Kapitel 40

Ormens huvud krossas

Syn 14 – Uppenbarelseboken 20:1–10

Innehåll: Satan kastas ner i avgrunden, tusenårsriket, mänsklighetens slutliga provsättning och tillintetgörandet av Satan

Tid för uppfyllelsen: Från slutet av den stora vedermödan till tillintetgörandet av Satan

1. Hur har uppfyllelsen av bibelns första profetia fortskridit?

KOMMER du ihåg den första profetian i bibeln? Den uttalades av Jehova Gud, när han sade till ormen: ”Jag kommer att sätta fiendskap mellan dig och kvinnan och mellan din säd och hennes säd. Han kommer att krossa huvudet på dig, och du kommer att krossa hälen på honom.” (1 Moseboken 3:15, NW) Nu når uppfyllelsen av den profetian sin kulmen. Vi har följt den historiska utvecklingen av Satans krigföring mot Jehovas himmelska hustrulika organisation. (Uppenbarelseboken  12:1, 9) Ormens jordiska säd, med dess religion, politik och storfinans, har utsatt kvinnans säd, Jesus Kristus och hans 144.000 smorda efterföljare, för en hel del grym förföljelse här på jorden. (Johannes 8:37, 44; Galaterna 3:16, 29) Satan tillfogade Jesus en plågsam död. Men detta visade sig vara som en hälskada, för Gud uppväckte sin trogne Son på tredje dagen. – Apostlagärningarna 10:38–40.

2. På vilket sätt kommer ormen att krossas, och vad händer med ormens jordiska säd?

² Vad skall då hända med ormen och hans säd? Omkring år 56 v.t. skrev aposteln Paulus ett långt brev till de kristna i Rom. I avslutningen uppmuntrade han dem genom att säga: ”Den Gud som ger frid skall, för sin del, inom kort krossa Satan under era fötter.” (Romarna 16:20) Detta kommer att medföra mer än bara ett ytligt sår. Satan skall krossas! Paulus använde här det grekiska ordet syn·trí·bō, som betyder stöta sönder till mos, trampa ner, fullständigt förinta genom att krossa. Det är nu dags för ormens mänskliga säd att utsättas för en verklig hemsökelse under Herrens dag, något som kulminerar i den stora vedermödan, då det stora Babylon och världens politiska system, tillsammans med deras hantlangare inom militären och finansvärlden, fullständigt skall krossas. (Uppenbarelseboken, kapitel 18 och 19) Därmed för Jehova fiendskapen mellan de två säderna till en kulmen. Guds kvinnas Säd triumferar över ormens jordiska säd, och denna säd är då borta.

Satan kastas i avgrunden

3. Vad berättar Johannes skall hända med Satan?

³ Vad är det då som väntar Satan själv och hans demoner? Johannes berättar: ”Och jag såg en ängel komma ner från himmelen med avgrundens nyckel och en stor kedja i sin hand. Och han grep draken, den ursprunglige ormen, som är djävulen och Satan, och band honom för tusen år. Och han slungade honom i avgrunden och stängde igen den och förseglade den över honom, för att han inte mer skulle vilseleda nationerna förrän de tusen åren var till ända. Efter detta måste han släppas lös för en liten tid.” – Uppenbarelseboken 20:1–3.

4. Vem är ängeln med avgrundens nyckel, och hur vet vi det?

⁴ Vem är den här ängeln? Han måste ha en enorm makt för att kunna undanröja Jehovas ärkefiende. Han har ”avgrundens nyckel och en stor kedja”. Påminner inte detta oss om en tidigare syn? Jo visst! Gräshoppornas kung kallas ”avgrundens ängel”. (Uppenbarelseboken 9:11) Här får vi alltså återigen se Jehovas främste försvarare, den förhärligade Jesus Kristus, i aktion. Denne ärkeängel, som kastade Satan ut ur himmelen, som dömde det stora Babylon och som undanröjde ”jordens kungar och deras härar” vid Harmageddon, skulle säkerligen inte träda åt sidan för att låta en ängel av lägre rang utföra själva paradnumret – att kasta Satan i avgrunden. – Uppenbarelseboken 12:7–9; 18:1, 2; 19:11–21.

