Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Upplysning för ”avslutningen på tingens ordning”

Upplysning för ”avslutningen på tingens ordning”

Kapitel 5

Upplysning för ”avslutningen på tingens ordning”

1. Vilket märkligt bröllop förutsade ”Fredens furste” skulle äga rum under ”avslutningen på tingens ordning”, och i vilken liknelse gjorde han det?

”FREDENS furste” sade i Matteus 24:38 att det under ”avslutningen på tingens ordning” skulle vara så att ”män gifte sig och kvinnor bortgiftes”. Men under samma tidsperiod börjar i himmelen det största bröllopet av alla. Det är det bröllop som åsyftas i Jesu liknelse om tio lampbärare, tio jungfrur. — Matteus 24:3; 25:1—12.

2. a) Vid vilken tidpunkt på dygnet äger detta bröllop i liknelsen rum? b) Vad följer på vigseln, och hur tillhandahålls ljuset?

Detta bröllop utspelas i Mellersta Östern. Det äger rum sent på kvällen, fram emot midnatt. Först vigs bruden och hennes brudgum, och sedan går brudföljet i procession till det hus där bröllopsfesten skall vara. Vägen är inte upplyst av gatlyktor. Ljuset tillhandahålls av dem som deltar i festtåget, och åskådarna kan se processionen tåga förbi och lyckönska de nygifta.

3, 4. a) Vilka intresserar sig för processionen som följer, och vilka förberedelser har de gjort? b) Vilket faktum ger uppfyllelsen av denna liknelse ytterligare bevis för? c) Om vi gör vad för något, kan vi vara lyckliga?

Jungfrur är på grund av sin kvinnliga läggning intresserade av bröllopet. Längs kortegevägen väntar därför tio jungfrur tills bröllopståget kommer dit där de står. De vill lysa upp händelsen, och av detta skäl har de alla tagit med sig tända lampor i sina händer, men bara fem av dem har med sig extra olja i reserv. Dessa fem är de förtänksamma jungfrurna. Uppfyllelsen av denna liknelse bör intressera oss i dag, för enligt Jesus Kristus bekräftar den ytterligare att vi lever i avslutningen på den här gamla ordningen. — Matteus 25:13.

Vi kan vara lyckliga, om vi är förtänksamma och urskiljer förverkligandet av detta bröllop framför alla andra bröllop och det som hör samman med det! Vilka i vår tid är de gynnade som får komma in till festen? Är någon av oss det? Låt oss se!

5. Vilken skillnad rådde bland dessa tio jungfrur, och vad hände då brudgummen dröjde?

Jesu liknelse om de tio jungfrurna gäller ”himmelriket”, världsregeringen till välsignelse för hela mänskligheten. Jesus Kristus fortsatte därför med att säga: ”Himmelriket [skall] bli likt tio jungfrur som tog sina lampor och gick ut för att möta brudgummen. Fem av dem var dåraktiga, och fem var förtänksamma. De dåraktiga tog nämligen sina lampor men tog ingen olja med sig, då däremot de förtänksamma tog olja i kärlen tillsammans med sina lampor. När nu brudgummen dröjde, satt de alla och nickade och föll i sömn.” — Matteus 25:1—5.

6. a) Vilka var de tio jungfrurna en bild av? b) Varför omnämns ingen brud i liknelsen?

Vilka förebildade då dessa tio jungfrur? De förebildade de blivande lemmarna i bruden som tillhör den andlige brudgummen, Jesus Kristus. Detta är utan tvivel skälet till att ingen brud omnämns i Jesu liknelse. Det är bara brudgummen som framträder. Det råder således ingen förvirring i fråga om förklaringen, som om jungfrurna var en bild av ytterligare en annan klass.

7. Under vilken period verkade det för bruden som om brudgummen dröjde, och varför det?

Förenandet av de blivande medlemmarna av brudklassen och deras himmelske brudgum i äktenskap ägde inte rum då ”nationernas fastställda tider” utlöpte år 1914, vilket man hade väntat. (Lukas 21:24) För dem verkade det av förståeliga skäl som om brudgummen dröjde, fastän han började sin närvaro i sitt himmelska rike år 1914. Dessa dystra år under första världskriget visade sig vara som en becksvart natt för jungfruklassen.

8. a) Hur kom det sig att jungfrurna symboliskt talat nickade till och föll i sömn? b) I vilket syfte hade brudgummen kommit till templet, och varför angick detta brudklassen?

