Jehovas himmelska trons storslagenhet
Kapitel 14
Jehovas himmelska trons storslagenhet
Syn 2 – Uppenbarelseboken 4:1–5:14
Innehåll: Vördnadsbjudande händelser framför Guds domarsäte
Tid för uppfyllelsen: Denna syn framställer händelser som äger rum från år 1914 fram till slutet av och efter de tusen åren, då varje skapelse som är i himmelen och på jorden kommer att lovprisa Jehova. – Uppenbarelseboken 5:13
1. Varför bör vi vara ivrigt intresserade av de syner Johannes låter oss få del av?
JOHANNES börjar låta oss få del av fler gripande syner. Genom inspiration är han alltjämt på Herrens dag. Det han beskriver har därför djup innebörd för oss som nu lever på den dagen. Med hjälp av de här synerna lyfter Jehova bort osynlighetens täckelse från himmelska verkligheter och ger oss sin egen bild av de domar han skall verkställa på jorden. Oavsett om vi har ett himmelskt eller ett jordiskt hopp hjälper oss dessa uppenbarelser också att se vår plats i Jehovas uppsåt. Vi bör därför alla fortsätta att visa ivrigt intresse för Johannes’ uttalande: ”Lycklig är den som högläser och lyckliga de som hör denna profetias ord och som iakttar de ting som är skrivna i den.” – Uppenbarelseboken 1:3.
2. Vad är det Johannes nu får uppleva?
2 Det som Johannes därnäst får skåda överträffar allt som den moderna människan kan få se på video. Han skriver: ”Därefter såg jag, och se, en öppnad dörr i himmelen, och den första rösten som jag hörde var såsom av en trumpet; den talade med mig och sade: ’Stig hit upp, så skall jag visa dig de ting som måste ske.’” (Uppenbarelseboken 4:1) Johannes får i synen en inblick i Jehovas närvaros osynliga himlar, som är höjda långt över den av astronauter utforskade fysiska yttre rymden, ja långt bortom det materiella universums galaxer. Som om Johannes fick träda in genom en öppnad dörr blir han inbjuden att njuta av anblicken av ett majestätiskt panorama över de yppersta andliga himlarna där Jehova själv sitter på sin tron. (Psalm 11:4; Jesaja 66:1) Vilket privilegium!
3. Vad får den röst som är ”såsom av en trumpet” oss att tänka på, och vem är utan tvivel källan till detta?
3 Bibeln identifierar inte den här ”första rösten”. I likhet med Jesu kraftiga röst, som hördes vid ett tidigare tillfälle, låter den befallande och trumpetlik. (Uppenbarelseboken 1:10, 11) Det får oss att tänka på det genomträngande basunljudet som var ett tecken på Jehovas närvaro på Sinai berg. (2 Moseboken 19:18–20) Utan tvivel är det Jehova som är den majestätiska källan till kallelsen. (Uppenbarelseboken 1:1) Han har öppnat dörren, så att Johannes i synen kan träda in på den allra heligaste platsen i hela det vidsträckta rike som styrs av Jehovas suveränitet.
Jehovas glansfulla närvaro
4. a) Vilken innebörd har Johannes’ syn för smorda kristna? b) Vilken innebörd har synen för dem vars hopp är att få leva för evigt på jorden?
4 Vad ser Johannes? Lyssna, när han nu låter oss få del av sin storslagna upplevelse: ”Därefter kom jag med ens att vara i andens makt: och se, en tron var på sin plats i himmelen, och det är en som sitter på tronen.” (Uppenbarelseboken 4:2) På ett ögonblick blir Johannes i anden förflyttad av Guds verksamma kraft till Jehovas själva tron. Så spännande för Johannes! Här får han en bländande förhandsvisning av just de himlar där han och andra smorda kristna har ”ett oförgängligt och obesudlat och aldrig förbleknande arv” reserverat åt sig. (1 Petrus 1:3–5; Filipperna 3:20) För dem vars hopp är att få leva för evigt på jorden har Johannes’ syn också en djup innebörd. Den hjälper dem att göra sig ett begrepp om härligheten hos Jehovas närvaro och hos den himmelska regeringsorganisation som Jehova använder sig av för att döma nationerna och därefter för att styra över människors liv på jorden. Jehova är sannerligen en Gud med enastående organisationsförmåga!
