Kapitel 5

En stridsfråga som berör dig

1. Varför har människor funnit det svårt att förstå varför Gud har tillåtit ondskan hos mänskligheten?

TROTS att människor i allmänhet vill ha fred och säkerhet har människans historia vanprytts av blodsutgjutelse och annan ondska. Eftersom bibeln visar att Gud avskyr sådant, kan man fråga varför han inte har gjort slut på dessa förhållanden tidigare. Det kan förvisso inte bero på bristande intresse. Både bibeln och skönheten i Guds jordiska skaparverk ger överflödande vittnesbörd om hans kärlek och omsorg om mänskligheten. (1 Johannes 4:8) Och ännu viktigare är att Guds eget namns ära är inbegripen, eftersom dessa förhållanden har fått människor att smäda honom. Vilken kan orsaken då vara till att han har funnit sig i tusentals år av oroligheter och våld?

2. a) Var i bibeln kan vi få reda på varför Gud har tillåtit de onda förhållandena så länge? b) Vad är det som gör det uppenbart att det bibeln säger om Adam och Eva är historiska fakta?

² Svaret finns i bibelns inledande skildring om Adam och Eva. Denna berättelse är inte bara en allegori eller en symbolisk framställning. Den behandlar historiska fakta. Bibeln ger oss en fullständig, dokumenterad släkttavla, som sträcker sig från det första århundradet enligt den vanliga tideräkningen ända tillbaka till de första människorna. (Lukas 3:23—38; 1 Moseboken 5:1—32; 11:10—32) Som våra första förfäder hade Adam och Eva  definitivt inflytande på oss. Och det bibeln berättar för oss om dem hjälper oss att förstå de omständigheter som påverkar livet i vår tid.

3. Vad slags anordningar gjorde Gud för mänskligheten i begynnelsen?

³ Bibeln visar att alla Guds föranstaltningar för det första människoparet var mycket goda. De hade allt som krävs för ett lyckligt liv — ett parkliknande hem i Eden, ett överflöd av olika slags mat, tillfredsställande arbete, utsikten att få se sin familj växa och uppfylla jorden samt sin Skapares välsignelse. (1 Moseboken 1:28, 29; 2:8, 9, 15) Vem skulle rimligtvis ha kunnat begära mer?

4. a) På vilka sätt skilde sig människorna vid sin skapelse från andra jordiska skapelser? b) På vilket sätt fick de den vägledning de behövde?

⁴ Den inspirerade redogörelsen i Första Moseboken visar att människorna intog en unik ställning på jorden. I olikhet med djuren hade de sinne för moral och en fri vilja. Det var därför de var utrustade med förnuft och omdöme. Gud inplantade ett samvete i mannen och kvinnan för att de skulle få vägledning, så att de, som fullkomliga människor, skulle ha en normal böjelse för det som är gott. (Romarna 2:15) Förutom allt detta talade Gud om för dem varför de var vid liv, vad de skulle göra och vem som hade gett dem allt det underbara omkring dem. (1 Moseboken 1:28—30) Hur kan vi då förklara de dåliga förhållanden som nu råder?

5. a) Vilket enkelt krav ålade Gud det första människoparet, och av vilken orsak? b) Varför var människans utsikter till framtida liv med rätta inbegripna?

⁵ Den bibliska skildringen visar att det uppstod en stridsfråga, en som berör var och en av oss i våra dagar. Den uppstod på grund av omständigheter som utvecklade  sig inte långt efter det första människoparets skapelse. Gud gav mannen och kvinnan tillfälle att visa kärleksfull uppskattning gentemot sin Skapare genom att lyda ett visst krav. Kravet antydde inte på något sätt att människan hade lastbara tendenser som behövde tyglas. Det inbegrep i stället något som i sig självt var normalt och tillbörligt — att äta mat. Gud sade till mannen: ”Av alla andra träd i lustgården må du fritt äta, men av kunskapens träd på gott och ont skall du inte äta, ty när du äter av det, skall du döden dö.” (1 Moseboken 2:16, 17) Detta krav berövade inte det första människoparet någonting som var nödvändigt för deras liv. De kunde äta av alla de andra träden i lustgården. Men deras utsikter för framtiden var definitivt inbegripna, och det med rätta. Varför det? Därför att han som utfärdade det budet var själva källan till människans liv och den som uppehöll det.