5. Vad gör avgrundens ängel med Satan, djävulen, och varför?

⁵ När den stora eldfärgade draken slungades ner från himmelen, omtalades han som ”den ursprunglige ormen, han som kallas Djävul och Satan, han som vilseleder hela den bebodda jorden”. (Uppenbarelseboken 12:3, 9) Nu, vid den tid då han grips och kastas i avgrunden, beskrivs han återigen till fullo som ”draken, den ursprunglige ormen, som är djävulen och Satan”. Denne tarvlige skövlare, bedragare, baktalare och motståndare kedjas och slungas ”i avgrunden”, som blir igenstängd och tätt förseglad, ”för att han inte mer ... [skall] vilseleda nationerna”. Satan kommer att vara fängslad i avgrunden i tusen år, en period  under vilken han inte kommer att kunna utöva mer inflytande på människorna än en fånge i en djup fängelsehåla. Avgrundens ängel avskär Satan fullständigt från all kontakt med rättfärdighetens rike. Vilken befrielse för människorna!

6. a) Vilka belägg finns det för att även demonerna kommer till avgrunden? b) Vad kan nu ta sin början, och varför?

⁶ Vad händer med demonerna? Även de har kommit att ”förvaras för dom”. (2 Petrus 2:4) Satan kallas ”Beelsebub, demonernas härskare”. (Lukas 11:15, 18; Matteus 10:25) Borde inte de också få samma dom, med tanke på det långvariga samarbetet med Satan? Avgrunden har under lång tid varit något som demonerna fruktat för. Vid ett tillfälle, när Jesus konfronterades med dem, ”bönföll [de] honom oavbrutet att inte ge dem order att bege sig av till avgrunden”. (Lukas 8:31) Men när Satan slungas i avgrunden kommer med all säkerhet hans änglar att kastas dit tillsammans med honom. (Jämför Jesaja 24:21, 22.) Efter det att Satan och hans demoner slungats i avgrunden kan Jesu Kristi tusenårsrike ta sin början.

7. a) I vilket tillstånd kommer Satan och hans demoner att befinna sig medan de är i avgrunden, och hur vet vi det? b) Är hades och avgrunden samma sak? (Se fotnoten.)

⁷ Kommer Satan och hans demoner att vara verksamma medan de befinner sig i avgrunden? Kom ihåg det scharlakansröda sjuhövdade vilddjuret som ”var, men ... inte [är], och ändå skall det till att stiga upp ur avgrunden”. (Uppenbarelseboken 17:8) Medan det var i avgrunden var det inte. Det var overksamt, orörligt, dött i fråga om alla planer och avsikter. Likaså sade aposteln Paulus, när han talade om Jesus: ”’Vem skall stiga ner i avgrunden?’ det vill säga för att hämta upp Kristus från de döda.” (Romarna 10:7) Medan Jesus var i avgrunden var han död. * Det är alltså förnuftigt att dra slutsatsen att Satan och hans demoner kommer att befinna sig i ett tillstånd av dödsliknande overksamhet under de tusen år de befinner sig i avgrunden. Vilka goda nyheter för dem som älskar rättfärdighet!

Domare i tusen år

8, 9. Vad berättar Johannes nu om dem som sitter på troner, och vilka är dessa?

⁸ Efter de tusen åren befrias Satan ur avgrunden för en kort tid. Varför det? Innan Johannes svarar på det riktar han åter vår uppmärksamhet mot början av den tidsperioden. Vi läser: ”Och jag såg troner, och det var några som satte sig på dem, och makt att döma gavs åt dem.” (Uppenbarelseboken 20:4a) Vilka är dessa som sitter på troner och regerar tillsammans med den förhärligade Jesus i himlarna?