5. Vilken verklighet, som symboliseras av locket på förbundsarken, ser Johannes?
5 Mycket av det som Johannes får se där uppe i himmelen liknar sådant som fanns i tabernaklet i öknen. Det byggdes upp omkring 1.600 år tidigare såsom en helgedom för sann gudsdyrkan för israeliterna. I det allraheligaste i detta tabernakel fanns förbundsarken, och det var från en plats ovanför det av massivt guld tillverkade locket, eller nådastolen, på arken som Jehova själv talade. (2 Moseboken 25:17–22; Hebréerna 9:5) Följaktligen tjänade arkens lock som en symbol av Jehovas tron. Johannes ser nu den verklighet som denna symbol representerar: den suveräne Herren Jehova själv som i underbart majestät sitter på sin upphöjda himmelska tron!
6. Vilket intryck av Jehova ger oss Johannes, och varför är detta passande?
6 Till skillnad från tidigare profeter, som fick se syner av Jehovas tron, beskriver Johannes inte i detalj honom, den helige, som sitter på den. (Hesekiel 1:26, 27; Daniel 7:9, 10) Men Johannes förmedlar sina intryck av den som sitter på tronen i följande ord: ”Och den som sitter där är till utseendet lik en jaspissten och en dyrbar rödfärgad sten, och runt omkring tronen är en regnbåge, till utseendet lik en smaragd.” (Uppenbarelseboken 4:3) Vilken oförliknelig storslagenhet! Johannes urskiljer en klar, gnistrande skönhet som påminner om glänsande, skimrande ädelstenar. Hur väl stämmer inte detta överens med lärjungen Jakobs beskrivning av Jehova som ”himlaljusens Fader”! (Jakob 1:17) Kort efter det att Johannes hade skrivit Uppenbarelseboken förklarade han: ”Gud är ljus och i gemenskap med honom finns inget mörker alls.” (1 Johannes 1:5) Vilken enastående härlig personlighet Jehova i sanning är!
7. Vad kan vi lära av att det är en regnbåge omkring Jehovas tron?
7 Lägg märke till att Johannes ser en smaragdgrön regnbåge runt tronen. Det grekiska ord som här översatts med regnbåge (í·ris) för tanken till något som är fullständigt cirkelrunt. Första gången regnbågen nämns i bibeln är i förbindelse med Noas dagar. Efter det att syndaflodens vatten hade sjunkit undan lät Jehova en regnbåge framträda i skyn, och han förklarade i följande ordalag vad den symboliserade: ”Min regnbåge ger jag i sanning i skyn, och den skall tjäna som ett tecken på förbundet mellan mig och jorden. Och jag kommer sannerligen att minnas mitt förbund, som är mellan mig och er och varje levande själ bland allt kött; och vattnen kommer aldrig mer att bli en syndaflod till att bringa fördärv över allt kött.” (1 Moseboken 9:13, 15, NW) Vad fick då den himmelska synen Johannes att tänka på? Den regnbåge han såg måste ha påmint honom om behovet av ett fridfullt förhållande till Jehova, ett sådant som Johannesklassen i våra dagar äger. Den bör också ha inpräglat hos honom vilken stillhet och frid som råder i Jehovas närvaro, en frid som kommer att utsträckas till alla lydiga människor, när Jehova spänner ut sitt tält över människorna i den nya jordens samhälle. – Psalm 119:165; Filipperna 4:7; Uppenbarelseboken 21:1–4.