6. a) Våra första föräldrar kunde ha levat för alltid, om de hade handlat i överensstämmelse med vilken grundläggande sanning om herravälde? b) Varför borde de ha känt sig manade att lyda Gud?

⁶ Guds uppsåt var inte att människorna skulle dö. Ingenting nämndes om döden till Adam annat än som straff för olydnad. Våra första föräldrar hade framför sig utsikten att få leva för evigt i sitt fridfulla, parkliknande hem. Vad krävdes av dem för att de skulle få det? De måste erkänna att jorden som de levde på tillhör honom som skapade den och att Gud, såsom Skaparen, med rätta har myndighet över sin skapelse. (Psalm 24:1, 10) Han som hade gett människan allt hon behövde, däribland själva livet, förtjänade sannerligen att bli åtlydd, vad han än begärde av dem. Men han ville inte att denna lydnad skulle vara framtvingad. Den måste i stället komma från ett villigt hjärta, motiverat av kärlek. (1 Johannes 5:3)  Ändå underlät våra första mänskliga föräldrar att visa sådan kärlek. Hur kom det sig?

Upprinnelsen till motstånd mot Guds styre

7. a) Var började enligt bibeln motståndet mot Guds styre? b) Varför är det förnuftigt att tro på att andevärlden existerar?

⁷ Bibeln visar att motståndet mot Guds styre inte började på jorden, utan i en värld som är osynlig för mänskliga ögon. Bör vi, som många andra, betvivla att det finns en sådan värld bara för att vi inte kan se den? Tyngdkraften kan man inte se, inte heller vinden. Men deras verkningar är mycket verkliga. På samma sätt kan man också iaktta verkningarna av den osynliga världen. Fastän ”Gud är en Ande”, kan vi se hans skaparverk runt omkring oss. Om vi tror på honom, måste vi tro på en andevärld. (Johannes 4:24; Romarna 1:20) Men är det någon mer som bebor den världen?

8. Vad slags personer är änglarna?

⁸ Enligt bibeln blev millioner andevarelser, änglar, skapade före människan. (Job 38:4, 7; Psalm 103:20; Daniel 7:10) Alla dessa skapades fullkomliga, utan onda tendenser. Men i likhet med människan, Guds senare skapelse, blev de begåvade med en fri vilja. De kunde därför välja att vara trogna mot Gud eller att bli otrogna.

9, 10. a) Hur är det möjligt för en fullkomlig andevarelse att ha en böjelse för att handla orätt? b) Hur kom alltså en av änglarna att bli Satan?

⁹ Men den fråga som många människor ställer sig är: Hur kunde någon av dem ens känna sig böjd att göra det som är orätt, när de var fullkomliga skapelser? Ja, hur många gånger händer det inte i vårt eget liv att det uppstår omständigheter som ställer oss inför olika möjligheter — några goda, några dåliga? Att vi har intelligens nog att  urskilja de dåliga möjligheterna gör oss inte automatiskt dåliga, eller hur? Den verkliga frågan är: Vilket handlingssätt kommer vi att inrikta vårt sinne och hjärta på? Om vi tänker skadliga tankar, skulle vi kunna förmås till att uppodla orätta begär i hjärtat. Sådana begär skulle kunna förmå oss att slutligen begå orätta handlingar. Denna ödesdigra händelsekedja har beskrivits av bibelskribenten Jakob: ”Var och en prövas genom att dras och lockas av sitt eget begär. Sedan, när begäret har blivit fruktsamt, föder det synd; när synden i sin tur är fullbordad, frambringar den död.” — Jakob 1:14, 15.

¹⁰ Bibeln visar att detta hände en av Guds andesöner. Han lockades av sina egna begär. Han såg möjligheter i Guds mänskliga skapelse. Skulle de kunna bli honom underdåniga i stället för Gud? Tydligen började han trakta efter att få åtminstone en del av den dyrkan som tillkom Gud. (Lukas 4:5—8) Han handlade enligt sitt begär och blev en motståndare till Gud. Av det skälet omtalas han i bibeln som Satan, vilket betyder just motståndare. — Job 1:6, Åk.

