Kapitel 9

Att hålla fast vid Jesu namn

PERGAMUS

1. Vilken församling fick motta Jesu nästa budskap, och vad slags stad levde dessa kristna i?

OM VI reser 80 kilometer norrut utmed kustvägen från Smyrna och sedan 25 kilometer inåt landet genom Kaikusflodens dalgång, kommer vi till Pergamus, som numera kallas Bergama. Staden var ryktbar för sitt Zeus- eller Jupitertempel. På 1800-talet transporterade arkeologer detta tempels altare till Tyskland, där det, tillsammans med många statyer och reliefer av hedniska gudar, alltjämt kan beskådas i Pergamonmuseet i Berlin. Vad för slags budskap skulle Herren Jesus sända till en församling som levde mitt uppe i all denna avgudadyrkan?

2. Hur slår Jesus fast sin identitet, och vad är innebörden i att han har ”det tveeggade svärdet”?

² Allra först slår Jesus fast sin identitet genom att säga: ”Och skriv till Pergamusförsamlingens ängel: Detta säger han som har det långa, skarpa, tveeggade svärdet.” (Uppenbarelseboken 2:12) Jesus upprepar här den beskrivning som getts av honom i Uppenbarelseboken 1:16. I egenskap av domare och skarprättare kommer han att slå ner dem som förföljer hans lärjungar. Vilken tröstande försäkran! Men må också de som befinner sig inom församlingen bli varnade att Jehova, när han i samband med domen handlar genom sin ”förbundets budbärare”, Jesus Kristus, ”skall bli ett snabbt vittne” mot alla till bekännelsen kristna som utövar avgudadyrkan, omoraliskhet, lögn och oärlighet och som underlåter att ta hand om de behövande. (Malaki 3:1, 5, NW; Hebréerna 13:1–3) Det råd och  den tillrättavisning som Gud låter Jesus ge måste hörsammas!

3. Vilken falsk gudsdyrkan bedrevs i Pergamus, och hur kan det sägas att ”Satans tron” var där?

³ Jesus säger nu till församlingen: ”Jag vet var du bor, nämligen där Satans tron är.” (Uppenbarelseboken 2:13a) Dessa kristna var sannerligen omgivna av satanisk dyrkan. Förutom Zeus’ tempel fanns där en helgedom tillägnad Asklepios, läkekonstens gud. Pergamus var också känt som ett centrum för utövande av kejsardyrkan. Det hebreiska ordet som översatts med ”Satan” betyder ”motståndare”, och hans ”tron” representerar det världshärskarskap som Gud till en tid låter honom utöva. (Job 1:6, se fotnot i Referensbibeln.) Den uppsjö av avgudadyrkan som fanns i Pergamus visade att Satans ”tron” hade ett starkt fäste i den staden. Hur förbittrad måste inte Satan ha känt sig över att de kristna där inte böjde sig ner inför honom i nationalistisk dyrkan!

4. a) Vilka lovord ger Jesus åt de kristna i Pergamus? b) Vad skrev den romerske ståthållaren Plinius till kejsar Trajanus när det gäller behandlingen av kristna? c) Vilket handlingssätt valde de kristna i Pergamus, trots de faror det innebar?

⁴ Ja, ”Satans tron” finns just där i Pergamus. ”Och ändå”, säger Jesus vidare, ”fortsätter du med att hålla fast vid mitt namn, och du förnekade inte din tro på mig ens i Antipas’ dagar, hans som var mitt vittne, min trogne, som blev dödad vid er sida, där Satan bor.” (Uppenbarelseboken 2:13b) Vilka hjärtegripande lovord! Utan tvivel var Antipas’ martyrskap en följd av att han vägrade att ta del i demoniska sedvänjor och dyrkan av den romerske kejsaren. Inte långt efter det att Johannes hade mottagit den här profetian skrev Plinius den yngre, ståthållare under den romerske kejsaren Trajanus, till Trajanus och förklarade på vilket sätt han brukade behandla personer som var anklagade för att vara kristna – ett tillvägagångssätt som kejsaren godkände. De som nekade till att vara kristna blev frisläppta när, som Plinius sade, de ”efter mitt förestavande åkallade gudarna och under rökelse- och dryckesoffer tillbad din [Trajanus’] bild ... och dessutom smädade Kristus”. Var och en som befanns vara kristen blev avrättad. Trots att de kristna i Pergamus ställdes inför sådana faror, förnekade de inte sin tro. De höll fast vid Jesu namn genom att fortsätta att ära hans höga ställning som Jehovas försvarare och förordnade domare. De följde lojalt i Jesu fotspår som vittnen för Riket.