De 24 äldste identifieras
8. Vilka ser Johannes runt omkring tronen, och vilka representerar dessa?
8 Johannes kände till att präster förordnades till att tjäna i det forntida tabernaklet. Därför kan han ha blivit förvånad över åsynen av det han beskriver härnäst: ”Och runt omkring tronen är det tjugofyra troner, och på dessa troner såg jag tjugofyra äldste sitta, klädda i vita ytterkläder och med gyllene kronor på sina huvuden.” (Uppenbarelseboken 4:4) Ja, i stället för präster ser han 24 äldste, sittande på troner och krönta likt kungar. Vilka är dessa äldste? De är inga andra än smorda medlemmar av den kristna församlingen, som är uppväckta och som innehar den himmelska ställning Jehova lovat dem. Hur vet vi det?
9, 10. Hur vet vi att de 24 äldste representerar den smorda kristna församlingen i sin härliga himmelska ställning?
9 Först och främst bär de kronor. Bibeln talar om att smorda kristna erhåller en oförgänglig krona och får del av ändlöst liv – odödlighet. (1 Korintierna 9:25; 15:53, 54) Men eftersom de 24 äldste sitter på troner, representerar de gyllene kronorna i detta sammanhang kungamyndighet. (Jämför Uppenbarelseboken 6:2; 14:14.) Det här stöder slutsatsen att de 24 äldste är en bild av Jesu smorda efterföljare i sin himmelska ställning, för Jesus slöt ett förbund med dem att de skulle få sitta på troner i hans rike. (Lukas 22:28–30) Det är bara Jesus och de 24 äldste – inte ens änglarna – som beskrivs som att de regerar i himmelen i Jehovas närvaro.
10 Det här stämmer överens med det löfte som Jesus gav församlingen i Laodicea: ”Den som segrar, honom skall jag förunna att sätta sig med mig på min tron.” (Uppenbarelseboken 3:21) Men de 24 äldstes himmelska uppdrag inskränker sig inte bara till att härska som regenter. I inledningen till Uppenbarelseboken säger Johannes om Jesus: ”Han gjorde oss till ett kungarike, präster åt sin Gud och Fader.” (Uppenbarelseboken 1:5, 6) De är alltså både kungar och präster. ”De skall vara Guds och den Smordes präster och skall härska som kungar tillsammans med honom de tusen åren.” – Uppenbarelseboken 20:6.
11. Varför är det passande att antalet äldste är 24, och vad betecknar det antalet?
11 Vad betecknar antalet 24, med tanke på att Johannes ser 24 äldste runt tronen? I många avseenden förebildades de av de trogna prästerna i det forntida Israel. Aposteln Petrus skrev till smorda kristna: ”Ni är ’ett utvalt släkte, ett kungligt prästerskap, en helig nation, ett folk till att vara en särskild egendom’.” (1 Petrus 2:9) Det kan vara intressant att lägga märke till att det forntida judiska prästerskapet blev indelat i 24 avdelningar. Varje avdelning hade tilldelats sina särskilda veckor under året då den skulle tjäna inför Jehova, så att den heliga tjänsten kunde utföras utan avbrott. (1 Krönikeboken 24:5–19) Det är därför passande att det är 24 äldste som framställs i Johannes’ syn av det himmelska prästerskapet, eftersom detta prästerskap ständigt tjänar Jehova, utan uppehåll. När antalet är fyllt kommer det att finnas 24 avdelningar med vardera 6.000 segrare, för Uppenbarelseboken 14:1–4 förklarar att 144.000 (24×6.000) köpts ”från människorna” för att stå på det himmelska Sions berg tillsammans med Lammet, Jesus Kristus. Eftersom antalet 12 betecknar en gudomligt balanserad organisation, fördubblar – eller förstärker – antalet 24 en sådan anordning.