⁹ Det är de ”heliga” som enligt Daniels beskrivning härskar i Riket tillsammans med honom som är lik ”en människoson”. (Daniel 7:13, 14, 18) De är desamma som de 24 äldste som sitter på himmelska troner i Jehovas själva närvaro. (Uppenbarelseboken 4:4) Bland dessa finns de 12 apostlarna, åt vilka Jesus gav löftet: ”I återskapelsen, när Människosonen sätter sig på sin härliga tron, skall också ni som har följt mig själva sitta på tolv troner och  döma Israels tolv stammar.” (Matteus 19:28) Bland dem finns även Paulus såväl som de kristna i Korint som förblev trogna. (1 Korintierna 4:8; 6:2, 3) Bland dem finns av allt att döma också de medlemmar av församlingen i Laodicea som segrade. – Uppenbarelseboken 3:21.

10. a) Hur beskriver Johannes nu de 144.000 kungarna? b) Vilka, som Johannes tidigare berättat om, finns med bland de 144.000 kungarna?

¹⁰ Troner – 144.000 stycken – har ställts i ordning för dessa smorda segrare som är köpta ”från människorna såsom en förstling åt Gud och åt Lammet”. (Uppenbarelseboken 14:1, 4) ”Ja”, säger Johannes vidare, ”jag såg deras själar, som hade avrättats med yxa för att de hade vittnat om Jesus och för att de hade talat om Gud, och dem som varken hade tillbett vilddjuret eller dess bild och som inte hade fått märket på sin panna och på sin hand.” (Uppenbarelseboken 20:4b) Bland dessa kungar finns de smorda kristna martyrer som tidigare, i samband med öppnandet av det femte sigillet, frågade Jehova hur mycket längre han skulle vänta för att hämnas deras blod. Vid det tillfället gavs det åt dem en vit dräkt, och det sades att de skulle vänta ännu lite till. Men nu har de blivit hämnade genom att det stora Babylon blivit ödelagt, nationerna tillintetgjorts av konungars konung och herrars herre och Satan kastats i avgrunden. – Uppenbarelseboken 6:9–11; 17:16; 19:15, 16.

11. a) Hur skall vi förstå uttrycket ”avrättats med yxa”? b) Varför kan det sägas att alla de 144.000 dött en offerdöd?

¹¹ Har alla dessa 144.000 kungliga domare bokstavligen ”avrättats med yxa”? Det var troligtvis relativt få av dem som blev det i fysisk bemärkelse. Men uttrycket är med all sannolikhet avsett att omfatta alla de smorda kristna som på ett eller annat sätt får lida som martyrer. * (Matteus 10:22, 28) Säkert skulle Satan ha velat avrätta dem alla med yxa, men alla Jesu smorda bröder dör faktiskt inte som martyrer. Många av dem dör på grund av sjukdom eller hög ålder. Men även dessa tillhör den grupp som Johannes nu ser. I viss bemärkelse dör de alla en offerdöd. (Romarna 6:3–5) Dessutom har ingen av dem varit någon del av världen. Följaktligen har de alla blivit hatade av världen och i själva verket kommit att betraktas som döda av den. (Johannes 15:19; 1 Korintierna 4:13) Ingen av dem har tillbett vilddjuret eller dess bild, och ingen av dem hade vilddjurets märke på sig när de dog. De dog alla som segrare. – 1 Johannes 5:4; Uppenbarelseboken 2:7; 3:12; 12:11.

12. Vad säger Johannes om de 144.000 kungarna, och när inträffar det att de får liv?

¹² Nu lever dessa segrare igen. Johannes berättar: ”Och de fick liv och härskade som kungar tillsammans med den Smorde i tusen år.” (Uppenbarelseboken 20:4c) Betyder det här att dessa domare inte uppväcks förrän efter det att nationerna tillintetgjorts och Satan och hans demoner kastats i avgrunden? Nej. De flesta av dem är redan i högsta grad levande, eftersom de red tillsammans med Jesus mot nationerna vid Harmageddon. (Uppenbarelseboken 2:26, 27; 19:14) Ja, Paulus antydde att deras uppståndelse inleds strax efter det att Jesu närvaro började år 1914 och att somliga blir uppväckta före andra. (1 Korintierna 15:51–54; 1 Tessalonikerna 4:15–17) Att de får liv är således något som sker under en längre tidsperiod, allteftersom var och en av dem får motta gåvan odödligt liv i himlarna. – 2 Tessalonikerna 1:7; 2 Petrus 3:11–14.