11. Vilken förnuftig grundval finns det för att tro att Satan verkligen existerar?

¹¹ I detta materialistiska tjugonde århundrade är det inte populärt att tro på en sådan andevarelse som Satan. Men har popularitet någonsin varit en säker vägvisare till sanningen? Bland dem som studerar sjukdomar var det en gång inte populärt att tro att osynliga bakterier var en faktor att räkna med, men nu är bakteriernas inflytande väl känt. Att något är impopulärt betyder alltså sannerligen inte att det kan ignoreras. Jesus Kristus hade själv kommit från andevärlden och kunde därför tala med auktoritet om livet där. Han identifierade klart och tydligt Satan som en ond andevarelse. (Johannes 8:23; Lukas 13:16; 22:31)  Endast när man tar denne andevarelses, motståndarens, existens i betraktande, kan man förstå hur sådana onda förhållanden fick sin början här på jorden.

12. Hur samtalade Satan med Eva, och varför på det sättet?

¹² Den inspirerade redogörelsen i Första Moseboken, kapitel 3, beskriver vad Satan gjorde för att tillfredsställa sitt orätta begär. I Edens lustgård nalkades han kvinnan Eva på ett sätt som dolde hans verkliga identitet. Han använde ett djur som de första människorna var vana att se — en orm. Han använde tydligen vad vi skulle kunna kalla buktaleri, så att det föreföll som om hans ord kom från denna varelse. Dess av naturen försiktiga sätt passade väl med det intryck som Satan ville göra. — 1 Moseboken 3:1; Uppenbarelseboken 12:9.

13. Vad sade Satan till Eva, och med vilken tydlig avsikt?

¹³ I stället för att direkt försöka få kvinnan att betrakta honom som sin härskare försökte han först ingjuta tvivel i hennes sinne genom att fråga: ”Skulle då Gud ha sagt: ’Ni skall inte äta av något träd i lustgården’?” Han sade i själva verket: ”Det är skada att Gud har sagt att ni inte får äta av alla träden i lustgården.” Härmed antydde han att det var möjligt att Gud undanhöll något som var gott. Eva svarade genom att citera Guds förbud, som bara berörde ett enda träd, och hon sade också att straffet för olydnad var döden. Då försökte Satan undergräva hennes respekt för Guds lag genom att säga: ”Ingalunda skall ni dö; men Gud vet, att när ni äter av det, skall era ögon öppnas, så att ni blir såsom Gud och förstår vad gott och ont är.” (1 Moseboken 3:1—5) Vad skulle du ha gjort, om du hade befunnit dig i en sådan situation?

14. a) Varför föll Eva offer för Satan? b) Vad gjorde Adam?

¹⁴ Eva lät sig dras med av själviskt begär. Hon åt det som Gud hade förbjudit. Efteråt uppmanade hon sin man  Adam att äta, och han åt också. Han valde att ställa sig på hennes sida i stället för på sin Skapares. (1 Moseboken 3:6; 1 Timoteus 2:14) Vad blev utgången?

15. Vad är alltså orsaken till den brottslighet, det våld, de sjukdomar och den död som har kännetecknat människans tillvaro?

¹⁵ Hela människosläktet föll i synd och ofullkomlighet. Nu kunde inte Adam och Eva överföra till sin avkomma den fullkomlighet de en gång hade ägt. Precis som när kopior görs av en felaktig modell och alla kopior blir behäftade med samma fel, har alla deras avkomlingar fötts i synd, med en nedärvd tendens till själviskhet. (1 Moseboken 8:21) Det är denna böjelse, när den har fått fria tyglar, som har lett till den ondska som har tagit bort freden och säkerheten från mänskligheten. Det är detta syndens arv som också har resulterat i sjukdom och död. — Romarna 5:12.

Stridsfrågorna väckta

16, 17. a) Vad måste vi förstå för att fatta varför Gud har funnit sig i denna situation så länge? b) Vad är i själva verket den stridsfråga som väcktes?

¹⁶ I ljuset av dessa fakta går vi tillbaka till frågan om varför Gud har funnit sig i denna situation, tillåtit den att utveckla sig i den utsträckning som nu har skett. Det är på grund av en allvarlig stridsfråga som väcktes och dess verkan på hela universum. Hur gick det till?

