Kapitel 31

Jehovas stora och underbara gärningar

Syn 10 – Uppenbarelseboken 15:1–16:21

Innehåll: Jehova i sin helgedom; de sju skålarna med hans förbittring gjuts ut på jorden

Tid för uppfyllelsen: Från år 1919 till Harmageddon

1, 2. a) Vilket tredje tecken redogör Johannes för? b) Vilken uppgift som innehas av änglar har Jehovas tjänare länge känt till?

EN KVINNA som föder ett gossebarn! En stor drake som försöker uppsluka barnet! Dessa två himmelska tecken som så livfullt utmålas i kapitel 12 i Uppenbarelseboken har klargjort för oss att den urgamla kontroversen mellan Guds kvinnas Säd och Satan och hans demoniska säd når sin kulmen. Johannes säger, då han riktar uppmärksamheten på dessa symboler: ”Och ett stort tecken syntes i himmelen. Och ett annat tecken syntes.” (Uppenbarelseboken 12:1, 3, 7–12) Nu redogör Johannes för ett tredje tecken: ”Och jag såg ett annat tecken i himmelen, stort och underbart: sju änglar med sju hemsökelser. Dessa är de sista, därför att medelst dem är Guds förbittring fullbordad.” (Uppenbarelseboken 15:1) Även det här tredje tecknet har en livsviktig innebörd för Jehovas tjänare.

² Lägg märke till de viktiga uppgifter som änglarna återigen har i att utföra Guds vilja. Detta förhållande har Jehovas tjänare länge känt till. Den forntida psalmisten talade under inspiration till sådana änglar och uppmanade dem: ”Välsigna Jehova, o ni hans änglar, mäktiga i kraft, som fullgör hans ord, genom att lyssna till hans ords röst.” (Psalm 103:20, NW) I den här nya scenen får änglar till uppgift att gjuta ut de sju sista hemsökelserna.

3. Vad är de sju hemsökelserna, och vad betecknar utgjutandet av dem?

 ³ Vad är det för slags hemsökelser? I likhet med de sju trumpetstötarna är det fråga om svidande domsbudskap som tillkännager Jehovas syn på olika företeelser i den här världen och som varnar för det slutliga resultatet av hans rättsliga beslut. (Uppenbarelseboken 8:1–9:21) Utgjutandet av dem riktar uppmärksamheten på verkställandet av dessa domar, då allt som Jehovas förbittring riktas mot tillintetgörs på hans brinnande vredes dag. (Jesaja 13:9–13; Uppenbarelseboken 6:16, 17) På det viset blir ”Guds förbittring fullbordad” med hjälp av dem. Men innan Johannes beskriver utgjutandet av hemsökelserna berättar han om några människor som inte kommer att skadas av dem. Dessa lojala har vägrat att ta emot vilddjurets märke, och de lovsjunger Jehova medan de kungör hans dag av hämnd. – Uppenbarelseboken 13:15–17.

Mose och Lammets sång

4. Vad visar sig nu för Johannes?

⁴ Ett märkligt panorama visar sig nu för Johannes: ”Och jag såg vad som tycktes vara ett glashav blandat med eld, och jag såg dem som kommer segerrikt ifrån vilddjuret och ifrån dess bild och ifrån dess namns tal stå vid glashavet med Guds harpor.” – Uppenbarelseboken 15:2.

5. Vad symboliserar det ”glashav blandat med eld” som Johannes ser?

⁵ ”Glashavet” är detsamma som Johannes såg tidigare, det som var framför Guds tron. (Uppenbarelseboken 4:6) Det liknar det gjutna ”havet” (vattenbassängen) i Salomos tempel, ur vilket prästerna tog vatten för att rena sig. (1 Kungaboken 7:23) Det är därför en fin symbol av ”vattenbadet”, det vill säga Guds ord, med vars hjälp Jesus renar den  prästerliga församlingen av smorda kristna. (Efesierna 5:25, 26; Hebréerna 10:22) Det här glashavet är ”blandat med eld”, vilket visar att dessa smorda prövas och luttras, när de rättar sig efter de höga normer som ställts upp för dem. Vidare påminner det oss om att Guds ord också innehåller glödande domsuttalanden mot hans fiender. (5 Moseboken 9:3; Sefanja 3:8) En del av dessa glödande domar kommer till uttryck i de sju sista hemsökelserna som just skall till att gjutas ut.

