Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gör det rätta valet

Gör det rätta valet

Kapitel 1

Gör det rätta valet

1. Vilken levnadsväg skulle vara verkligt tillfredsställande?

ETT liv med sann mening — hur tillfredsställande kan inte det vara! I synnerhet om det är förbundet med löftet om en trygg och lycklig framtid. Kan vi personligen välja en sådan levnadsväg? Det finns goda skäl att tro att vi kan det.

2. Varför är det, med hänsyn till vårt liv, brådskande att göra det rätta valet?

2 Det är emellertid viktigt att göra detta val utan dröjsmål. För det första varar vårt liv på sin höjd bara några årtionden, och det rymmer många ovissheter. Vem kan räkna med att kunna ägna många år åt att pröva det ena levnadssättet efter det andra i hopp om att till sist finna den bästa vägen? Det val man gjort kan förefalla gott — för ögonblicket. Men hur ofta hör man inte människor säga: ”Om jag bara kunde leva om mitt liv!” För det andra finns det orsak att tro att mänskligheten som helhet endast har begränsad tid på sig att göra det rätta valet.

HJÄLP ATT FINNA VÄGEN

3. Vem kan säga oss vad som gör livet verkligt meningsfullt, och varför det?

3 Frågan är då: Vem kan säga oss vad som kommer att göra vårt liv verkligt meningsfullt? Vem kan visa oss en väg som vi inte kommer att ångra, en som bestämt garanterar en lycklig, trygg framtid? Borde det inte helt logiskt vara den som skapat människan? Vår skapare vet sannerligen vilken levnadsväg som är bäst för oss, och han uppenbarar denna väg för oss i sitt inspirerade ord. Men han tvingar oss inte att följa den. Han vädjar i stället innerligt till människor av alla raser att göra ett förståndigt val.

4. Hur har Skaparen uppmuntrat människor att göra ett förståndigt val med avseende på sitt liv?

4 För många århundraden sedan började Skaparen använda hängivna, osjälviska män och kvinnor till att framföra denna vädjan. Hans eget exempel i fråga om att frikostigt sörja för allt som behövs för livets uppehälle ger kraft åt hans enträgna uppmaning. Gud är verkligen intresserad av oss — oss alla — och är beredd att hjälpa oss. Detta klargjordes i följande inspirerade ord av aposteln Paulus, vilka riktades till människor i det forntida Aten:

”Den Gud som har gjort världen och allting i den, denne som verkligen är Herre över himmel och jord, han bor inte i tempel gjorda med händer, inte heller betjänas han av människohänder som om han behövde något, eftersom han själv åt alla ger liv och andedräkt och allt. Och han har från en enda människa gjort varje nation av människor, ... för att de skall söka Gud, om de skulle kunna känna sig för efter honom och faktiskt finna honom, fastän han i själva verket inte är långt borta från någon enda av oss. Ty genom honom har vi liv och rör oss och är till, just som vissa av skalderna bland er har sagt: ’Vi är ju också hans ättlingar.’” — Apostlagärningarna 17:24—28.

5, 6. Vilka valmöjligheter har förelagts mänskligheten?

5 Vilket val ställs vi då alla inför som ”avkomlingar” till vår skapare? Fortsättningen av det inspirerade talet visar det:

”Då vi alltså är Guds ättlingar, bör vi inte föreställa oss att det gudomliga väsendet är likt guld eller silver eller sten, likt något som är skulpterat genom mänsklig konst och uppfinning. Visst har Gud haft överseende med en sådan okunnighets tider, men nu underrättar han människorna om att de alla överallt bör ändra sinne, eftersom han har fastställt en dag på vilken han har för avsikt att döma den bebodda jorden i rättfärdighet genom en man som han har förordnat; och han har försett alla med en garanti, i det att han har uppväckt honom från de döda.” (Apostlagärningarna 17:29—31)

Enligt detta finns det i grund och botten bara två valmöjligheter: Människor kan välja att vända sig till den Högste och underkasta sig hans vilja; eller de kan välja att fortsätta att leva ett liv som visar att de ignorerar honom och hans normer för ett lyckligt liv. Vad inbegriper det att vända sig till Gud?

6 Först och främst inbegriper det att ta emot den, genom vilken Gud ”har för avsikt att döma den bebodda jorden i rättfärdighet”. Denne är hans egen Son, som på jorden bar namnet Jesus. (Johannes 5:22, 27) Varför han? Därför att människorna obestridligen är i slaveri under ofullkomlighet, synd och död, och Jesus visade sig vara den länge väntade Messias eller Kristus, genom vilken den Högste har för avsikt att befria dem från detta slaveri. — Jesaja 53:7—12.