¹⁷ Genom att Satan framförde det argumentet att Guds lag för Adam och Eva inte var nyttig för dem och genom att han bestred det Gud hade sagt om följden av olydnad ifrågasatte han Guds styre. Nej, han ifrågasatte inte det förhållandet att Gud är härskaren. I stället gällde den stridsfråga som Satan väckte det rättmätiga i Jehovas styre, hans suveränitet, och det rättfärdiga i hans vägar. Satan  hävdade bedrägligen att människorna skulle klara sig bättre genom att handla oberoende och själva fatta beslut i stället för att underkasta sig Guds vägledning. (1 Moseboken 3:4, 5) Men i själva verket skulle de genom att handla så följa Guds motståndares vägledning.

18. a) Vilken annan stridsfråga var inbegripen, och var visas detta i bibeln? b) Hur berör denna stridsfråga oss?

¹⁸ En annan stridsfråga var också inbegripen. Eftersom dessa Guds skapelser hade vänt sig emot honom där i Eden, uppstod frågan vad andra skulle göra. Längre fram i tiden, i Jobs dagar, anklagade Satan öppet dem som tjänar Jehova för att inte göra det på grund av kärlek till Gud och hans styre, utan av själviska skäl, därför att Gud förser dem med allting. Satan menade att ingen som utsattes för påtryckning lojalt skulle stödja Jehovas suveränitet. Således ifrågasattes lojaliteten och ostraffligheten hos varje förnuftsbegåvad skapelse i himmelen och på jorden. På så sätt berör stridsfrågan också dig. — Job 1:8—12; 2:4, 5.

19, 20. Vilken möjlighet erbjöd Jehova sina skapelser, både änglar och människor, genom att inte omedelbart tillintetgöra de upproriska?

¹⁹ Vad skulle Jehova göra, då han ställdes inför en sådan utmaning? Han skulle lätt ha kunnat undanröja Satan och Adam och Eva. Det skulle ha bevisat Jehovas suveräna makt. Men skulle det ha besvarat de frågor som nu hade väckts i sinnet hos alla Guds skapelser som hade iakttagit denna händelseutveckling? Universums eviga fred och säkerhet krävde att dessa frågor blev fullständigt avgjorda, en gång för alla och för all framtid. Dessutom hade alla Guds förnuftsbegåvade skapelsers ostrafflighet och lojalitet ifrågasatts. Om de älskade honom, skulle de själva vilja svara på denna falska anklagelse. Jehova gav dem tillfälle  att göra just det. Och genom att låta Adam och Eva få frambringa avkomma (fastän ofullkomlig) skulle Gud också förhindra att människosläktet utplånades — ett människosläkte som har kommit att inbegripa alla oss som lever i dag. Detta skulle ge dessa avkomlingar tillfälle att själva välja om de ville lyda Guds styre. Det är detta val som du nu står inför!

²⁰ I stället för att verkställa dödsstraffet på en gång tillät  Jehova alltså dessa upprorsmakare att leva kvar till en tid. Adam och Eva blev utdrivna ur Eden till att dö innan ett tusen år hade förflutit. (1 Moseboken 5:5; jämför 1 Moseboken 2:17 med 2 Petrus 3:8.) Satan skulle också bli tillintetgjord när den rätta tiden var inne, som vore han en orm vars huvud blev krossat. — 1 Moseboken 3:15; Romarna 16:20.

Vad som har uppenbarats under tidens gång

21, 22. a) Vad har både Satan och mänskligheten gjort i fråga om styre under den tid som Gud har tillåtit? b) Vad visar människans historia i fråga om styrelseskick som strävar efter att ignorera Gud?

²¹ Vad har resultatet blivit av utmaningen angående det rättmätiga i Guds styre? Har människan haft någon nytta av att hon själv har försökt sköta sina angelägenheter? Mänskligheten har fått tillfälle att pröva på varje tänkbar styrelseform. Jehova satte inte stopp för människans ansträngningar för tidigt för att man skulle kunna se det hela och fulla resultatet. Till och med för hundra år sedan skulle det ha varit för tidigt. Människan höll då just på att träda in i ”teknologins tidsålder” och hade bara börjat göra storvulna uttalanden om vad hon skulle åstadkomma.