6. a) Vilka är sångarna som står framför glashavet, och hur vet vi det? b) I vilket avseende har de kommit ”segerrikt ifrån”?

⁶ Det förhållandet att det gjutna havet i Salomos tempel var till för prästernas bruk tyder på att de som står och sjunger inför det himmelska glashavet är en prästklass. De har ”Guds harpor”, och därför förknippar vi dem med de 24 äldste och de 144.000, eftersom dessa grupper också sjunger till harpackompanjemang. (Uppenbarelseboken 5:8; 14:2) Sångarna som Johannes ser ”kommer segerrikt ifrån vilddjuret och ifrån dess bild och ifrån dess namns tal”. Det måste därför vara sådana av de 144.000 som lever på jorden under de yttersta dagarna. Som grupp avgår de verkligen med seger. I snart 90 år sedan 1919 har de vägrat att ta emot vilddjurets märke eller se upp till dess bild som människans enda hopp för fred. Många av dem har redan troget hållit ut till döden, och dessa som nu är i himmelen lyssnar utan tvivel med speciell förtjusning på den sång som framförs av deras bröder som ännu befinner sig på jorden. – Uppenbarelseboken 14:11–13.

7. Hur användes harpan i det forntida Israel, och hur bör vi påverkas av att Guds harpor förekommer i Johannes’ syn?

⁷ De här lojala segervinnarna har Guds harpor. De liknar i detta avseende forna tiders tempelleviter, som tillbad Jehova med sånger till ackompanjemang av harpor. En del profeterade också till harpackompanjemang. (1 Krönikeboken 15:16; 25:1–3) Harpans vackra toner smyckade Israels glädjesånger och böner av lovprisning och tacksägelse till Jehova. (1 Krönikeboken 13:8; Psalm 33:2; 43:4; 57:8, 9 [7, 8]) I tider av betryck och fångenskap hördes inte harpan. (Psalm 137:2) Att Guds harpor förekommer i den här synen bör öka våra förväntningar på att få höra jublande, triumferande sång av lovprisning och tacksägelse till vår Gud. *

8. Vilken sång sjunger de, och vad sägs det i den?

⁸ Så här berättar Johannes: ”Och de sjunger Mose, Guds slavs, sång och Lammets sång och säger: ’Stora och underbara är dina gärningar, Jehova Gud, den Allsmäktige. Rättfärdiga och sanna är dina vägar, evighetens Konung. Vem skulle väl inte frukta dig, Jehova, och förhärliga ditt namn, eftersom bara du är lojal? Ty alla nationerna skall komma och tillbedja inför dig, därför att dina rättmätiga förordningar har gjorts uppenbara.’” – Uppenbarelseboken 15:3, 4.

9. Varför kallas sången bland annat ”Mose” sång?

⁹ De här segervinnarna sjunger ”Mose sång”, det vill säga en sång som påminner om den som Mose sjöng under liknande omständigheter. Sedan israeliterna hade bevittnat de tio plågorna i Egypten och de egyptiska arméernas undergång i Röda havet, ledde Mose dem i en sådan triumferande sång av lovprisning till Jehova, i vilken det tillkännagavs: ”Jehova kommer att härska som kung till obestämd tid, ja för evigt.” (2 Moseboken 15:1–19, NW) Därför är det verkligen passande att sångarna i Johannes’ syn, som segerrikt kommit ifrån vilddjuret och som medverkat i att kungöra de sju sista hemsökelserna, också sjunger till ära för ”evighetens konung”. – 1 Timoteus 1:17.