5. a) Vilken nutida motsvarighet till kejsardyrkan har medfört svåra provsättningar för kristna nu i vår tid? b) Vilken hjälp har Vakttornet gett kristna?

⁵ Vid flera olika tillfällen hade Jesus förklarat att Satan styr den nuvarande onda världen, men på grund av Jesu ostrafflighet hade Satan ingen hållhake på honom. (Matteus 4:8–11; Johannes 14:30) Nu i vår tid har mäktiga nationer, i synnerhet ”nordens kung” och ”söderns kung”, kämpat om världsherraväldet. (Daniel 11:40, NW) Patriotiskt nit har piskats upp, och kejsardyrkan har sin nutida motsvarighet i den våg av nationalism som har svept fram över jorden. Artiklar om neutralitet i Vakttornet för 1 januari 1940, och även i numren för 15 februari 1980 och 1 september 1986, har tydligt redogjort för vad bibeln lär i denna fråga och gett riktlinjer åt sådana kristna som vill vandra i Jehovas namn och segra över världen, alldeles som Jesus så modigt gjorde. – Mika 4:1, 3, 5; Johannes 16:33; 17:4, 6, 26; 18:36, 37; Apostlagärningarna 5:29.

6. Hur har Jehovas vittnen i nutiden, likt Antipas, tagit fast ståndpunkt?

⁶ Det har funnits ett trängande behov av sådana råd. Ansikte mot ansikte med fanatiskt patriotiskt nit har både smorda Jehovas vittnen och deras följeslagare varit tvungna att stå fasta i tron. I Förenta staterna blev hundratals barn och lärare ivägskickade från sina skolor, eftersom de inte hälsade nationens flagga, medan vittnena i Tyskland blev hätskt förföljda för att de vägrade hälsa hakkorset. Som vi redan har konstaterat dödade Hitlers nazister tusentals av Jehovas lojala tjänare på grund av att dessa vägrade att ta del i sådan nationalistisk avgudadyrkan. På 1930-talet, under den shintoistiska kejsardyrkans glansdagar i Japan,  sådde två pionjärer mycket av Rikets säd på det av Japan ockuperade Taiwan. De militära härskarna kastade dem i fängelse, där en av dem dog på grund av den hårda behandlingen. Den andre blev senare frisläppt, bara för att sedan bli skjuten i ryggen – en nutida Antipas. Än i dag finns det länder där man kräver dyrkan av nationalistiska symboler och fullständig lojalitet mot staten. Många unga vittnen har satts i fängelse, och ett ganska stort antal har avrättats på grund av sitt modiga ställningstagande som neutrala kristna. Ifall du är ett ungt vittne som ställs inför sådana stridsfrågor, studera då Guds ord dagligen, så att du kan ha ”tro, så att själen bevaras vid liv”, med utsikt till evigt liv. – Hebréerna 10:39–11:1; Matteus 10:28–31.