13. a) Hur skall vi betrakta de tusen åren under vilka de 144.000 härskar, och varför? b) Hur betraktade Papias från Hierapolis de tusen åren? (Se fotnoten.)

¹³ De kommer att härska och döma i tusen år. Är de tusen åren bokstavliga, eller skall vi betrakta dem som symboliska, som en obestämd, lång tidsperiod? ”Tusenden” kan betyda ett stort, obestämt antal, som i 1 Samuelsboken 21:11 (NW). Men här är ”tusen” bokstavligt, eftersom det tre gånger i Uppenbarelseboken 20:5–7 formuleras som ”de tusen åren”. Paulus kallade denna domsperiod ”en dag”, när han sade: ”Han [Gud] har  fastställt en dag på vilken han har för avsikt att döma den bebodda jorden i rättfärdighet.” (Apostlagärningarna 17:31) Eftersom Petrus uppger att en dag för Jehova är som tusen år, är det på sin plats att denna dag av dom är tusen bokstavliga år lång. * – 2 Petrus 3:8.

De övriga av de döda

14. a) Vad inflikar Johannes om ”de övriga av de döda”? b) Hur kastar uttalanden som gjorts av aposteln Paulus ljus över uttrycket ”fick ... liv”?

¹⁴ Men vilka kommer dessa kungar att döma, om det är som aposteln Johannes här inflikar: ”(De övriga av de döda fick inte liv förrän de tusen åren var till ända)”? (Uppenbarelseboken 20:5a) Återigen får vi lov att förstå uttrycket ”fick ... liv” med hänsyn till sammanhanget. Det här uttrycket kan ha olika innebörd beroende på omständigheterna. Aposteln Paulus sade till exempel om sina smorda medkristna: ”Er har Gud gjort levande fast ni var döda i era överträdelser och synder.” (Efesierna 2:1) Ja, med anden smorda kristna gjordes ”levande” redan under det första århundradet genom att de förklarades rättfärdiga på grundval av sin tro på Jesu offer. – Romarna 3:23, 24.

15. a) Vilken ställning inför Gud hade förkristna Jehovas vittnen? b) Hur får de andra fåren liv, och när kommer de i fullaste bemärkelse att besitta jorden?

¹⁵ Förkristna Jehovas vittnen blev på liknande sätt förklarade rättfärdiga som Guds vänner, och Abraham, Isak och Jakob omtalades som ”levande”, fastän de var fysiskt döda. (Matteus 22:31, 32; Jakob 2:21, 23) Men dessa och alla övriga som uppväcks, såväl som medlemmarna av den stora skaran av trogna andra får som överlever Harmageddon och alla de barn som föds av dem i den nya världen, måste ännu upplyftas till mänsklig fullkomlighet. Detta kommer att åstadkommas av Kristus och hans medförbundna kungar och präster under den tusenåriga domens dag, och det sker på grundval av Jesu försoningsoffer. Vid slutet av den dagen kommer ”de övriga av de döda” att ha fått ”liv” i bemärkelsen att de är fullkomliga som människor. Som vi skall få se måste de då genomgå en slutlig provsättning, men de ställs inför provet som fullkomliga människor. När de genomgått provet kommer Gud att förklara dem förtjänta att få leva för evigt och betrakta dem som rättfärdiga i ordets fullaste bemärkelse. De får vara med om den fullständiga uppfyllelsen av löftet: ”De rättfärdiga själva skall besitta jorden, och de skall för evigt bo på den.” (Psalm 37:29, NW) Vilken angenäm framtid de lydiga människorna har att se fram emot!