Blixtar, röster och åskdunder
12. Vad får Johannes därnäst se och höra, och vad påminner ”blixtarna och rösterna och åskdundren” om?
12 Vad är det Johannes därnäst får se och höra? ”Och ut från tronen kommer det blixtar och röster och åskdunder.” (Uppenbarelseboken 4:5a) Visst påminner väl det här om andra tillfällen då det skett vördnadsbjudande manifestationer av Jehovas överjordiska krafter! Mose berättar till exempel, i samband med att Jehova ”steg ned” på Sinai berg: ”På tredje dagen, när det hade blivit morgon, började det dundra och blixtra, och en tung molnsky kom över berget, och ett mycket starkt basunljud hördes. ... Och basunljudet blev allt starkare och starkare. Mose talade, och Gud svarade honom med hög röst.” – 2 Moseboken 19:16–19.
13. Vad illustrerar de blixtar som utgår från Jehovas tron?
13 Under Herrens dag manifesterar Jehova sin makt och närvaro på ett storslaget sätt. Nej, inte med hjälp av bokstavliga blixtar, eftersom Johannes ser tecken. Vad representerar då blixtarna? Blixtar kan lysa upp, men de kan också döda. Därför illustrerar de här blixtarna som utgår från Jehovas tron de ljussken av upplysning som han ständigt har skänkt sitt folk och, i ännu högre grad, hans glödheta domsbudskap. – Jämför Psalm 18:15 (14); 144:5, 6; Matteus 4:14–17; 24:27.
14. På vilket sätt har röster ljudit i våra dagar?
14 Vad betecknar rösterna? När Jehova kom ner på Sinai berg var det en röst som talade till Mose. (2 Moseboken 19:19) Det var röster från himmelen som uttalade många av de befallningar och tillkännagivanden som finns i Uppenbarelseboken. (Uppenbarelseboken 4:1; 10:4, 8; 11:12; 12:10; 14:13; 16:1, 17; 18:4; 19:5; 21:3) I våra dagar har Jehova också låtit befallningar och tillkännagivanden gå ut till sitt folk, vilket har kastat ljus över deras förståelse av bibliska profetior och principer. Upplysande underrättelser har ofta bekantgjorts vid internationella konvent, och dessa bibliska sanningar har sedan förkunnats över hela världen. Aposteln Paulus sade om trogna predikare av de goda nyheterna: ”Jo visst: ’till hela jorden har ljudet från dem gått ut och till den bebodda jordens yttersta ändar deras uttalanden’.” – Romarna 10:18.
15. Vilka åskdunder har utgått från tronen under denna del av Herrens dag?
15 Blixtar åtföljs vanligtvis av åskdunder. David omnämnde bokstavligt åskdunder som ”Jehovas röst”. (Psalm 29:3, 4, NW) När Jehova stred för David mot hans fiender, sades åskdunder komma från honom. (2 Samuelsboken 22:14; Psalm 18:14 [13]) Elihu sade till Job att Jehovas röst lät som åskdunder, när han gör ”stora ting ..., utöver vad vi förstår”. (Job 37:4, 5) Under den här delen av Herrens dag har Jehova ”dundrat”, i det han varnat för de stora gärningar som han kommer att utföra mot sina fiender. Dessa symboliska åskdunder har gång på gång ekat ut över hela jorden. Du kan vara lycklig om du har gett akt på dessa dundrande proklamationer och om du gör förståndigt bruk av din tunga för att öka styrkan i dem. – Jesaja 50:4, 5; 61:1, 2.
Lampor av eld och ett glashav
16. Vad betecknar de ”sju lamporna av eld”?
16 Vad är det ytterligare Johannes får se? Jo, detta: ”Och det brinner sju lampor av eld framför tronen, och dessa betyder Guds sju andar. Och framför tronen är det som vore det ett glashav likt kristall.” (Uppenbarelseboken 4:5b, 6a) Johannes talar själv om vad de sju lamporna betecknar: ”Dessa betyder Guds sju andar.” Antalet sju symboliserar gudomlig fullständighet. Därför måste de sju lamporna representera den heliga andens hela och fulla upplysande kraft. Hur tacksam är inte Johannesklassen i våra dagar över att den har blivit anförtrodd denna upplysning jämte ansvaret att vidarebefordra den till andligt hungrande människor på jorden! Hur glada är vi inte över att flera hundra miljoner exemplar av Vakttornet varje år fortsätter att sända ut detta ljus på cirka 150 språk! – Psalm 43:3.