7. Vilken stridsfråga beträffande nationalistisk dyrkan ställdes ungdomar i Indien inför, och med vilket resultat?

⁷ Skolungdomar har ställts inför liknande stridsfrågor. År 1985 vägrade tre unga barn till Jehovas vittnen i delstaten Kerala i Indien att kompromissa med sin på bibeln grundade tro genom att inte delta i sjungandet av nationalsången. De stod respektfullt upp medan de andra sjöng, men trots detta blev de relegerade från skolan. Deras far överklagade denna åtgärd hela vägen upp till Indiens högsta domstol, där de två domarna dömde till förmån för barnen genom att modigt förklara: ”Vår tradition lär oss att vara toleranta; vår filosofi lär oss att vara toleranta; vår konstitution tillämpar tolerans; låt oss inte urvattna den.” Tidningsartiklar och positivt skrivna ledare till följd av detta fall upplyste hela nationen, som då omfattade närmare en femtedel av världens befolkning, om att det där i landet finns kristna som dyrkar den sanne Guden, Jehova, och att dessa lojalt står fast vid bibelns principer.

Fördärvande inflytanden

8. Vilken kritik anser Jesus det nödvändigt att ge de kristna i Pergamus?

⁸ Ja, de kristna i Pergamus har bevarat sin ostrafflighet. ”Men ändå”, säger Jesus, ”har jag några få ting emot dig.” Vad hade de gjort som förtjänade kritik? Jesus fortsätter: ”Du ... har dem som håller fast vid Bileams lära, hans som gick och lärde Balak att för Israels söner lägga en sten att snava på, att äta ting som var offrade åt avgudar och att begå otukt.” – Uppenbarelseboken 2:14.

9. Vem var Bileam, och hur blev hans råd ”för Israels söner ... en sten att snava på”?

⁹ På Mose tid hade kung Balak i Moab lejt Bileam, en icke-israelitisk profet som visste en del om Jehovas vägar, till att förbanna Israel. Jehova hindrade Bileam och tvingade honom att uttala välsignelser över israeliterna och ve över deras fiender. Bileam dämpade den förtrytelse Balak kände till följd av detta genom att föreslå ett mer försåtligt angrepp: Låt Moabs kvinnor förleda Israels män till att begå grov sexuell omoraliskhet och att ägna den falske guden Baal-Peor avgudisk dyrkan! Den här taktiken fungerade. Jehovas rättfärdiga vrede flammade, när han sände en hemsökelse som dödade 24.000 av dessa israelitiska otuktsmän – en hemsökelse som hejdades först då prästen Pinehas resolut ingrep för att avlägsna det onda ur Israel. – 4 Moseboken 24:10, 11; 25:1–3, 6–9; 31:16.

10. Vilka stenar att snava på har infiltrerat församlingen i Pergamus, och varför kan de kristna ha menat att Gud skulle överse med deras överträdelser?

 ¹⁰ Finns det nu, på Johannes’ tid, liknande stenar att snava på i Pergamus? Ja, det finns det! Omoraliskhet och avgudadyrkan har infiltrerat församlingen. De kristna har inte gett akt på Guds varningar som getts genom aposteln Paulus. (1 Korintierna 10:6–11) Eftersom de har uthärdat förföljelse, tror de kanske att Jehova kommer att överse med deras sexuella överträdelser. Jesus gör därför klart för dem att de måste sky sådan ondska.

11. a) Mot vad bör kristna vara på sin vakt, och vilket tänkesätt måste de undvika? b) Hur många har uteslutits ur den kristna församlingen under årens lopp, och av vilka orsaker har det oftast varit?

¹¹ På liknande sätt måste kristna i vår tid vara på sin vakt mot att vända ”vår Guds oförtjänta omtanke till en ursäkt för tygellöshet”. (Judas, vers 4) Vi måste hata det som är ont och vara hårdhänta mot våra kroppar för att kunna följa ett dygdigt kristet handlingssätt. (1 Korintierna 9:27; Psalm 97:10; Romarna 8:6) Vi bör aldrig tänka att nit i Guds tjänst och ostrafflighet under förföljelse ger oss rättighet att bli indragna i sexuell omoraliskhet. Under årens lopp har tiotusentals överträdare uteslutits ur den världsvida kristna församlingen, och i de flesta fall har det varit på grund av sexuell omoraliskhet. Vissa år har antalet uteslutna till och med varit större än antalet som föll i det forntida Israel på grund av Baal-Peor. Må vi vara på vår vakt, så att vi aldrig hamnar i den kategorin! – Romarna 11:20; 1 Korintierna 10:12.