Den första uppståndelsen

16. Hur beskriver Johannes den uppståndelse som de som härskar som kungar med Kristus får del av, och varför?

¹⁶ Johannes återkommer nu till dem som ”fick liv och härskade som kungar tillsammans med den Smorde” och skriver: ”Detta är den första uppståndelsen.” (Uppenbarelseboken 20:5b) På vilket sätt är den först? Det är ”den första uppståndelsen” i fråga om tidpunkt, för de som är med om den är en ”förstling åt Gud och åt Lammet”. (Uppenbarelseboken 14:4) Den är också först i fråga om vikt och betydelse, eftersom de som får del av den blir medregenter med Jesus i hans himmelska rike och får döma de övriga människorna. Slutligen är den först i fråga om beskaffenhet. Med undantag av Jesus Kristus själv är de som uppväcks i den första uppståndelsen de enda skapelser som, enligt vad bibeln omnämner, erhåller odödlighet. – 1 Korintierna 15:53; 1 Timoteus 6:16.

17. a) Hur beskriver Johannes de smorda kristnas välsignade framtidsutsikt? b) Vad är ”den andra döden”, och varför har den ”ingen myndighet” över de 144.000 segrarna?

¹⁷ Vilken välsignad framtid dessa smorda har att se fram emot! Det är som Johannes tillkännager: ”Lycklig och helig är var och en som har del i den första uppståndelsen; över dessa har den andra döden ingen myndighet.” (Uppenbarelseboken 20:6a) Som Jesus lovade de kristna i Smyrna riskerar dessa segrare som har del i ”den första uppståndelsen” inte att skadas av ”den andra döden”, den som innebär tillintetgörelse  och undergång utan hopp om en uppståndelse. (Uppenbarelseboken 2:11; 20:14) Den andra döden har inte någon ”myndighet” över dessa segrare, eftersom de kommer att ha ifört sig oförgänglighet och odödlighet. – 1 Korintierna 15:53.

18. Vad säger Johannes nu om jordens nya styresmän, och vad kommer de att åstadkomma?

¹⁸ Vilken skillnad jämfört med jordens kungar under den tid Satan har fått utöva myndighet! Dessa har härskat som mest 50 eller 60 år var, och de allra flesta bara några få år. Många av dem har förtryckt människorna. I vilket fall som helst, hur skulle nationerna kunna fara väl av att ständigt få nya styresmän och ständigt behöva byta politik? Johannes säger däremot om jordens nya styresmän: ”De skall vara Guds och den Smordes präster och skall härska som kungar tillsammans med honom de tusen åren.” (Uppenbarelseboken 20:6b) Tillsammans med Jesus kommer de att utgöra den enda existerande regeringen under ett tusen år. Den prästerliga tjänst de utför när de gör bruk av värdet av Jesu fullkomliga mänskliga offer kommer att upplyfta hörsamma människor till andlig, moralisk och fysisk fullkomlighet. Den kungliga tjänst de utför kommer att leda till att ett hela jorden omfattande mänskligt samhälle som återspeglar Jehovas rättfärdighet och helighet byggs upp. Som domare under tusen år kommer de tillsammans med Jesus att på ett kärleksfullt sätt vägleda mottagliga människor mot målet evigt liv. – Johannes 3:16.

Den slutliga provsättningen

19. Vilket tillstånd kommer jorden och människorna att befinna sig i vid slutet av tusenårsriket, och vad gör Jesus då?

¹⁹ Vid slutet av tusenårsriket kommer hela jorden att likna det ursprungliga Eden. Då kommer den att vara ett verkligt paradis. De fullkomliga människorna kommer inte längre att behöva någon överstepräst som lägger sig ut för dem inför Gud, eftersom alla spår av den adamitiska synden kommer att ha avlägsnats och den siste fienden, döden, kommer att ha gjorts till intet. Kristi rike kommer att ha åstadkommit det som är Guds uppsåt – att skapa en enad värld med en enda regering. Vid denna tidpunkt ”överlämnar [Jesus] riket åt sin Gud och Fader”. – 1 Korintierna 15:22–26; Romarna 15:12.