17. Vad symboliserar ”glashavet likt kristall”?
17 Johannes ser också ett ”glashav likt kristall”. Vad symboliserar det i förbindelse med dem som inbjuds till Jehovas himmelska förgård? Paulus talade om det sätt varpå Jesus helgar församlingen, ”i det han renar den med vattenbadet med hjälp av ordet”. (Efesierna 5:26) Före sin död sade Jesus till sina lärjungar: ”Ni är redan rena på grund av det ord som jag har talat till er.” (Johannes 15:3) Därför måste det här glashavet likt kristall representera Guds renande nedtecknade ord. De som ingår i det kungliga prästerskapet och som kommer inför Jehovas närvaro måste ha blivit grundligt renade med hjälp av hans ord.
Se – ”fyra levande skapelser”!
18. Vad ser Johannes i tronens mitt och runt omkring tronen?
18 Johannes lägger nu märke till något annat. Han skriver: ”Och i tronens mitt och runt omkring tronen är det fyra levande skapelser som är fulla av ögon framtill och baktill.” – Uppenbarelseboken 4:6b.
19. Vad är de fyra levande skapelserna en bild av, och hur vet vi det?
19 Vad är de här skapelserna en bild av? En syn som omtalas av en annan profet, Hesekiel, hjälper oss att finna svaret. Hesekiel såg Jehova trona på en himmelsk vagn, åtföljd av levande skapelser med förkroppsligade egenskaper som liknade dem som beskrivs av Johannes. (Hesekiel 1:5–11, 22–28) Senare såg Hesekiel återigen denna tronvagn åtföljd av de levande skapelserna. Men den här gången omnämnde han de levande skapelserna som keruber. (Hesekiel 10:9–15) De fyra levande skapelser som Johannes ser måste därför representera Guds många keruber – skapelser av hög rang i hans andliga organisation. Johannes såg säkert inget ovanligt i att keruber befann sig så nära Jehovas person, eftersom två gyllene keruber hade placerats på locket till förbundsarken, som representerade Jehovas tron, i den forntida tabernakelanordningen. Från en plats mellan dessa keruber gav Jehovas röst befallningar åt nationen. – 2 Moseboken 25:22; Psalm 80:2 (1).
20. På vilket sätt kan det sägas att de fyra levande skapelserna befinner sig ”i tronens mitt och runt omkring tronen”?
20 De här fyra levande skapelserna befinner sig ”i tronens mitt och runt omkring tronen”. Vad menas egentligen med det? Det skulle kunna betyda att de står runt tronen på så sätt att de står mitt för vardera sidan av tronen. Översättarna av Today’s English Version har därför parafraserat det grekiska uttrycket i grundtexten på följande sätt: ”omger tronen på var och en av dess sidor”. En annan möjlighet är att uttrycket betyder att de fyra levande skapelserna befinner sig på den centrala platsen i himmelen där tronen är. Det är antagligen därför som The Jerusalem Bible återger frasen så här: ”i centrum, grupperade runt själva tronen”. Det viktiga i sammanhanget är att keruberna befinner sig nära Jehovas tron, något som kan jämföras med de keruber som Hesekiel såg i vartdera hörnet av Jehovas organisationsvagn. (Hesekiel 1:15–22) Allt detta harmonierar med orden i Psalm 99:1 (NW): ”Jehova själv har blivit kung. ... Han sitter på keruberna.”
21, 22. a) Hur beskriver Johannes de fyra levande skapelserna? b) Vad representerar utseendet hos var och en av de fyra levande skapelserna?