12. Vilka principer gäller för kristna i vår tid, lika väl som de gällde för Guds tjänare i forntiden?

¹² Jesus tillrättavisar också de kristna i Pergamus för att de ätit ting som är ”offrade åt avgudar”. Vad innefattas i detta? Med tanke på Paulus’ ord till korintierna var det kanske så att somliga missbrukade sin kristna frihet och medvetet sårade andras samveten. Det är dock mera troligt att de på något sätt deltog i verkliga avgudaceremonier. (1 Korintierna 8:4–13; 10:25–30) Trogna kristna i vår tid måste visa osjälvisk kärlek i sitt utnyttjande av den kristna friheten och vara försiktiga så att de inte får andra att snava. Självfallet måste de undvika moderna former av avgudadyrkan, sådant som att dyrka stjärnor i TV, på film och inom idrotten eller att göra pengar eller också sin egen buk till en gud! – Matteus 6:24; Filipperna 1:9, 10; 3:17–19.

Undvik sekterism!

13. Vilka ord av tillrättavisning ger Jesus därpå de kristna i Pergamus, och varför behövde församlingen dem?

¹³ Jesus fortsätter att tillrättavisa de kristna i Pergamus och säger: ”Så har du också dem som på samma sätt håller fast vid Nikolaussektens lära.” (Uppenbarelseboken 2:15) Tidigare har Jesus gett efesierna beröm för deras hat mot denna sekts gärningar. Men de kristna i Pergamus behöver få råd om hur de skall kunna hålla församlingen fri från sekterism. Det krävs mera fasthet i att upprätthålla kristna normer, så att den endräkt som Jesus bad om i Johannes 17:20–23 må kunna bevaras. Det är nödvändigt ”både att förmana genom den lära som är sund och att tillrättavisa dem som säger emot”. – Titus 1:9.

14. a) Vilka har den kristna församlingen fått bekämpa ända från sin barndom, och hur beskrev aposteln Paulus dem? b) Vilka ord av Jesus bör alla som kan ha blivit hågade att följa en utbrytargrupp ge akt på?

¹⁴ Ända från sin barndom har den kristna församlingen varit tvungen att bekämpa stolta avfällingar, som genom fagert, bedrägligt tal ”vållar söndringar och ger orsaker till fall, tvärtemot den lära” som framförts genom Jehovas kanal. (Romarna 16:17, 18) Aposteln Paulus varnade för detta hot i nästan alla sina brev. * I nutiden, när Jesus har återfört den sanna församlingen till dess kristna renhet och endräkt, kvarstår faran för sekterism. Därför bör alla som kan ha känt sig hågade att följa en utbrytargrupp, för att på så vis bilda  en sekt, ge akt på Jesu följande ord: ”Ändra därför sinne. I annat fall kommer jag snabbt till dig, och jag skall föra krig mot dem med min muns långa svärd.” – Uppenbarelseboken 2:16.

15. Hur uppstår sekterism?

¹⁵ Hur uppstår sekterism? En förment lärare kanske sår ut tvivel genom att ifrågasätta vissa bibliska sanningar (till exempel att vi befinner oss i de yttersta dagarna), och så avskiljer sig en utbrytargrupp och följer honom. (2 Timoteus 3:1; 2 Petrus 3:3, 4) Eller också kritiserar någon det sätt på vilket Jehova låter utföra sitt verk och vädjar till en ande av bekvämlighet genom att påstå att det varken är skriftenligt eller nödvändigt att gå från hus till hus med budskapet om Riket. Genom att ta del i denna tjänst enligt Jesu och hans apostlars exempel skulle sådana individer kunna bevara sin ödmjukhet, men ändå föredrar de att avskilja sig och ta det lugnt och kanske läsa bibeln bara någon gång då och då som enskild grupp. (Matteus 10:7, 11–13; Apostlagärningarna 5:42; 20:20, 21) De här individerna hittar på egna idéer angående åminnelsen av Jesu död, bibelns befallning att avhålla sig från blod, firandet av helgdagar och bruket av tobak. Dessutom nedvärderar de Jehovas namn, och mycket snart sjunker de rätt ner i det stora Babylons eftergivna sedvänjor igen. Och vad som är ännu värre – somliga drivs av Satan att ge sig på och ”slå sina medslavar”, sina före detta bröder. – Matteus 24:49; Apostlagärningarna 15:29; Uppenbarelseboken 17:5.