20. Vad berättar Johannes kommer att hända när det är dags för den slutliga provsättningen?

²⁰ Det är nu dags för en slutlig provsättning. Kommer den fullkomnade människovärlden, till skillnad från de första människorna i Eden, att stå fast i ostrafflighet? Johannes berättar om vad som händer: ”Så snart som nu de tusen åren är till ända, skall Satan släppas lös ur sitt fängelse, och han skall gå ut för att vilseleda de nationer  som är vid jordens fyra hörn, Gog och Magog, för att samla dem till kriget. Antalet av dessa är som sanden i havet. Och de ryckte fram över jordens vidd och omringade de heligas läger och den älskade staden.” – Uppenbarelseboken 20:7–9a.

21. Vad gör Satan i sin sista ansträngning, och varför bör vi inte bli förvånade över att några kommer att följa Satan även efter tusenårsriket?

²¹ Hur kommer det att gå för Satan i hans sista ansträngning? Han bedrar ”de nationer som är vid jordens fyra hörn, Gog och Magog”, och leder dem till ”kriget”. Vem i all världen skulle vilja ta ställning på Satans sida efter tusen års lyckligt och uppbyggande teokratiskt styre? Vi får inte glömma att Satan lyckades vilseleda de fullkomliga människorna Adam och Eva medan de levde sitt liv i Edens paradis. Han lyckades också förleda himmelska änglar som hade sett de dåliga resultaten av det ursprungliga upproret. (2 Petrus 2:4; Judas, vers 6) Vi bör alltså inte bli förvånade över att en del fullkomliga människor kommer att lockas till att följa Satan, även efter tusen härliga år under Guds rikes styre.

22. a) Vad tyder uttrycket ”de nationer som är vid jordens fyra hörn” på? b) Varför kallas upprorsmakarna ”Gog och Magog”?

²² Bibeln kallar dessa upprorsmakare ”de nationer som är vid jordens fyra hörn”. Det här betyder inte att människorna på nytt kommer att ha delat upp sig i sinsemellan oförenliga självständiga stater. Det tyder bara på att dessa människor kommer att ta avstånd från dem som är rättfärdiga och lojala mot Jehova och visa prov på samma dåliga anda som nationerna i dag visar. De kommer att ”tänka ut onda anslag”, alldeles som Gog i Magog i Hesekiels profetia, i syfte att fördärva det teokratiska styret över jorden. (Hesekiel 38:3, 10–12) Det är därför de kallas ”Gog och Magog”.

23. Vad anges av att upprorsmakarnas antal är ”som sanden i havet”?

²³ De som förenar sig med Satan i hans uppror kommer till antalet att vara ”som sanden i havet”. Hur många är det? Det finns inget förutbestämt antal. (Jämför Josua 11:4; Domarboken 7:12.) Det slutliga totala antalet upprorsmakare kommer att vara beroende av hur varje enskild individ reagerar på Satans bedrägliga knep. Men utan tvivel kommer det att vara ett ganska stort antal, eftersom de anser sig starka nog att kunna besegra ”de heligas läger och den älskade staden”.

24. a) Vad är ”den älskade staden”, och hur kan den bli omringad? b) Vad avser ”de heligas läger”?

²⁴ ”Den älskade staden” måste vara den stad som den förhärligade Jesus Kristus talar med sina efterföljare om i Uppenbarelseboken 3:12 och som han kallar ”min Guds stad, det nya Jerusalem, som kommer ner från himmelen från min Gud”. Hur kan då de jordiska styrkorna omringa staden, med tanke på att den är en himmelsk organisation? Genom att omringa ”de heligas läger”. Ett läger är utanför en stad. Därför måste ”de heligas läger” avse dem som är på jorden utanför det i himmelen belägna nya Jerusalem och som lojalt understöder Jehovas regeringsanordning. När upprorsmakarna under Satan angriper dessa trogna, betraktar Herren Jesus det som att han själv blir utsatt för ett övergrepp. (Matteus 25:40, 45) Dessa ”nationer” kommer att försöka utplåna allt det som det himmelska nya Jerusalem åstadkommit i sin uppgift att göra jorden till ett paradis. Genom att angripa ”de heligas läger” angriper de också ”den älskade staden”.