Symboliskt talat nickade jungfrurna till och föll i sömn. Det offentliga predikandet av de goda nyheterna om Kristi kommande tusenårsrike till välsignelse för hela mänskligheten upphörde praktiskt taget. Från första världskrigets sista år började en kritisk domsperiod för dessa symboliska jungfrur. Detta berodde på att den nu regerande kungen, Jesus Kristus, hade kommit till det andliga templet. Då han kom dit började han döma i syfte att rena dessa som skulle ägna Jehova Gud tempeltjänst. (Malaki 3:1—3) Tiden var då inne för hans uppenbarande, då han som den himmelske brudgummen i himmelen skulle ta emot de godkända medlemmarna av brudklassen som då redan hade dött.

9. När var det tid för jungfruklassen att bli väckt ur overksamheten, och varför det?

År 1919, efter det att de åtta framstående medlemmarna av Sällskapet Vakttornet befriats från sitt oberättigade fängelsestraff, var tiden inne för jungfruklassen som fortfarande levde på jorden att bli väckt ur sin overksamhetens sömn. Det världsvida upplysningsarbetet låg framför dem. Det var tid för dem att med tända lampor möta brudgummen, som hade kommit till det andliga templet. Detta för att människor från alla nationer skulle kunna strömma till ”Jehovas hus” som hade upphöjts ovan bergens topp, så att säga. — Jesaja 2:1—4NW.

De gör i ordning sina lampor

10. Vad var oljan som hämtades ur de förtänksamma jungfrurnas kärl en bild av?

10 De förtänksamma i jungfruklassen hade tagit med sig extra lysolja i sina kärl. De dröjde inte med att fylla på sina lampor. Det flytande bränsle som skulle ge ljus var en bild av Jehovas upplysande ord och hans heliga ande. Vad var då oljan som hämtades från de förtänksamma jungfrurnas kärl en bild av? Den reserv av Jehovas ande som kastar ljus över hans skrivna ord och som den smorda kvarlevan av brudgummens av anden pånyttfödda lärjungar hade i sig, då det världsvida efterkrigsarbetet med att upplysa människor om ”himmelriket” skulle börja.

11. Vad var de symboliska kärl som innehöll oljan?

11 Kärlen var en bild av de symboliska förtänksamma jungfrurna själva som ägare av den symboliska olja som skänkte ljus. Detta betyder inte att jungfruklassen först då blev smord med Jehovas ande. Nej, jungfrurna smörjer inte sig själva med hans ande. Han gör det! — Jesaja 61:1, 2; Lukas 4:16—21.

12. a) Vilken profetia uttalad av Joel skulle gå i uppfyllelse på de förtänksamma jungfrurna? b) När var tiden inne för dem att låta ljuset lysa förmedelst deras lampor?

12 De förtänksamma jungfrurna fick som stöd för sitt uppdrag att utföra det omfattande arbetet med att upplysa världen om ”himmelriket” förmånen att vara de som Joel 2:28, 29 uppfylldes på. Så här återger aposteln Petrus dessa verser: ”’Och i de yttersta dagarna’, säger Gud, ’skall jag utgjuta något av min ande över varje slag av kött, och era söner och era döttrar skall profetera och era unga män skall se syner och era gamla män skall drömma drömmar.’” (Apostlagärningarna 2:17) Från och med år 1919 skulle alltså de förtänksamma i den symboliska jungfruklassen sätta i gång att använda sina medel till upplysning, sina symboliska lampor — sig själva. Detta gjorde de för att ge upplysning åt alla dem som ännu var i andligt mörker. På grund av det slags liv de levde under inflytande av Guds ord och ande kom de att bli ”ljusspridare i världen”. (Filipperna 2:15) På så sätt började de följa efter i brudgummens fotspår, då han förberedde att ta alla medlemmarna av brudklassen till sig i himmelriket sedan de dött på jorden. — Matteus 5:14—16.

Följderna av andlig dåraktighet

13. Hur besvarade de förtänksamma jungfrurna de dåraktiga jungfrurnas begäran?

13 Vad är då att säga om de dåraktiga i jungfruklassen? Jesus säger vidare: ”De dåraktiga sade till de förtänksamma: ’Ge oss något av er olja, för våra lampor är nära att slockna.’ De förtänksamma svarade med orden: ’Kanske räcker det inte riktigt till åt både oss och er. Ge er i stället av till dem som säljer och köp åt er själva.’” — Matteus 25:8, 9.