16. a) Varför bör de som sviktar på grund av avfälligt inflytande skynda sig att ändra sinne? b) Vad kommer att hända med dem som vägrar att ändra sinne?

¹⁶ Alla som sviktar på grund av avfälligt inflytande bör skynda sig att ge akt på Jesu maning att ändra sinne. Avfällig propaganda måste skys som det gift den är! Den har sin grund i missunnsamhet och hat, till skillnad från de rättfärdiga, rena och tilltalande sanningar som Jesus låter sin församling livnära sig på. (Lukas 12:42; Filipperna 1:15, 16; 4:8, 9) Vad beträffar dem som vägrar att ändra sinne kommer Herren Jesus verkligen att ”föra krig mot dem med ... [sin] muns långa svärd”. Han sållar sitt folk för att kunna bevara den endräkt om vilken han bad under den sista kvällen tillsammans med sina lärjungar på jorden. (Johannes 17:20–23, 26) Eftersom avfällingar visar ifrån sig de kärleksfulla råd och den hjälp som erbjuds av stjärnorna i Jesu högra hand, dömer och straffar han dem ”med den största stränghet” och överlämnar dem till ”mörkret utanför”. De utesluts, så att de inte mer kan verka som surdeg bland Guds folk. – Matteus 24:48–51; 25:30; 1 Korintierna 5:6, 9, 13; Uppenbarelseboken 1:16.

Dolt manna och en vit liten sten

17. Vilken belöning ligger i beredskap för smorda kristna som ”segrar”, och vad behövde de kristna i Pergamus övervinna?

¹⁷ En storslagen belöning ligger i beredskap för alla som ger akt på Jesu råd som ges på Jehovas heliga andes uppdrag. Lyssna! ”Den  som har öra, han må höra vad anden säger till församlingarna: Den som segrar, honom skall jag ge något av det dolda mannat, och jag skall ge honom en vit liten sten, och på den lilla stenen ett nytt namn skrivet som ingen känner utom den som får det.” (Uppenbarelseboken 2:17) På så sätt uppmuntras de kristna i Pergamus, liksom de kristna i Smyrna, att segra. Om de i Pergamus, där Satans tron är, skall kunna lyckas, måste de sky avgudadyrkan. De måste övervinna den omoraliskhet, den sekterism och den avfällighet som förbinds med Balak, Bileam och Nikolaussekten. När de smorda kristna gör det, kommer de att inbjudas att få äta något av ”det dolda mannat”. Vad innebär detta?

18, 19. a) Vad var det manna som Jehova försåg israeliterna med? b) Vilket manna var dolt? c) Vad är det som symboliseras av ätandet av det dolda mannat?

¹⁸ På Mose tid försåg Jehova israeliterna med manna för att livnära dem under deras färd genom öknen. Det mannat var inte dolt, för varje morgon – utom på sabbaten – framträdde det mirakulöst, likt fjällig rimfrost som täckte marken. Det var en gudomlig anordning för att hålla israeliterna vid liv. Jehova befallde Mose att som ett minne förvara något av detta ”bröd” i en gyllene kruka inuti den heliga förbundsarken ”åt ... [Israels] efterkommande”. – 2 Moseboken 16:14, 15, 23, 26, 33; Hebréerna 9:3, 4.