Eld- och svavelsjön

25. Hur beskriver Johannes utgången av upprorsmakarnas angrepp på ”de heligas läger”, och vad kommer detta att innebära för Satan?

²⁵ Kommer den här slutliga ansträngningen från Satans sida att lyckas? Naturligtvis inte – lika lite som att det angrepp som Gog i Magog  skall göra på det andliga Israel i vår tid kommer att lyckas! (Hesekiel 38:18–23) Johannes beskriver utgången i livfulla ordalag: ”Men eld kom ner från himmelen och förtärde dem. Och djävulen, som vilseledde dem, slungades i eld- och svavelsjön, där både vilddjuret och den falske profeten redan var.” (Uppenbarelseboken 20:9b–10a) Den här gången blir Satan, den ursprunglige ormen, inte bara kastad i avgrunden, utan han kommer att utplånas ur tillvaron, pulvriseras, fullständigt tillintetgöras som med eld.

26. Varför kan inte ”eld- och svavelsjön” vara en bokstavlig plats av pina?

²⁶ Vi har redan konstaterat att ”eld- och svavelsjön” inte kan vara en bokstavlig plats av pina. (Uppenbarelseboken 19:20) Om Satan skulle utsättas för olidlig tortyr där i all evighet, skulle Jehova bli tvungen att bevara honom vid liv. Livet är emellertid en gåva och inte ett straff. Döden är straffet för synd, och enligt bibeln kan döda skapelser inte känna någon plåga. (Romarna 6:23; Predikaren 9:5, 10) För övrigt läser vi längre fram att döden själv och hades kastas i samma sjö av eld och svavel. Döden och hades kan givetvis inte lida plåga. – Uppenbarelseboken 20:14.

27. Hur hjälper oss det som hände med Sodom och Gomorra att förstå uttrycket eld- och svavelsjön?

²⁷ Allt detta ger stöd åt uppfattningen att eld- och svavelsjön är symbolisk. Att eld och svavel omnämns för dessutom tanken till de forntida städerna Sodoms och Gomorras öde, vilka förintades av Gud på grund av sin oerhörda ondska. När deras tid kom lät ”Jehova det regna svavel och eld från Jehova, från himlarna, över Sodom och över Gomorra”. (1 Moseboken 19:24, NW) Det som drabbade de två städerna kallas ”det rättsliga straffet bestående av evig eld”. (Judas, vers 7) Trots detta utsattes de två städerna inte för evig pina. De blev i stället förintade, totalt utplånade för all framtid, tillsammans med sina depraverade invånare. Städerna existerar inte i dag, och ingen kan med säkerhet säga var de låg.

28. Vad är eld- och svavelsjön, och på vilket sätt skiljer den sig från döden, hades och avgrunden?

²⁸ Bibeln själv förklarar i harmoni med detta vad eld- och svavelsjön betyder: ”Detta betyder den andra döden, eldsjön.” (Uppenbarelseboken 20:14) Denna sjö är av allt att döma samma sak som det gehenna som Jesus talade om, en plats där de onda förblir tillintetgjorda och inte för evigt blir torterade. (Matteus 10:28) Det betyder fullständig, total tillintetgörelse utan hopp om en uppståndelse. Det finns således nycklar till döden, till hades och till avgrunden, men det nämns ingenting om någon nyckel till att öppna eld- och svavelsjön. (Uppenbarelseboken 1:18; 20:1) Den kommer aldrig att frige sina fångar. – Jämför Markus 9:43–47.

De skall plågas dag och natt till evig tid

29, 30. Vad säger Johannes om djävulen såväl som om vilddjuret och om den falske profeten, och hur skall man förstå detta?

²⁹ Johannes säger nu om djävulen såväl som om vilddjuret och om den falske profeten: ”Och de skall plågas dag och natt till evig tid.” (Uppenbarelseboken 20:10b) Vad kan då det här betyda? Som vi redan har nämnt är det inte logiskt att påstå att symboler, sådana som vilddjuret och den falske profeten såväl som  döden och hades, kan lida plåga i bokstavlig bemärkelse. Därför har vi ingen anledning att tro att Satan kommer att få lida i all evighet. Han skall tillintetgöras.