14. Varför var de jungfrur som vägrade att dela med sig av sin olja förtänksamma snarare än själviska?

14 Dessa som vägrade att dela med sig åt de dåraktiga var inte själviska, bara förtänksamma. De förblev trogna i att fullgöra sitt ursprungliga, välgångsönskande uppsåt att lysa upp de mörka omgivningarna för brudgummen. De var inte på något sätt tvungna att kompromissa, att minska sin egen andel av Jehovas heliga ande för att betjäna dessa som var andligt dåraktiga. Dessa dåraktiga hade inte förberett sig på att genast träda in i det tjänsteprivilegium som öppnades för dem år 1919.

15. a) Vilka bland jungfruklassen började, då fredsperioden kom, visa tendenser till andlig dåraktighet? b) Varför kunde de förtänksamma jungfrurna inte hjälpa de andligt dåraktiga jungfrurna?

15 Då fredsperioden kom, började några av dem som bekände sig vara överlämnade och döpta visa andlig dåraktighet. Sedan Sällskapet Vakttornets förste president, Charles Taze Russell, dött gick de inte helt in i andan av utveckling tillsammans med Jehova Guds synliga redskap under dess nye president, J. F. Rutherford. Deras hjärtan var i själva verket inte i linje med det sätt varpå vissa saker och ting gjordes. De visade brist på uppskattning av Jehovas sätt att handla med sitt folk. Därför kunde de som liknade de förtänksamma jungfrurna inte ingjuta den verkliga andan av innerligt samarbete i dessa dåraktiga som fjärmade sig mer och mer.

16. Hur kom andlig dåraktighet till synes hos de dåraktiga jungfrurna?

16 Andlig dåraktighet kom således till synes. Hur då? Genom underlåtenhet att ha den symboliska oljan vid den betydelsefulla tid då det rådde ett trängande behov av andlig upplysning, allteftersom den nya utvecklingen gick framåt och visade att brudgummen var närvarande. Det var alltså tid att gå ut och möta honom med sin lampa tänd med full låga, symboliskt talat. Men dessa som liknade de dåraktiga jungfrurna, vars lampor höll på att slockna, skilde sig från de förtänksamma i stället för att göra dem sällskap.

17. Vilken oersättlig förlust lider de som förebildas av de dåraktiga jungfrurna, enligt vad Matteus 25:10 visar?

17 Vilken oersättlig förlust sker inte då någon som bekänner sig räknas till jungfrurnas klass avstår från det aldrig mer återkommande privilegiet och tillfället att få välkomna den andlige brudgummen, Jesus Kristus! En sådan förlust lider de dåraktiga bland de nutida jungfrurna, vilket framkommer av vad Jesus ytterligare säger i sin liknelse: ”När de var på väg bort för att köpa, kom brudgummen, och de jungfrur som var redo gick in med honom till bröllopsfesten; och dörren stängdes igen.” — Matteus 25:10.

18. a) Vilket privilegium underlåter de dåraktiga jungfrurna i detta århundrade att vara förbundna med? b) Varför visar sig de dåraktiga komma för sent för att ta del i bröllopståget och för att komma in till festen?

18 Vilken tragisk erfarenhet de nutida dåraktiga jungfrurna får genomgå! I denna den mörkaste av alla perioder i människans hela historia underlåter de att ta del i arbetet med att upplysa dem som befinner sig i andligt mörker och i dödens skugga vid ”kriget på Guds, den Allsmäktiges, stora dag”! (Uppenbarelseboken 16:14) Eftersom de inte hade någon olja i sina symboliska lampor som kunde lysa upp deras väg, gav de sig av och var tvungna att vandra genom midnattsmörkret. Av denna anledning har de inte kommit i tid för att följa efter i brudgummens fotspår i den glädjefyllda processionen genom dörren och in till den starkt upplysta bröllopsfesten. De har förlorat sin identifikation som hans efterföljare som skall bli förenade med honom i himmelriket. De har inte befunnits vara ”redo” vid den bestämda tiden. Vilket varnande exempel de utgör!

19. Vad väntar oss, om vi följer den här saken till dess slut?

19 Detta plågsamma faktum skildras livfullt i den sista delen av den liknelse som Jesus Kristus, brudgummen, framställde i synnerhet för oss som lever i ”avslutningen på tingens ordning”. Så låt oss nu följa saken vidare! Glädjefylld upplysning väntar oss om vi gör det, vilket vi skall se i nästa kapitel.

[Frågor]

[Bild på sidan 45]

De som liknar de dåraktiga jungfrurna skall inte få komma in till bröllopsfesten