²² Men behövs det ytterligare ett århundrade för att se vad resultatet av människans vandring oberoende av Gud kommer att bli? Till och med framträdande män inom regeringskretsar och vetenskapliga kretsar medger att jorden befinner sig i allvarlig fara att fördärvas. Gud behöver sannerligen inte tillåta fullständigt fördärv för att bevisa att människans oberoende styre har blivit ett fullständigt misslyckande. Med sex tusen års vittnesbörd om vad som händer när de styrande ignorerar Gud kan det aldrig sägas att det inte fanns tillräckligt med tid för att fullända  mänskligt styre. Fakta visar att ingen regering som är oberoende av Gud kan åstadkomma verklig fred och säkerhet för hela mänskligheten.

23. Vad skall snart ske för att vägen skall beredas för Guds Sons rättfärdiga styre över jorden?

²³ Som vi skall se längre fram tillkännagav Jehova Gud långt i förväg och med fullkomlig tidsberäkning att en viss generation skulle få se honom rena universum från allt uppror mot hans gudomliga styre. Förutom att de ogudaktiga människorna skall utrotas, skall även Satan och hans demoner inspärras som i en avgrund, ur stånd att öva inflytande på vare sig människors eller änglars angelägenheter. Detta skall öppna vägen för det rättfärdiga styret över jorden genom Guds Sons regering. Under en period av tusen år skall den regeringen råda bot för all den skada som har åstadkommits under tusentals år av själviskt mänskligt styre. Den skall återställa den här jorden till paradisisk skönhet och föra den lydiga mänskligheten tillbaka till den fullkomlighet som åtnjöts i Eden. — Uppenbarelseboken 20:1, 2; 21:1—5; 1 Korintierna 15:25, 26.

24. a) Varför skall Satan och hans demoner bli lössläppta vid slutet av de tusen åren? b) Vad blir resultatet?

²⁴ Bibeln säger att Satan och hans demoner vid slutet av detta tusenåriga styre skall bli lösta ur sitt fängslade tillstånd för en kort tid. Varför det? Därför att alla som då lever skall få ett tillfälle att bevisa sig lojala mot Jehovas suveräna styre. Oräkneliga människoskaror har då kommit fram i uppståndelsen. För många av dem kommer detta att bli deras första tillfälle att under provsättning bevisa sin kärlek till Gud. Stridsfrågan kommer att vara densamma som den som väcktes i Eden: om de vill stå fasta för Jehovas suveränitet genom trogen lydnad. Jehova  önskar ha som sina undersåtar endast dem vars kärlek motiverar dem till sådan lojalitet. De som önskar ta ställning för Guds motståndare och hans demoner i vilka slags fåfänga försök dessa än må göra för att på nytt störa freden i Guds universum kommer att ha frihet att välja att göra så. Men genom att på så sätt avvisa Guds regering kommer de att göra sig förtjänta av tillintetgörelse. Och denna gång kommer den omedelbart, som genom eld från himmelen. Alla rebeller, både andliga och mänskliga, kommer då att ha försvunnit för all framtid. — Uppenbarelseboken 20:7—10.

25, 26. Hur har det sätt på vilket Jehova har skött angelägenheterna verkligen varit till nytta för var och en av oss?

²⁵ Det är sant att mänskligheten under tusentals år har fått lida mycket, men detta har berott på våra första föräldrars val, inte på Guds. Gud har utstått smälek och funnit sig i sådant som har varit avskyvärt för honom under hela denna tid. Men Gud, för vilken ”tusen år [är] såsom en dag”, ser saker och ting på lång sikt, och det verkar till hans skapelsers bästa. Den inspirerade aposteln skriver: ”Jehova är inte långsam med avseende på sitt löfte, såsom några betraktar långsamhet, utan han är tålmodig mot er, eftersom han inte önskar att någon skall drabbas av förintelse, utan önskar att alla skall nå fram till sinnesändring.” (2 Petrus 3:9) Om inte Gud hade visat tålamod och långmodighet, skulle ingen av oss ha haft något tillfälle till frälsning.

²⁶ Vi bör emellertid inte dra den slutsatsen att Gud bara har haft en passiv roll under de förflutna sex tusen åren. Nej, han har inte bara tolererat ondskan och bidat tiden utan att själv handla. Som vi skall se visar fakta raka motsatsen.

[Frågor]

[Bild på sidan 51]

Satan hävdade att alla människor under provsättning skulle bryta sin ostrafflighet och handla oberoende av Gud