¹⁹ Vilken passande symbol! Det här mannat doldes i tabernaklets allraheligaste avdelning, där det mirakulösa ljuset ovanför arkens lock symboliserade Jehovas själva närvaro. (2 Moseboken 26:34) Ingen tilläts komma in till denna heliga plats för att äta det dolda mannat. Jesus sade emellertid att de av hans smorda efterföljare som segrar skulle få äta ”det dolda mannat”. Likt Kristus före dem skall de ”inte [gå] in till en helig plats gjord med händer, som är en efterbildning av verkligheten, utan in i själva himmelen”. (Hebréerna 9:12, 24) Vid sin uppståndelse iför de sig oförgänglighet och odödlighet – en förunderlig gåva från Jehova som symboliseras av att de får motta det oförgängliga ”dolda mannat”. Tänk så privilegierad den här lilla gruppen av segervinnare är! – 1 Korintierna 15:53–57.

20, 21. a) Vad symboliseras av att en vit liten sten ges åt smorda kristna? b) Vilket hopp hyser den stora skaran, med tanke på att det finns bara 144.000 vita stenar?

²⁰ De får också motta ”en vit liten sten”. I romerska domstolar användes stenar när man avkunnade dom. * En vit sten betydde frikännande, medan en svart sten innebar fällande dom, ofta en dödsdom. Att Jesus ger de kristna i Pergamus ”en vit liten sten” visar alltså att han dömer dem som oskyldiga, äkta och rena. Men Jesu ord kan ha ytterligare en innebörd. Under romersk tid användes stenar också som biljetter för att få inträde till viktiga evenemang. Den vita lilla stenen kan därför vara ett uttryck för något mycket speciellt för den segrande smorde kristne – att han får tillträde till en ärofull plats i himmelen vid Lammets bröllop. Endast 144.000 sådana stenar tillhandahålls. – Uppenbarelseboken 14:1; 19:7–9.

²¹ Betyder det här att du lämnas obeaktad, ifall du tillhör den stora skaran av medtillbedjare? Inte alls! Även om du inte får motta den vita lilla stenen för tillträde till himlarna, kan du, om du uthärdar, få komma ut ur den stora vedermödan och ha del i det glädjefyllda arbetet att återställa paradiset på jorden. Tillsammans med dig kommer uppväckta trogna från förkristen tid och de av de andra fåren som dött på senare tid att få ha del i detta. Så småningom kommer alla de övriga återlösta döda att få förmånen att uppväckas till liv på en paradisisk jord. – Psalm 45:17 (16); Johannes 10:16; Uppenbarelseboken 7:9, 14.

22, 23. Vad är innebörden i det namn som finns skrivet på stenen som ges åt smorda kristna, och vilken uppmuntran bör detta ge?

²² Vad är det nya namnet som är skrivet på stenen? Ett namn är något som identifierar en person och som särskiljer denne från andra.  Dessa smorda kristna får motta stenen efter att de har avslutat sitt jordiska liv som segrare. Det står därför klart att namnet på stenen har att göra med deras privilegium att få bli förenade med Jesus i himmelen – en synnerligen förtrolig ställning av kunglig tjänst som helt och fullt kan uppskattas och åtnjutas endast av dem som ärver det himmelska riket. Det är följaktligen ett namn, eller en beteckning på ett ämbete, ”som ingen känner utom den som får det”. – Jämför Uppenbarelseboken 3:12.

²³ Vilken stimulans det är för Johannesklassen att få ”höra vad anden säger till församlingarna” och tillämpa det! Och hur uppmuntrar inte detta deras medförbundna, den stora skaran, att tjäna troget tillsammans med dem, medan de kan glädjas åt kamratskapet med dem här på jorden och att gemensamt få ha del i att bekantgöra Jehovas rike!

[Fotnoter]

[Frågor]

[Bilder på sidan 43]

Dessa vittnesbörd om otyglad hednisk gudsdyrkan finns att se i Pergamonmuseet i Berlin

[Bilder på sidan 45]

Något av mannat hölls gömt i förbundsarken. Att få del av symboliskt dolt manna betyder för segerrika smorda att de får motta odödlighet

[Bild på sidan 45]

Den vita lilla stenen är avsedd för dem som får tillträde till Lammets bröllop