Kapitel 7

Räkenskaperna görs upp över bruket av Kristi medel

1. Vilken regering är utan några som helst ekonomiska problem, och vilka måste nu göra upp räkenskaperna med denna regering?

DET finns ingen regering som inte har ekonomiska problem — med ett enda undantag. De flesta regeringar har stora skulder. Den enda regering som är ett undantag är den som det nu förkunnas om vitt och brett, ”himmelriket”. (Matteus 25:1) På jorden finns fortfarande blivande medlemmar av detta himmelrike, och de står i denna regerings tjänst. Under denna den mest kritiska perioden i människans hela historia kallas dessa ”himmelrikets” tjänare till räkenskap. De måste göra upp med regeringen om hur de har brukat de värdefulla ting som anförtrotts åt dem.

2. Varför bör vi vara mycket intresserade av en viss liknelse som ”Fredens furste” framställde?

² För att illustrera den här saken berättade den främste representanten för detta ”himmelrike” för länge sedan en liknelse, en illustration. Detta bör intressera oss i dag, för ”Fredens furste” tog med den i sin långsiktiga profetia om ”tecknet” som skulle markera hans ”närvaro” i Riket med full myndighet att regera. (Matteus 24:3) Vi är i dag oupplösligt förbundna med de konsekvenser som följer uppfyllelsen av den profetiska liknelsen,  eftersom vår fortsatta existens, själva vårt liv, står på spel. Hur ”Fredens furste” berättade liknelsen för sina apostlar några dagar innan han offrade sitt liv på Golgata skall vi nu få se.

Liknelsen om talenterna

3. Hur handlade slavarna med talenterna, som de fick av sin herre innan han reste, under hans frånvaro?

³ ”Var alltså ständigt vaksamma, eftersom ni inte vet vare sig dagen eller stunden. Det är nämligen alldeles som när en man, beredd att resa utomlands, kallade till sig sina slavar och anförtrodde sina tillhörigheter åt dem. Och åt en gav han fem talenter *, åt en annan två, åt ännu en annan en enda, åt var och en efter hans egen förmåga; så reste han utomlands. Omedelbart gav sig den som hade fått de fem talenterna av och gjorde affärer med dem och förtjänade fem till. På samma sätt förtjänade den som hade fått de två talenterna två till. Men den som hade fått en enda gick bort och grävde en grop i jorden och gömde sin herres silverpengar.

4. Vad sade slavarnas herre till dem som hade ökat antalet talenter?

⁴ Efter en lång tid kom de där slavarnas herre och gjorde upp räkenskaperna med dem. Den som hade fått fem talenter kom då fram och hade med sig fem talenter till och sade: ’Herre, du anförtrodde fem talenter åt mig; se, jag har förtjänat fem talenter till.’ Hans herre sade till honom: ’Bra gjort, gode och trogne slav! Du har varit trogen då du var satt över några få ting. Jag skall sätta dig över många ting. Gå in i din herres glädje.’ Därnäst  kom den som hade fått de två talenterna fram och sade: ’Herre, du anförtrodde två talenter åt mig; se, jag har förtjänat två talenter till.’ Hans herre sade till honom: ’Bra gjort, gode och trogne slav! Du har varit trogen då du var satt över några få ting. Jag vill sätta dig över många ting. Gå in i din herres glädje.’

5, 6. Vilken ursäkt kom den tredje slaven med för att han hade gömt talenten, och vad gjorde slavarnas herre med honom?

⁵ Till sist kom den som hade fått den enda talenten fram och sade: ’Herre, jag kände dig för att vara en fordrande människa, som skördar där du inte har sått och samlar in där du inte har kastat säd. Så jag blev rädd och gick bort och gömde din talent i jorden. Här har du vad som är ditt.’ Till svar sade hans herre till honom: ’Onde och tröge slav; du visste alltså att jag skördar där jag inte har sått och samlar in där jag inte har kastat säd? Då borde du ha lämnat mina silverpengar i förvar hos bankirerna, och vid min ankomst hade jag fått igen vad som är mitt med ränta.

⁶ Ta därför talenten ifrån honom och ge den åt honom som har de tio talenterna. Ty åt var och en som har skall det ges mera, och han skall ha överflöd; men vad den beträffar som inte har, också vad han har skall tas ifrån honom. Och kasta ut den onyttige slaven i mörkret utanför. Där skall vara hans gråt och tandagnisslan.’” — Matteus 25:13—30.

