frihet i sitt privatliv och i sällskapslivet.” Narkotika och alkohol nyttjas helt öppet, och fria sexuella förbindelser är snarare regel än undantag. Om det är så vid universiteten i ditt land, skulle då dina ansträngningar att hålla dig moraliskt ren kunna misslyckas, när du vistas i den miljön? — 1 Korintierna 6:18.

En annan sak att tänka på är det samband som konstaterats mellan högre utbildning och att man mer och mer överger ”grundläggande religiösa lärosatser”. (The Sacred in a Secular Age [Det heliga i en sekulariserad tidsålder]) Betygshetsen har fått somliga kristna ungdomar att försumma den andliga verksamheten, och så har de blottställt sig för den störtflod av världsligt tänkande som man matas med vid högskolorna. Några har lidit skeppsbrott i sin tro. — Kolosserna 2:8.

Alternativ till högskoleutbildning

Med tanke på dessa faktorer har många kristna ungdomar beslutat sig för att inte gå på högskola. Många har funnit att den utbildning som erbjuds i Jehovas vittnens församlingar — i synnerhet skolan i teokratisk tjänst, som hålls en gång i veckan — har varit till verklig fördel för dem i deras sökande efter arbete. Fastän dessa ungdomar inte har någon högskoleexamen, lär de sig att uppträda korrekt, blir skickliga i att uttrycka sig och klarar av att sköta ansvarsuppgifter. Somliga väljer linjer på högstadiet och i gymnasieskolan där de lär sig maskinskrivning, dataprogrammering, bilreparationer, verkstadsmekanik och så vidare. Sådana färdigheter lämpar sig för deltidsarbeten och är ofta mycket eftersökta. Många ungdomar nu för tiden föraktar manuellt arbete, men bibeln lovordar den som uträttar ”hederligt arbete med sina händer”. (Efesierna 4:28, Hedegård; jämför Ordspråksboken 22:29.) Till och med Jesus Kristus lärde sig ett hantverk så väl att han kom att kallas ”timmermannen”. — Markus 6:3.

I en del länder har visserligen arbetsmarknaden i så hög grad översvämmats av universitetsutbildade att det är svårt att utan någon extra yrkesutbildning få tag i ens vanliga arbeten. Men ofta ordnar företagen med intern utbildning, och annars finns det kortare yrkesinriktade högskolekurser där man med minimal investering av tid och pengar kan lära sig det som behövs för att få en anställning. Glöm inte heller bort en faktor som man inte räknar med i arbetsmarknadsstatistiken: Guds löfte att sörja för dem som sätter andliga intressen främst. — Matteus 6:33.

Utbudet på arbetsmarknaden och utbildningssystemen varierar från plats till plats. Ungdomar har olika förmågor och inriktningar. Vi rekommenderar visserligen en levnadsbana i den kristna tjänsten med dess välsignelser, men var och en måste ändå själv fatta beslut i detta. Du och dina föräldrar måste därför noggrant ta alla faktorer under övervägande, när ni avgör hur mycket utbildning du skall skaffa dig. ”Var och en skall ... bära sin egen ansvarsbörda” i samband med ett sådant beslut. — Galaterna 6:5.

Om dina föräldrar till exempel insisterar på att du skall gå på högskola, så har du inget annat val än att lyda dem så länge som de har vårdnaden om dig. (Efesierna 6:1—3) Du kanske kan bo kvar hemma, så att du slipper komma i kontakt med studentlivet så mycket. Var selektiv i ditt val av linje, så att du till exempel inriktar dig på att lära dig ett yrke i stället för världsliga filosofier. Var noga med ditt umgänge. (1 Korintierna 15:33) Håll dig andligt stark genom mötesbesök, tjänst på fältet och enskilt bibelstudium. En del ungdomar som har varit tvungna att gå på högskola har till och med klarat av att vara pionjärer genom att välja en studieplan som har gjort det möjligt.

Välj din levnadsbana noggrant och under bön, så att den inte bara medför personlig lycka för dig, utan också gör det möjligt för dig att ”samla ... skatter ... i himmelen”. — Matteus 6:20.

[Fotnoter]

^ § 15 I USA är den genomsnittliga kostnaden för högskolestudier gott och väl 10.000 dollar (cirka 60.000 kronor) per år. (Här i Sverige uppgick studielån och bidrag under 1989 till maximalt 23.788 kronor per termin.) Det tar ofta många år för studenterna att betala av sina studieskulder.

Frågor att resonera om

◻ Varför medför en yrkeskarriär ofta inte någon personlig lycka?

◻ Varför bör alla gudfruktiga ungdomar överväga att satsa på heltidstjänsten?

◻ Vilka fördelar påstår man att det är med högre utbildning, och visar sig sådana påståenden alltid stämma?

◻ Vilka faror kan det finnas i samband med högskoleutbildning?

◻ Vilka alternativ till högskoleutbildning kan ungdomar överväga?

[Infälld text på sidan 175]

Ett yrke kan i och för sig medföra ekonomiskt välstånd och anseende, men det kan inte tillfredsställa ens ”andliga behov”

[Infälld text på sidan 177]

”En akademisk examen garanterar inte längre framgång på arbetsmarknaden”