7. Vilken betydelse har Jesus Kristus, när en människa skall välja den bästa levnadsvägen?

7 Bibelns redogörelse visar följande: På våren år 33 v.t. dog Jesus på en avrättningspåle. Hans död tillhandahöll det offer som krävdes för att försona våra synder. (1 Petrus 2:24; 1 Johannes 2:2) Fyrtio dagar efter sin uppståndelse från de döda for han upp till himlarna för att där till Fadern frambära värdet av sitt offer. Från och med då behövde människorna överallt få veta att befrielse från synd och död bara kan vinnas genom att man tar emot Jesus som Guds förordnade frälsare. ”Det [finns] ingen frälsning i någon annan, för det finns inget annat namn under himmelen, som blivit givet bland människor, genom vilket vi måste bli frälsta.” (Apostlagärningarna 4:12) Den önskvärda levnadskursen är därför den som ger oss en godkänd ställning inför Gud som hans Sons efterföljare, ja, som äkta kristna.

DE FÖRDELAR ETT SÅDANT LIV MEDFÖR

8. Att en människa bekänner sig vara kristen — varför betyder det inte nödvändigtvis att hon funnit den bästa levnadsvägen?

8 Hundratals millioner människor gör i våra dagar anspråk på att vara kristna. Innebär det att de har funnit den bästa levnadsvägen? Nej, bara det att man bekänner sig vara kristen är ingen garanti för det. Jesus sade faktiskt att många skulle göra gällande att han var deras Herre, men att han skulle säga till dem: ”Jag har aldrig känt er! Gå bort ifrån mig, ni som övar laglöshet.” (Matteus 7:23) Om vi bekänner oss vara kristna, har vi all orsak att undersöka huruvida vi verkligen följer Guds Sons exempel och rättar oss efter hans lära. Detta ger anledning till frågan: Vad bör vi förvänta att se i äkta kristnas sätt att leva, vilket gör det till det bästa levnadssättet även nu? Svaret på den frågan är väsentligt, när det gäller att avgöra vilken grupp som utgör Jesus Kristi sanna församling bland de många som bekänner sig tro på honom.

9. Vilken egenskap identifierar den sanna kristna församlingen, och hur kommer denna egenskap till uttryck?

9 Guds Son sade: ”Av detta skall alla veta att ni är mina lärjungar: om ni har kärlek inbördes.” (Johannes 13:35) Den sanna kristna församlingen måste därför vara ett internationellt brödraskap, fritt från alla barriärer till följd av skillnader i fråga om ras, nation, stam, social ställning eller ekonomiska villkor. I detta brödraskap bör vi, vart vi än beger oss på jorden, kunna finna lojala vänner, människor som vi kan lita på, som vi kan anförtro våra tillhörigheter och som, trots att de inte ens känner oss personligen, visar större omsorg om och tillgivenhet för oss än många av våra egna släktingar gör. (Markus 10:29, 30) För millioner till bekännelsen kristna kan det låta otroligt att ett sådant internationellt brödraskap existerar. Men tusentals Jehovas vittnen kan intyga att de har funnit sann broderlig tillgivenhet.

10. Hur kan Jesu Kristi exempel hjälpa oss att få goda relationer till andra?

10 Vem håller inte med om att ett gott förhållande också till familjemedlemmar, grannar och arbetskamrater i hög grad bidrar till vår personliga lycka? Jesus Kristus levde och lärde kärlekens väg. Denna väg skapar goda relationer till andra, för ”kärleken gör inget ont mot nästan”. (Romarna 13:8—10) När vi behandlar andra med omtänksamhet, medkänsla och kärlek, gör vi det dessutom lättare för dem att visa dessa önskvärda egenskaper gentemot oss.

11. Hur skyddar bibelns normer oss mot att skada oss själva?

11 Bibelns normer kan skydda oss mot att skada oss själva. Det bör vi sannerligen förvänta av den bästa levnadsvägen. Att vi följer bibelns moralnormer skyddar oss mot de känslomässiga skador och den fruktan som otillåtna förbindelser oundvikligen för med sig. (Ordspråksboken 5:3—11, 18; Matteus 5:27, 28; Hebréerna 13:4) Att vi lever som Jesu Kristi hängivna lärjungar ger oss den styrka vi behöver för att avhålla oss från dryckenskap, frosseri, narkotikamissbruk, hasardspel och andra laster. (Ordspråksboken 23:29, 30; Jesaja 65:11; 1 Korintierna 6:9—11; 2 Korintierna 7:1) Tillgångar som tidigare slösades bort på sådana vanor kan användas till nytta för andra, vilket resulterar i att man får erfara den större lycka som kommer av att man ger helhjärtat. (Apostlagärningarna 20:35) Att följa bibelns råd att undvika bitter vrede och avundsjuka befordrar verkligen hälsan. — Psalm 37:1—5; Ordspråksboken 14:30.