7. Vad representerar talenterna?

⁷ Vad representerar talenterna i denna liknelse? Någonting av högt värde, inte i pengar räknat, utan i andlig bemärkelse. Talenterna representerar  uppdraget att göra lärjungar åt Kristus. Med detta uppdrag följer den ytterst privilegierade möjligheten att verka som ambassadörer eller sändebud för Kristus, kungen, för att representera Riket inför alla nationer i världen. — Efesierna 6:19, 20; 2 Korintierna 5:20.

8. a) Ut i vilket mörker har den ”tröge” slavens klass kastats under ”avslutningen på tingens ordning”? b) Varför åtnjuter inte människor i världen Guds ynnests och välsignelses ljus?

⁸ Vi har nu otvivelaktigt nått kulmen av uppfyllelsen av denna profetiska liknelse! Den mörkaste perioden i människans hela historia har hemsökt den här generationen! Ja, det finns ett passande mörker utanför den synliga delen av Jehovas organisation, dit den ”tröge” och ”onyttige” slavens klass kan kastas på slavarnas herres befallning. ”Mörkret utanför” är en bild av det förmörkade tillstånd som människor i världen befinner sig i, i synnerhet i religiös bemärkelse. Människor i världen åtnjuter inte Guds ynnests och välsignelses ljus. De har inte det ljus som kunskapen om Guds rike ger. De står under ”denna tingens ordnings gud”, som ”har förblindat de icke troendes sinnen, för att det upplysande ljuset från de härliga goda nyheterna om den Smorde, som är Guds avbild, inte skall stråla igenom”. — 2 Korintierna 4:4.

9. a) När det gäller uppfyllelsen av liknelsen, vem är ”mannen” en bild av, och hur långt reste han? b) Vilka tecken tyder på att han har återvänt?

⁹ I dag finns det överväldigande bevis för att den som förebildas av den ”man”, som hade åtminstone åtta silvertalenter i sin ägo, har återvänt från sin resa utomlands. Denne ”man” är Kristus Jesus. Hans resa förde honom inför Skaparen av  solen, månen och stjärnorna i universum. Två krig av världsformat, nu åtföljda av många andra krig av mindre format, har som ett tecken på hans återkomst befläckat vår jord med blod. Dessa krig har, precis som det förutsagts, följts av hungersnöd, farsoter och jordbävningar och av den tilltagande laglösheten och predikandet av ”dessa goda nyheter om riket” på hela den bebodda jorden. Detta har i detalj uppfyllt det som Jesus sade skulle utgöra ”tecknet på ... [hans] närvaro och på avslutningen på tingens ordning”. — Matteus 24:3—15.

10. a) Varför reste mannen utomlands? b) Hur kom det sig att människor i världen faktiskt inte såg hans återkomst?

¹⁰ Mannen som reste utomlands för att vara borta en lång tid gjorde i själva verket, även om detta inte uttryckligen framkommer i Jesu liknelse, sin resa för att vinna ”himmelriket”, som tidigare omnämnts i Matteus 25:1. Trots första världskrigets utbrott uppsatte Jehova Gud, vars rike över Israel hade störtats år 607 f.v.t., den rättmätige arvingen till Riket år 1914 v.t., då det var dags att häva förtrampandet. Nej, hednanationerna såg inte med sina bokstavliga ögon den som kung David kallade ”min Herre” bli uppsatt på tronen. (Psalm 110:1, NW) De kunde inte göra det, eftersom mannen i liknelsen, Jesus Kristus, hade sagt till sina lärjungar, innan han for utomlands: ”Ännu en liten stund och världen skall inte längre se mig.” — Johannes 14:19.

11. a) Vad skulle ingå som en del av tecknet som skulle markera hans återkomst och närvaro? b) När skulle detta ske?

¹¹ Eftersom Kristi ankomst till himmelriket i  kunglig makt var osynlig för människans ögon, var han tvungen att göra sin närvaro i himmelriket märkbar genom det tecken som apostlarna begärde av honom tre dagar innan han led martyrdöden. Som en del av detta övertygande tecken ingick att mannen skulle komma tillbaka från sin resa utomlands och göra upp räkenskaperna med sina slavar som han hade anförtrott de ytterst värdefulla talenterna. Eftersom det förhåller sig på det viset, skulle räkenskaperna göras upp med dem som hade förmånen att bruka talenterna, och det skulle ske efter år 1914.

12. a) Vilka har ålagts förpliktelsen att ta ledningen i att avge vittnesbördet om Riket? b) Vad beror deras slutliga frälsning på?