10. Vilken annan sång komponerades av Mose, och vad har dess sista vers för samband med våra dagars stora skara?

¹⁰ I en annan sång, som komponerades då Israel förberedde sig för erövringen av Kanaan, uppmanade den åldrige Mose nationen: ”Jag skall kungöra Jehovas namn. Må ni tillskriva vår Gud storhet!” Den sista versen i den här sången gav också uppmuntran åt icke-israeliter, och Mose inspirerade ord sträcker sig ända fram till våra dagars stora skara: ”Gläd er, ni nationer, med hans folk.” Och  varför skall de vara glada? Eftersom Jehova nu ”skall hämnas sina tjänares blod, och han skall med hämnd vedergälla sina motståndare”. Detta verkställande av rättmätig dom kommer att framkalla jubel hos alla som hoppas på Jehova. – 5 Moseboken 32:3, 43, NW; Romarna 15:10–13; Uppenbarelseboken 7:9.

11. Vilken fortsatt uppfyllelse har den sång som Johannes hörde?

¹¹ Hur mycket skulle inte Mose själv ha glatt sig över att nu under Herrens dag få sjunga tillsammans med den himmelska kören: ”Alla nationerna skall komma och tillbedja inför dig”! Den här överjordiska sången fortsätter att på ett förunderligt sätt uppfyllas i våra dagar, när vi i verkliga livet, och inte bara i synen, ser miljontals människor från ”nationerna” som nu med glädje strömmar till Jehovas jordiska organisation.

12. Varför kallas de segerrikas sång också ”Lammets sång”?

¹² Ändå är denna sång inte bara Mose sång, utan också ”Lammets”. Hur då? Mose var Jehovas profet åt Israel, men Mose själv profeterade om att Jehova skulle uppresa en profet som var lik honom. Denne visade sig vara Lammet, Jesus Kristus. Medan Mose var ”Guds slav”, var Jesus Guds Son och i själva verket den större Mose. (5 Moseboken 18:15–19; Apostlagärningarna 3:22, 23; Hebréerna 3:5, 6) Därför sjunger sångarna också ”Lammets sång”.

13. a) Hur kommer det sig att Jesus, fastän han är större än Mose, liknar honom? b) Hur kan vi förena oss med sångarna?

¹³ I likhet med Mose lovsjöng Jesus Gud offentligt och profeterade om hans seger över alla fiender. (Matteus 24:21, 22; 26:30; Lukas 19:41–44) Jesus såg också fram emot den tid då nationerna skulle komma för att prisa Jehova, och som Guds självuppoffrande ”lamm” offrade han sitt mänskliga liv för att göra detta möjligt. (Johannes 1:29; Uppenbarelseboken 7:9; jämför Jesaja 2:2–4; Sakarja 8:23.) Och alldeles som Mose kom att sätta värde på Guds namn, Jehova, och lovprisa namnet, gjorde Jesus Guds namn uppenbart. (2 Moseboken 6:2, 3; Psalm 90:1, 17; Johannes 17:6) Eftersom Jehova är lojal, är det säkert att hans härliga löften kommer att uppfyllas. Helt visst kan vi då tillsammans med dessa lojala sångare, med Lammet och med Mose instämma i sångens ord: ”Vem skulle väl inte frukta dig, Jehova, och förhärliga ditt namn?”

Änglarna med skålarna

14. Vilka ser Johannes komma ut från helgedomen, och vad får de motta?

¹⁴ Det är lämpligt att vi hör dessa smorda segrares sång. Varför det? Eftersom de på jorden har kungjort de domar som finns i de skålar som var fulla av Guds förbittring. Men utgjutandet av de här skålarna berör inte bara människor, enligt vad Johannes visar i fortsättningen: ”Och efter dessa ting såg jag, och vittnesbördstältets helgedom öppnades i himmelen, och de sju änglarna med de sju hemsökelserna kom ut från helgedomen, klädda i rent, glänsande linne och med gyllene gördlar fästa kring bröstet. Och en av de fyra levande skapelserna gav de sju änglarna sju gyllene skålar som var fulla av Guds förbittring, hans som lever till evig tid.” – Uppenbarelseboken 15:5–7.