12. Hur kan vi fortsätta att ha ett rent samvete trots våra ofullkomligheter?

12 Vi misslyckas naturligtvis alla tid efter annan i våra ansträngningar att vara det slags människor vi skulle vilja vara. Vi kan såra andra i ord eller i handling. Vi blir smärtsamt medvetna om att vi är ofullkomliga. Men när vi ödmjukt ber Gud om förlåtelse, förlåter han oss på grundval av vår uppriktiga bedrövelse och vår tro på Jesu offers försonande gagn. (1 Johannes 2:1, 2) Det är därför vi kan fortsätta att äga ett rent samvete. Vi behöver inte frukta att vända oss till Gud för att få hjälp med vad det vara må. Vi kan lita på att han, genom sin ande, kommer att hjälpa oss att framgångsrikt ta itu med problem och prövningar. — 1 Johannes 3:19—22.

13. Hur är situationen för dem som hyser föga aktning för Skaparens ord?

13 Hur är det då med de människor som väljer att leva ett liv som visar att de bryr sig föga om Skaparens ord? De får bära sina problem och bekymmer ensamma. Bortsett från möjligheten att få leva några få år nu har de inget verkligt hopp för framtiden. När döden nalkas, grips de ofta av fruktan inför tanken på ett eventuellt straff från en högre makt.

14. Vilken händelse ser Jesu Kristi äkta lärjungar fram emot med ivrig förväntan?

14 Hur annorlunda är det inte med Jesu Kristi sanna, äkta lärjungar! De fruktar inte en framtida räkenskapens dag. De ser i stället med ivrig förväntan fram emot Jesu Kristi ankomst i härlighet som en segerrik kung, som skall befria dem från alla orättvisor och allt förtryck och sedan utsträcka sitt styre till varje del av jorden. (2 Tessalonikerna 1:6—10; Uppenbarelseboken 19:11—16; jämför Psalm 72:8.) Ja, en storslagen framtid väntar. Vad skall den då föra med sig?

ETT ÖVERLÄGSET HOPP FÖR FRAMTIDEN

15, 16. Vilken strålande framtid väntar Guds trogna tjänare?

15 Bibeln svarar: ”Det finns nya himlar och en ny jord som vi väntar på enligt hans löfte, och i dessa skall rättfärdighet bo.” (2 Petrus 3:13) ”[Gud] skall torka bort varje tår från deras ögon, och döden skall inte vara mer; inte heller skall sorg eller skrik eller smärta vara mer. De förra tingen har försvunnit.” (Uppenbarelseboken 21:4) Inte ens döden kan förhindra att detta framtidshopp förverkligas, eftersom livets skapare också kan uppväcka de döda. Det skall han göra genom sin Son. — Johannes 5:28, 29.

16 Vad kan uppfyllelsen av de gudomliga löftena betyda för dig? Tänk att få leva under Jesus Kristi fullkomliga styre bland människor som verkligen bryr sig om dig, som villigt sätter dina intressen framför sina egna! När alla lyder kärlekens suveräna lag, kommer det inte att finnas någon brottslighet, någon orättvisa eller något förtryck. Du kommer inte att göra vare sig dig själv eller någon annan besviken. Ångest på grund av ovissheter eller allvarliga faror kommer att vara okänt. Depression, tomhet och ensamhet, som förbittrat livet för millioner människor, kommer inte att finnas mer. Suckan och jämmer beroende på svår fysisk smärta skall aldrig höras mer. Tårar av sorg skall inte fylla någons ögon. Inte ens döden skall hemsöka dig, tvärt avbryta din verksamhet eller rycka bort dina kära från dig. — Jesaja 25:6—8; 65:17.

17. Varför är deras liv, som inte ger Skaparen någon plats, inte verkligt meningsfullt?

17 Jämför detta med vad de människor har, som kanske visserligen inte är moraliskt fördärvade, men som inte ger Skaparen någon plats i sitt liv. De kan ha den ära och de materiella ägodelar de önskar sig och finner kanske en viss tillfredsställelse i att hjälpa behövande och ägna sig åt kulturella aktiviteter och sunda nöjen. Men ändå måste de erkänna det ofrånkomliga förhållandet att ingenting i den här världen är beständigt. Ingen är immun mot olyckor, sjukdomar eller död. Ägodelar skyddar inte mot sådant, inte heller kan man ta dem med sig när man dör. (Psalm 49:7—216—20; Predikaren 5:12—1413—15; 8:8) Välmenande ansträngningar att hjälpa medmänniskor kan misslyckas på grund av ogynnsamma omständigheter. Man kan därför med rätta fråga: Hur meningsfullt kan ett liv vara, om den slutliga framtid det erbjuder inte är något annat än graven? Hur kan det vara gott, om det i själva verket arbetar emot en människas eviga framtid? — Jämför Predikaren 1:11, 15, 18; 2:10, 11; 9:11, 12.