³⁰ Det grekiska ord som här har översatts med ”plåga”, ba·sa·ní·zō, betyder i första hand ”att pröva (metaller) med proberstenen”. ”Att fråga ut genom tillgripande av tortyr” är en andra innebörd. (The New Thayer’s Greek-English Lexicon of the New Testament) Bruket av det här grekiska ordet i detta sammanhang visar att det som sker med Satan kommer att i all evighet tjäna som en probersten i stridsfrågan om huruvida Jehovas styre är rätt och rättfärdigt. Stridsfrågan om det suveräna styret kommer att ha avgjorts en gång för alla. Aldrig mer behöver en anklagelse mot Jehovas suveränitet prövas under en längre tidsperiod, för att det skall bevisas att den är orätt. – Jämför Psalm 92:2, 16 (1, 15).

31. Hur får vi genom två grekiska ord som är besläktade med det ord som betyder ”plåga” hjälp att förstå vilket slags straff som Satan, djävulen, får?

³¹ Vidare används i bibeln det besläktade ordet ba·sa·ni·stḗs, ”plågare”, i betydelsen ”fångvaktare”. (Matteus 18:34, Kingdom Interlinear) I överensstämmelse med detta kommer Satan att bli fängslad i eldsjön för evigt; han kommer aldrig att släppas fri. I den grekiska Septuagintaöversättningen, som Johannes var väl förtrogen med, används det besläktade ordet bá·sa·nos med hänsyftning på förödmjukelse som leder till döden. (Hesekiel 32:24, 30) Det här hjälper oss att förstå att det straff som Satan får är en förödmjukande, evig död i eld- och svavelsjön. Hans gärningar dör med honom. – 1 Johannes 3:8.

32. Vilket straff kommer demonerna att få, och hur vet vi det?

³² Demonerna nämns inte i den här versen heller. Kommer de att släppas fria tillsammans med Satan vid slutet av de tusen åren och sedan få straffet evig död samtidigt med honom? Ja, alla vittnesbörd tyder på det. I liknelsen om fåren och getterna sade Jesus att getterna skulle gå bort ”till den eviga elden som är beredd åt djävulen och hans änglar”. (Matteus 25:41) Uttrycket ”eviga elden” måste  avse eld- och svavelsjön i vilken Satan skall slungas. Djävulens änglar kastades ut ur himmelen tillsammans med honom. De kastas uppenbarligen i avgrunden tillsammans med honom vid början av tusenårsriket. Följaktligen kommer de då också att bli tillintetgjorda tillsammans med honom i eld- och svavelsjön. – Matteus 8:29.

33. Vilken avslutande detalj i 1 Moseboken 3:15 kommer då att uppfyllas, och vad riktar Jehovas ande nu Johannes’ uppmärksamhet mot?

³³ På det viset kommer den avslutande detaljen i profetian som finns upptecknad i 1 Moseboken 3:15 att uppfyllas. När Satan slungas i eldsjön kommer han att bli lika död som en orm vars huvud har blivit söndertrampat under en järnskodd häl. Han och hans demoner kommer att vara borta för evigt. Det nämns ingenting mer om dem i Uppenbarelseboken. Nu, när vi genom profetian fått veta hur dessa skall tas bort, riktar Jehovas ande uppmärksamheten på något som är av yttersta intresse för dem som hyser ett jordiskt hopp: Vad kommer den himmelska regeringen med ”kungars kung” och ”de kallade och utvalda och trogna” tillsammans med honom att ha åstadkommit för människorna? (Uppenbarelseboken 17:14) För att få svar på det blir vi av Johannes än en gång förda tillbaka till början av tusenårsriket.

[Fotnoter]

[Frågor]

[Bild på sidan 293]

Döda havet. Den plats där man antar att Sodom och Gomorra låg

[Bilder på sidan 294]

”Jag kommer att sätta fiendskap mellan dig och kvinnan och mellan din säd och hennes säd. Han kommer att krossa huvudet på dig, och du kommer att krossa hälen på honom”