”De tog ingen notis”

DET kan vara ödesdigert att ta lätt på varningar.

År 1974 var invånarna i Darwin i Australien fullt upptagna med förberedelser inför en stundande högtid, när sirener varnade för en annalkande cyklon. Men Darwin hade inte drabbats av någon cyklon på närmare 30 år, så varför skulle det hända nu? De flesta av invånarna insåg inte allvaret i faran förrän våldsamma vindar började slita av tak och skala bort väggar från husen där man trängde ihop sig. Nästa morgon var staden jämnad med marken.

I november 1985 fick en vulkan i Colombia ett utbrott. Smältande snö och is orsakade en gyttjeflod som begravde över 20 000 av staden Armeros invånare. Hade man inte fått någon varning? Berget hade skakat i månader, men de flesta i Armero var obekymrade. De var ju vana att bo vid en vulkan. Myndighetspersoner fick varningar om att en katastrof var nära förestående, men de gjorde inte mycket för att varna allmänheten. I radio meddelade man att det inte var någon fara, och via högtalaranläggningen vid kyrkan uppmanades alla att hålla sig lugna. På kvällen hördes två alarmerande explosioner. Skulle du ha lämnat dina tillhörigheter och flytt? Bara ett fåtal gjorde några ansträngningar att fly innan det var för sent.

Geologer kan ofta med anmärkningsvärd exakthet förutsäga var jordbävningar kommer att inträffa, men de kan sällan förutsäga exakt när de kommer att inträffa. År 1999 krävde jordbävningar världen över omkring 20 000 liv. Många av dem som dog hade trott att det aldrig skulle hända dem.

Hur reagerar du när Gud själv ger varningar?

De händelser som utmärker de sista dagarna har långt i förväg beskrivits i Bibeln. I det sammanhanget får vi uppmaningen att tänka på ”Noas dagar”. ”I de dagarna före den stora översvämningen” var människor upptagna med livets vanliga aktiviteter,  även om de säkert var bekymrade över allt våld som förekom. När det gällde varningen som Gud gav dem genom sin tjänare Noa ”tog [de] ingen notis förrän den stora översvämningen kom och ryckte bort dem alla”. (Matteus 24:37–39) Skulle du ha lyssnat till varningen? Gör du det nu?

Tänk om du hade levt i Sodom nära Döda havet på Abrahams brorson Lots tid. Landsbygden var som ett paradis. Staden var välmående. Människorna kände sig bekymmerslösa. De ”åt och drack, köpte och sålde, planterade och byggde”. Men det samhälle de levde i var mycket omoraliskt. Skulle du ha tagit Lots varnande ord till hjärtat när han fördömde människornas onda gärningar? Skulle du ha lyssnat när Lot berättade att Gud hade bestämt att han skulle utplåna staden Sodom? Eller skulle du ha betraktat det som ett skämt, som Lots blivande svärsöner gjorde? Hade du kanske börjat fly men sedan vänt tillbaka, som Lots hustru gjorde? Människorna tog inte varningen på allvar, men den dag Lot gick ut från Sodom ”regnade det eld och svavel från himlen och tillintetgjorde dem alla”. (Lukas 17:28, 29)

De flesta människor i vår tid tar ingen notis. Men de här exemplen har bevarats i Guds ord som en varning för oss, för att sporra oss att STÄNDIGT VARA VAKSAMMA!

[Ruta/Bild på sidan 22]

Har det verkligen inträffat en global översvämning?

Många kritiker säger nej. Men Bibeln säger ja.

Jesus Kristus själv talade om den här stora översvämningen. Han levde när den inträffade och såg den från himlen.

[Ruta/Bild på sidan 23]

Utplånades verkligen Sodom och Gomorra?

Arkeologin vittnar om att det hände.

Profanhistorien omnämner det.

Jesus Kristus bekräftade det, och 14 olika böcker i Bibeln hänvisar till det.