TID ATT VÄLJA

18. a) Varför bör vi inte dröja med att göra det rätta valet med avseende på vårt liv? b) Hur är vår situation lik patriarken Noas?

18 I synnerhet med tanke på att det skall bli en räkenskapens dag är det nödvändigt att människor överallt väljer en levnadsväg som leder till belöning, inte till fördömelse. Detta val är brådskande. Vi vet inte vad morgondagen skall föra med sig. Jesu Kristi ankomst, då han skall utsträcka sitt kungliga styre över hela jorden, rycker dessutom allt närmare. Människorna nu befinner sig i en situation som liknar den patriarken Noa befann sig i före den globala syndafloden. Han hade två valmöjligheter: 1) att anta sin samtids laglösa levnadssätt eller 2) underkasta sig Guds vilja. Lyckligtvis gjorde Noa det rätta valet. Han byggde en ark och gick på Guds befallning in i den tillsammans med sju familjemedlemmar. Dessa åtta medlemmar av den mänskliga familjen överlevde syndafloden, och därför är vi vid liv i dag. — 1 Petrus 3:20.

19. Vad visar 1 Petrus 3:21, 22 angående frälsning?

19 På liknande sätt är ett av kraven för att vi skall vinna evigt liv att vi överlämnar oss till att tjäna Gud som Jesu Kristi lärjungar. Liksom det inte fanns någon frälsning utanför arken, finns det ingen frälsning för oss vid sidan av Guds föranstaltning genom sin Son, Jesus Kristus. Sedan den kristne aposteln Petrus omnämnt den räddning som de åtta människorna i arken fick uppleva, skrev han:

”Det som svarar mot detta frälsar nu också er, nämligen dop, (inte bortläggandet av köttets orenhet, utan den till Gud framställda begäran om ett gott samvete,) genom Jesu Kristi uppståndelse. Han är på Guds högra sida, eftersom han begav sig till himmelen; och änglar och myndigheter och makter blev honom underlagda.” —1 Petrus 3:21, 22.

20. Vad visar att vattendopet ensamt inte är nog för att man skall vinna evigt liv?

20 Det är inte vattendopet ensamt som leder till frälsning. Vatten kan tvätta bort orenhet eller smuts, men det är ”inte bortläggandet av köttets orenhet” genom en högtidlig yttre tvättning som frälsar. Lägg märke till att Petrus sade att frälsningen kommer ”genom Jesus Kristi uppståndelse”. Den som blir döpt måste alltså erkänna att evigt liv endast är möjligt tack vare att Guds Son dog en offerdöd, blev uppväckt på tredje dagen och slutligen blev upphöjd till Guds högra sida. — Romarna 10:9, 10.

21. Hur får man ett ”gott samvete”?

21 Aposteln Petrus nämnde vidare ”den till Gud framställda begäran om ett gott samvete”. För att komma i åtnjutande av ett sådant gott samvete måste alla som önskar bli döpta först ångra sitt tidigare orätta handlingssätt, utöva tro på Guds föranstaltning för evigt liv, vända om från en ond kurs och överlämna sig helt och fullt till att göra Guds vilja. Dopet är en offentlig symbol av detta beslut man fattat inom sig. Efter att ha fullgjort det som Jehova Gud nu kräver kommer den döpte lärjungen i åtnjutande av ett gott samvete. Så länge han bevarar detta goda samvete befinner han sig i ett frälst tillstånd. Gud kommer inte att fälla en ogynnsam dom över honom. — Jämför Apostlagärningarna 2:38—40; 3:19; 10:34—48.

22. Hur kan vi dra nytta av aposteln Petrus’ två inspirerade brev?

22 Ju förr människor väljer denna överlägsna levnadsväg, desto förr kommer de att åtnjuta dess fördelar. När vi en gång gjort valet att rätta oss efter Guds vilja och undergå vattendopet som symbol av vårt överlämnande, önskar vi sannerligen troget hålla fast vid detta beslut. Men vad kan hjälpa oss att i fortsättningen välja att följa denna levnadsväg? Hur kan vi stå emot de inflytanden som skulle kunna leda till att vi går miste om de nutida och framtida välsignelserna, som är förbundna med att vi är Guds Sons äkta lärjungar? För länge sedan gav den inspirerade aposteln Petrus utmärkta svar på dessa frågor. Hans två brev ligger till grund för framställningen i denna publikation. Förhoppningen är att vi genom att undersöka dessa brev skall bli uppmuntrade att välja den bästa levnadsvägen som Guds tjänare och att i ännu högre grad glädja oss åt att följa denna levnadskurs.

[Frågor]

[Helsidesbild på sidan 4]