15. Varför är det inte förvånande att de sju änglarna kommer ut från helgedomen?

¹⁵ I Israels tempel, som innehöll symboler av himmelska ting, var det endast översteprästen som fick träda in i det allraheligaste, det som här kallas ”helgedomen”. (Hebréerna 9:3, 7) Det representerar platsen för Jehovas närvaro i himmelen. I själva himmelen är det dock inte bara översteprästen Jesus Kristus som har privilegiet att få träda inför Jehova, utan det har också änglarna. (Matteus 18:10; Hebréerna 9:24–26) Det är därför inte förvånande att sju änglar ses komma ut från helgedomen i himmelen. De har ett uppdrag från Jehova Gud själv: att gjuta ut de skålar som är fulla av Guds förbittring. – Uppenbarelseboken 16:1.

16. a) Vad är det som visar att de sju änglarna är väl kvalificerade för sitt arbete? b) Vad är det som visar att även andra medverkar i den stora uppgiften att gjuta ut de symboliska skålarna?

¹⁶ De här änglarna är väl kvalificerade för sitt arbete. De är klädda i rent, glänsande linne, vilket visar att de är rena och heliga i andligt avseende, rättfärdiga i Jehovas ögon. De bär också gyllene gördlar. Gördlar används vanligtvis när en person binder något om sig  för att utföra en uppgift. (3 Moseboken 8:7, 13; 1 Samuelsboken 2:18; Lukas 12:37; Johannes 13:4, 5) Änglarna har alltså gjort sig redo för att utföra ett uppdrag. Dessutom är deras gördlar av guld. I det forntida tabernaklet användes guld som symbol av gudomliga, himmelska ting. (Hebréerna 9:4, 11, 12) Det betyder att änglarna har ett dyrbart, gudomligt tjänsteuppdrag att utföra. Även andra medverkar i den här stora uppgiften. En av de fyra levande skapelserna räcker fram själva skålarna till dem. Utan tvivel var det den första levande skapelsen, den som liknade ett lejon och som symboliserade den dristighet och det okuvliga mod som krävs för att kungöra Jehovas domar. – Uppenbarelseboken 4:7.

Jehova i sin helgedom

17. Vad säger Johannes om helgedomen, och i vilket avseende påminner det oss om helgedomen i det forntida Israel?

¹⁷ Johannes avslutar den här delen av synen genom att säga: ”Och helgedomen blev uppfylld av rök på grund av Guds härlighet och på grund av hans kraft, och ingen kunde gå in i helgedomen förrän de sju änglarnas sju hemsökelser var fullbordade.” (Uppenbarelseboken 15:8) Det fanns tillfällen i Israels historia då en  molnsky höljde den bokstavliga helgedomen, och detta uttryck för Guds härlighet hindrade prästerna från att gå in dit. (1 Kungaboken 8:10, 11; 2 Krönikeboken 5:13, 14; jämför Jesaja 6:4, 5.) På den tiden medverkade Jehova aktivt i händelseutvecklingen på jorden.

18. När kommer de sju änglarna att återvända för att avge rapport till Jehova?

¹⁸ Jehova är också djupt intresserad av det som sker på jorden nu. Han vill att de sju änglarna skall fullgöra sitt uppdrag. Det är en kulminerande tid av dom, vilket beskrivs i Psalm 11:4–6 (NW): ”Jehova är i sitt heliga tempel. Jehova – i himlarna är hans tron. Hans egna ögon ser, hans egna strålande ögon prövar människosönerna. Jehova själv prövar den rättfärdige såväl som den ondskefulle, och den som älskar våld, honom hatar sannerligen Hans själ. Han kommer att låta snaror, eld och svavel regna över de ondskefulla och en glödande vind som deras bägares del.” De sju änglarna kommer inte att återvända till Jehovas upphöjda närvaro förrän dessa sju hemsökelser gjutits ut över de ondskefulla.