¹² Detta betydde att räkenskaperna skulle göras upp med dem som var arvingar till ”himmelriket”. Detta betydde att räkenskaperna skulle göras upp med kvarlevan av den kristna kropp eller församling som hade blivit pånyttfödd av Guds ande sedan pingstdagen år 33 v.t. (Apostlagärningarna, kapitel 2) Det skulle finnas en kvarleva av dessa på jorden under ”avslutningen på tingens ordning”, som började år 1914. Dessa skulle vara de som fick förpliktelsen att ta ledningen i att uppfylla Jesu profetia för den tidsperioden: ”Dessa goda nyheter om riket skall bli predikade på hela den bebodda jorden till ett vittnesbörd för alla nationerna; och sedan skall slutet komma.” (Matteus 24:14; Markus 13:10) På dem vilar ansvaret att vara trogna intill slutet, en förutsättning för deras frälsning in i himmelriket. (Matteus 24:13) Med hänsyn till deras slutliga frälsning har Gud, den Allsmäktige, styrkt dem så att de har kunnat  hålla ut tills nu, trots världsvid förföljelse. Detta faktum vittnar om att han har godkänt dem!

Falska anspråk på talenterna

13. a) Vilka gör anspråk på att ha fått talenterna? b) Vilken dom kommer vi fram till?

¹³ Inom kristenheten gör man anspråk på att man på ett hedervärt sätt har anförtrotts den välbärgade mannens talenter i Jesu liknelse. Men om vi tar i beaktande hur de har handlat sedan år 1914, vilken dom kommer vi då fram till? Denna: De har inte levt i enlighet med sina anspråk. De har allierat sig med den här världens riken och varit otrogna mot mannen i liknelsen; politikerna i dessa världsliga regeringar är deras älskare. De stöder ännu Förenta nationerna, efterträdaren till det nu insomnade Nationernas förbund.

14. Var finner vi kristenheten i dag?

¹⁴ De motsvarar inte ens slaven med den enda talenten, han som visade sig vara trög och som inte förökade sin herres tillhörigheter. Det har således under denna period sedan kulmen av första världskriget år 1918 definitivt avslöjats att kristenheten alltid varit i mörkret utanför sin herres välupplysta hus. Det är där ute i den nattsvarta världen som deras gråt och tandagnisslan symboliskt talat redan har börjat. Och värre blir det då deras politiska älskare vänder sig emot dem och klär av dem nakna som den mest klandervärda delen av hela det stora Babylon, den falska religionens världsvälde.

”Den onde slavens” klass kastas ut

15. Vilka har uppfyllt bilden av den ”tröge” slaven, och var befinner de sig nu?

¹⁵ De som faktiskt har varit en del av den med  anden smorda kvarlevan och anförtrotts Rikets värdefulla ting, men som har slutat att göra några ansträngningar för att föröka sin återvände herres intressen, har kastats ut ur sin herres kungliga tjänst. (Matteus 24:48—51) Vi finner inte längre den tröge ”onde slavens” klass predika ”dessa goda nyheter om riket”. De specialiserar sig hellre på sin egen personliga frälsning i stället för på Guds rikes intressen. De befinner sig nu i ”mörkret utanför”, där människorna i världen är. Deras symboliska talent har tagits ifrån dem och getts åt den klass som har visat sig vara villig att bruka den talenten under den resterande delen av ”avslutningen på tingens ordning”.

16. a) För vilket bruk av de symboliska talenterna är denna tid den mest gynnsamma? b) Vilken förpliktelse har nu den ”stora skaran” av ”andra får”?

¹⁶ Aldrig har det funnits en mer gynnsam tid för förkunnandet av de ”goda nyheterna om riket” genom bruk av ”talenten”, dvs. det ovanliga privilegiet att få möjlighet att verka som ”sändebud på Kristi [den regerande kungens] vägnar” och att göra lärjungar åt honom. (2 Korintierna 5:20) Och eftersom slutet närmar sig med hast, tillkommer det den ”stora skaran” av ”andra får” att bistå dessa kvarvarande av anden pånyttfödda ambassadörer eller sändebud, då de nitiskt gör fullt bruk av den värdefulla ”talenten” som anförtrotts åt dem.

[Fotnoter]

[Frågor]

 [Bild på sidan 59]

De som visar sig ha den onde slavens egenskaper kastas ut ur sin herres tjänst och ut i mörkret