21 Johannes fortsätter: ”Och den första levande skapelsen är lik ett lejon, och den andra levande skapelsen är lik en ungtjur, och den tredje levande skapelsen har ett ansikte likt en människas, och den fjärde levande skapelsen är lik en flygande örn.” (Uppenbarelseboken 4:7) Varför är de här fyra levande skapelserna så olika varandra? Dessa särpräglade levande skapelser riktar tydligtvis uppmärksamheten på särskilda gudomliga egenskaper. Först har vi lejonet. Ett lejon används i bibeln som symbol av mod, i synnerhet i kampen för rätt och rättfärdighet. (2 Samuelsboken 17:10; Ordspråksboken 28:1) Därför representerar lejonet med all rätt den gudomliga egenskapen modig rättvisa. (5 Moseboken 32:4; Psalm 89:15 [14]) Den andra levande skapelsen liknar en ungtjur. Vilken egenskap får en tjur dig att tänka på? För israeliterna var tjuren en värdefull egendom på grund av dess styrka. (Ordspråksboken 14:4; se också Job 39:12–14 [9–11].) Ungtjuren representerar alltså kraft, dynamisk energi som tillhandahålls av Jehova. – Psalm 62:12 (11), NW; Jesaja 40:26.
22 Den tredje levande skapelsen har ett ansikte likt en människas. Den måste därför representera gudaktig kärlek, eftersom det här på jorden var bara människan som skapades till Guds avbild med den ypperliga egenskapen kärlek. (1 Moseboken 1:26–28; Matteus 22:36–40; 1 Johannes 4:8, 16) Utan tvivel visar keruberna prov på denna egenskap då de tjänar runt Jehovas tron. Hur är det då med den fjärde levande skapelsen? Den liknar till utseendet en flygande örn. Jehova själv riktar uppmärksamheten på örnens skarpa synförmåga. ”Långt bort i fjärran skådar hans ögon.” (Job 39:32 [29]) Därför symboliserar örnen med rätta framsynt vishet. Jehova är källan till vishet. Hans keruber utövar gudomlig vishet när de lyder hans befallningar. – Ordspråksboken 2:6; Jakob 3:17.
Jehovas lovprisning ljuder
23. Vad symboliserar det faktum att de fyra levande skapelserna är ”fulla av ögon”, och vad är det som framhävs genom att de har tre vingpar?
23 Johannes fortsätter sin beskrivning: ”Och vad de fyra levande skapelserna beträffar, så har de var och en för sig sex vingar; runt omkring och inunder är de fulla av ögon. Och de har ingen vila dag och natt medan de säger: ’Helig, helig, helig är Jehova Gud, den Allsmäktige, som var och som är och som kommer.’” (Uppenbarelseboken 4:8) Att de är fulla av ögon tyder på fullständig förmåga att se långt framåt. De fyra levande skapelserna använder sig oavbrutet av sina ögon, eftersom de inte har behov av att sova. De efterliknar honom om vilken det är skrivet: ”Ty vad Jehova angår, sveper hans ögon runt över hela jorden, för att han skall visa sin styrka till förmån för dem vars hjärta är fullständigt gentemot honom.” (2 Krönikeboken 16:9, NW) Genom att keruberna har ett så stort antal ögon kan de se överallt. Ingenting undgår deras uppmärksamhet. På så vis är de väl rustade för att tjäna Gud i hans dömande verk. Om honom sägs det: ”Jehovas ögon är överallt; de vakar över de onda och de goda.” (Ordspråksboken 15:3, NW) Och med tre vingpar – antalet tre används i bibeln för att ge eftertryck – kan keruberna förflytta sig med blixtens hastighet för att utbasunera och verkställa Jehovas domar.
24. På vilket sätt lovprisar keruberna Jehova, och vilken innebörd har detta?
24 Lyssna! Melodiös och gripande är den sång av lovprisning som keruberna sjunger för Jehova: ”Helig, helig, helig är Jehova Gud, den Allsmäktige, som var och som är och som kommer.” Återigen anger talet tre intensitet. Keruberna intygar på det bestämdaste att Jehova Gud är helig. Han är källan till och den yttersta normen för helighet. Han är också ”evighetens konung”, den som alltid är ”Alfa och Omega, den förste och den siste, början och slutet”. (1 Timoteus 1:17; Uppenbarelseboken 22:13) Keruberna tar sig inga vilopauser, när de proklamerar Jehovas oförlikneliga egenskaper inför hela skapelsen.