19. a) Vilken befallning hörs, och från vem kommer den? b) När måste utgjutandet av de symboliska skålarna ha börjat?

¹⁹ Den mäktiga befallningen hörs dundra: ”Och jag hörde en hög röst från helgedomen säga till de sju änglarna: ’Gå och gjut ut Guds förbittrings sju skålar på jorden.’” (Uppenbarelseboken 16:1) Från vem kommer den här befallningen? Det måste vara från Jehova själv, eftersom strålglansen från hans härlighet och makt hindrade alla övriga från att träda in i helgedomen. Jehova kom till sitt andliga tempel för att hålla dom år 1918. (Malaki 3:1–5) Det måste alltså ha varit kort efter den tidpunkten som han gav befallningen att gjuta ut Guds förbittrings sju skålar. De domar som fanns i de symboliska skålarna började i själva verket att kungöras med kraft år 1922. I dag har kungörandet av dem ökat i ett crescendo.

Skålarna och trumpetstötarna

20. Vad uppenbarar skålarna med Jehovas förbittring, vad varnar de för, och hur gjuts de ut?

²⁰ Jehovas förbittrings skålar uppenbarar hur Jehova betraktar olika företeelser på världsscenen, och de varnar för de domar som Jehova kommer att verkställa. Änglarna gjuter ut skålarna under medverkan av församlingen av smorda kristna på jorden, de som sjunger Mose och Lammets sång. Samtidigt som Johannesklassens medlemmar kungjort Riket som goda nyheter har de oförskräckt gett innehållet i dessa förbittringens skålar till känna. (Matteus 24:14; Uppenbarelseboken 14:6, 7) Deras tvåfaldiga budskap har därför varit fridsamt när de utropat frihet för människorna men krigiskt när de varnat för ”dagen av hämnd från vår Guds sida”. – Jesaja 61:1, 2, NW.

21. Vilken likhet finns det mellan det som de fyra första skålarna med Guds förbittring gjuts ut över och det som de fyra första trumpetstötarna gällde, och vilka skillnader finns det?

²¹ Det som de fyra första skålarna med Guds förbittring gjuts ut över motsvarar det som de fyra första trumpetstötarna gällde, nämligen jorden, havet, floderna och vattenkällorna samt de himmelska ljuskällorna. (Uppenbarelseboken 8:1–12) De plågor trumpetstötarna tillkännagav gällde ”en tredjedel”, men utgjutandet av Guds förbittrings skålar drabbar alltsammans. Så även om det är kristenheten, i egenskap av ”en tredjedel”, som uppmärksamheten först har riktats mot under Herrens dag, har inte en enda del av Satans ordning sluppit undan den plåga som orsakats av Jehovas smärtande domsbudskap och de våndor de medför.

22. På vilket sätt var de tre sista trumpetstötarna annorlunda, och vilket samband finns det mellan dem och de tre sista skålarna med Jehovas förbittring?

²² De tre sista trumpetstötarna var annorlunda, för de kallades ve. (Uppenbarelseboken 8:13; 9:12) De två första ve utgjordes i synnerhet av gräshopporna och rytteriets härskaror, medan det tredje ve var en upptakt till Jehovas rikes födelse. (Uppenbarelseboken 9:1–21; 11:15–19) Som vi skall få se kommer de tre sista skålarna med hans förbittring också att omfatta en del av dessa företeelser, men de skiljer sig något från de tre ve. Låt oss nu ägna noggrann uppmärksamhet åt de dramatiska avslöjanden som utgjutandet av Jehovas förbittrings skålar medför.

[Fotnoter]

[Frågor]