25. På vilket sätt förenar sig de levande skapelserna och de 24 äldste i att tillbe Jehova?
25 Himlarnas himmel genljuder av lovprisning till Jehova! Johannes’ beskrivning fortsätter: ”Och närhelst de levande skapelserna ger härlighet och ära och tacksägelse åt honom som sitter på tronen, honom som lever till evig tid, faller de tjugofyra äldste ner inför honom som sitter på tronen och tillber honom som lever till evig tid, och de kastar sina kronor inför tronen och säger: ’Du är värdig, Jehova, ja vår Gud, att få härligheten och äran och makten, därför att du har skapat alla ting, och på grund av din vilja var de till och blev de skapade.’” (Uppenbarelseboken 4:9–11) Det här är en av de mest storslagna vördnadsbetygelser som ges åt Jehova, vår Gud och suveräne Herre, i hela bibeln.
26. Varför kastar de 24 äldste sina kronor inför Jehova?
26 De 24 äldste har samma sinnesinställning som Jesus visar, ja de kastar sina kronor inför Jehova. Det är helt fjärran ifrån dem att upphöja sig i Guds närvaro. De inser ödmjukt att det enda verkliga uppsåtet med deras kungadöme är att ge honom ära och pris, alldeles som Jesus alltid gör. (Filipperna 2:5, 6, 9–11) De erkänner undergivet sin egen underlägsenhet och medger att deras styre är beroende av Jehovas suveränitet. De är således av hjärtat i harmoni med keruberna och det övriga av den trogna skapelsen i att ge ära och pris åt den Gud som skapade allting. – Psalm 150:1–6.
27, 28. a) Hur bör Johannes’ beskrivning av denna syn påverka oss? b) Vilka frågor uppstår beträffande det som Johannes därnäst får se och höra?
27 Vem kan förbli oberörd vid läsandet av Johannes’ skildring av denna syn? Den är praktfull, storslagen! Men hurdant är det då i verkligheten? Det måste vara så att Jehovas själva majestät upplivar var och en som har ett uppskattande hjärta till att förena sig med de fyra levande skapelserna och de 24 äldste i att lovprisa honom, både i bön och genom att offentligt förkunna hans namn. Denne Gud har de kristna privilegiet att vara vittnen för i våra dagar. (Jesaja 43:10) Kom ihåg att Johannes’ syn gäller Herrens dag, som vi nu befinner oss på. ”De sju andarna” finns ständigt till hands för att vägleda och styrka oss. (Galaterna 5:16–18) Guds ord finns tillgängligt i vår tid för att hjälpa oss att vara heliga i vår tjänst för en helig Gud. (1 Petrus 1:14–16) Naturligtvis är vi lyckliga över att få högläsa denna profetias ord. (Uppenbarelseboken 1:3) Vilken sporre de utgör när det gäller att förbli trogen mot Jehova och inte låta världen avleda oss från att aktivt sjunga hans lov! – 1 Johannes 2:15–17.
28 Så långt har Johannes beskrivit det han ser när han inbjuds att träda in genom den öppnade dörren i himmelen. Det mest iögonenfallande är att han berättar att Jehova i allt sitt majestäts och sin höghets storslagenhet sitter på sin himmelska tron. Han omges av den mäktigaste av alla organisationer – strålande i sin glans och sin lojalitet. Den gudomliga domstolen har sammanträde. (Daniel 7:9, 10, 18) Scenen är klar för att något ovanligt skall hända. Vad är det, och hur berörs vi av det i våra dagar? Låt oss se på när skådespelet rullas upp!
[Frågor]
[Helsidesbild på sidan 75]
[Helsidesbild på sidan 78]
